17 Droger Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidan 342 343 i grundboken och sidan183 i lightboken kan användas för att starta en allmän diskussion om hur eleverna ser på droger. Vilka använder droger och varför används de? I vilka situationer används droger? Överst på sidan finns en kort målbeskrivning som visar vad eleverna får lära sig i kapitlet. Med hjälp av inledingsfrågorna kan elevernas förkunskaper inventeras. SVR PÅ FRÅGOR 1. Droger är ämnen som ändrar våra upplevelser, känslor, beteenden och prestationer. Droger verkar bland annat i de synapser som beskrevs i föregående kapitel om nervsystemet. 2. Droger skapar ofta olika problem. 3. tt vara beroende av en drog innebär att man inte kan vara utan drogen någon längre tid. eroendet kan vara rent kroppsligt, fysiskt, men det kan också ha sin grund i vanor och beteenden man inte kan bryta. 17.2 17.5 17.1 Droger vad är det? Hjärnans utveckling och drogers allmänna påverkan på hjärnan är temat i avsnittet. Här förklaras hur du själv styrs av känslor och kroppens egna kemikalier. Insikten väcks om varför droger så lätt ställer till det i det vandrande kemilaboratorium som människan faktiskt är. Diskussionen om vårt sökande efter välmående, antingen via de naturliga kroppsegna belöningsämnena eller genom droger, kopplas till hjärnans funktion och hur droger kan ställa till det. Det handlar också om människans ursprung och natur, en bakgrund till förståelsen för att en del använder droger och hur reptilhjärnan då lätt kan ta över. Drogernas allmänna inverkan på kroppen tas upp. Här klargörs allmänna drogbegrepp. Tanken är att lägga en god grund inför de följande avsnitten som handlar om de olika drogerna. De olika drogerna De kommande avsnitten i kapitlet, 17.2 17.5, kan betraktas som en uppslagsdel där eleverna kan hitta fakta om olika droger och hur de påverkar oss. I grundboken finns även ett fokusuppslag som beskriver olika typer av kickar som ger människor olika upplevelser. vsnitten är uppbyggda enligt följande: 17.2 Tobak dödar. 17.3 lkohol vän eller fiende? 17.4 Narkotika falskt, farligt och olagligt. 17.5 Sniffning livsfarlig väg till berusning. 162
Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik Förberedelse 17.1 1 Människan en reptil? 30 rbeta två och två, diskussionsuppgift 2 Droger vad är det? 50 rbeta två och två, diskussionsuppgift 3 Ord som gäller alla droger 30 Ordfläta 4 Varför använder man droger? 50 Värderingsövning rangordning 17.2 5 Tobaksdocka 40 Tidsåtgång i min Kommentar OH1 Tobakens effekter på kroppen G grundboken sidan 350, lightboken sidan 187 6 Tobaksreklam igaretter, snus, 50 Samarbeta med bildläraren tobaksreklam 7 Vad kostar det att röka eller snusa? Miniräknare 25 Delvis hemuppgift, samarbeta med matteläraren 8 Vilka använder tobak och 30, + 30 Enkätundersökning, samarbeta med varför? + 30, samhällskunskapen 17.3 9 Lär dig känna igen deglar med lock 20 Samarbeta med kemiläraren alkoholer 10 Varför är dricksglas olika stora? Olika glas, mätglas 45 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift, samarbeta med hemkunskapen 11 Vad händer när man 30 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift, dricker alkohol? samarbeta med bildläraren OH2 lkoholens effekter på kroppen G grundboken sidan 354, lightboken sidan 189 12 Diskutera alkohol 60 rbeta två och två eller i grupp 17.4 13 Narkotika 20, + 10 Minneskarta, redovisning myter och verklighet 14 Hjälp din kompis 60 Värderingsövning lista, delvis diskussionsuppgift 163
Praktiska och teoretiska uppgifter 17.1 1. Människan en reptil? MÅL Eleven ska lära sig vad reptilbeteendet hos människor innebär. KOMMENTR nvänd gärna grupprum eller dylikt för att inte eleverna ska störa varandra under diskussionen på punkt. rbeta två och två. Läs sidorna 344 345 i grundboken, eller sidan 184 i lightboken. Hur kommer det sig att reptilbeteendet kan ta över i samband med droger? Har du upplevt människor som uppträtt som reptiler? Jämför med resten av klassens erfarenheter. 