Tuna Park Utbyggnad av gallerian Trafikeffekter PM 16 januari 2014
1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på riktningar och vägar 1 2 Definitioner 2 3 Planerad utbyggnad 3 4 Erforderlig ny parkering 3 4.1 För den nya dagligvaruytan 3 4.2 För den nya sällanköpsvaruytan (volymsorienterad handel) 3 5 Tillkommande parkering 4 6 Tillkommande biltrafik 4 6.1 Dagens trafikalstring 4 6.2 Tillkommande trafikalstring 5 6.3 Summering och kommentar 5 Bilaga 1: Tillkommande biltrafik, beräkningar Bilaga 2: Kommentar om marknaden och varifrån omsättningen hämtas Bilaga 3: Kommentar om Erikslund
1 Sammanfattning 1.1 Bilplatsbehov Det totala nya bilplatsbehovet är, netto, 240 bpl, varav ca 160 bpl för dagligvaruytan och ca 80 bpl till volymhandeln. Enligt ElinderStens plan kommer 234 bpl att försvinna, men dessa kan kompenseras av att man samnyttjar Parken Zoos parkering, som kan utökas till 590 bpl. Nettotillskottet av nyttig parkering blir alltså ca 350 bpl. Parken Zoo och köpcentrumets maxbehov sammanfaller endast under en mycket begränsad tid, varför samnyttjandet bör kunna täcka det tillkommande bilplatsbehovet. 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt Den nyalstrade biltrafiken blir alltså måttlig (vilket också kan utläsas av WSPs utredning), ca 210 bilar per timme eller 650 à 850 bilar per ÅMD, in resp ut. Detta är ca 15 % av dagens biltrafik till (och från) från handelsområdet och bråkdelar av procent av dagens inköpsresor med bil i kommunen. Kommunens trafiksimulering för 6 000 kvm dat den 10 september 2012 gav ett ökat trafikflöde på 900 fordon in + ut, d v s ca 450 fordon enkel riktning, per ÅMD, d v s god överensstämmelse. 1.3 Fördelning på riktningar och vägar Enligt kommunens trafiksimulering från september 2012 kommer ca 30 % av den tillkommande biltrafiken via Västeråsvägen och resterande 70 % via Västerleden. Enligt vår bedömning finns det ingen anledning till att detta inte skulle stämma. Enligt samma simulering kommer fordonen på Västeråsvägen till 60 % från öster och 40 % från väster. Vår bedömning är att av de fordon som kör in från Västerleden på Gunborg Nymans väg kommer ca 70 % norrifrån och 30 % söderifrån. Då skulle de tillkommande trafikflödena fördelas enligt följande Sträcka Västeråsvägen från öster Västeråsvägen från väster Gunborg Nymans väg Dagens trafikmängd per ÅMD (en riktning) 1 Andel av den totala ökningen i och med utbyggnaden av köpcentrumet, % Ökning i antal bilar per ÅMD (en riktning) i och med utbyggnaden av köpcentrumet Ökning i % per ÅMD (en riktning) i och med utbyggnaden av köpcentrumet Ny trafikmängd per ÅMD (en riktning) 6 650 < 20 % ca 150 fordon 2 % 6 800 5 350 > 10 % ca 75 fordon 1,5 % 5 425 2 600 ca 70 % ca 550 fordon 21 % 3 150 Tillkommande trafikflöden på det direkt angränsande vägnätet pga köpcentrumets planerade tillbyggnad. Källa: JSC och RSD. Ökningen blir alltså störst på Gunborg Nymans väg, men då belastningen enligt kommunens trafikräkning idag inte är så stor på denna väg bör det inte innebära några trafikproblem. Kommunens trafiksimulering, som även hade med utbyggnader i såväl Godset som Garaget, men en mindre utbyggnad av köpcentrumet, visade inte på någon överbelastning i vägnätet under normalveckan. 1 Källa: Eskilstuna kommun, september 2012 1
