Folkhälsorapport 25
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred översikt och analys av förhållanden och utveckling inom olika delar av välfärdssektorn eller för olika befolkningsgrupper. Den innehåller uppgifter som baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Ett primärt syfte med tematiska översikter och analyser är att de ska ge kunskapsunderlag för beslut på nationell, regional och lokal nivå. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Ändring gjord på sid 239 enligt bifogad rättelse i tryckt rapport. ISBN: 91-721-94-9 Artikelnr: 25-111-2 Redaktör: Layout/original: Omslag: Omslagsfoto: Caroline Ardbo Yra AB Fhebe Hjälm Stora bilden: Elisabeth Edén, Bildhuset. Övriga bilder (samtliga Pressens Bild): Heath Robbins, Jörgen Hildebrandt, Erik G Svensson och Jan E Carlsson. Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, mars 25
FÖRORD Folkhälsorapport 25 är den sjätte i raden av nationella folkhälsorapporter som enligt uppdrag överlämnas till regeringen. Syftet är att, som underlag för hälsopolitiken, ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Förutsättningarna för att beskriva och analysera folkhälsans utveckling i Sverige är tack vare nationella hälsodataregister och personnummer särskilt goda. Samhällsutvecklingen i stort, liksom livsvillkor och levnadsvanor, har stor betydelse för hälsan och i rapporten relateras hälsoutvecklingen till dessa. Rapporten vänder sig i första hand till politiker på nationell, regional och lokal nivå som genom sina beslut på olika sätt kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling av befolkningens hälsa. Den riktar sig även till organisationer och myndigheter som arbetar med att förbättra människors hälsa, till lokala folkhälsoarbetare, till hälsoinriktade utbildningslinjer vid gymnasieskolan och vid universitet samt till en intresserad allmänhet. Folkhälsorapport 25 har utarbetats av Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen med Gudrun Persson som projektledare. En redaktionskommitté med följande personer har medverkat: Måns Rosén, ordförande, Magnus Stenbeck och Maria Danielsson, samtliga vid Epidemiologiskt centrum, Kristina Alexanderson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Bernt Lundgren, chef för Enheten för folkhälsopolitisk analys vid Statens folkhälsoinstitut, Olle Lundberg, professor vid Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet och Karolinska Institutet, samt Stig Wall, professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Författare och övriga medverkande i rapporten presenteras på nästa uppslag. Den övergripande utvecklingen av hälsa och dödlighet samt hur de stora folksjukdomarna och levnadsvanorna har utvecklats utgör rapportens kärna. Arbetslivet och arbetsmiljöns betydelse liksom den yttre miljöns betydelse för folkhälsan ägnas egna kapitel. I ett slutsatskapitel presenteras dels några hypotetiska förutsägelser om folkhälsans framtida utveckling, dels diskuteras frågor som hur sociala skillnader i hälsa har utvecklats, sjukvårdens roll för den framtida hälsan, i synnerhet bland de äldre, vilken roll den ökade alkoholkonsumtionen kan få för folkhälsan, konsekvenser för folkhälsan av att övervikt och fetma ökar, och om huruvida snuset bidrar till minskad rökning. Även frågan om hur samhällsförändringar och folkhälsa hänger ihop diskuteras. Slutligen tas kunskapsluckor och obesvarade frågor upp. Vi hoppas att rapporten ger underlag för samhällsdebatt och beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Kjell Asplund Generaldirektör Måns Rosén Chef vid Epidemiologiskt centrum
FÖRFATTARE Kapitelrubrik Kapitelförfattare Följande personer har lämnat skriftligt underlag och/eller i övrigt bidragit med databearbetningar eller värdefulla synpunkter Sammanfattningen Gudrun Persson 1. Folkhälsorapport 25 Gudrun Persson Susanne Holland, Gudrun Lindberg 2. Demografi och folkhälsa Gudrun Persson Danuta Biterman 3. Folkhälsans utveckling och Johanna Alfredsson Bengt Haglund, Jan Qvist, Hans Lundström fördelning 4. Ett internationellt perspektiv på Gudrun Lindberg, Gudrun Persson Ingalill Paulsson Lütz folkhälsan 5. Folksjukdomar/folkhälsoproblem - Hjärt-kärlsjukdomar Måns Rosén Max Köster - Diabetes Mats Eliasson, Gunnel Boström Bo Berger, Gisela Dahlquist, Mats Talbäck - Övervikt Gunnel Boström, Mats Eliasson Liselotte Schäfer-Elinder - Cancer Lotti Barlow Jan Adolfsson, Lars Holmberg, Mats Talbäck - Psykisk ohälsa Claes-Göran Stefansson Peter Allebeck, Johan Cullberg, Christina Dahlman, Solvig Ekblad, Agnes Hultén, Töres Theorell - Rörelseorganens sjukdomar Eva Vingård Åke Nygren - Skador Marie Hasselberg Anders Karlsson, Karen Leander - Allergisjukdomar Anders Hjern - Infektionssjukdomar Johan Carlson - Tandhälsa Agneta Ekman Susanne Holland 6. Reproduktiv hälsa Maria Danielsson, Kajsa Sundström Fereshte Ebrahim 7. Barns och ungdomars hälsa Anders Hjern Erik Bergström, Sven Bremberg, Anneli Ivarsson, Staffan Janson, Claes Sundelin 8. Äldres hälsa Kristina Larsson, Mats Thorslund Lennarth Johansson, Mårten Lagergren 9. Levnadsvanor och hälsa Gunnel Boström Liselotte Schäfer-Elinder, Bengt Andersson 1. Arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa Magnus Stenbeck Danuta Biterman, Ingvar Lundberg, Christina Lindholm, Rolf Å Gustafsson 11. Miljö och hälsa med fokus på barn Ann Thuvander, Katarina Victorin 12. Den framtida folkhälsan Måns Rosén, Olle Lundberg, tendenser, problem och Gudrun Persson obesvarade frågor Texterna har redigerats av Gudrun Persson. Följande medarbetare vid Epidemiologiskt centrum har bidragit med analyser, statistiskt underlag samt värdefulla synpunkter: Danuta Biterman, Dan Bernhardson, Charlotte Björkenstam, Fereshte Ebrahim, Bengt Haglund, Leif Forsberg, Eva Franzén, Susanne Holland, Gudrun Lindberg, Max Köster, Petra Otterblad Olausson, Annika Larsson, Frida Lundberg, Ingalill Paulsson Lütz, Gunilla Ringbäck Weitoft, Curt-Lennart Spetz, Mats Talbäck, Emil Löfroth, Bo Vinnerljung, Anders Åberg, Lars-Olof Åkesson.