2. Droger vad är det? MÅL Eleven ska genom att associera kring ordet drog förstå dess många betydelser. KOMMENTR Gå vid behov igenom hur man gör en minneskarta. Man kan även göra en gemensam minneskarta på tavlan som introduktion till avsnittet. Punkt E: Den som slutar använda en drog som kroppen blivit beroende av får ofta olika problem. Det kallas abstinens. Punkt F och G: åde tobak och alkohol är legala, tilllåtna, droger. Illegala droger är förbjudna, exempelvis narkotika. Punkt H: elöningar som eleverna brukar uppskatta efter att exempelvis ha läst läxorna är att få koppla av framför TV:n, datorn eller att få läsa en bra bok. De flesta uppskattar också beröm av kompisar eller vuxna. Droger betyder olika saker för olika människor. Vad tänker du på när du hör ordet drog? rbeta två och två. Vad tänker du på när du hör ordet droger? Skriv ner dina tankar, gärna i form av en minneskarta. Diskutera med en kamrat och jämför era minneskartor. Jämför med vad resten av klassen diskuterat. Sammanfatta gärna på tavlan. D Läs om droger på sidorna 346 347 i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. E Vad menas med abstinens. F Nämn två droger som är legala. G Vad menas med att en drog är illegal? H Vilken sorts belöning uppskattar du själv när du gjort något bra? 3. Ord som gäller alla droger MÅL Eleven ska med hjälp av ordflätan lära sig mer om droger. KOMMENTR Svaren hittar eleverna i grundboken på sidorna 346 347 och sidan 358. Eller i lightboken på sidorna 185 och 190. Svaren är: 1. Tolerans 2. bstinens 3. eroende 4. Överdos 5. Illegal 6. Dos. Ordet i de lodräta grå rutorna blir då DROGER. Svaret i punkt är att man vid abstinens kan få symptom alltifrån oro, illamående, magont, kramper, smärtor och ångest till livshotande tillstånd. Lös ordflätan. Försök först själv, men behöver du hjälp kan du läsa på sidorna 346 347 och 358 i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. 1. När kroppen kräver större och större drogdos för samma effekt. 2. Kallas kroppens reaktion när man slutar använda en drog. 3. etyder att känna sig tvungen att exempelvis använda en drog. 4. Är för mycket av någonting. 5. nnat ord för förbjuden drog. 6. etyder mängd. Vilket blev ordet i de lodräta grå rutorna? Ge exempel på olika symtom man kan få om man slutar med en drog som man är beroende av. Varför reagerar inte alla likadant? 164
Förr användes droger bland annat vid religiösa riter. Idag vet vi att många droger är så farliga att vi till och med kan dö av dem, ändå fortsätter folk att använda droger varför? Det här är en värderingsövning av rangordningstyp. e din lärare berätta om övningen. Skriv av följande påståenden. Rangordna dem sedan med siffror i den ordning du tycker stämmer bäst. Siffran 1 betyder bäst. De som använder droger gör det för att vara tuffa. De som använder droger gör det för att få vara med i gänget. De som använder droger gör det för att slippa sin tråkiga vardag. De som använder droger gör det för att få uppleva något spännande. ilda en grupp med 3 4 elever och läs upp i vilken ordning ni har satt påståendena. Lyssna på alla innan ni börjar diskutera era val. Finns det fler skäl till att använda droger? Är skälen olika för olika sorters droger? D Välj ut ett språkrör i gruppen som sammanfattar era synpunkter inför klassen. 4. Varför använder man droger MÅL Eleven ska försöka förstå varför människor använder droger. KOMMENTR Låt eleverna arbeta efter den utförliga instruktionen i uppgiften. erätta i förväg muntligt för eleverna hur övningen går till. Påminn om att deltagandet är frivilligt som i alla värderingsövningar. Mer instruktioner om värderingsövningar finns i handledningens inledning. Ge om möjligt eleverna möjlighet att diskutera utan att störa varandra och se till att de lyssnar på varandra utan att avbryta. Påpeka gärna att det inte finns några rätta svar på uppgiften. Målet är inte att få en avslutad diskussion utan att eleverna ska få lyssna på varandra och ta ställning till vad de själva tycker. Tobak i cigaretter och snus innehåller flera tusen skadliga ämnen. Men vad kan hända i kroppen om man får i sig tobak? Du behöver: Färgkritor Rita av dig själv så stort du kan i helfigur på ett papper. Läs sidorna 348 351 i grundboken, eller sidorna 186 187 i lightboken. Märk ut och färglägg hur olika delar och organ i kroppen påverkas av tobak. Sammanfatta i en tabell hur tobakens nikotin, koloxid respektive tjära påverkar kroppen. 