Kultur- och naturcentrum ARNA i Fågelriket fas 2

Kultur- och naturcentrum ARNA i Fågelriket fas 2 Löberöd 53:1 Rapport skriven av Louise Mossum 2014-08-05

1

FÖRKORTNINGAR BBR AFS AML M+M FOJAB BIM ABK 09 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning). Arbetsmiljöverkets regelarbete. Arbetsmiljölagen Marika Drolet- Fergusen/Mathieu Boucher Cote: FOJAB arkitekter Building Information Model Omfattar allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. ABK 09 kan användas inom alla teknikområden, från inledande skeden på idéstadiet till avslutande detaljprojektering under utförandeskedet. Bestämmelserna är utarbetade och antagna av branschorganisationen Byggandets Kontraktskommitté. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1 INTRODUKTION 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Avgränsning 4 1.4 Metod 4 2 UNDERLAG 5 3 BYGGPROCESSEN 5 4 JÄMFÖRELSE 8 5 KOSTNADSREFERENS 10 6 REKOMMENDATIONER/GENOMFÖRANDE OCH FRAMTIDA ARBETE 10 6.1 Rekommendationer 10 6.2 Framtida arbete 10 7 ÖVRIGT 12 3

1 INTRODUKTION På uppdrag av ARNA i egenskap att stödja verksamhetsutvecklingen för ett Bligehus, ett natur- och kulturhus, med särskild inriktning på byggprocesser. Två grupper- FOJAB i Malmö och Marika Drolet- Fergusen/Mathieu Boucher Cote- har gjort inspirationsskisser på en ev framtida Bligehus. Denna rapport skall ge en ungefärlig kostnad och tidplan av en kulturbyggnad som det kan bli en möjlighet att genomföra i framtiden. Leaderprojektet ARNA i Fågelriket FAS 2 har gett mig uppdraget att i egenskap av utbildad arkitekt stödja verksamhetsutvecklingen för ett Bligehus med särskild inriktning av byggprocesser. 1.1 Bakgrund Föreningen ARNA (Art and Nature) finns i Harlösa och är beläget centralt i Skåne. I Harlösas omnejd finns en av Sveriges finaste fågelområden och naturen är vacker och varierad. Föreningen har funnits i många år och varje sommar kommer det konstnärer och musiker från olika delar i världen. De bor en månad i Harlösa och inspireras av natur/människor och presenterar därefter deras projekt, som de har arbetat med under denna tid. Målet är att arbeta på ett gränsöverskridande sätt (inspiration/kreativitet, natur/våra sinnen, tanke/vetenskap) där mötena mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter berikar varann. 1.2 Syfte ARNA arbetar för att skapa en fysisk plats- en inspirerande byggnad med naturen i centrum 1.3 Avgränsning Denna rapport kommer att ge ett stödunderlag för framtida beslut gällande nybyggnation av ett kultur- och naturhus. 1.4 Metod För att kunna ge en bra jämförelse mellan de båda förslagen utgår jag från de svenska lagar och normer som gäller vid nybyggnation som skall användas av allmänheten. Regler och normer enligt BBR (Boverkets byggregler), AFS, arbetsmiljölagen mfl 4