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 13 Livslängden fortsätter att öka 14 Sjukdomsbilden är inte lika entydigt positiv 14 Livslängd och hälsa fördelas ojämnt 14 Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdomar 15 Diabetes ökar bland barn men inte bland vuxna 15 Övervikt ökar i alla åldrar, främst bland yngre vuxna 15 Cancersjukdomarna ökar långsammare och dödligheten minskar 16 Psykisk ohälsa är vanligare i yngre åldrar, särskilt bland kvinnor 16 Självmorden minskar, utom bland 15 24-åriga män 16 Rörelseförmågan är bättre, men värk är ett problem för många 16 Trenden med minskande dödlighet i olycksfallsskador har brutits 17 Våld och hot har ökat mest mot unga kvinnor 17 Allergierna fortsätter att öka 17 Infektionssjukdomarna är fortfarande ett väsentligt samhällsproblem 18 Fortsatt bättre tandhälsa hos vuxna, men oroande tendenser bland barn 18 God reproduktiv hälsa i Sverige 18 Barns och ungdomars hälsa är god, men inte entydigt 19 Äldres hälsa förbättras, men inte för de allra äldsta 19 Den psykosociala arbetsmiljön är mer pressande inom välfärdssektorn 19 Färre röker men fler snusar 2 Alkoholproblemen kan komma att öka 2 Nästan hälften i Sverige lever sunt 21 Kvinnor äter generellt mer frukt och grönsaker än män 21 Hörselskadande buller är en ökande hälsorisk för barn 21 1. FOLKHÄLSORAPPORT 25 23 Uppdraget 24 Folkhälsorapportering ett system med många pusselbitar 25 Internationellt samarbete och rapportering 26 Det saknas ett entydigt hälsobegrepp 27 Hälsa och folkhälsa 28 Folkhälsoproblem eller folksjukdom? 28 Att beskriva hälsa i Folkhälsorapporten 3 Innehållet i Folkhälsorapport 25 31 Rapportens disposition 32 2. DEMOGRAFI OCH FOLKHÄLSA 35 En åldrande befolkning 37 Ökande andel äldre i många europeiska länder 38 Stora regionala skillnader i Sverige 39 Familjen förändras 39 Nya samlevnadsformer 4 Barnens familjer 4
Utbildningsnivån har höjts 41 De socioekonomiska grupperna förändras 43 3. FOLKHÄLSANS UTVECKLING OCH FÖRDELNING 45 Inledning 47 Vi lever allt längre 47 Några mönster i dödligheten 49 Ålders- och diagnosspecifik dödlighet 5 Två aspekter på för tidig död 51 Sjuklighet 54 Vanliga sjukdomar enligt olika sätt att mäta 54 Långvarig sjukdom och självskattad hälsa 55 Att leva länge med god hälsa 58 Överlevnad utan aktivitetsnedsättning 59 Lever vi längre med god hälsa? 6 Folkhälsans fördelning i befolkningen 61 Ålder 61 Kön 61 Social bakgrund 63 Regionala mönster 64 Utländsk bakgrund 66 4. ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ HÄLSOUTVECKLINGEN 69 Den globala hälsoutvecklingen 71 Sjukdomsbilden i världen har förändrats 71 Hälsoklyftan är störst mellan de allra fattigaste länderna och övriga länder 71 Hälsoutvecklingen i Europa är inte entydig 72 Svenska kvinnors medellivslängd har hamnat på efterkälken 75 Stora skillnader i dödlighetsmönster mellan länder 77 5. FOLKSJUKDOMAR/ FOLKHÄLSOPROBLEM HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR 79 Riskfaktorer och orsaker till hjärt-kärlsjukdomar 81 Att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom 81 Det behövs både en individstrategi och en befolkningsstrategi 83 Fortsatt minskad risk att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar 84 Risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt 84 Risken att insjukna och dö i slaganfall 85 Minskad rökning och lägre kolesterolnivåer viktiga förklaringsfaktorer 85 Stora sociala och regionala skillnader 86 Sverige i ett internationellt perspektiv 88 Varför minskar hjärt-kärlsjukdomarna? 9 DIABETES 92 Diabetes vanligt bland såväl barn som vuxna 93 Typ 1-diabetes drabbar huvudsakligen unga 93 Typ 2-diabetes drabbar främst personer över 5 år 94 Ökat insjuknande i typ 1-diabetes bland barn och ungdomar 94
Dödligheten minskar men fler lever med diabetes 95 Förbättrad överlevnad för kvinnor med diabetes 97 En diabetesexplosion hotar i utvecklingsländerna 99 Sociala och regionala skillnader 99 Vanligare bland arbetare och lågutbildade 99 Kvinnor från Mellanöstern är en högriskgrupp 1 Regionala skillnader 11 Fysisk inaktivitet och rökning viktiga förklaringsfaktorer 12 Blir diabetes ett större hälsoproblem i framtiden? 13 ÖVERVIKT OCH FETMA 16 Övervikt och fetma allt större hot mot hälsan 17 Hur definieras övervikt och fetma? 17 Större hälsorisker med fetma än med övervikt 17 Övervikt och fetma ökar i alla åldrar 18 Fetma har ökat mest bland unga kvinnor 11 Sociala, regionala och internationella skillnader 111 Fetma är vanligare bland utrikes födda kvinnor i Sverige 113 Fetma större problem i många andra länder än i Sverige 114 Varför ökar övervikt och fetma? 116 CANCER 118 Cancerförekomsten varierar mellan länder och världsdelar 119 Cancerförekomst i Sverige 12 Allt fler lever med cancer 121 Några cancersjukdomars utveckling 123 Bröstcancer 123 Prostatacancer 124 Lungcancer 125 Vissa cancerformer blir vanligare, medan andra minskar 127 PSYKISK OHÄLSA 13 Psykisk ohälsa svårdefinierat 131 Psykiska problem och psykisk sjukdom vad är det? 131 Hur uppstår psykisk ohälsa? 133 Att mäta psykisk ohälsa i befolkningen 134 Psykiska sjukdomar i befolkningen 135 Psykostillstånd och schizofreni 135 Depression och ångest 135 Vård 136 Psykisk ohälsa som uppmärksammas i dag 136 Utmattningssyndrom eller utbrändhet 136 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 137 Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD) 137 Psykiska funktionshinder 138 Hemlöshet och psykisk ohälsa 138 Psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk 139 Psykisk sjukdom och våld 139 Alkoholberoende och alkoholmissbruk 14 Självmord och självmordsförsök 141 Självmord i Sverige och i Europa 143