5. Tobaksdocka MÅL Eleven ska få kunskap om hur tobaken skadar kroppen. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa färgkritor. Uppgiften kan även utföras som grupparbete där eleverna gör en bild av en tobaksdocka med olika skador i naturlig storlek som sätts upp på klassrumsdörrens insida. Låt gärna en elev vara modell genom att rita av elevens konturer på ihoptejpade planschpapper. nvänd gärna OH1 (Tobakens effekter på kroppen), från grundboken sidan 350 och lightboken sidan 187, vid en eventuell sammanfattning eller genomgång. 17.2 Tobaksbolagen lägger varje år ner stora pengar på tobaksreklam för att göra fler beroende av en livsfarlig drog. Hur bär de sig åt för att lura folk? Du behöver: Färgkritor, tobakspaket, snusdosa och tidningar med tobaksreklam (utländska eller taxfree-tidningar). Försök ta reda på hur mycket pengar tobaksbolagen satsar på reklam varje år. Undersök ett tobakspaket. Vad står på paketet och hur? Hur tydligt framgår det att tobak kan skada din kropp? Undersök på samma sätt en snusdosa. På vilka sätt har förpackningarna gjorts tilltalande så att vi ska lockas köpa dem? Lukta på en cigarrett och lite snus. Hur tycker du att det luktar? Kan man känna på lukten om något innehåller skadliga ämnen? D Undersök tobaksreklam på stan och i utländskaeller taxfreetidningar. På vilka sätt försöker reklamen få oss att köpa tobak? E Ibland är tobaksreklamen indirekt och väl dold. Kan du komma på några sådana exempel? Varför gör tobaksbolagen reklam på det sättet? Tror du att det är effektiv reklam? F Rita och färglägg en antireklambild mot tobak. G Gör en plansch av din antireklambild mot tobak och sätt upp den i skolan. 6. Tobaksreklam MÅL Eleven ska få insikt i hur tobaksreklam påverkar människor. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att förse dig med färgkritor, ett cigarrettpaket, en snusdosa och tidningar med tobaksreklam. Eftersom tobaksreklam är förbjuden i Sverige hittar man den lättast i utländska tidningar eller taxfree-tidningar. Men det finns en hel del smygreklam i svenska tidningar också. Det kan vara svårt att på lukten avgöra om ämnen är skadliga. Reklamen försöker, till exempel genom att visa rökande vackra eller tuffa människor som vi vill likna, få oss att också börja röka. Mycket av reklamen är dold så att vi inte ska märka att vi påverkas. igarettbolagen kan exempelvis ordna en stor utställning med designade askkoppar eller döpa kläder, båtar med mera efter kända cigarettmärken. Samarbeta gärna med bildläraren inför antireklambilden i punkt G. 165
7. Vad kostar det att röka eller snusa? MÅL Eleven ska få insikt i att rökning och snusning är dyra vanor. KOMMENTR Förbered gärna uppgiften genom att ge punkt, om vad ett paket cigarretter respektive en snusdosa kostar, som hemläxa. Samarbeta gärna med matematikläraren inför uppgiften och låt gärna eleverna använda miniräknare. tt bli fast i ett tobaksberoende innebär inte bara hälsorisker utan också en sämre ekonomi. Du behöver: Miniräknare Ta reda på vad ett cigarrettpaket respektive en snusdosa kostar. Vad kostar det per vecka om man gör av med tre paket cigarretter eller tre snusdosor varje vecka? Räkna sedan ut hur mycket det blir på ett år och på fem år. Hur mycket sparar du alltså om du inte röker eller snusar under fem år? Vad skulle du kunna tänka dig att använda dina insparade pengar till? 17.3 8. Vilka använder tobak och varför? MÅL Eleven ska genom en enkätundersökning kartlägga rökvanorna och orsakerna till dessa. KOMMENTR Hjälp eleverna med att se till att de fått med viktiga frågor om exempelvis ålder och kön. Hjälp dem också att sammanställa enkätsvaren. Ett sätt är att presentera resultatet på planscher med stapeldiagram för pojkar respektive flickor, ordnade åldersvis för olika frågor. Fler flickor i tonåren än pojkar använder tobak. Undersökning om skolungdomars drogvanor finns på nätet under http://www.can.se www.can.se, eller på folkhälsoinstitutet http://www.fhi.se www.fhi.se. 9. Lär dig känna igen alkoholer MÅL Eleven ska lära sig några vanliga alkoholers egenskaper. