Vad händer med växtodlingen?
Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan Livslängd, utvecklingshastighet Generationstid. Övervintringsförmåga Ogräs Konkurrens-förmåga Effekten av ogräsmedel Avkastningsnivå Sjukdoms-spridning Konkurrens-förmåga
Koldioxid En ökning av CO 2 ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO 2 ökar grödans vattenhushållning med 50-60 %. Kvävebehovet hos grödan ökar med CO 2 - halten Kärnkvaliteten påverkas negativt med ökad CO 2 -halt
Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf 1961-1990) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn
Längre vegetationsperiod i södra Sverige
Nya grödor Sojaböna 2010-2040 Hösthavre 2020 Växelvete 2010-2040
Ogräs Inhemska arter vandrar norrut. Långdagsförhållande i norr bromsar upp invasionen av nya ogräsarter söderifrån. Sämre effekt av jordverkande ogräsmedel Åkerven Renkavle Bägarnattskatta
Nya ogräs Grön kavelhirs Svinamarant Malörtsambrosia
Skadeinsekter Bladlöss - 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer - Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar - Spridningen av växtvirus ökar Fritfluga
Skadeinsekter Koloradoskalbagge - Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige - I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler 2040. - Insekticid eller insektsbetning kommer att krävas.
Skadeinsekter Majsbladlus Viktig spridare av rödsotvirus Majsrotbaggen Angriper rotsystemet på majsen (30-90% skördeförluster) Insekten sprider sig i snabb takt. Växtföljd och insekticidbehandling Nematoder Sniglar
Bladfläcksvampar på stråsäd Lång höst ger ökad risk för angrepp på höstsäd. Lägre halt kväve i växt missgynnar svamp. Missgynnas Svartpricksjuka Kornets bladfläcksjuka Gynnas Brunfläcksjuka Fusarium Brunrost, svartrost, kornrost Mjöldagg
Svampsjukdomar som förväntas minska med ett förändrat klimat Bomullsmögel Svartfläcksjuka Klumprotsjuka Bilder från SJV:s bildarkiv
Vad göra?
BEVATTNING Ca 56000 ha bevattnas ett normaltorrt år Ca 96000 ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Under Juli-september bedöms risken störst för torrperioder
Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning
Villkor samma avkastning Dennis Wiström
Markstruktur Minskad/Ingen söderfrysning Minska markpackningen Strukturkalka lerjordar
Konkreta tips på klimatåtgärder i odlingen Vårda marken långsiktigt och öka bördigheten Ta emot rötad gödsel från biogasanläggning Odla flerårig vall som råvara till biogasproduktion Producera bioenergi med fleråriga grödor och lågt näringsläckage Underhåll brunnar och dräneringsledningar Undvik markpackning
Konkreta tips på klimatåtgärder i odlingen Odla fånggrödor och plöj på våren Förbättra kväveeffektiviteten och minska kvävegivan Anpassa gödslingen noga, t.ex. med hjälp av N-sensor Odla åkerbönor och ärter som kan användas i djurhållningen Underhåll alla maskiner väl och testa din mineralgödselspridare Ta emot flytgödsel och annan organisk gödsel för att höja bördigheten Säkra vattentillgången i odlingen oh använd stabila sorter. Gör klimatsmarta investeringar
Energieffektivisera ditt företag Lär dig sparsam körning Gör en energikartläggning Minska fossilbränsleberoendet Överväg reducerad jordbearbetning Lägg in fleråriga grödor i växtföljden Se över belysning oh logistik Gör energismarta investeringar Producera egen bioenergi Köp in miljömärkt el