Nr 1/2002 Årgång 121

Nr 1/2002 Årgång 121

LEDAREN. När man närmar sig den stora åldern, när man får rösta, köpa alkohol, känna sig vuxen, är det lätt att man sakta faller ner mot barndomen igen. Med det menar jag att man sentimentalt, helt förblindad av tårar, tittar på fotografier från barndomen, talar gamla minnen med sina barndomskamrater och känner ett hugg i hjärtat när en dagisklass går förbi, skrattande och bekymmerslösa. Man vill bli behandlad som en vuxen och känna sig mogen och ansvarsfull, men ändå vill man inget annat än att sitta i sandlådan med sin bästa vän och leka med bilar. Varför är vi då rädda för att visa vår barnsliga sida? Vi vill jämt verka så medvetna om livets alla problem, göra oss vuxnare än vi är. Har ni någongång tänkt på att det kanske skulle vara bäst att missa den där stora festen som alla pratar om, att inte stå två timmar framför spegeln och fixa håret samtidigt som man försöker tänka ut vad man skall ha på sig för att se snyggast, sexigast och mest mogen ut. Ring en kompis, köp lite chips och en 1½ liters Coca- Cola och stanna hemma och se på Disney`s Kejsarens Nya Stil! Sätt håret i en slarvig hästsvans och kläderna, bry dig inte om att du inte ser ut som en modedrottning, eller kung för den delen, sätt på dig dina bekvämaste sportbyxor samt en säckig collage tröja. Och sedan, sedan så är det bara att njuta av sin barnsligare sida och SKRATTA! Det mår vi allra bäst av. Innehåll Ledare sid. 2 Budord 3 Vår skolas historia 4 En tidigare elev minns 6 60-tals humor 8 Protokollsammandrag och hyllning 10 Tidningshistoria + english summary 11 Bilder från skolan 12 Födelsedagar 16 Redaktionens ruta Concordia är Vasa övningsskolas gymnasiums skoltidning. Concordia utkommer fyra gånger per läsår. Årgång: 121 (tidningen utgavs för första gången 1881) Redaktion: Oskar Wistbacka, Maria Mörk, Sofia Holmlund, Theresa Berg, Petra Lindholm, Hanna Backman, Alexandra Öhman Handledare: Oskar Wistbacka (Vera Udd nr 3 och 4 2001) Ansvarig utgivare: Ulla Granfors Även elever som inte tillhör redaktionen får skriva bidrag till tidningen. De mottas med glädje! Alexandra Öhman 2

Dessa regler återfinns i ett av numren från 60-talet, alltså inte nyskrivet material Gymnasistens 17 budord 1. Spotta ej på golvet - Älä sylje lattialle. 2. Bemöda dig om att anlända till skolan anständigt klädd och i nyktert tillstånd. 3. Diskutera aldrig engelsk grammatikuppläggning med en lärare. 4. Uppbevara aldrig luntlexikon i skjortärmen. (Lägg dem innanför skjortan istället.) 5. Tag inga onödiga risker genom att hålla ordboken framme vid ordförhör. Skär ut ett blad i gången, det är både bekvämare och riskfriare. 6. Fråga aldrig Vad har jag gjort nu igen?, då en lärare skäller på dig. Den som frågar vad han vet...o.s.v 7. Skratta alltid åt en lärares vitsar - även om du hör dem för tredje eller fjärde gången. Det ger nämligen intryck av uppmärksamhet. 8. Ge aldrig efter om du vet att du har rätt - oberoende vem du tvistar med. 9. Skriv inte falska sjukintyg själv om du inte har långvarig träning. Låt en fackman göra det, även om han tar en hacka för besväret. Upptäckta namnteckningsförfalskningar lär nämligen beivras å det strängaste. 10. Kraba inte konsekvent från alla prov i ett visst ämne. Det märks nämligen bättre än du tror i vederbörande lärares vitsordskolumner. (Det gör däremot inte krabning från morgonbönen. Tips för morgontrötta) 11. Ropa aldrig Understödes, om en lärare självmant erbjuder sig att gå hem och lägga sig istället för att sitta här och överrösta er. (Åtminstone inte så det hörs till katedern) 12. Svara aldrig Ja, älskling, om en kvinnlig lärare skäller på dig, trots att det torde vara ett effetktivt sätt att tysta professionella tjatare. 13. Nedlåt dig aldrig till att bli slickare. Det är bättre att ha trettio vänner och en ovän än en vän och trettio ovänner. (Fritt efter Kon-Fu-Tse.) 14. Kasta inte omkring gymnastiktossor och kassar i klassen. Sådant anstår endast förstaklassister - och abiturienter. 15. Tänd inte pipan/cigarretten närmare skolan än ett kvarter. Vissa lärare har nämligen en högst egendomlig tolkning av begreppet i skolans omedelbara närhet. Varnande exempel: Se Samskolan. 16. Var inte så mån om ditt anseende att du inte öppet protesterar mot u p p e n b a r t löjliga och malplacerade påbud och föreskrifter - som t.ex. förbud mot att gå arm i arm och dansa cheek to cheek. 17. Tag inte skolan a l l t f ö r allvarligt. Även för en gymnasist existerar något sådant som fritid, nöjen och hobbies, trots att många pedagoger och föräldrar anmäler avvikande åsikter. Beträffande meningsskiljaktlighet med överordnad, se åttonde budet. Kokenut kaiken tietää FOTNOT: kraba = skolka, utebli 3