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att plocka fram det som behövs. Uppgiften kan även utföras på en kemilektion. Samarbeta gärna med kemiläraren. Se till att eleverna använder förkläden och skyddsglasögon! Tänk på brandfaran och på att alkoholer är giftiga. Etanolen och metanolen är mest brännbara, medan glykol och glycerol är trögflytande och ganska svårantändliga. Metanol har i flera fall orsakat blindhet. Här intill ser du resultaten från en undersökning gjord 2005. Hur ser det ut i din skola? Välj var du vill göra en undersökning över tobaksvanorna i din släkt, din klass, din skola eller i din fritidsgrupp. Hjälps åt i klassen att göra frågor som ni sammanställer till en enkät. Glöm inte att fråga om kön, ålder och om varför och hur länge man använt tobak. Genomför undersökningen. D Sammanställ enkäterna på en stor plansch som sätts upp i skolan. Skicka gärna in resultatet till Folkhälsoinstitutet i Stockholm. E F Diskutera resultatet med en kamrat och med klassen. Var det fler flickor som använde tobak även i ert resultat? Varför tror du att det ofta är så? Gör på samma sätt som i E enkäter om sniffning, alkoholvanor, narkotikavanor och doping. Det finns många olika sorters alkoholer alla med olika egenskaper. Men gemensamt för alla är att de är giftiga. Glykol används bland annat i bilar för att kylarvattnet inte ska frysa på vintern, och glycerol finns exempelvis i salvor. Du behöver: Metanol, etanol, glykol, glycerol, tändstickor och fyra deglar med lock. Häll upp de olika alkoholerna på upp och nervända de gellock som lagts ovanpå deglar. Lukta på dem och lär dig känna igen dem. eskriv lukten. Försök tända på dem en i taget med en tändsticka. Låt var och en brinna färdigt innan du testar nästa. Vilken alkohol var mest brännbar? Vad heter den giftiga alkohol som bland annat kan ge blindhet? Svaret hittar du i grundboken på sidan 352, eller i lightboken sidan 188. Enligt en undersökning 2005 av elever ur årskurs 9 från hela Sverige rökte 13 % av flickorna och 5 % av pojkarna dagligen, medan 14 % av pojkarna och 3 % av flickorna snusade. Enligt samma undersökning från 2005 hade 20 % av flickorna och 30 % av pojkarna slagits eller bråkat p.g.a. alkohol under året. 25 % av pojkarna och 23 % av flickorna drack sig berusade minst en gång per månad, medan 30 % aldrig dricker alkohol. 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade sniffat. Totalt 7 % hade provat narkotika och 4 % använde det regelbundet. 10. Varför är dricksglas olika stora? MÅL Eleven ska få klart för sig skillnaden i alkoholhalt mellan olika drycker. KOMMENTR Samarbeta gärna med hemkunskapsläraren inför uppgiften och passa på och lär eleverna fler etikettsregler som ger eleverna säkerhet i det sociala livet, exempelvis att inte prata med mat i munnen och att lägga kniven och gaffeln prydligt bredvid varandra när man avslutat måltiden. akom många regler finns visdom och livserfarenhet som grund. Pratar man med mat i munnen sätter man lätt i halsen, och skålar för många gäster med värdinnan blir hon snabbt berusad. Ju mindre glasen är desto starkare sprit är de avsedda för. Genom att glasens storlek är anpassade till alkoholstyrkan blir inte gästerna så lätt berusade. Det är också vackert med glas av olika storlek och form. 166 På fina middagar kan man få en hel rad med olika glas framför sin tallrik. Varför är inte alla lika stora? rbeta två och två Du behöver: Ett ölglas, ett vinglas, ett snapsglas och ett mätglas. Undersök hur mycket vatten ett ölglas, ett vinglas och ett snapsglas rymmer var för sig. nteckna vad du kommer fram till. Hur mycket alkohol finns det i de olika dryckerna? Vilket samband hittar du med glasens storlek? Varför tror du alltså att de olika glasen på en fin middag har så olika storlek? Kan det ha några andra orsaker? D Diskutera med en kamrat varför man enligt etikettsreglerna inte får skåla tillbaka med värdinnan om man är fler än sex personer vid bordet. Vilka andra etikettsregler känner ni till?