Psykofarmaka 143 Psykiska besvär i befolkningen 145 Utveckling av psykiska besvär i olika befolkningsgrupper 147 Att tolka utvecklingen som tyder på ökade psykiska problem 151 Ungas psykiska ohälsa måste särskilt uppmärksammas 152 RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR 154 Sjukdomar i rörelseorganen blir vanligare med åldern 155 Rörelseförmågan har förbättrats, utom bland yngre kvinnor 155 Värk från rörelseorganen 157 Fler i yngre åldrar har smärta och värk 158 Andelen med värk från nacke, skuldror och ländrygg har ökat 158 Socioekonomiska och regionala skillnader i smärta och värk 159 Män och kvinnor skiljer sig åt vad gäller rörelseorganens sjukdomar 16 Höft- och knäledsoperationer ökar rörelseförmågan 16 Sjukdomar i rörelseorganen vanligaste orsaken till sjukersättning 161 Besvär i rörelseorganen och arbete 163 Besvär och sjukdomar från ländrygg, nacke och axlar 164 SKADOR 166 Skador är ett folkhälsoproblem 167 Antalet fallskador bland äldre ökar 17 Skador är den främsta dödsorsaken bland barn 171 Minskningen av trafikskador har planat ut 172 Hastigheten påverkar skadans allvarlighetsgrad 173 Alkohol och bilkörning 173 Skador i arbetslivet 174 Geografiska och sociala skillnader 175 Utländsk bakgrund 175 Konsekvenserna av våld drabbar många 176 Källor och mörkertal 176 Dödsfall efter våld är oförändrat sedan 3 år tillbaka 176 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer 177 Våld mot barn 178 Har hot och våld ökat? 179 ALLERGISJUKDOMAR 182 Allergiska sjukdomar och besvär vanligt förekommande 183 Eksem en yrkessjukdom 186 Geografiska och sociala skillnader 186 Oklart vad ökningen av atopiska sjukdomar beror på 188 INFEKTIONSSJUKDOMAR 19 Är infektionssjukdomar ett folkhälsoproblem? 191 Stor variation i smittspridning och möjliga åtgärder 192 Smittskyddets internationella organisation 193
Särskilda problemområden för folkhälsan 194 Sexuellt överförbara infektioner 194 Barnsjukdomar vaccinationer 197 Vårdhygien och antibiotikaresistens 197 Importerade infektionsrisker och yttre hot 198 TANDHÄLSA 22 Barns och ungdomars tandhälsa god men trenden har stagnerat 23 Stora regionala skillnader i barns tandhälsa 23 Tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper har försämrats 24 Nytt kariesindex ger en mer rättvis bild av tandhälsan 24 Förbättrad tandhälsa hos vuxna 25 De sociala skillnaderna i tandhälsa består 27 Egna tänder och tandlöshet 27 Tuggförmåga 28 Tandläkarbesök inom en tvåårsperiod 29 Sociala skillnader 21 Framtida tandvårdsbehov 212 6. REPRODUKTIV HÄLSA 221 Reproduktiv hälsa ett vitt begrepp 223 Barnafödandets förändringar under 19-talet 223 Svängande födelsetal och två barn till slut 223 Arbete och barnafödande 225 Barnafödande under 2-talet 225 Jämställdhet och barn under 2-talet 226 Födelsekontroll preventivmedel och abort 227 Från befolkningskontroll till reproduktiv hälsa 227 Födelsekontroll i Sverige 228 Preventivmedel att förebygga oönskade graviditeter 228 Abort att avbryta en oönskad graviditet 229 Abort bland tonåringar 229 Abort och födslar bland ungdomar i närliggande länder 231 Abortvården 232 Ofrivillig barnlöshet och assisterad befruktning 233 IVF-behandling av infertilitet 233 Sexuellt överförda infektioner 234 Sexuellt överförda infektioner i Sverige 234 Klamydia 235 Smittskydd bland ungdomar 236 Gonorré och syfilis 236 Hiv och aids 237 Livmoderhalscancer och HPV 237 Hälsa under graviditet och förlossning 239 Svenska förhållanden 239 Komplikationer vid graviditet och förlossning 24 Moderns ålder och graviditetsutfall 241 Graviditet och levnadsvanor 241 Psykisk ohälsa under graviditet 243 Hälsoproblem och sjukskrivning 244
7. BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA 247 Inledning 249 Spädbarn och barn i förskoleåldern 249 Nyföddhetstidens sjukdomar 249 Plötslig spädbarnsdöd 251 Medfödda missbildningar 251 Spädbarn och föräldrar i samspel 252 Amning 252 Föräldrars rökning 253 Barnomsorg/förskola 253 Föräldrars ålder 254 Våld i familjen 254 Könets betydelse 255 Skolbarns och ungdomars hälsa 255 Kroniska sjukdomar och funktionshinder 255 Cancersjukdomar hos barn 257 Psykisk hälsa 257 Övervikt 26 Fysisk aktivitet 261 Skolan barnens arbetsmiljö 261 Uppväxtvillkor och hälsa 262 Social position och materiell välfärd 262 Unga utanför 266 Att växa upp med en eller två föräldrar 267 Barn och ungdomar med utländskt ursprung 268 Att växa upp i glesbygd eller storstad innebär olika risker 269 Svenska barn jämfört med barn i övriga Europa 269 8. ÄLDRES HÄLSA 271 Demografisk utveckling 273 Hälsa i tredje och fjärde åldern 273 Omfattningen av vård och omsorg 274 Nedsatt funktionsförmåga och ohälsa 275 Långvarig sjukdom 276 Rörelsehinder och värk 277 Slaganfall 279 Benskörhet 279 Demens 279 Psykisk ohälsa 28 Nedsatt hörsel 281 Nedsatt syn 282 Tandhälsa 283 Flera hälsoproblem samtidigt 284 Läkemedelsanvändning 285 Hälsoskillnader och socialklass 285 Hälsoutvecklingen bland de äldre 286 Motstridiga tendenser 287 9. LEVNADSVANOR OCH HÄLSA 291 Levnadsvanorna en del av livsstilen 293 Tobaksvanor 293 Tobaksrökningen minskar i de flesta åldrar 294 Rökning är ovanligt bland gravida men vanligt bland ensamföräldrar 294 De sociala skillnaderna i rökvanor består 297 Det finns betydande regionala skillnader 298 Rökning är vanligare i vissa invandrargrupper 298