Vår skolas historia Om man verkligen vill gå till grunden med vår skolas historia får man bereda sig på att gå långt bakåt i tidsåldrarna. Vasa övningsskolas gymnasium kan nämligen härleda sina rötter så långt bakåt i tiden som till Wasa Trivialskola, som grundades 1684 i dåvarande Wasa stad. Skolan hade då fyra klasser, som undervisades av fyra lärare rektor, konrektor, kollegan och apologisten. Läroplanen var något helt annat än vad vi är vana vid. Från 1611 undervisades endast i religionskunskap, latin och grekiska. 1649 tillkom aritmetik, 1693 kom allmän och svensk historia och 1724 började man plugga geografi, biblisk historia och klassiska författare i latin. Så småningom tillkom också ämnen som hebreiska, geometri, logik, statskunskap och disputationsövningar, mineralogi, naturalhistoria, astronomi, tyska, franska, algebra, svensk uppsats, ryska, gymnastik, fysik, finska och slutligen också - modersmål. De som någon gång har varit i Gamla Vasa vet säkert var trivialskolan stod. På kullen ovanför kyrkan finns ännu stenfoten kvar. Det var det ursprungliga råttstallet, det som har gett sitt namn även åt det nuvarande skolhuset. Där huserade skolan, som förresten bytte namn till Vasa Gymnasium 1844, från 1680 till branden 1852. I den nya staden reserverades en tomt åt skolan mitt i stan, på det ställe där stadshuset står nu, och ritningar av Setterberg fanns färdiga att användas. Men istället inlöstes det forna rådhuset för skolan 1872, och där finns skolan kvar ännu idag. Huset hade ursprungligen två våningar, men byggdes på med en tredje då utrymmesbristen blev för stor. Det hus vi i dag kallar för Lyceum eller gamla delen var alltså rådhus till att börja med. Vid inflyttningen till den nya lokalen sammanslogs gymnasiet och högre elementarskolan till lyceum. 1883 delades lyceet upp i klassiskt lyceum och reallyceum. I det klassiska lyceet koncentrerade man sig på latin, grekiska och andra språk, medan reallyceisterna läste bland annat fysik och kemi. Under förtrycksperioden blev ryskan obligatorisk för reallyceisterna, medan det klassiska lyceet lyckades undvika ryskan ända till början av 1900-talet genom att framhäva latinets betydelse. Däremot blev grekiskan ett frivilligt språk under ryskans inflytande dittills hade den varit obligatorisk. Finlands självständighet 1917 innebar nya förändringar i skolsystemet. 1918 tillkom engelskan som främmade språk, och bokföring kom in som ett obligatoriskt ämne. 1941 delades lyceet upp i tre linjer mellanskolan (därifrån man sedan gick vidare till någon av de övriga linjerna), där man inte läste latin, och bara ett främmande språk, språklinjen, som inte undervisades i fysik eller kemi, men däremot läste tre främmande språk, varav ett kunde vara latin, och slutligen matematiska linjen, där man förutom de naturvetenskapliga ämnena läste två främmande språk, varav ett kunde vara latin. 1945 blev engelskan det första främmande språket, och latinet förr så småningom bort, eftersom det inte fanns tillräckligt med intresse. 4