2 Definitioner Detaljhandeln har i denna PM indelats i två huvudgrupper: DV Dagligvaror som innefattar mat & dryck, blommor, kemtekniska artiklar, apoteksvaror, systembolagsvaror m.m. Av dagligvaror är ungefär 60 % livsmedel. Exempel på små specialbutiker inom DV är tobak, pressbyrån, konditorier och bensinstationernas dagligvarudelar. Apotek och system ingår sedan något år i dagligvaror i den officiella statistiken. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som här indelats i två huvudgrupper: o Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, radio-tv, byggvaror m.m.). o Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.), som svarar för ca 60 % av den totala svenska sällanköpsvarukonsumtionen. Stormarknader säljer med denna definition både dagligvaror och sällanköpsvaror. Till detaljhandel räknas i denna PM inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer och serviceverksamheter som frisörer, bibliotek, matställen och banker. Årsomsättning: försäljning per år inkl. moms i 2012 års priser. Trafikflöden ges för en riktning om inte annat anges. Med Tuna Park menas i denna PM hela området, inkl volymhandeln och Coop. Med Köpcentrumet avses endast fastigheten Gallerian 1. 2
3 Planerad utbyggnad Henderson planerar utbyggnad åt öster (4 000 kvm dagligvaror samt 4 300 kvm volymhandelsorienterad handel) enligt nedanstående figur, i huvudsak över dagens parkeringsytor. Parkeringen vid Parken Zoo är till sitt antal i princip oförändrad. Figur 1. Utbyggnadsplan, skiss december 2013. Den tänkta utbyggnaden är dels en volymhandels- och dagligvarudel åt öster. Den samnyttjade parkeringen med Parken Zoo är inringad med blått. Källa: ElinderSten Arkitekter. 4 Erforderlig ny parkering 4.1 För den nya dagligvaruytan Det kommer att krävas brutto ca 200 bpl, eller 50 bpl per 1 000 kvm. Nettobehovet av nya bpl är dock mindre, ca 160 bpl, eftersom andelen kopplade köp till redan befintlig och övrig tillkommande detaljhandel blir stort. Den tillkommande biltrafiken på kringliggande vägnät hamnar - tack vare kopplade besök och att dessutom en ganska stor andel kunder rekryteras från förbipasserande biltrafik - på ca 40 % av vad en ny friliggande enhet skulle alstra, vilket i relativa termer är miljömässigt förmånligt. 4.2 För den nya sällanköpsvaruytan (volymsorienterad handel) Det kommer att krävas brutto ca 120 bpl, eller ca 30 bpl per 1 000 kvm. Nettobehovet av bpl är dock mindre, som mest ca 100 bpl beroende på det nya utbudets profil, eftersom andelen kopplade köp till redan befintlig detaljhandel blir stort. Den tillkommande biltrafiken på kringliggande vägnät hamnar - tack vare kopplade besök och att en ganska stor andel kunder rekryteras från 3
förbipasserande biltrafik - på högst ca 60 % av vad en ny friliggande enhet skulle alstra, vilket i relativa termer är miljömässigt förmånligt. 5 Tillkommande parkering Den tänkta tillbyggnaden kommer med ett tillskott på dagligvaror och volymhandelsorienterade sällanköpsvaror teoretiskt att behöva ca 320 bpl, eller mht att det sannolikt blir en stor andel kopplade köp, i praktiken något mellan 240 och 260 nya bpl. Idag finns det totalt 2 000 bilplatser inom hela området, varav ca 900 i anslutning till köpcentrumet. Enligt ElinderStens skiss försvinner ca 235 bpl pga tillbyggnaden. Dessa måste ersättas om man vill hålla samma nivå på biltillgängligheten som idag. Det totala antalet bilplatser som erfordras i direkt anslutning till köpcentrumet blir alltså 1 150 bpl à 1 200 bpl om dagens biltillgänglighet skall behållas. Detta förutsatt att bilplatserna blir avgiftsfria. Om de för Tuna Park mest attraktiva 50 à 100 bpl avgiftsbeläggs under högbelastad tid, med kanske en kortare tillåten uppehållstid, minskar