Svenska män och pojkar röker minst i Europa 298 Allt fler slutar röka och allt färre börjar 298 Snusvanor 31 Snusning är vanligast bland manliga arbetare 31 Snusningen ökar bland ungdomar 32 Bidrar snus till minskad rökning? 32 Hälsomässiga konsekvenser av tobaksbruk 33 Könsskillnaderna i rökrelaterad dödlighet minskar 33 Kvinnors rökrelaterade dödlighet ökar 34 Alkoholvanor 36 Alkoholförsäljningen speglar inte konsumtionen 36 Unga vuxna dricker allt mer 38 Berusningsdrickandet ökar bland unga 39 Riskkonsumenterna är flest bland manliga arbetare 31 Hälsomässiga konsekvenser av alkoholbruk 31 Riskkonsumenterna har sämre psykisk hälsa 312 Ökad alkoholdödlighet bland kvinnor över 45 år och män över 65 år 312 Många unga vårdas för alkoholförgiftning 312 Vad betyder ett ändrat konsumtionsmönster? 312 Narkotika 315 Det har blivit fler tunga missbrukare den senaste tioårsperioden 315 Fler unga testade narkotika under 199-talet 315 Betydande hälsorisker 317 Matvanor 318 Vuxnas matvanor 319 Svenskar äter mest frukt och grönsaker i Norden 32 Ungdomars matvanor 321 Svenska flickor äter sällan frukt varje dag 321 Fysisk aktivitet 324 Motionsvanorna har förbättrats 324 Det finns sociala skillnader 326 Två av tre svenska ungdomar är för lite fysiskt aktiva 326 Stillasittandet ökar bland barn och ungdomar 327 Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor 328 Social fördelning av de ohälsosamma levnadsvanorna 329 Ansamling av hälsorisker och hälsa 329 1. ARBETSLIV, ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 333 Inledning 335 Arbetsmiljön och dess effekter för hälsoförändringar 335 Förändringar i arbetsmiljön till följd av datoriseringen 336 Fysiska belastningar och besvär 337 Psykosociala belastningar och psykiska besvär 338 Försämringar av psykiskt välbefinnande 343 Sjukfrånvaro 345 Sjukersättning 349
Förändringar i arbetslivet 35 Att delta på säkra eller osäkra villkor 351 Nya organisationsformer 354 11. MILJÖRELATERAD HÄLSA MED FOKUS PÅ BARN 357 Miljöhälsorapport 25 359 Barns miljörelaterade hälsa 36 Miljöfaktorers betydelse för uppkomst av sjukdom hos barn 361 Centrala nervsystemet 361 Hormonella system 362 Cancer 362 Allergisjukdomar 362 Barns exponering för miljöfaktorer 364 Inomhusmiljö 364 Luftföroreningar 365 Metaller 365 Organiska miljöföroreningar 367 Buller och höga ljudnivåer 368 Joniserande och icke-joniserande strålning 369 12. DEN FRAMTIDA FOLKHÄLSAN TENDENSER, PROBLEM OCH OBESVARADE FRÅGOR 371 Bokslut: Hälsan bättre för många, men inte för alla och inte i alla avseenden 372 De sociala skillnaderna i hälsa fortfarande stora 374 Regional obalans i hälsa ett strukturproblem 375 Ännu ses ingen generell ökning av alkoholdödligheten 375 Övervikt är ett allt tyngre problem, men när kommer hälsokonsekvenserna? 377 Psykisk oro ökar, men inte självmorden hur förklarar vi det? 377 Bidrar snus till minskad rökning i Sverige? 378 Kommer hälso- och sjukvården att bidra till allt sjukare äldre? 379 Många förändringar i samhället bidrar till folkhälsans utveckling 38 Kunskapsluckor och obesvarade frågor 381 BILAGOR 383 Bilaga 1. Indelningar efter befolkningsgrupper och geografi 384 Bilaga 2. Datakällor 385 SAKORDSREGISTER 389
Sammanfattning
Sammanfattning SAMMANFATTNING Livslängden fortsätter att öka Livslängden fortsätter att öka i Sverige. År 23 kunde en nyfödd pojke förväntas leva 77,9 år och en nyfödd flicka 82,4 år. Sedan 199 har mäns medellivslängd ökat med 3 år och kvinnors med 2 år. Männens medellivslängd har alltså ökat snabbare än kvinnornas, och skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd har sedan 199 minskat från 5,6 till 4,5 år. Sedan 1984 har dessutom spädbarnsdödligheten halverats 24 var den så låg som 3,1 döda under första levnadsåret av 1 levande födda barn. Sjukdomsbilden är inte lika entydigt positiv Ser man på utvecklingen av medellivslängden och den minskade dödligheten i ett flertal dödsorsaker, i synnerhet den stora nedgången av dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, kan man konstatera att folkhälsan fortsätter att förbättras i Sverige. Studerar man utvecklingen när det gäller sjuklighet är dock bilden inte lika entydigt positiv. Vanliga sjukdomar och hälsoproblem som drabbar många i befolkningen är exempelvis rygg- och ledvärk, smärta och trötthet. Det finns flera tecken på sämre hälsoutveckling, till exempel när det gäller värk och självrapporterad psykisk hälsa. Ett övergripande mål för folkhälsan är att fler ska leva länge och med god hälsa, och studerar man utvecklingen med mått där både sjuklighet och dödlighet vägs ihop blir bilden något mer nyanserad. I Folkhälsorapport 21 konstaterades att den ökade livslängden i huvudsak bestod av år med lätt ohälsa. Liknande resultat presenteras