Konventets historia är tätt sammankopplad med skolans historia. Till alla er som trodde att ett konvent är ett party där man dansar till hög musik och där alkoholhaltiga drycker flödar fritt kan jag bara säga: Fel, fel och dubbelfel! Ett konvent är en elevsammanslutning, där man håller ordnade möten med protokoll, man har regler som bestämmer hur eleverna får bete sig, man har ett bibliotek och utger tidningar och gör andra nyttiga saker. Ett konvent startades redan 1848, och man hade en lagcodex som bland annat förbjöd smörande, fidesgnideri, för lärare, och fusk, luntning eller gluttning. Straffet var utestängning från gemenskapen. Reglerna för fuskandet var dock inte så stränga då det gällde ryskan var luntningen helt tillåten Konventet hade stor frihet på 1800-talet. De hade bland annat en egen lokal, bestående av en sal och fyra kamrar, som de hyrde permanent för sina sammankomster och fritidssysselsättningar. Det var just denna frihet, och konventets fennomanska fanatism, som ledde till att det upplöstes av skolans rektor 1876. Sedan låg konventsverksamheten nere i många år, tills klassförbund bildades i de tre högsta klasserna 1881 Agapetus, Concordia och Nodus. Agapetus och Concordia utgav varsin tidning, och den Concordia du idag håller i din hand är en ättling i rakt nedstigande led från den lilla klasstidning som utgavs av lyceets sjätteklassister. Samma år sammanslöts de tre förbunden till ett nytt konvent, och följande år blev Concordia hela konventets tidning. Fennomanin ersattes med svekomani, och kampen mellan svenskhets- och finskhetsivrare var ofta livlig inom konventet. Konventet ordnade trevliga små sammankomster för sina medlemmar. Till konventets vanliga program hörde på den tiden diskussion av förbundets angelägenheter, man lyssnade på musik, reciterade stycken av någon känd, gärna humoristisk författare, man diskuterade aktuella frågor och framför allt så läste man upp bidragen i Concordia (en sed som kunde återupplivas, red. anm.). Ibland spelade man teater eller schack. Istället för sprit stjälpte man i sig lemonad och mumsade på kakor. Som man kan se, så har vår skola anor långt bakåt i tiden. Men Vasa övningsskola då, när kom den till? Jo, 1974, så slog man ihop lyceet med Vasa flicklyceum, man rörde om och vips, så hade Vasa övningsskola bildats. Och resten kan vi 5

Hur skolan var förr Hur var skolan egentligen förr? Var det på samma sätt eller skiljde det mycket från dagens skola? För att ta reda på det, har jag intervjuat finskalärare Hasse Karlsson, som själv har gått i skolan här. Jag frågade hur skolan var förr, om det skilde mycket från dagens. Hur sträng disciplinen var och om han visste något om skoltidningen på den tiden. Hasse gick här i skolan på 60-talet. På den tiden var det en skola enbart för pojkar, ett så kallat pojklyceum. Skolan höll till i råttstallet, den gamla delen av skolan. I lyceet kunde man gå från att man var elva år tills man fyllde 20. De äldsta eleverna gick klädda i hatt och hade mustasch. Hasse berättar att de äldre pojkarna brukade kasta de mindre, som just börjat skolan, i en papperskorg. - Vi kunde ligga fem stycken ovanpå varandra, sade han. Och när första snön kom var de stora pojkarna framme igen. - Då stod de på rad framför dörren på morgonen då man kom till skolan. De tog tag i en, och knuffade en till den första i ledet som pesade en i ansiktet. Lektorerna och rektorn i skolan gick alltid klädda i kavaj, rektorn nästan alltid i svart. Respekten var stor, speciellt för rektorn. - Om man såg honom komma mot en då man var ute på stan till exempel, gick man hellre runt kvarteret än att mötte honom. Disciplinen i skolan var stenhård. Då läraren kom in i klassen skulle man stå upp.om man varit elak mot någon eller gjort något som var emot skolans regler, fick man kvarsittning. På lördag kväll klockan 18 skulle eleven infinna sig i skolan för att avtjäna sitt straff. Tyst på timmarna var det också. De kunde vara omkring 40 elever per klass, men tyst var det. Hasse berättar att en lärare hade sagt att om en elev kan vara tyst, så skall 45 stycken vara 45 gånger tystare. På gymnastiken, som ägde rum i skolans nya del i en liten gymnastiksal (som befann sig där matasalen är nu), måste eleverna bland annat marschera. Hasse berättar att om man gjort sig illa på gympan, måste man följa med läraren för att med t.ex. jod bränna bort såret. De hade också tvättgranskning, och då skulle alla eleverna ställa upp sig på ett led med ena handflatan upp och andra ner, medan läraren gick och granskade eleverna, berättar Hasse. Om man inte var tillräckligt ren blev man utslängd för att tvätta sig och sedan fick man en ordentlig utskällning. 6