bilplatsbehovet med ca 50 bpl utan att Tuna Parks omsättning påverkas märkbart. Vi förutsätter att så sker och vi kan då räkna biltrafikalstring mm utgående från ett reellt bpl-tillskott på mellan 140 och 210 bpl. Enligt ElinderStens planförslag kan 650 markparkeringar inom området finnas kvar. Man kan också tänka sig att man samnyttjar med Parken Zoos parkering, som har ca 430 bpl ca 100 m från den tänkta dagligvaruenheten. Vid ett fullständigt samnyttjande med Parken Zoo har man då tillgång till ca 1 090 bpl, vilket skulle vara nära nog tillräckligt. Men p g a delvis sammanfallande öppettider och kanske främst avståndets dämpande effekt är det mer sannolikt att Tuna Park som mest kan tillgodoräkna sig knappt 1 000 bpl. Det kommer alltså att bli ett av miljöskäl kanske önskvärt parkeringsunderskott på ca 100 bpl. 6 Tillkommande biltrafik I följande avsnitt redovisas hur trafiken ökar i och med köpcentrumets utbyggnad. Trafikökningen är beräkningsmässigt baserad på antalet tillkommande bilplatser och den omsättningshastighet som sådana generellt sett har för olika typer av handel i ett läge som Tuna Parks. Samtliga trafikalstringstal anges i en riktning, för att få trafiken i båda riktningarna ska talen multipliceras med två. Följande text ger resultaten av beräkningarna, de fullständiga beräkningarna redovisas i bilaga 1. 6.1 Dagens trafikalstring Dagens 950 bpl i direkt anslutning till köpcentrumet alstrar sannolikt en trafik på ca 550 bilar per timme, in resp ut, under lördagens maxtimme, eller ca 1 700 bilar in resp ut per ÅMD. Detta bl.a. med ledning av genomsnittliga uppehållstider för liknande anläggningar. 4
Hela Tuna Park inkl bl.a. Coop med 2 000 bpl (varav ca 350 bpl sannolikt försörjer de mer trafikintensiva dagligvarudelarna) genererar idag sannolikt en trafik på ca 1 400 bilar per timme, in resp ut, under lördagens maxtimme, eller ca 5 000 bilar in resp ut per ÅMD. 6.2 Tillkommande trafikalstring Den tillkommande trafikalstringen har beräknats enligt följande beräkningsgång, se vidare bilaga 1. 1. Nominell trafikalstring, d v s hur mycket ny trafik den nya ytan alstrar, och hur mycket ny trafik den stimulans som denna har på den befintliga handeln alstrar 2. Reduktioner av den nominella trafikalstringen, p g a längre uppehållstider, redan förbipasserande trafik och omlokalisering av befintliga butiker i kommunen Resultatet blir då att den totala tillkommande biltrafikalstringen på vägnätet runt Tuna Park under lördagens maxtimme blir ca 210 bilar per timme, in resp ut eller 650 à 850 bilar in resp ut per ÅMD. Detta är en ökning från idag med 40 à 50 % jämfört med dagens köpcentrum och ca 15 % jämfört med hela Tuna Park. Viktigast är kanske, att sett till hela kommunens biltrafikarbete för inköpsresor blir trafikökningen maximalt ca 0,5 %, det kan t.o.m. möjligen röra sig om en lätt minskning. Ökningen, eller möjligen minskningen, av kommunens totala biltrafikarbete blir mycket när noll och inte i efterhand registrerbart. 6.3 Summering och kommentar 6.3.1 Nyalstrad biltrafik Den lokalt nyalstrade biltrafiken blir måttlig (vilket också kan utläsas av WSPs utredning), ca 210 bilar per timme eller 700 à 900 bilar per ÅMD, summa in + ut. Detta är ca 15 % av dagens biltrafik till (och från) från hela handelsområdet. Kommunens trafiksimulering för 6 000 kvm dat den 10 september 2012 gav ett ökat trafikflöde under ÅMD på 900 fordon in + ut, eller ca 450 fordon enkel riktning, d v s god överensstämmelse. Regionalt handlar det om en ökning eller minskning av biltrafikarbetet för inköpsresor med bråkdelar av procent (Tuna Parks gynnsamma läge mht till bl a Erikslund kan t.o.m. leda till en minskning). 