i denna rapport; för perioden 197 23 ökar livslängden utan allvarlig aktivitetsnedsättning, men samtidigt kan konstateras att fler människor lever med en långvarig sjukdom i dag jämfört med i början av 198-talet. Livslängd och hälsa fördelas ojämnt Trots en ökad välfärd för de allra flesta kvarstår stora sociala skillnader i hälsa. Detta gäller i alla åldrar och oavsett kön. Dödligheten är större bland dem som endast har grundskoleutbildning än bland dem med universitetsutbildning. Enligt samma sociala mönster gäller att andelen med självskattad dålig hälsa är högre bland dem med låg utbildningsnivå än bland dem med hög. Hälsoskillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå tycks i stort sett oförändrade sedan början av 198-talet. Männens dödstal ligger på en högre nivå än kvinnornas, i alla åldrar och oavsett dödsorsak. Det är också värt att notera att skillnaderna i dödlighetsnivå mellan män och kvinnor är betydligt större än mellan sociala grupper. Kvinnor uppger i intervjuer vanligen sämre hälsa än män i de flesta avseenden. Både män och kvinnor uppger dock i lika hög grad att de har ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. I Folkhälsorapport 21 konstaterades en mer fördelaktig hälsoutveckling för dem som var 45 år och äldre än för dem som var yngre än 45 år. Detta gäller i stort sett fortfarande, men det finns tecken på att hälsoutvecklingen bland personer över 65 år inte i alla avseenden varit positiv sedan slutet av 198-talet. Barn och ungdomar i Sverige har under lång tid haft en mycket gynnsam hälsoutveckling, men även beträffande dem finns oroande tecken. 14
Sammanfattning Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp sjukdomar som orsakar flest förtida dödsfall, samtidigt som de ofta innebär långvariga hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Mellan 1987 och 22 minskade risken att insjukna i kranskärlssjukdom, framför allt i hjärtinfarkt, med cirka 23 procent, och risken att dö i kranskärlssjukdom minskade ännu mer. Detta är den viktigaste förklaringen till att medellivslängden ökat så mycket på senare år. Risken att dö av slaganfall har också minskat något. De minskade riskerna att insjukna i hjärtkärlsjukdom beror på bättre levnadsvanor som i sin tur påverkar hälsan, främst minskad rökning och till viss del förbättrade matvanor. Minskade risker att dö för dem som insjuknat kan framför allt tillskrivas sjukvårdens insatser. Uppskattningsvis räddas drygt 3 fler människor till livet varje år jämfört med för 15 år sedan, tack vare förbättrad hjärt-kärlsjukvård, exempelvis hjärtoperationer och förebyggande behandling av höga blodfettsnivåer och högt blodtryck. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men det är männen som vunnit mest i livslängd när dessa sjukdomar blivit mindre vanliga och mindre dödliga. Diabetes ökar bland barn men inte bland vuxna Omkring 3 personer uppskattas ha diabetes i Sverige, varav drygt en tiondel har barn- och ungdomsdiabetes (typ 1-diabetes). Andelen diabetiker ökar svagt bland vuxna, men trots att kroppsvikten ökar i befolkningen har insjuknandet inte ökat. Dödligheten i diabetes har sedan 198 minskat med 28 procent bland kvinnor, medan den har legat på en konstant nivå bland män. Aktivt förebyggande behandling av högt kolesterol och blodtryck samt bättre behandling av diabetes förklarar sannolikt att dödligheten minskar och att allt fler personer lever med diabetes. Insjuknandefrekvensen i barn- och ungdomsdiabetes (typ 1) har ökat sedan 198-talets början, särskilt i de yngsta åldersgrupperna, men den ser däremot ut att minska bland yngre vuxna. Orsakerna är inte klarlagda, men förskjutningen mot en ökning i yngre åldrar pekar på att ett ökat energiintag har betydelse, dvs. att man äter för mycket energirika födoämnen. Övervikt ökar i alla åldrar, främst bland yngre vuxna Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna 16 74 år i Sverige är överviktiga eller har fetma. Övervikt är vanligare bland män, medan fetma är ungefär lika vanligt bland både män och kvinnor. I alla åldrar, även bland barn i skolåldern, ökar andelen överviktiga. Troligen beror viktökningen på att man äter för mycket. Att man rör sig för lite i förhållande till hur mycket man äter har också stor betydelse. Andelen med övervikt har ökat i alla socioekonomiska grupper och i grupper med olika utbildningsnivå sedan början av 198-talet. I fråga om fetma har de sociala skillnaderna ökat något bland både män och kvinnor, genom att andelen med fetma ökat mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Fetma ökar risken för sjukdomar och besvär i rörelseorganen och om det är fråga om bukfetma för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. 15