Varje morgon var det morgonsamling i Runebergssalen. Då stod alla elever på led och lyssnade då en präst, rektorn eller religonsläraren läste några ord. - Morgonsamlingarna var inte alltför populära, säger Hasse, men om man inte gick på dem fick man kvarsittning. Enligt Hasse hade de trots allt en väldigt bra kompisanda i skolan även om man blev pesad och slängd i papperskorgar av de äldre eleverna. Förr var det en slags idrottsgren att fuska på proven Hasse tror att de gjorde det mest för att imponera på varandra, och han tyckte att det var rätt så roligt. Att eleverna inte fuskar så mycket numera, tror Hasse beror på flickorna; de blev helt enkelt inte imponerade av det. Hasse berättar också att de hade byggt in en centralradio i nya delen. Ingen visste riktigt vad den var till för, men en gång då eleverna satt i klassen och väntade på att läraren skulle komma, sprakade det till i högtalaren och en röst ropade: GIV AKT I KLASSEN! BYT KANAL DEN SOM INTE HÖRDE! Då han berättar det skrattar han lite åt minnet, och vi kan ju bara föreställa oss hur det skulle vara om någon ropade något sådant i centralradion första gången den används Om Concordia visste inte Hasse så mycket. Tidningen lades ner på 1960-talet, men några nummer hade hunnit komma ut under den tiden som Hasse gick i skolan. Så visst kan man säga att skolan har ändrats lite sedan 60-talet, men det är ju inte så konstigt. Det är ju trots allt 40 år sedan. Hanna Backman 7

Humor från sextiotalet En ruskig och mörk kväll befann sig Concordiaredaktionen som vanligt i de mörka källarutrymmena under skolan. Plötsligt slog en blixt ner i skolans antenn med ett väldigt brak. Braket gjorde att en takplatta blev lös, och som följd ramlade en hög av gulnade papper ner i huvudet på en av redaktionsmedlemmarna. Redaktionen blev eld och lågor, för de trodde nämligen att de hittat hemligstämplade papper från kalla krigets tid, nu skulle redaktionen äntligen få reda på vad som hände med svensken Raoul Wallenberg! Men döm deras förvåning när det var ett antal skruttiga Concordiaexemplar från sextiotalet. Här nedan följer skojiga utdrag från Concordia-extra januari 1961. Efterlysning: (FNB) Centralkriminalpolisen i Helsingfors efterlyser 27 abiturienter från Vasa Svenska Lycéum, vilka onsdagen den 25 dennes kl. 16.00 försvann från nämda skola och sedan dess inte avhörts. Närmare signalement: Nr. III (alias: Der Affe ) Längd: För kort. Hårfärg: Chimpansbrunt. Allmän uppsyn: Men i paragraf 189 står det ju så! Särskilda kännetecken: Passiv medlem i Finnish-Britta-Society vilket dock inte hindrar honom från att under rasterna uttrycka vissa önskemål beträffande vissa språklärares logik i grammatikfrågor. I det civila lär han även bli svårt misshandlad av ett dragspel, (fastän han själv ville ha satsen i aktiv). Den efterlyste var vid försvinnandet iförd grön frotté-tröja, svarta farmare och sandaler av hellensk modell. Nr. IV (alias: Tobba ) Längd: 9,77 cm längre än Ami. Hårfärg: Cendré. Allmän uppsyn: Okay, pojkar hänger ni me? Särskilda kännetecken: Söt sexmillimeters pannlugg och ett mindre sött skägg som sporadiskt dyker upp samt ett skratt som kan få en död latinare att vända sig i sin grav. Han är i flera avseenden klassens Garibaldi, och minsta orättvisa från lärarens sida föranleder ett spontant och indigerat: NÄ nu jäklar! från Tobbas domäner. Den efterlyste var vid försvinnandet iförd en tenorsax som han spelar allt på och en orakad kamelhårshatt. Han var senast synlig på väg norrut över Brändö bro - av förekommen anledning. Nr. VIII (alias: S.O.S ) Längd: 1,8 10 ljusår. Hårfärg: Det har vi glömt. Allmän uppsyn: Blinka lilla stjärna där... Särskilda kännetecken: Denna man är ett stilbrott i flera avseenden. Dels är han den enda på klassen om vilke intet ont finns att säga, dels är han av de mycket få som ej i negativ mening stör pedagogerna i deras yrkesutövnade. Han har förmågan att uppvisa gedigna kunskaper, utan att för den skull kunna stämplas som spännare. Den efterlyste var vid försvinnandet iförd spegelteleskop coh astronomihandböcker samt en säker kurs mot stjärnorna - av vilket slag förmäles inte. 8