2 UNDERLAG 1. Programhandling ARNA i Fågelriket- En helt ny slags mötesplats Daterad: xx-xx-xx 2. M+M skickade filer inkomna 20140623 3. Fojabs arkitekter skissförslag i pappersformat. 4. Harlösa Kyrka tomter (Lantmäteriet 2012-08-14) 3 BYGGPROCESSEN I byggprocessen finns det olika etapper. 1. Idé- och programskedet 2. Projekteringsskedet 3. Upphandlingsskedet 4. Byggskedet 5. Förvaltningsskedet Idé- och programskedet Byggherren (ARNA) gör en behovsanalys, och när den är klar är det dags att påbörja det så kallade programarbetet. Det inleds med rad olika utredningar. Utredningarna förs samman till ett så kallat byggnadsprogram. Här beskrivs alla kända förutsättningar och krav som gäller. Programarbetet avslutas sedan med att en arkitekt gör de första skisserna för byggnaderna den så kallade gestaltningen. Alternativen jämförs och till slut väljs den bästa lösningen ut. ARNA har två olika alternativ på skisser. Det brukar vara löpande kostnad i detta skedet. Ta hänsyn till konsulters erfarenhet framför timkostnad. Man kan alltid komma överens om en ungefärlig kostnad innan ett arbete startar. Projekteringsskedet Här ska byggnadsprogrammet, som gjordes i förra skedet, preciseras till mycket konkreta handlingar som i detalj beskriver hur byggnaden ska konstrueras och hur slutresultatet ska vara. Arbetet leds i detta skede av byggherrens projektledare. Arkitekten som involverades redan under idé- och programskedet finns också med. Dessutom involveras en rad andra konsulter, t.ex. geotekniker, markkonsulter, konstruktörer för byggnad, vvs och el samt inrednings- och landskapsarkitekt. Arkitektens och konsulternas arbete leder först fram till att man bestämmer hur byggnaden ska konstrueras. Dessa beskrivningar samlas i de så kallade systemhandlingarna. Här ingår bl.a. tekniska beskrivningar och ritningar. Nästa steg blir detaljutformningen. Nu beskrivs hur bygganden ska se ut in i minsta detalj. T.ex. den exakta placeringen av bl.a. fönster och dörrar spikas. Man anger hur toaletterna ska se ut, var det ska finnas fast belysning och så vidare. Detaljutformningen mynnar ut i de färdiga bygghandlingarna. 5

Här finns de färdiga ritningarna, beskrivningarna och förteckningarna. Med hjälp av dessa ska alla aktörer i den fortsatta byggprocessen på detaljnivå veta hur den färdiga byggnaden ska se ut. Innan man går vidare till nästa skede, skapas ett tydligt system för styrningen av hela detta komplexa projekt. Det krävs för att man ska hålla budget, och klara kvalitets- och miljömålen. Den tänkta platsen Bligehöj ligger i Eslövs Kommun och ägs av Löberöds Församling. Åkrarna intill ägs av Harlösagården. Platsen har inte en detaljplan dvs krav på platsens sätt att bygga på, och ingår i en samlad bebyggelse. Eventuellt finns det ett Strandskydd och Miljöavdelning bör kontaktas angående detta och en dispens för gällande plats kan behövas. Kostnad:??? För en byggnad på ca 700 m2 är kostnaden för bygglov ca 65 000:- inkl Tekniskt samråd, 3 st arbetsplatsbesök, möten mm. Information till grannars godkännande kostar ca 2000-5000:-. Tidsplan för ett bygglov är ca 10 veckors handläggningstid. Det beror när ärendet kommer in i förhållande till nämndemötena på kommunen som är en gång per månad. Efter beviljat bygglov skall ärendet kungöras i 3-4 veckor. Om inga invändningar kommer in, så vinner ärendet laga kraft. Byggnadsstart skall ske inom en viss tid. Ritningar som lämnas in är i A1. De skall innehålla - Situationsplan i skala 1:200 eller 1:500. Byggnaden eller byggnaderna skall vara måttsatt och lägesbestämd mot tomtgräns. Tillfart, biluppställningsplats, närmast liggande byggnader på grannfastigheten. Norrpil, fastighetsbeteckning och vägarnas namn. - Huvudritningar med planer, fasader och sektioner skala 1:100 med huvudmått. På fasaderna skall befintliga och föreslagna marklinjer redovisas. - Möblerade planritningar så tillgänglighetsaspekterna ska kunna utredas. Rummens areor bör anges jämte funktion. - En kontrollansvarig utses. Ansökningsblankett och ritningar lämnas in i 2 exemplar. Marklov behövs ej då platsen inte ligger i ett detaljplanelagt område. Bygganmälan görs senast tre veckor före byggstart och syftet är att byggnadsnämnden ska kunna kontrollera att byggherren kommer att kunna uppfylla samhällets krav på kvalitetssäkring. Anmälan om kvalitetsansvarigenligt PBL sänds in i samband med bygganmälan. Ritningar och dokument som används för produktion. Skalan är 1:50 och mindre för olika detaljer. Det brukar vara budgetpris eller fast pris i detta skedet. Konsulter skall flagga upp om något kostar mer innan extra arbete påbörjas. Se ABK 09. Upphandlingsskedet 6