Sammanfattning Cancersjukdomarna ökar långsammare och dödligheten minskar Cancer orsakar hälften av alla dödsfall före 65 års ålder bland kvinnor och en tredjedel av alla dödsfall före 65 års ålder bland män. Cancer är annars främst en ålderssjukdom; två tredjedelar av all cancer inträffar efter 65 års ålder. Antalet nya cancerfall efter att hänsyn tagits till att andelen äldre i befolkningen ökat ökade 1994 23 med 1,1 procent per år bland män och,5 procent per år bland kvinnor, medan motsvarande dödlighet låg på en konstant nivå. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos i dag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. De två vanligaste cancerformerna bröstcancer bland kvinnor och prostatacancer bland män utgör en tredjedel av all cancer. Båda har ökat något under 199-talet, men någon motsvarande ökning av dödligheten har inte skett. Både lungcancer och dödlighet i lungcancer ökar bland kvinnor, men minskar bland män. Hudcancer ökar för båda könen, men denna ökning motsvaras inte av ökad dödlighet. Vart tredje cancerfall förklaras av tobak, matvanor och solvanor. Tobaksrökning är den enskilda faktor som orsakar flest cancerfall. Psykisk ohälsa är vanligare i yngre åldrar, särskilt bland kvinnor Mellan 2 och 4 procent av befolkningen uppskattas i dag lida av psykisk ohälsa, allt ifrån sjukdomstillstånd som psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Mellan 1 och 15 procent beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psykiatrisk behandling, men endast 3 5 procent söker sig till psykiatrin. Omfattningen av sådana allvarliga problem har legat på en i stort sett konstant nivå sedan 195-talet. Andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början på 199-talet efter en nedgång på 198- talet; 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen rapporterade detta 22/3. Ökningen gäller generellt i befolkningen utom bland äldre kvinnor, där andelen har varit konstant hög sedan 198. Den största ökningen visar kvinnor mellan 16 och 34 år. De stora åldersskillnader som fanns i början av 198-talet hade utjämnats 22/3. Självmorden minskar, utom bland 15 24-åriga män Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord. Självmordsfrekvensen har minskat betydligt sedan början av 197-talet. Mellan 1987 och 22 har antalet döda i självmord minskat med en tredjedel både för män och för kvinnor. Bland yngre män 15 24 år finns dock en liten tendens till ökning sedan 1998. Självmord är vanligare bland män. År 1998 begick tre gånger så många män som kvinnor självmord. Däremot är självmordsförsök vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen vårdade för självmordsförsök eller annan självtillfogad skada har varit konstant sedan 1987, utom bland kvinnor mellan 15 och 24 år, där andelen ökat något sedan 1992. Rörelseförmågan är bättre, men värk är ett problem för många Någon långvarig sjukdom eller något besvär från rörelseorganen rapporterades av 21 procent av kvinnorna och 15 procent av männen 22/3, vilket innebär en i stort sett konstant nivå sedan början av 199-talet. Åldersskillnaderna är dock mycket stora. Rörelseförmågan har förbättrats totalt sett sedan 198-talets början, men från år 2 syns 16
Sammanfattning en tendens till försämring bland kvinnor efter 45- årsåldern. Rörelsehindren har minskat i alla åldrar, med undantag för kvinnor över 8 år, där nivån varit oförändrad. Värk av olika slag har dock blivit vanligare sedan 198-talets början, i synnerhet bland kvinnor. Nack- och skulderbesvären ökade under 199- talet i alla socioekonomiska grupper, medan ryggvärken främst har ökat bland arbetare. Värk är mer frekvent bland kvinnor än bland män. I SCB:s ULF-undersökning 22/3 uppgav 57 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att de hade värk i rygg, nacke, axlar, armbågar, ben eller knän. Mäns och kvinnors värkmönster har utvecklats olika i åldrarna över 65 år. All sorts värk har ökat bland kvinnorna, medan besvären tvärtom minskat bland män utom i åldrarna över 8 år, där lätta besvär av värk har ökat något. Trenden med minskande dödlighet i olycksfallsskador har brutits Skador efter olycksfall är den största dödsorsaken i åldrarna upp till 45 år. År 22 dog nästan 3 personer av skador efter olycksfall, varav ca 5 vid trafikolyckor. Nästan två tredjedelar av dem som dör av skador är män. Fallolyckor är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar men särskilt bland äldre, där dödsfallen till följd av höftfrakturer fortsätter att öka. För äldre kan det emellertid vara svårt att dra en gräns mellan fallolyckor och benbrott vållade av benskörhet. Trafiken dominerar som orsak till dödsolyckor bland män, men antalet trafikolyckor med dödlig utgång har inte ökat de senaste åren. Fallolyckor är den dominerande orsaken till dödliga olyckor bland kvinnor. Dödligheten i skador minskade med 37 procent bland män och halverades bland kvinnor mellan 198 och 1995 och har därefter stagnerat. Våld och hot har ökat mest mot unga kvinnor Under 22/3 uppgav, enligt SCB:s Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF), 8 procent av kvinnor och män i åldrarna 16 84 år att de utsatts för våld eller hot vid minst ett tillfälle. Under 22/3 utsattes för första gången en lika stor andel av kvinnor som män för våld eller hot. Andelen kvinnor som utsatts för våld eller hot har nästan fördubblats sedan början av 198-talet. Under 199-talet är det de yngsta kvinnorna (16 24 år) som svarar för den enda statistiskt signifikanta ökningen, och 22/3 uppgav 12 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp att de varit utsatta för våld eller hot. Motsvarande siffra för unga män den grupp som är mest utsatt för våld eller hot var 2 procent. Drygt 1 sexualbrott anmäldes till polisen 23, varav en fjärdedel var våldtäkter. Mörkertalet är dock sannolikt stort. Varje år dör ca 1 personer till följd av våld 66 män och 37 kvinnor 22. Det dödliga våldet har legat på i stort sett samma nivå de senaste 3 åren. Barn som utsatts för dödligt våld har minskat; i dag utgör de ungefär 7 procent av det dödliga våldet. Allergierna fortsätter att öka I Folkhälsorapport 21 sade sig 31 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i Sverige ha astma, allergier och annan överkänslighet; dessa besvär har mer än fördubblats de senaste 2 3 åren. Senare uppgifter om utvecklingen bland vuxna saknas ännu, eftersom de endast samlas in 17