Nr. XI (alias: Calligula ) Längd: Tre klarinetter. Hårfärg: Klarinettsvart Allmän uppsyn: Gud skapade ingen brådska Särskilda kännetecken: Han kännetecknas av ett absolut oomkullrunkeligt lugn och kan därför anses som relativt ofarlig för allmänheten, t.o.m då han misshandlar sin klarinett på någon av landsbygdens dansbanor. Den efterlyste var vid försvinnandet iförd klarinett, gymnastiktossor samt ett par lånade matematikhäften. Han irrar omkring oförmögen att ta vara på sig själv och bör komma under vård. Nr. XIV (alias: Jean-Louis ) Längd: Lika med Amiral Nelsons. Hårfärg: Lika med Amiral Nelsons. Allmän uppsyn: Skolan väntar att var man gör sin plikt Särskilda kännetecken: Denna herre kännetecknas av alla de egenskaper som pedagogerna sammanfattar under benämningen gentlemannamässighet, men kamraterna har något simplare benämning på. Han är hittills den enda av de 27 som lyckats med mästerverket att bomma ett fyra meter brett fotbollsmål från två meters avstånd. För undvikanden av missförstånd bör dock påpekas att detta berodde på rådande vindförhållanden. Vid försvinnandet var han iförd en klädsel som anstår en gentleman, inklusive grön hatt, vita handskar och Skön Helena. Nr. XIX (alias: Henka ) Längd: Huvudet längre än rocken plus byxorna. Hårfärg: Smutsbrunt. Allmän uppsyn: Vad rör väl oss Polens affärer, pling plingeli plong Särskilda kännetecken: Han känneteckans av en välmående kroppshydda och ett gäckande grin, som kan få lärarna att slita sig i håret av förtvivlan. Ingen kan uppvisa en så oskyldig uppsyn, efter ett illistigt och välberäknat dåd, som han. Han innehar ohotad skolrekordet i krabning från morgonbön. Henka har en påfallande begåvning för skumma transaktioner, bl.a skattefusk vid skolans danser. Den efterlyste var vid försvinnandet iförd dupliceringsapparat, en bunt inträdesbiljetter samt växelkassa. Nr. XXII (alias: Stemple ) Längd: Huvudet längre än Fidel Castro. Hårfärg: Mexico-brunt. Allmän uppsyn: Till barrikaderna! Särskilda kännetecken: Han känneteckas av ett revolutionärt sinneslag och både andliga och kroppsliga likheter med sitt ideal, Fidel Castro. Då och då tar han initiativ till diverse smärre revolutioner såsom fullständig ommöblering av skolan, regimskifte i lärarrummet, bokbål på skolböcker med mera. Den efterlyste var vid försvinnandet iförd två maskinpistoler, dubbla patronbälten och kubansk sombrero. Han utgör en fara för skolväsendets fortbestånd och bör snarast gripas. Uppgifter om de försvunna abiturienterna kan lämnas till rektorn för Vasa Svenska Lycéum, eller närmaste rektorskansli. Källa: Hasse Karlssons gamla Concordiaexemplar 9