Det är dags att välja ut vilka företag som ska bygga och utföra installationer. Första steget är att beställaren tar fram ett förfrågningsunderlag utifrån de bygghandlingar som projekteringsskedet landade i. I förfrågningsunderlaget beskriver man vad man vill ha utfört av respektive entreprenör. Förfrågningsunderlaget innehåller två olika delar; en teknisk del och en administrativ del. Den tekniska delen består ritningar och beskrivningar av hur byggnaden ska utformas. Den administrativa delen beskriver hur upphandlingen och den kommande entreprenaden ska gå till vilka regler som gäller beställare och entreprenör emellan. Utifrån förfrågningsunderlaget räknar entreprenören fram ett pris och lämnar ett anbud till beställaren. Beställaren prövar nu de olika anbud och väljer de entreprenörer som givit bäst pris eller bäst förslag. För privata beställare finns inga speciella regler för hur man ska pröva anbuden och välja entreprenörer. Men en trend är att man allt mer lägger vikt vid kvalitet, miljö och kostnader för fastighetens drift, och inte bara stirrar sig blind på själva produktionskostnaden. Offentliga beställare, kommunala eller statliga byggherrar, är däremot skyldiga att följa speciella regler för offentlig upphandling. Det finns olika typer av entreprenadformer som byggherren kan arbeta och upphandla efter. Utförandeentreprenader innebär att byggherren med hjälp av konsulter tar fram bygghandlingarna och förfrågningsunderlag, och alltså själv spikar utförandet. Det finns tre olika sorters utförandeentreprenader; delad entreprenad, generalentreprenad och samordnad general entreprenad Delad entreprenad, som var vanligast förr, innebär att byggherren har avtal direkt med ett byggföretag ibland också med en separat markanläggare - och direkt med de olika installationsföretagen. I en generalentreprenad har byggherren bara avtal med en generalentreprenör som tar ansvar för hela byggskedet och i sin tur anlitar installatörer och andra eventuella entreprenörer. I en samordnad generalentreprenad anlitar byggherren på egen hand dels ett byggföretag, dels de olika installatörerna. Sedan får byggföretaget bli generalentreprenör och ta över byggherrens kontrakt med installatörer och andra eventuella entreprenörer. Istället för dessa tre olika formerna av utförande entreprenad, kan byggherren välja totalentreprenad något som blivit allt vanligare. Det innebär att en entreprenör anlitas redan innan projekteringsskedet, och får ta ansvar för hela projekteringen och hela byggskedet. Totalentreprenören får därmed även ta hand om upphandlingen av alla övriga entreprenörer inom installation etc. Byggskedet När valet av entreprenadform och entreprenörer är gjort är det äntligen dags att sätta spaden i jorden! Det är många ofta många olika företag och många olika yrkeskategorier som blir involverade. Här finns en projektledare för hela bygget, oftast från general- eller totalentreprenören. Här finns mark- och byggnadsarbetare, och så småningom installatörer av alla slag. System för styrning och samordning av produktionen finns ju fastslagna sedan slutet av projekteringsskedet. Arbetsbeskrivningarna finns för det mest definierade i de så kallade AMA-dokumenten. Har man dessutom arbetat med CAD-modeller av den planerade byggnaden under projektering och upphandling, så kan denna modell nu användas för att alla aktörer ska få konkreta bilder av vad som ska göras. I modellen kan förändringar införas, och utförda arbetsmoment registreras, så att den hela tiden är aktuell. Till bygget strömmar också det material och de komponenter som behövs och har beställts av entreprenörerna, och ibland direkt av byggherren. 7