6.3.2 Fördelning på riktningar och vägar Enligt kommunens trafiksimulering från september 2012 kommer ca 30 % av den tillkommande biltrafiken via Västeråsgatan och resterande 70 % via Västerleden. Enligt vår bedömning finns det ingen anledning till att detta inte skulle stämma. Enligt samma simulering kommer fordonen på Västeråsvägen till 60 % från öster och 40 % från väster. Vår bedömning är att av de fordon som kör in från Västerleden på Gunborg Nymans väg kommer ca 70 % norrifrån och 30 % söderifrån. 5
30 % 70 % Figur 2. Huvudsakliga infarter till köpcentrumet. Då skulle de tillkommande trafikflödena fördelas enligt följande. Sträcka Västeråsvägen från öster Västeråsvägen från väster Gunborg Nymans väg Dagens trafikmängd per ÅMD (en riktning) 2 Andel av den totala ökningen i och med utbyggnaden av köpcentrumet, % Ökning i antal bilar per ÅMD (en riktning) i och med utbyggnaden av köpcentrumet Ökning i % per ÅMD (en riktning) i och med utbyggnaden av köpcentrumet Ny trafikmängd per ÅMD (en riktning) 6 650 < 20 % ca 150 fordon 2 % 6 800 5 350 > 10 % ca 75 fordon 1,5 % 5 425 2 600 ca 70 % ca 550 fordon 21 % 3 150 Tabell 1. Tillkommande trafikflöden på det direkt angränsande vägnätet pga köpcentrumets planerade tillbyggnad. Källa: JSC och RSD. Ökningen blir alltså störst på Gunborg Nymans väg, men då belastningen enligt kommunens trafikräkning idag inte är så stor på denna väg bör det inte innebära några trafikproblem. Kommunens trafiksimulering, som även hade med utbyggnader i såväl Godset som Garaget, men en mindre utbyggnad av köpcentrumet, visade inte på någon överbelastning i vägnätet under normalveckan. 2 Källa: Eskilstuna kommun, september 2012 6
6.3.3 Lokala kapacitets- eller miljöproblem? Vi kan inte förutse några kapacitetsproblem och därtill kopplade miljöproblem i det angränsande vägnätet p g a den planerade utbyggnaden av Tuna Park. 6.3.4 Kommentar om regionalt trafikarbete Enligt WSPs utredning, kap12.2, skulle trafikarbetet för inköpsresor i kommunen öka med ca 0,5 % för det som kallas skissalternativet. Hendersons nu föreslagna utbyggnad ger enligt vår bedömning i princip samma regionala trafikeffekter, det handlar om bråkdelar av procent eller kanske t.o.m. ett lätt minskat biltrafikarbete: I och med utbyggnaden av köpcentrumet kommer en del bilburen handel att återtas från andra kommuner, vilket ger ett minskat regionalt biltrafikarbete. Totalt kommer ca 90 Mkr eller 20 % av den tillkommande omsättningen vara sådan återtagen omsättning. Dessutom kommer vi tack vare att konsumenten erbjuds större möjligheter till kombinerade rationella inköpsresor att kunna ersätta en del av dagens små men många irrationella inköpsresor med färre men mer rationella. Bilkunden kommer i högre utsträckning att kunna välja det inköpsställe som erbjuder korta (miljöbesparande) effektiva resor. Sammantaget betyder detta att den regionala biltrafikalstringen sannolikt kommer att som allra mest hamna på det tal WSP räknat fram, kanske blir det t.o.m. en lätt minskning av det regionala biltrafikarbetet. Man bör notera att så länge inga lokala nyckeldagligvarubutiker (ensamförsörjande butiker i ett bostadsområde) läggs ner handlar en nyetablering av här aktuell typ i huvudsak om att de som redan är bilkunder kan göra sina inköp på ett mer rationellt sätt (närmast, lägsta drivmedelsförbrukning, mest prisvärt etc). 7
