Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?



Relevanta dokument
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Global Uthållig Energiförsörjning Energi Förr och Nu

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Ingenjören och miljön

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Biomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Projektets omfattning

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Finns det hållbara drivmedel?

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Bioenergi mer än bara biogas

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Dagens och framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika slags drivmedel

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Koldioxidneutrala tillförselsystem II: Biomassa. Föreläsning 13 Maria Grahn

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Framtiden är vår viktigaste marknad

Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Hållbara biodrivmedel

Resilienta mikroregioner

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Växjö

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Mot ett grönt Norden: teknologi- och

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

En vision om energigasernas roll i energiomställningen

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Nya drivmedel. Maria Grahn. 23 november 2017

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

LNG I NYNÄSHAMN. Peter Jansson Försäljningschef LNG AGA Gas AB Region Europe North

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Biogas och miljön fokus på transporter

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Energisituation idag. Produktion och användning

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?

Drivmedel till fordon Energisystem

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?

Bioenergin i EUs 2020-mål

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Biogaskunskaper på stan

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

DML/HBL rapporteringen

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Framtida energisystem i Jönköpings län

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Bränsle från skogen, tallolja och förnybar bensin Strategier och vägval för att utöka den gröna produktionen. Sören Eriksson

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Vågkraft och tidvattenkraft

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet

Nordic Energy Perspectives


På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

Fjärrvärmebolagen och deras behov som drivkraft för ny teknik

Åsa Burman Director Lighthouse

Framtidens drivmedel

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Neste. HVO - Möjligheter och utmaningar idag och framåt. Fredrik Törnqvist, Marknadschef. 25 maj 2016

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Transkript:

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar? Maria Grahn Fysisk Resursteori, Chalmers, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se

Växthuseffekten Långvågig värmestrålning Växthusgaser Kortvågig solstrålning Atmosfär

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären Källa: www.ipcc.ch

Globalt ökar efterfrågan på energi, el, värme och transportbränslen. Tio miljarder människor? Fem miljarder bilar?

Alternativa transportbränslen från biomassa Cellulosa Skog och plantage samt spån, bark, svartlut Stärkelse Spannmål, vete, korn, majs mm Socker Förgasning Syntesgas bildas (CO och H2) Jäsning av socker Elektricitet Vätgas Fischer- Tropsch Diesel DME (Dimetyleter) Olja Raps, solrosfrön Restflöden från jordbruket och övr. samhället Halm, gödsel, slakteriavfall, sopor, slam Pressning och esterisering Rötning Metan bildas Metanol Etanol RME (Rapsmetylester) Biogas

Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står inför tre huvudsakliga utmaningar i. Resursbasen ii. Energisäkerhet iii. Klimatpåverkan

Kan vi minska koldioxidutsläppen, från det globala energisystemet, samtidigt som efterfrågan på energi ökar?

Global energimodell: Övre gräns på CO 2 -utsläppen och minimera kostnaderna CO 2 Omvandlings- kostnad Primärenergi Råvarukostnad Energiomvandling Energibehov

EJ/år 1200 Global primärenergi utan begränsning på CO 2 -utsläppen 1000 800 KÄRNKRAFT 600 KOL 400 200 0 OLJA NATURGAS 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 VIND VATTEN BIO

EJ/år 800 700 600 Global primärenergi CO 2 -mål 450 ppm, utan CO 2 -avskiljning KÄRNKRAFT 500 400 300 200 KOL OLJA SOL_H2 SOL_EL VIND VATTEN 100 NATURGAS BIO 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

EJ/år 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Global primärenergi CO 2 -mål 450 ppm, med CO 2 -avskiljning NATURGAS OLJA KÄRNKRAFT KOL KOL med CO2-avskiljn 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 BIO SOL_H2 SOL_EL VIND VATTEN BIO med CO2-av

EJ/år 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Global primärenergi CO 2 -mål 350 ppm, med CO 2 -avskiljning KÄRNKRAFT NAT.GAS OLJA KOL KOL m CO2-avsk BIO SOL_H2 BIO m CO2-avsk 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 NAT.GAS med CO2- avsk SOL_EL VIND VATTEN