Kanske har du sett folk som varit berusade alla reagerar olika och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. rbeta två och två Du behöver: Färgkritor Rita en egen bildserie som visar vad som händer steg för steg när man dricker alkohol. Ta hjälp av texten på sidan 354 i grundboken. Läs sidorna 353 355 i grundboken, eller sidan 189 i lightboken, om hur alkoholen påverkar kroppen och varför olika personer reagerar på olika sätt vid olika tillfällen. Diskutera vad du läst med en kamrat. 11. Vad händer när man dricker alkohol? MÅL Eleven ska få tillfälle att bearbeta sina intryck av alkohol. KOMMENTR Samarbeta gärna med bildläraren inför bildserieuppgiften. Punkt kan inte göras om man har lightboken. rbeta två och två eller i grupp. Läs avsnittet om alkohol i grundboken på sidorna 352 355, eller i lightboken sidorna 188 189. Samtala i en liten grupp om alkohol. Utgå från frågorna nedan och fyll på med egna frågor. Lyssna på varandra och låt alla prata. 01. Varför dricker människor alkohol? 02. Hur får tonåringar tag på alkohol? 03. Vilka alkoholdrycker är vanligast bland tonåringar? 04. Varför blir flickor fullare än pojkar, även om de druckit samma mängd alkohol? 05. Varför ökar berusningen en lång stund efter det att man slutat dricka? 06. Vilka farliga följder kan det få om någon dricker mycket och snabbt? 07. Hur påverkas berusningen av om man ätit innan eller inte? 08. Är en fest utan alkohol lika rolig som en fest med alkohol? 09. Förlåter du lättare en person som betett sig illa om du vet att det skett under alkoholpåverkan? 10. Hur skulle du agera om du ville hjälpa en grovt alkoholpåverkad person på stan? 11. På vilka sätt medför alkoholen stora kostnader för vårt samhälle? 12. Skulle du kunna tänka dig att åka bil med en förare som druckit alkohol? 13. Ska föräldrar låta barn dricka alkohol innan de fyllt 18 år? 12. Diskutera alkohol MÅL Eleven ska få tillfälle att genom att diskutera ta ställning till olika frågor som gäller alkohol. KOMMENTR nvänd om möjligt grupprum för att ge eleverna tillfälle att diskutera mera ostört. Enas om reglerna för diskussionen från början. Exempelvis att prata en i taget, att det som sägs stannar i gruppen och att man bara säger det man själv vill. Det viktiga är inte att hinna med alla frågor, utan att det blir en bra diskussion. Låt gärna ett språkrör ur varje grupp sammanfatta diskussionen. Gå igenom eventuella oklarheter. Vad som klassas som narkotika bestäms av lagen. Gemensamt för de många olika preparaten är deras starka effekter på användaren. Vad är myt och vad är verklighet? Gör en lista över de olika narkotiska preparat som beskrivs på sidorna 358 363 i grundboken, eller sidorna 190 192 i lightbok. Ta exempelvis reda på hur de påverkar kroppen, hur de används och hur starkt beroendeframkallande de är. Förbered i grupp med hjälp av minneskartorna en redovisning inför klassen om något narkotiskt preparat. Lyssna sedan även på de andra gruppernas redovisningar. 13. Narkotika myter och verklighet MÅL Eleven ska lära sig att narkotika har en kraftig effekt på människor och att lagen bestämmer vad som är narkotika. KOMMENTR Lämplig gruppstorlek i punkt är cirka tre personer. Redovisningen kan till exempel ske med hjälp av en minneskarta som växer fram på en overhead utifrån elevernas förberedda minneskarta. I minneskartans mitt finns kanske det narkotiska preparatets namn och utifrån det finns associationer om hur det verkar, vad det kostar, hur det ser ut, hur det framställs med mera. Eleverna kan även redovisa med hjälp av Power Point. Eleverna i gruppen kan turas om att rita dit och prata om de olika associationerna. Redovisningen kan ta cirka 15 minuter. 17.4 167