Bilaga 1: Tillkommande biltrafik, beräkningar I denna bilaga redovisas steg för steg hur trafiken ökar i och med köpcentrumets utbyggnad. Trafikökningen är beräkningsmässigt baserad på antalet tillkommande bilplatser och den omsättningshastighet som sådana generellt sett har för olika typer av handel i ett läge som Tuna Parks. Samtliga trafikalstringstal anges i en riktning, för att få trafiken i båda riktningarna ska talen multipliceras med två. Dagens trafikalstring Dagens 950 bpl i direkt anslutning till köpcentrumet alstrar sannolikt en trafik på ca 550 bilar per timme, in resp ut, under lördagens maxtimme, eller ca 1 700 bilar in resp ut per ÅMD. Detta bl.a. med ledning av genomsnittliga uppehållstider för liknande anläggningar. Hela Tuna Park inkl bl.a. Coop med 2 000 bpl (varav ca 350 bpl sannolikt försörjer de mer trafikintensiva dagligvarudelarna) genererar idag sannolikt en trafik på ca 1 400 bilar per timme, in resp ut, under lördagens maxtimme, eller ca 5 000 bilar in resp ut per ÅMD. Nominell trafikalstring Den tillkommande dagligvaruhandeln Med en genomsnittlig uppehållstid på knappt 1 h alstras under lördagens maxtimme ca 200 bilar per timme in resp ut, eller 600 à 800 bilar in resp ut per ÅMD. Den tillkommande sällanköpsvaruhandeln Med en genomsnittlig uppehållstid på ca 2 h alstras under lördagens maxtimme ca 60 bilar per timme in resp ut, eller ca 220 bilar in resp ut per ÅMD. Stimulans för den befintliga handeln Den nya handelns stimulans på befintliga Tuna Park kan ge en ökad trafikalstring på en eller två procent, vilket betyder 15 à 30 bilar in resp ut under lördagens maxtimme eller 50 à 100 bilar in resp ut per ÅMD. Totalt för tillkommande handel Den totala nya alstringen under lördagens maxtimme blir alltså ca 280 bilar per timme, in resp ut eller 870 à 1 120 bilar in resp ut per ÅMD. Detta är en ökning från idag med 50 à 60 % jämfört med dagens köpcentrums alstring, och med ca 20 % jämfört med hela Tuna Parks alstring. Detta om den nya ytan alstrar trafik som de befintliga gör. Reduktioner av den nominella trafikalstringen Pga längre uppehållstider Köpcentrumet blir knappt 50 % större än idag, vilket kommer att förlänga uppehållstiderna för hela Tuna Park med i snitt knappt 10 %. Besökarna kommer helt enkelt att handla litet mer per besök än idag. Detta reducerar de nya bilplatsernas trafikalstring med faktor 0,9 relativt beräkningen ovan, 8
vilket för oss ned till en tillkommande trafikalstring på ca 250 bilar per timme under lördagens maxtimme, in resp ut. Dagens centrum och dess parkering får av samma skäl också en relativt sett minskad trafik, eftersom även dessa får förlända uppehållstider. Det minskar deras trafikalstring med ca 5 %, eller ca 25 bilar per timme under lördagens maxtimme, vilket kan dras av från utbyggnadens tillskott. Det för oss ned till ett tillskott på ca 235 bilar per timme in resp ut under lördagens maxtimme. Pga redan förbipasserande trafik En del av den nytillkommande trafiken är sådan som redan finns på vägarna i annat ärende (ex-vis på väg till eller från arbete, eller på annan inköpsresa, ex vis till övriga Tuna Park, d v s bl a till Coop). Detta reducerar den nytillkommande trafikalstringen på vägnätet med faktor 0,9. Detta för oss ned till ett tillskott på ca 210 bilar per timme in resp ut under lördagens maxtimme. Pga omlokaliserade butiker och nya färdvägar Enligt Henderson kommer 2/3 av de nya butikerna att vara butiker som flyttar från andra platser i kommunen och därmed