Drivmedel i den globala transportsektorn utan begränsning på CO 2 -utsläpp EJ/år 300 EL TÅG 250 SYNT. FLYGBRÄNSLE 200 150 100 NATURGAS 50 BENSIN/DIESEL FOSSIL-MEOH 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100

Drivmedel i den globala transportsektorn med begränsning på CO 2 -utsläpp 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Transportbränslen vid 450 ppm utan CO2-avskiljning (EJ/år) TÅG BENSIN/ DIESEL SYNT. FLYGBRÄNSLE NG H2 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Transportbränslen vid 350 ppm med CO2-avskiljning (EJ/år) TÅG BENSIN/ DIESEL SYNT. FLYGBRÄNSLE NG H2 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Ingen biomassa i transportsektorn

Sammanfattning resultat Det är möjligt att minska koldioxidutsläppen från energisystemet samtidigt som kineserna, liksom alla andra människor i utvecklingsländer, kan öka sin levnadsstandard till samma nivå som vi har i väst. Ställa om det globala energisystemet - Energieffektivisera - Öka användningen av biomassa och solenergi Biomassa begränsad resurs. Används effektivast när den ersätter fossila bränslen vid el- och värmeproduktion.

Slutsatser I syfte att minska CO 2 -utsläppen är biodrivmedel inte en kostnadseffektiv lösning. För att kunna köra 5 miljarder bilar och klara ett tufft klimatmål krävs att vi satsar på forskning och utveckling av solenergi, vätgashantering och bränslecellsteknik.

Är syftet med alternativa transportbränslen att möta en sinande resursbas eller göra sig mindre beroende av importerad olja är biodrivmedel en snabb och möjlig lösning. Biodrivmedel är lämpligt för låginblandning och som nischbränsle men kommer inte att räcka till 5 miljarder bilar utan att konkurrera med världens matproduktion.

Tack för uppmärksamheten!

Need to reach global emissions of 2 Gt C/yr

CO2-C C utsläpp per capita, 1998 Emissions (ton carbon per capita) 6.00 5.00 4.00 3.00 2.00 1.00 - USA Canada, Australia, New Zealand Russia Japan OECD Europe Other Europe Middle East China Latin America Other Asia Africa 0 1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 Population (million) 2 Gt C/år 10 miljarder människor 0,2 ton C/capita per år World Average India

Strategier för att minska CO 2 -utsläppen Global energy demand and supply Energy supply POPULATION ECONOMIC AFFLUENCE - Life style changes - Efficiency measures FISSION FUSION RENEWABLE - Hydro - Wind - Bioenergy - Solar - Others Fossil fuel energy CARBON POOL MANAGEMENT - Reforestation - Soil C increase - Long-lived products DECARBONIZATION OF F. FUELS 1900 2000 2100

CO 2 -utsläppen från energisystemet kan minskas genom att Använda mindre energi - Använda energisnåla produkter och tjänster - Ändra livsstil Använda annan energi - Byta till ett bränsle med en lägre kolhalt - Öka användningen av förnyelsebara energikällor (solceller, solpaneler, bioenergi, vind, vatten, geotermisk, våg och tidvattenkraft) Använda fossil energi utan att släppa ut CO 2 - Avskiljning av CO 2 med långtidslagring

An Environmental Impact Formula I = P A T impact = person consumption person impact consumption I: impact (on environment) P: population A: affluence - consumption per person (living standard) T: technology - impact per consumption (technology development)

Den globala transportsektorn 300 250 200 150 100 50 0 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Transportbränslen utan begränsning på CO2-utsläpp (EJ/år) SYNT. FLYGBRÄNSLE BENSIN/ DIESEL NG TÅG FOSSIL- MEOH 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Transportbränslen vid 450 ppm med CO2-avskiljning j g [ (EJ/år) y ] SYNT. FLYGBRÄNSLE TÅG BENSIN/ DIESEL NG H2 BIO-MEOH FOSSIL-MEOH 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Transportbränslen vid 450 ppm utan CO2-avskiljning (EJ/år) TÅG BENSIN/ DIESEL 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Transportbränslen vid 350 ppm med CO2-avskiljning (EJ/år) TÅG BENSIN/ DIESEL SYNT. FLYGBRÄNSLE SYNT. FLYGBRÄNSLE NG NG H2 H2 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100