Det är allt från betong och trävaror till spikar och takpannor. Det blir allt vanligare med prefabricerade delar och moduler, en del av arbetet på byggplatsen kan med fördel göras i fabriker. Det första momentet är mark- och grundläggningsarbeten. Först görs schakt för grundkonstruktionen och de utvändiga ledningarna. Själva grunden gjuts och sedan är det dags för stombyggnaden. Stommarna kan vara av betong, stål eller trä. Med den nya brandskyddsbehandlingen av trä, kan man numera bygga flervåningshus helt i trä. Stommarna levereras allt oftare i hela sektioner från fabriker. Nu är husets skelett på plats och nu ska det kläs med fasad, yttertak samt dörrar och fönster. Detta moment kallas för kompletterande stombyggnad. Alla installationer ska nu successivt komma på plats. Det är rör- och kablage samt komponenter till VVS, el, tele, larm, data. Nu ska huset också ordnas på insidan. T.ex. toaletter, kökens vitvaror och garderober ska på plats. Och tapetsering och målning ska genomföras. Ett antal besiktningar, kontroller och provningar görs för att säkerställa att de uppställda målen uppnåtts och att byggnaden har rätt kvalitet i alla delar. Drifts- och underhållsinstruktioner för hela byggnaden överlämnas till beställaren. Har mer avancerad CAD-teknik använts i projektet kan informationen om den färdiga byggnaden vara samlad i en virtuell 3D-modell av byggnaden in i minsta detalj. Förvaltningsskedet Nu går byggnaden in i det sista och längsta skedet förvaltningsskedet. Byggnaden tas i drift och brukarna flyttar in. I driften av en fastighet ingår främst att byggnaden ska förses med fungerande värme och kyla, ventilation, vatten och avlopp, el, tele- och datakommunikation samt avfallshantering. Underhållet av fastigheten delas in i felavhjälpande och förebyggande underhåll. Med ett löpande underhåll slipper man dyra och störande akuta insatser. Drift och underhåll sköts allt oftare åt fastighetsägaren av specialiserade företag. Då krävs tydliga avtal som reglerar samarbetet. 4 JÄMFÖRELSE 4.1 Allmänt M+M:s skissförslag När det gäller tillgängligheten i förslaget så finns det flera punkter som behöver anpassas. Då det är en byggnad som skall finnas för allmänheten, skall alla utrymmena vara tillgängliga. Det finns två plan i förslaget och båda skall vara tillgängliga. Att få tillgång till andra våningen via ramper på baksidan, kan bli ett problem att få godkänt. Speciellt om det är en lång omväg och utomhus. Stora delar av året är det även mörkt och kallt med snö och is. Skall det finnas sovrum för gästande personer, skall dessa följa svenska normer och de som finns ritade i förslaget är för små. Dessutom måste det finnas ett större sovrum på plan 1 som skall vara tillgängligt. Dusch och toalett skall finnas i närheten. 8

I utställningsbyggnaden (4) så kan man inte ha en balkong som inte är tillgängligt för alla. Det skulle kunna vara ett rum som inte är för allmänheten. Fojab:s skissförslag Deras förslag finns i tre varianter. Bottenvåningen är den samma i de tre förslagen. I alt 1 har ateljéerna på plan 2 placerats i liv med framsidan av fasaden I alt 2 har man dragit tillbaka ateljéerna så att de ligger i liv med baksidans fasad. I alt 3 har man tre olika ateljérum som ligger frånskiljda från varann. Saknar att det finns wc (hwc) på samma plan. Det skulle kunna ordnas på samma plan. Tillgängligheten kan fungera från parkeringen, men vägen till entrén på bottenplan är lång. En ramp på 3 meters höjd bör vara 46 meter lång vilket inte är ritat. En ramp skall luta 1:12 och för varje halv meter skall det vara ett viloplan på 2 meter. Man kan utforma rampen i sicksack nedåt och blir då 18 meter lång. Förslaget är enhetligt och rationellt med fina utblickar. En enskild byggnad för utställning, kan uppvärmas de tillfällen då den skall användas. Angöring kan placeras nära entrén och en handikapps bilparkering kan ligga inom 25 meter från entrén. 4.2 BTA M+M:s skissförslag: Enligt deras skisser så är BTA:n 572 m2. Denna blir större i svenska förhållanden med tjockare ytterväggar. Det är ritat 300 mm och blir 400-500 mm, beroende på material man använder. Då blir ytan ca 612 m2 (ett medelvärde av trä- resp tegelfasad). Fasadlängden är 268 meter lång enligt M+M:s förslag. I svenska förhållande blir det ca 277 meter. FOJAB:s skissförslag: Byggnad 1 Plan 1 474 m2 Plan 2 50 m2 Byggnad 2 Plan 1 121 m2 Totalt 645 m2 Fasadlängden är 83,2 meter lång. 9