inte innebär något regionalt yttillskott. Inköpsresorna till dessa butiker kan bli både kortare och längre. Den lokala nya trafikalstringen kring just Tuna Park blir dock enligt beräkningarna ovan. Totalt Den totala tillkommande biltrafikalstringen på vägnätet runt Tuna Park under lördagens maxtimme blir alltså ca 210 bilar per timme, in resp ut eller 650 à 850 bilar in resp ut per ÅMD. Detta är en ökning från idag med 40 à 50 % jämfört med dagens köpcentrum och ca 15 % jämfört med hela Tuna Park. Viktigast är kanske, att sett till hela kommunens trafikarbete för inköpsresor är trafikökningen ca 0,5 %. Ökningen jämfört med kommunens totala trafikarbete är nära noll. Sammanfattande tabell, trafikalstring Nominell trafikalstring, fordon in resp ut under maxtimmen Stimulans på befintlig handel, fordon in resp under maxtimmen Total nominell trafikalstring, fordon in resp ut under maxtimmen Reduktion p g a längre uppehållstider, fordon in resp ut under maxtimmen Reduktion p g a redan förbipasserande trafik, fordon in resp ut under maxtimmen Total ny trafik fordon in resp ut under maxtimmen Fordon, in resp ut under maxtimmen Ny trafikalstring in till (och från)tuna Park p g a planerad tillbyggnad. Fordon, in resp ut per ÅMD 260 820 à 1 020 + 15 à 30 + 50 à 100 275 à 290 870 à 1 120-50 - 140 à 180-25 - 80 200 à 215 650 à 860 9
Bilaga 2: Kommentar om försäljningen på de nya ytorna och varifrån denna hämtas RSD och JSC har utgående från befintlig detaljhandels struktur och omfattning i regionen samt de prognoser för befolkning och handel som finns gjort en bedömning av hur mycket de tillkommande ytorna kan omsätta, och varifrån omsättningen kommer att hämtas. WSPs konsekvensanalys har utgjort ett underlag, liksom de utredningar som vi själva gjort i regionen tidigare, åt Eskilstuna kommun, andra kommuner och andra aktörer. Eskilstunas detaljhandel idag, omsättning och index Enligt Svensk Handels (HUIs) publikation Handeln i Sverige var Eskilstunas dagligvaruomsättning år 2012 2 929 Mkr och det s k dagligvaruindexet låg på 93, vilket betyder att kommunen hade ett nettoutflöde på 7 % eller ca 220 Mkr. Detta är lågt, dagligvaruindexet i en ort av Eskilstunas storlek bör ligga på minst 100. Sällanköpsvaruomsättningen låg på 2 790 Mkr med ett index på 95, vilket motsvarar ett nettoutflöde av omsättning på ca 150 Mkr. Även detta är lågt, en ort av Eskilstunas storlek bör ha åtminstone 100 i sällanköpsvaruindex, gärna högre. Om 2011 års låga indextal beror på svag externhandel eller en svag stadskärna utreds inte i denna rapport, säkert är dock att den planerade utbyggnaden av Tuna Park kommer att höja index, dvs minska utflödet till andra kommuner. Sällanköpsvaruindex föll från 2011 till 2012, vilket bl a kan bero på etableringen av Erikslund i Västerås. Dagligvaruhandeln Mot bakgrund av WSPs konsekvensanalys (se särskilt kap 11.1 Skissalternativet, som är det alternativ som stämmer bäst överens med det som Henderson vill bygga) är det vår bedömning att det planerade nya dagligvaruutbudet på 4 000 kvm BRA är väl avvägt, eftersom det kommer att stärka Tuna Park som ett komplett utbud till gagn för Eskilstunas konsumenter samtidigt som det inte är så stort att de negativa effekterna på övrig dagligvaruhandel blir för stora. De måttliga effekterna beror framför allt på att den tillkommande ytan är liten och att försäljningen framför allt hämtas från befintliga stora starka enheter som tål påverkan samt från andra kommuner, vi återkommer till detta. Om Tuna Parks