Detta sysslar styrelsen med Här följer ett kort sammandrag av elevkårens styrelsemöte från den 9.1.02. Protokollet innehåller många viktiga punkter. Bland annat meddelas det att Seppälä Skolfoto har erbjudit ett tre-års kontrakt till skolan. I erbjudandet ingår en digitalkamera samt 2820 mk (ca.470 euro)/år efter skolfotograferingen. Styrelsen funderar fortfarande på erbjudandet. Ett konvent med Vasa Gymnasium och Korsholms gymnasium är planerad. Det gick av stapeln fredagen den 25.1. För snowboard och slalomgalna är det planerat en skiddag på Simpsiö. Datum är ännu oklart. Till sist vill styrelsen meddela ytterligare en viktigt sak. Kaffekokaren i elevcaféet får alla använda!! Och för nyfikna elever, styrelsefotot har kommit! Maria Mörk Ode till Concordia Hell dig Concordia, hell! Jag hälsar dig ädla gudinna. Ädel av börd och dygd, symbolen för endräkten ljuva. Prisad av gudar, gudinnor, av människosläkten lika. Älskad av alla och vördad för skönhet och klokhet beundrad Du är den mäktiga hand som världen håller tillsamman Bygger en bro över klyftor, som delar vår jord i stridande läger och närmar den ena mänskans hand till den andras Att de må mötas i endräkt uti ett försonande handslag. Aldrid skall ske att omkring ditt namn de stridande samlas. Att Concordia fläckas av tvedräktens solkiga händer. Nej, fastmer är ditt namn en borgen för endräktens seger. Tacke vi dig att ditt namn för vår tidning du låtit oss låna! Tacke i dig att i huldhet du en endräkt velat beskära! Äre vi, bröder! äre vi henne och prise och love. I dina spalter, Concordia, have i flyktende tider Skrivits båd mycket och mångt om många och skiftande ämnen Än av allvarsamt slag, än sådant, helt ägnat åt löjet. Allt har dock varit till fröjd för läsarens växande skaror. Hava och barn utav senare tider sig dristat att fatta. Pennan med mod att söka i ädel tävlan att vinna. Ärones höjder och lagerkransen få slutligt kring hjässan. Hava och vi, de barn utav yttersta tider, oss djärvts att Bävande, skygga beträda Parnassens helgande kulle. Give Concordia att I vårt djärva uppsåt vi lyckas! Have vi lyckats? Ja, och därom må läsarna oväldigt döma. Gåve de vänligt sitt bifall Då vore vår lycka fullständig! Give så Parca att städse de skrivares villiga händer Styrande gåsvingefjäderns väg över Pergamons läder Skapa odödliga alster av oförliknelig skönhet, Vilka till hugnad av alla Concordias läsare bliva ; Give att evigt den ädla enhetsgudinnan må leva, Att bland Olympens gudinnor Concordia evigt må nämnas! Signatur Sfinx våren 1957 10

Inblick i forntiden Tidningen som du nu håller i handen har funnits mycket länge, och är bestående del av gymnasiets, och tidigare pojklyceéts, tradition. Mycket har ändrat sedan det första numret kom. Innehållsmässigt har olyckligtvis vissa saker fallit bort som var vanliga på till exempel 60-talet, så som dikter och noveller, som skulle vara en trevlig aspekt att återfå (tips till alla skrivsugna läsare - era bidrag tas emot med glädje). En annan sak som ändrats enormt är själva tryckningen, vilket säkert var en stor orsak till att tidningen tidigare kom ut bara en gång per läsår. Den metod som då användes var en lättare variant av offset, det vill säga att man kopierar det som ska dupliceras på en plåt och sedan därifrån överför vidare. Tidigare var Concordia en så kallad konventstidning, vilket var en vanlig benämning på skoltidningarna under tidigare decennier. Tidningarna som utkom i samskolan och flicklyceet samt på flera håll i Helsingfors var konventstidningar. Detta visar på att det fanns en mera eller mindre utvecklad kommunikation mellan olika redaktioner runt om i landet Concordia har visat sig vara lite av en språngbräda, eftersom många som tidigare skrivit för tidningen numera är till exempel journalister eller författare. Några exempel är Gustav Strömsholm(Joker), bekant radioröst, Tomas Mikael Björkman (Samot), poet, och Sven-Erik Klinkmann (Lucifer eller Häpp) som är frilansjournalist. Tidningens historia är absolut inte skrupelfri. Ett nummer som skulle ha blivit utgivet någon gång under 60-talet är det bästa beviset. Orsakerna till censureringen var främst en enkät som gjordes bland eleverna om vad de tyckte om lärarna i skolan. Resultatet blev att att enskilda personer blev kommenterade på ett allt annat en lämpligt sett. Den naturliga följden blev censur. Det som kanske också spelade en liten roll var de bilder av lättklädda damer som skulle finnas i samma nummer. Då var då och nu är nu, men vissa saker förändras aldrig. Hoppas jag. Av : Oskar Wistbacka Ett stort tack till Sven-Erik Klinkman för hans villighet att svara på mina frågor. English summary This number of Concordia is focused on the history of our school. Earlier some smart person came up with rules of how to behave in our school. Some of them could be useful, while others shouldn t be taken too seriously. 11