Sammanfattning av SCB vart åttonde år. Värnpliktsundersökningarna antyder dock att ökningen av allergisjukdomar fortsätter. Allergisjukdomar står för de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn; omkring en fjärdedel av alla 4-åringar och 12-åringar har någon allergisjukdom enligt Barnens miljöhälsoenkät 23. Dödligheten i allergisjukdomar är låg och har fortlöpande minskat sedan mitten av 198-talet tack vare att behandlingsmetoderna förbättrats påtagligt. Infektionssjukdomarna är fortfarande ett väsentligt samhällsproblem Infektionssjukdomar var förr en dominerande dödsorsak, men dessa har minskat drastiskt under 19-talet. På senare tid har emellertid resistenta bakterier och antibiotikaresistens gjort det svårare att behandla infektionssjukdomar. Genom människors resande sker en kontinuerlig import av resistenta bakterier från omvärlden. Ett speciellt problem utgör resistent tuberkulos, som det i vissa fall saknas behandling mot. I slutet av 199-talet noterades en minskad vaccinationstäckning bland små barn. Denna trend har nu brutits. Antalet sexuellt överförbara sjukdomar ökar igen. Klamydia är numera den största sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Antalet rapporterade fall har ökat oroväckande under slutet av 199-talet, främst bland ungdomar. Under 24 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes 1989. Också gonorré och syfilis ökar, främst bland män som har sex med män, medan heterosexuell smitta i dag svarar för den största andelen av anmälda fall av hiv. I Sverige är hiv och syfilis ett relativt begränsat problem i dag, men ökande frekvenser kan vara en signal att smittskyddet inte helt och hållet fungerar. Fortsatt bättre tandhälsa hos vuxna, men oroande tendenser bland barn Andelen kariesfria barn och ungdomar ökade kontinuerligt perioden 1985 2, men under 21 och 22 noterades för första gången ingen fortsatt förbättring och bland 12-åringarna syntes t.o.m. en marginell försämring. I den vuxna befolkningen har andelen med enbart egna tänder kontinuerligt ökat, och tuggförmågan har löpande förbättrats sedan 198- talets början. De sociala skillnaderna i tandhälsa är dock fortfarande stora och dessa visar ingen tendens att minska. Färre personer har besökt tandläkare den senaste tvåårsperioden, främst i åldrarna 25 34 år och i synnerhet bland männen. Var fjärde person i denna åldersgrupp säger sig ha haft behov av tandvård utan att uppsöka tandläkare. Personer med utländsk bakgrund besöker tandläkare mer sällan än befolkningen i genomsnitt. God reproduktiv hälsa i Sverige Den reproduktiva hälsan i Sverige är mycket god. Reproduktiv ohälsa är i hög grad kopplad till fattigdom, sociala orättvisor och diskriminering av kvinnor och hör till de allvarligaste folkhälsoproblemen globalt. I Sverige föds nu fler barn igen efter de låga födelsetalen under det sena 199-talet. Genomsnittsåldern för föräldrarna vid första barnets födelse har ökat stadigt och är nu 28,6 år för mammorna och 3,9 år för papporna. Trots svängande födelsetal har det genomsnittliga antalet barn som kvinnor föder under sin livstid legat kring två barn under hela 19-talet. 18
Sammanfattning Ungdomar skyddar sig bättre mot oönskade graviditeter än mot könssjukdomar. Klamydia ökar för sjätte året i rad bland ungdomar. Den vanligaste orsaken till infertilitet är sexuellt överförda infektioner, och risken för barnlöshet ökar när barnafödandet startar efter en allt längre period av aktivt sexualliv. Fertiliteten minskar också med ökad ålder. Utgången av graviditeter och förlossningar är gynnsam i Sverige, men dessa är ändock förenade med en hel del potentiella hälsorisker. En relativt stor andel kvinnor vårdas på sjukhus för avvikelser och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Barns och ungdomars hälsa är god, men inte entydigt Sett i ett internationellt perspektiv har barn och ungdomar i Sverige mycket god hälsa. Svenska barn och ungdomar framstår i intervjuundersökningar i europeiska länder som friskast och mest nöjda med livet. Inte desto mindre har psykosomatiska symtom t.ex. ont i magen, ont i huvudet och sömnbesvär ökat fortlöpande bland skolungdomar sedan 198-talets mitt. När det gäller barn som föds mycket för tidigt, för barn som föds med missbildningar och för barn som får cancer så har överlevnaden ökat markant de senaste decennierna. Barn i hushåll med en utsatt ekonomisk situation löper ökad risk för sjuklighet och död under nyföddhetsperioden, ökad risk för psykisk ohälsa, ökad risk för astma och ökad risk för att råka ut för skador efter olycksfall. Äldres hälsa