14. Hjälp din kompis MÅL Eleven ska ta ställning till hur man kan hjälpa en kompis ur ett drogberoende. KOMMENTR Värderingsövningen, som syftar till att alla elever ska bli engagerade och bidra till diskussionen, är av typen lista. Mer information om värderingsövningar finns i lärarhandledningens inledning. Läraren presenterar frågan för eleverna. Hur skulle ni göra för att hjälpa en kompis ur ett drogberoende, exempelvis rökning? Eleverna får sedan var för sig enligt punkt i uppgiften skriva en lista på sina åtgärder under cirka 15 minuter. Därefter får de rangordna sina åtgärder från 1 3. Enligt punkt får de sedan bilda smågrupper med 3 4 deltagare som i tur och ordning lyssnar igenom listorna utan att avbryta. Kom ihåg att det inte finns några rätta svar. På punkt D sammanfattas slutligen uppgiften av ett språkrör i varje grupp. tt sluta med droger är inte lätt det vet alla som försökt. Hur skulle du hjälpa din bästa kompis? Det här är en värderingsövning av typen Lista. e din lärare berätta hur man gör. Skriv en lista på cirka 20 saker som kan vara till hjälp för den som vill sluta med en drog. Du får 15 minuter på dig. Rangordna sedan de tre viktigaste råden med 1, 2 och 3 i marginalen. ilda smågrupper med 3 4 deltagare och läs i tur och ordning upp era listor. vbryt inte varandra. Diskutera sedan era listor och er rangordning. D Utse slutligen ett språkrör i varje smågrupp som sammanfattar gruppens diskussion inför resten av klassen. OH-underlag OH 1 OH 2 Hjärnan luras av nikotinet att tro att den är extra skärpt och att kroppen mår utmärkt. Nikotin drar ihop blodkärlen. Det blir trångt och svårt för blodet att komma fram. När det sker i hjärtat kan det ge livsfarliga skador. Luftrörens skyddande immerhår förstörs. Luftrören blir nakna och utan skydd. Koloxid tar syrets plats i de röda blodkropparna. För lite syre kommer då ut till kroppens celler. Konditionen försämras. Lungblåsor går sönder. Luftrören ammeras. Det blir svårt att andas. lodtrycket stiger och kan bli farligt högt. Hjärta, mage och tarmar påverkas negativt. Tjära klibbar fast på väggarna i luftrören och lungorna. ancerframkallande ämnen tränger in i och skadar cellerna. lodet för runt gifterna från röken till alla kroppsdelar. Gifterna kan därför nå fram till och skada bland annat njurar, livmoder och urinblåsa. Sämre blodcirkulation i huden ger bland annat kalla ngrar och tår. Hjärnan påverkas, förändras och uppfattar både omvärlden och kroppen på ett onormalt sätt. Levern kan inte skydda kroppen lika bra mot andra skadliga ämnen så länge den är upptagen med att ta hand om alkoholen i blodet. Leverceller förstörs och ersätt av fett. På lång sikt kan levern sluta fungera helt. lodkärlen vidgas och mer varmt blod sprids i huden. Den påverkade blir röd i skinnet och känner sig varm trots att kroppen kyls av. Hjärtat påverkas negativt. Njurar och andra organ får arbete hårdare. Urinmängden ökar och törsten tilltar när utkissad vätska måste ersättas. ukspottkörteln kan skadas. Ökad risk för in ammation och diabetes. 168