dagligvaruutbud stärks så som nu planeras kommer eskilstunabornas möjligheter till kompletta inköpsresor inom kommunens gränser att förbättras. Detta innebär förbättrad service och i många fall, flertalet, minskat totalt bilresande för inköp, bl a för att man kommer att kunna ersätta många kortare resor med färre litet längre resor. Man bör också hålla i minnet att det är stor skillnad i effekterna på bilresandet när den första stora externa enheten öppnas i en marknad, (då åker man dit från hela sta n ) och när det externa utbudet blir mer mångfacetterat (då väljer man, när nyhetens behag klingat ut, i högre grad det närmaste stora utbudet, med återigen minskat trafikarbete som följd. Detta gäller i synnerhet vid dagligvaruetablering, eftersom dagligvaruutbud tenderar att vara relativt lika, vilket gör att närhet ger stort utslag. 10
Dagligvaruförsäljningen på de planerade nya ytorna kommer enligt vår bedömning att hamna på ca 250 Mkr inkl moms fram emot år 2020 i dagens priser. Detta förutsatt att enheten utformas och sköts väl och att konkurrensen är ungefär som idag. De marknadsmässiga effekterna på stadskärnans dagligvaruhandel blir närmast försumbara eftersom den tillkommande dagligvaruhandeln i Tuna Park blir i sammanhanget liten och nästan helt kommer att hämta sin omsättning från andra håll än stadskärnan. Till detta bidrar att dagligvaruenheterna i stadskärnan enligt uppgift är relativt starka med goda möjligheter att försvara sig mot Tuna Parks nya dagligvaruytor och därmed t ex inte riskerar nedläggning. Enligt uppgift inhämtad vid tidigare utredning, vid framtagandet av detaljhandelspolicyn år 2008, är ingen s k nyckelbutik (sådan butik som är nödvändig för att inte varuförsörjningen i ett bostadsområde skall försämras) i stadskärnan eller på annan plats i kommunen, så svag att det finns risk för nedläggning p g a de nya ytorna i Tuna Park. Hur inköpsströmmarna för dagligvaror kommer att förändras pga de nya ytorna i Tuna Park beror av tidsavståndsrelationer till bostadsområden, arbetsplatser och konkurrens. Vi redovisar vår bedömning i nedanstående tabell. Område Effekt på årsomsättningen i området. Mkr inkl moms Från befintlig DV i Tuna Park 50 Mkr 15 % Från befintlig DV i stadskärnan (nära noll vid bra försvar) 10 Mkr Från befintlig DV i övriga Eskilstuna 90 Mkr 15 % Från befintlig DV i annan kommun, frfr allt från Västerås 50 Mkr (ökar kommunens DV-index från 92 till 94) (Från konsumtionstillväxten 50 Mkr efter fem år) - Summa möjlig årsomsättning på de nya DV-ytorna om ca 5 år 250 Mkr Effekt i % av områdets årsomsättning Dagligvaruutbyggnad 4 000 kvm BRA, möjlig omsättning och sannolika effekter i Mkr inkl moms i 2012 års priser. Det bör noteras, att konsumtionstillväxten/efterfrågan inom dagligvaror under t ex fem år beräknas bli mellan 5 och 10 %, vilket nära nog raderar ut tabellens och kartans effekter, speciellt för stadskärnans dagligvaruhandel. Just för stadskärnans dagligvaruhandel kan man som jämförelse notera, att stadskärnans sannolika initiala tapp på ca 10 Mkr (sannolikt mindre efter ett bra försvar av stadskärnan och dess handel) är ungefär detsamma som skulle uppstå om dagligvaruhandeln i stadskärnan skulle förlora tillgång till 10 à 15 av centrums kundbilplatser. Dock att då skulle tappet bli permanent, nu är det övergående. Man bör också notera att en etablering som den planerade i Tuna Park framförallt slår mot stora enheter, ex-vis kommer sannolikt ca 8 Mkr av de ca 10 Mkr som hämtas från stadskärnan hämtas från de tre à fyra största enheterna, vilket inte på något sätt kommer att hota deras existens och kvalitet. Dessutom blir nettoeffekten sannolikt mindre än 10 Mkr. 10 Mkr i omsättning motsvarar i ett stadskärneläge ungefär 200 kvm dagligvaruyta. 5 % - - 11