4.3 Bygglovskostnad för arkitekt Uppskattar att det behövs 4 ritningar med situationsplan, planer, fasader och sektioner. Om det kostar ca 18 000:- per ritning så skulle det kosta ca 70 000:- exklusive moms o kopiering. 4.4 Bygghandlingskostnad för arkitekt Uppskattar att det behövs ca 30 ritningar och byggbeskrivning. Om det kostar 18 000:- per ritning och ca 15 000:- för byggbeskrivning så blir det ca 555 000:- exklusive moms och kopiering. Inklusive byggmöten 5 gånger. 4.5 Total byggkostnad Arkitektarvode brukar utgöra ca 10% av den totala byggkostnaden från bygglov till bygghandling. Då skulle det kosta 6, 25 miljoner kronor. Denna summa är en grov uppskattning. Kostnaderna beror mkt på komplexiteten av byggnaden, vilka material som används, vilka tekniska system man väljer mm. Kostnad för arbetet innan bygglovshandlingar (övriga konsulter, projektledare mm) är svåra i dagsläget att uppskatta. Enligt Fojab kan man beräkna 20 000:-/m2 för en grunduppförande av en byggnad. Arean är 645m2 vilket skulle bli 12,9 miljoner. I M+M:s förslag är arean 612 m2 och skulle då ligga på 12,24 miljoner. 5 KOSTNADSREFERRENS Stadsbibliotek/kultur/konsthall Nybyggnad i Eslöv på ca 6000m2. Driftskostnad/år: 13 miljoner kr. 6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE 6.1 Rekommendationer Arkitektarbetet bör genomföras i BIM då man kan följa projektet lättare. Detta bör inte kosta mer då man kan få fram fasader, sektioner och perspektiv under projektets gång på ett enkelt sätt. Inledningsvis tar det längre tid och kostar men är ett bra verktyg under projektets gång. I moderna program kan man få fram sammanställningar på dörrar, fönster, inredning, antal, storlek mm. Det är även ett säkrare sätt kvalitetsmässigt då allt uppdateras vid revideringar tex när man flyttar, lägger till eller tar bort väggar på en plan. 6.1.2 Tillgänglighet Utdrag ur BBR: 10

3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar. Allmänt råd I publika lokaler som har fler än ett våningsplan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant våningsplan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha minsta måtten 2,2 x 2,2 meter, lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning, kontrastmarkeringar, och säkerhetslarm. Begränsade delar av biografer, teatrar, sportanläggningar och andra liknande större samlingslokaler behöver inte vara fullt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Podier och scener ska dock alltid vara tillgängliga och användbara. Allmänt råd Fasta platser för personer som använder rullstol bör integreras med övriga platser och ge samma möjlighet att se och höra som andra åskådare har. Samlingslokaler och receptioner ska utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Allmänt råd Exempel på samlingslokaler är hörsalar, teatrar, kyrkor och större konferensrum som rymmer minst 50 personer. 6.1.3 Säkerhet vid användning Utdrag ur BBR: 8:1 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas. Allmänt råd Regler om säkerhet för driftutrymmen finns i avsnitt 3:4. 8:11 Tillämpningsområde 11

Reglerna i detta avsnitt gäller både för byggnader och för tomter som tas i anspråk för bebyggelse. Reglerna för tomter som tas i anspråk för bebyggelse finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas. Allmänt råd Med uttrycket utrymmen där barn kan vistas avses sådana rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. I Boverkets handbok Bygg barnsäkert Barnsäkerhet i byggnader, på tomten och i utemiljön finns ytterligare vägledning. 6.2 Framtida arbete Jag har utgått från Fojabs första skisser i denna rapport.. M+M är arkitekter från Kanada och där har de andra normer och krav i det som byggs. Det finns en hel del i deras förslag som måste skissas om innan man kan börja med system- och bygglovsritningar. 7 ÖVRIGT Skriver här lite information som jag har tagit fram. Ytterväggskostnad Plåt 600:-/m2 (2009) Träpanel 700:-/m2 (20009) Tjockputs1000:-/m2 (2009) Murad 1200-1400 :-/m2 (2009) Energi och värme 12

Bergvärme- Lättmanövrerat, underhållsfritt o lägre elkostnad. Snittförbrukningen ska vara minst 20000 kwh för att det skall vara ett försvarbart alternativ (ur www.dinbyggare.se ) Solfångare o solpaneler Takmaterialkostnad Sedumtak Plåttak Papptak Takpannor- tegel Takpannor- betong Kalkylering Eslövs kommun brukar anlita Tullbergs Arkitekter i Arlöv. Tel 040-434065 Kontaktpersoner Sten och Peter Tullberg 13