The history of this school can be traced to as early as the 17 th century to the Wasa Trivialskolan, with a very different schedule than the one that we have today. Much has happened since. In 1974 this school became to what it is today, that is Vasa Övningsskola. Hasse Karlsson was a pupil in this school in the 60 s. He remembers that it was much strickter then, and that the older students used to throw the younger ones into trash cans. This newspaper has also developed much since the beginning. In the 50 s and 60 s it came out sometimes only once per term, because of the printing technique. It was also packed with poems and other interesting content. Some of it can be found here in this issue. They surely had humor back in the good old 60 s. We at the redaction came over a sample that is published here. Check it out. The student council has been quite active lately. A school party and the ski day to Simpsiö was organized a while ago and both of them were succesful. Bilder 12

13

14

15

Födelsedagar 1.1-17.3 2002 3.1. Joakim Hemming 3c 4.1. Robert Sigfrids 2b 4.1 Anna-Lena Åkerholm 3d 5.1. Tuire Haavisto 2a 5.1. Victor Mickelsson 3c 6.1. Thomas Mäkinen 2a 7.1. Mattias Granlund 2b 8.1. Richard Widensjö 1d 15.1. Irene Byggningsbacka 1c 15.1. Tom Nabb 2a 15.1. Katja Åkerberg 2d 16.1. Martin Martonen 1c 17.1. Camilla Sahlström 1c 17.1. Tage Rönnqvist 2d 18.1. Johanna Stenlund 1c 18.1. Anna Salonen 1b 19.1. Annika Ström 1b 19.1. Tanja Wikman 2b 20.1. Marke Kivijärvi 3b 20.1. Annica Talus 3c 21.1. Mirjam Jern 1a 21.1. Sofia Holmlund 2a 22.1. Christoffer Pörn 1d 22.1. Jenny Hellén 3b 23.1. Anna Nurmi 1b 23.1. Jenny Väyrynen 1d 24.1. Linda Masus 1c 24.1 Lina Wistbacka 3d 29.1. Maria Lahti 3a 1.2. Annika Majors 2a 2.2. Maria Sten 1b 3.2. Alexander Öhman 1c 5.2. Venla Mäntysalo 1b 5.2. Tommi Niemi 1b 6.2. Jenny Bergström 2a 7.2. Sara Sandén 1d 8.2. Eva Lillhannus 1b 8.2. Turo Hautamäki 2b 11.2. Camilla Englund 2c 15.2. Minttu Kuoppala 2b 15.2. Susan Svanbäck 3c 16.2. Heidi Peltonen 1d 16.2. Linda Jakobsson 3a 16.2. Lukas Renlund 3d 17.2. Mira Berndtson 2c 17.2. Cajsa Sahlström 3c 18.2. Pia Sjöholm 1c 19.2. Magnus Erikson 3a 20.2. Anders Korsbäck 1b 20.2. Henrik Wirzenius 3d 21.2. Solveig Erikson 1a 21.2. Terhi Vierola 2b 23.2. Tea Meriluoto 2b 27.2. Ann-Mari Lehtinen 2b 27.2. Jenny Smulter 2b 27.2. Petra Lindholm 2c 28.2. Jannika Bergroth 1b 28.2. Anna-Stina Rintala 1b 28.2. Emma Wikman 3d 3.3. Lisa Haga 1b 3.3. Giang Do 1c 3.3 Matias Palmujoki 3b 4.3. Jennie Wåge 1d 5.3. Chellam Järvelä 3a 5.3 Laura Mendelin 3c 5.3. Hannah Stendahl 3d 6.3. Annelie Öhman 1d 7.3. Maria Mättä 1d 7.3. Tiina Kuusiniemi 3a 8.3. Alexander Lundström 1b 9.3. Maria Mäkynen 1a 9.3. Jenny Palmujoki 1b 10.3. Sofia Berg 1a 11.3. Lotta Borg 3c 13.3. Elin Grönblom 2c 14.3. Petra Lithén 1a 14.3. Akiliina Hartikainen 2b 16.3. Jannica Lindberg 2c 17.3. Charlotta Linde 1a 17.3. Linda Mattsson 3c Sammanställt av : Oskar Wistbacka Ett stort tack till alla som hjälpt oss med att göra dethär numret. Ni vet vem ni är. 16