förbättras, men inte för de allra äldsta De flesta i den äldre delen av befolkningen är förhållandevis friska. Andelen som rapporterar någon långvarig sjukdom eller besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet har dock ökat något bland män i åldrarna 65 74 år och bland kvinnor över 8 år. Andelen med lätt eller svår värk har ökat bland kvinnor över 65 och bland män över 8. Synförmågan har förbättrats, och andelen med såväl lätt som svårt rörelsehinder har minskat bland män, medan endast andelen med lätt rörelsehinder har minskat bland kvinnor. Tandhälsan har också blivit bättre bland de äldre; fler behåller sina egna tänder och sin tuggförmåga högt upp i åldrarna. Även om människor löper mindre risk att bli sjuka i en given ålder, t.ex. i hjärt-kärlsjukdom, talar mycket för att sjukligheten i befolkningen kommer att öka totalt sett, som följd av att fler överlever sina sjukdomar. Många som i dag överlever en hjärtinfarkt kommer senare i livet att få andra sjukdomar t.ex. hjärtsvikt eller cancer. Därför måste man räkna med att de äldres sjukdomar kommer att ställa allt större krav på samhället och hälso- och sjukvården. Vissa tecken tyder på att det förlängda livet främst medför fler år med lätt ohälsa. Ett tydligt könsmönster finns, där kvinnor har en längre period i livets slut med sjukdom och funktionsnedsättningar jämfört med män. Den psykosociala arbetsmiljön är mer pressande inom välfärdssektorn Förr arbetade många på mycket hälsovådliga arbetsplatser. I synnerhet arbetare riskerade att drabbas av olycksfall eller exponeras för farliga ämnen. Fortfarande orsakar tungt arbete, tunga lyft och ensidiga arbetsuppgifter en hel del ryggoch nackbesvär och sjukdomar i rörelseorganen. Datorarbete ökar kontinuerligt, och mellan 6 och 7 procent av både kvinnor och män använder 19
Sammanfattning numera dator i sitt arbete, vilket kan vara en förklaring till att andelen besvär från nacken och övre delen av ryggen har ökat. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen, och psykiska besvär den näst vanligaste. Den sistnämnda är den diagnos som har ökat mest som sjukskrivningsorsak sedan 1997. Den psykosociala arbetsmiljön försämrades under 199-talet, men den har förbättrats något de senaste åren. De mest psykiskt påfrestande arbetena finns inom de s.k. välfärdstjänsterna, dvs. de yrken som vänder sig till allmänheten inom service, vård och omsorg och skola. Välfärdstjänsterna utgör ca en fjärdedel av arbetsmarknaden. Inom denna sektor skedde stora organisationsförändringar under 199-talet. Arbetstempo och tidspress fortsätter att öka. Jäktiga arbeten har ökat kontinuerligt sedan början av 199-talet, särskilt bland kvinnor. Andelen som arbetar övertid eller arbetar mer på andra sätt har också blivit större under senare delen av 199- talet. Färre röker men fler snusar Tobaksrökning är fortfarande kanske den största hälsorisken, men den har minskat bland både män och kvinnor och i alla socioekonomiska grupper sedan 198-talets början. De sociala skillnaderna är dock fortsatt stora. Bland männen har minskningen varit snabbare än bland kvinnorna. Utrikesfödda män röker dock i betydligt större omfattning än män som är födda i Sverige. Andelen dagligrökare bland män är internationellt sett låg i Sverige, där män och pojkar röker minst jämfört med i övriga Europa. Bland kvinnor började andelen rökare minska betydligt senare än bland män. Det är förklaringen till att lungcancer, som numera minskar bland män, ökar bland kvinnor och beräknas fortsätta öka under 1 2 år framåt. Rökning ligger bakom fyra femtedelar av all lungcancer. Sedan början av 197-talet har snusningen ökat, och under 199-talet ökade andelen snusare bland både kvinnor och män. En tredjedel av dagligsnusarna har uppgivit att de också röker då och då. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 24 är snusning vanligast i åldrarna 3 44 år, där 29 procent av männen och 6 procent av kvinnorna uppgett att de snusar. För varje snusare som börjar röka går det fyra rökare som går över till snus när de slutar röka. Män under 45 år använder oftare snus när de slutar röka än män i åldrarna däröver. Alkoholproblemen kan komma att öka Alkoholkonsumtionen har ökat med 29 procent under perioden 1996 23. Andelen med riskkonsumtion har ökat, och berusningsdrickandet har ökat bland ungdomar. Det finns särskild anledning till oro över den stora andelen riskkonsumenter bland kvinnor och bland unga män. Den alkoholrelaterade dödligheten har totalt sett minskat med en tredjedel sedan 198-talets början. Sannolikt har det förändrade dryckesmönstret med minskad spritkonsumtion bidragit till detta. Alkoholdödligheten har emellertid haft en ökande trend hela perioden bland kvinnor, främst i åldrarna 45 65 år, och bland män över 65 år. En analys av dödlighetstrenderna har visat att grupper födda på 194-talet tillhör en högriskgrupp, medan 6- och 7-talisterna relativt sett har en betydligt lägre risk. Förändringarna inom alkoholpolitiken med ökad tillgänglighet genom öppethållande på lördagar, större införselkvoter och lägre priser kan förväntas leda till att alkoholproblemen ökar. Detta kan till en del motverkas av att dryckesmönstret förändras mot en ökad konsumtion av vin och 2