Sällanköpsvaruhandeln Mot bakgrund bl.a. av WSPs konsekvensanalys (se särskilt kap 11.1 Skissalternativet, som är det alternativ som stämmer bäst överens med det som Henderson vill bygga) är det vår bedömning att det planerade SV-tillskottet på 4 300 kvm BRA kan och bör profileras med ett fåtal stora butiker av volymhandelskaraktär ( storskalig shopping ). De marknadsmässiga effekterna på stadskärnans handel blir med denna profilering mycket små, se nedanstående tabell. Område Effekt på årsomsättningen i området. Mkr inkl moms Från befintlig SV i Tuna Park 10 Mkr 1,5 % Från befintlig SV i stadskärnan (nära noll vid bra försvar) 10 Mkr 2 % Från befintlig SV i övriga Eskilstuna 25 Mkr 3 % Från befintlig SV i annan kommun, frfr allt från Västerås och stockholmstrakten 35 Mkr (ökar SV-index från 95 till 96) (Från konsumtionstillväxten 40 Mkr efter fem år) - Summa möjlig årsomsättning på de nya SV-ytorna om ca fem år 120 Mkr - Effekt i % av områdets årsomsättning Volymhandelsorienterad SV-utbyggnad 4 300 kvm BRA, möjlig årsomsättning och sannolika effekter i Mkr inkl moms i 2012 års priser. Den normalt förväntade konsumtionstillväxten för sällanköpsvaror (SV) pga ökande befolkning och ökande per capita konsumtion är ca 3 % per år, dvs den ovan redovisade effekten på t ex stadskärnan handlar om maximalt ett års förlorad tillväxt. Detta kommer knappast att hinna registreras. Den tillkommande volymhandelsorienterade handelsytan på ca 6 000 kvm verkar, med hänsyn till den egna möjliga omsättningen och effekterna på övrig handel i kommunen, vara väl avvägd. Just för stadskärnans sällanköpsvaruhandel kan man som jämförelse notera, att stadskärnans sannolika initiala men övergående tapp på ca 10 Mkr eller knappt 2 % (sannolikt mindre efter ett bra försvar av stadskärnans och dess handel) är ungefär detsamma som skulle uppstå om sällanköpsvaruhandeln i stadskärnan skulle förlora tillgång till 15 à 20 av centrums bästa bilplatser. Eller om centrumledningen skulle tappa något i effektivitet. Som jämförelse kan också sägas att 10 Mkr i årsomsättning motsvarar 200 à 300 kvm bra shoppingyta i ett stadskärneläge. Tappet är, om det alls inträffar, snabbt övergående innebär ingen egentlig nedläggningsrisk. - 12
Bilaga 3: Kommentar om Erikslund Erikslund öppnade under 2011, och hade sitt första hela år 2012. Under både 2011 och 2012 syns det tydligt att hela tillväxten i länet hamnade i Västerås och Västmanlands Län, vilket betyder att Eskilstuna i realiteteten tappade mellan 100 och 150 Mkr SV under 2011 och ytterligare mellan 200 och 250 Mkr under 2012 i löpande priser. Man ser också att under 2012 tog Västmanlands Län en större del än Västerås, vilket sannolikt betyder att de omgivande orternas ökade utflöde till Västerås under 2011 minskade under 2012. Sällanköpsvaruomsättning i löpande priser, skillnad mot föregående år 2008-2011. Källa: Handeln i Sverige. En rimlig bedömning är att Erikslund orsakade ett SV-tapp i Eskilstuna kommun på 3 à 4 % eller kanske 1 à 2 års tillväxt, dock under en i övrigt ganska svår tid för handeln, vilket kan göra denna effekt svår att utläsa. Detta tapp och ett sannolikt fortsatt tapp kommer åtminstone till en del att återhämtas om Tuna Park byggs ut enligt nu framlagda planer. 13