Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Från och med juli 2002 är även Hägerstens stadsdel med i projektet. Verksamheten får ekonomiskt stöd från regeringen och är en av de satsningar på regionala äldrecentra och försöksområden som beskrivs i den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av riksdagen i juni 1998. Arbetet vid KC syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet men ska också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. En sådan länk är publiceringen av slutförda projekt genomförda vid KC. Föreliggande rapport redovisar resultaten från den enkät som gick ut till äldreomsorgspersonalen i Hägerstens stadsdel med syfte att kartlägga personalens utbildningsnivå men också deras intresse för att genomföra utvecklingsprojekt i samarbete med Kompetenscentrum. Älvsjö februari 2003 Lars Sonde Projektledare KC Projektnivåer inom KC De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Utvecklingsprojekt nivå 1: Kartläggningar och interventionsprojekt. Fakta och kunskaper om förhållanden inom Kompetenscentrums verksamhetsområde redovisas med hjälp av vetenskapliga metoder. Utvecklingsprojekt nivå 2: Projekt eller studier är baserade på vetenskapliga metoder och har handletts av doktorander vid Kompetenscentrum. Projekten kan även göras i form av C-uppsatser och handleds då från respektive högskola. Forskningsprojekt nivå 1: Forskningsstudie genomförd av doktorand under handledning av disputerad forskare. Studien motsvarar minst högskolornas D-uppsatsnivå och kan komma att ingå i en doktorsavhandling.
Utvecklingsprojekt nivå 1 Inventering av utbildningsnivå och utbildningsintresse bland fast anställd personal inom äldreomsorgen i Hägerstens stadsdel Kristiina Heikkilä Kristiina Heikkilä är doktorand i omvårdnad med inriktning mot äldrevård vid institutionen för Klinisk neurovetenskap, arbetsterapi och äldrevårdforskning (NEUROTEC), Karolinska Institutet. Korrespondens: Kristiina Heikkilä KC Box 189 125 24 Älvsjö E-mail:kc@slpo.sll.se 2
Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 INTRODUKTION...5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 PERSONAL... 5 UTBILDNING... 6 KOMPETENSUTVECKLING BEHOV/ÖNSKEMÅL... 7 INTRESSE FÖR UTVECKLINGS- OCH FORSKNINGSARBETE... 8 BILAGA 1. ENKÄTFRÅGOR... 9 3
Sammanfattning Hägerstens stadsdelsförvaltning anslöt sig till Kompetenscentrum i juli 2002. Som en första åtgärd beslutades om en inventering av äldreomsorgspersonalens formella omsorgs- och omvårdnadskompetens samt deras intresse för utvecklings- och forskningsarbete. En enkät skickades till 250 fast anställda inom Hägerstens äldreomsorg och besvarades av 151 personer Äldreomsorgen i Hägerstens stadsdelsförvaltning har en bra spridning när det gäller personalens åldersfördelning. Det finns personer med livserfarenhet men också unga som förhoppningsvis kommer att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen. Inventeringen visar att de anställda till stor del består av utbildad personal även om det finns en relativt liten andel personer med högskoleutbildning. Personalen verkar vara intresserade av att utvecklas i arbetet då många har önskemål om kompetenshöjning. Både i form av olika arbetsrelaterade kurser men också mer formell utbildning. Ett oroande resultat var att nästan en femtedel uppgav att de var intresserad av en utbildning som inte berörde arbetet inom vård och omsorg vilket kan vara ett tecken på att man ser arbetet som ett genomgångsyrke. Intresset för utvecklings- och forskningsarbeten var relativt stort bland personalen. En tredjedel hade idéer om vad de skulle vilja utveckla i sitt arbete. Kompetenscentrums arbete går nu vidare genom att de intresserade kontaktas för vidareutveckling av idéerna. 4
Introduktion Arbetet vid Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet inom primärvården och den kommunala äldreomsorgen. KC skall också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. KC startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet. Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. När verksamheten påbörjade, gjordes en inventering av personalens formella utbildningsbakgrund samt intresse för utvecklings- och forskningsarbete både i Älvsjö stadsdelsnämnds och Botkyrka kommuns äldreomsorg 1. Hägerstens stadsdelsförvaltning anslöt sig till KC i juli 2002. Som en första åtgärd beslutades om en inventering av äldreomsorgspersonalens formella omsorgs- och omvårdnadskompetens samt intresset för utvecklings- och forskningsarbete. Syfte Inventeringen hade två syften, dels att ta reda på äldreomsorgspersonalens formella omsorgsoch omvårdnadskompetens samt kompetenshöjningsbehov, dels ta reda på personalens intresset för att genomföra utvecklingsarbeten eller forskningsarbeten inom Kompetenscentrums ramar. Metod En enkät med 15 frågor (se bilaga 1) skickades till all fast anställd personal inom äldreomsorgen i Hägerstens stadsdel. I enkäten ingick ett informationsbrev angående inventeringens syfte och information om deltagandes frivillighet, rättigheter samt möjligheten att kontakta inventeringens utförare (KH) vid eventuella frågor. Arbetsledarna meddelade utföraren om antalet fastanställd personal per enhet och delade ut enkäterna till personalen. Även insamlandet av enkäterna gjordes av arbetsledarna. Totalt lämnades 250 enkäter ut. Resultat Sammanlagt 153 enkäter återlämnades till Kompetenscentrum, varav två ej ifyllda (svarsprocent = 61,2 %). Följande resultatredovisning bygger på svaren från de 151 personer som besvarat enkäten. Personal Inom Hägerstens äldreomsorg är Fruängsgården den största enskilda arbetsplatsen räknat i antal anställda. Där arbetade nästan två tredjedelar av dem som besvarade enkäten (99 personer) fördelade på servicehuset (22 personer), ålderdomshemmet (24 personer), sjukhemmet (18 personer) grupp- och demensboenden (20 personer) samt 15 personer som inte uppgivit enhet. Utöver Fruängsgårdens personal fanns svar från 40 personer inom hemtjänsten och 10 personer vid biståndsbedömarenheten. Två personer hade inte uppgivit arbetsplats. 1 Heikkilä K. Inventering av utbildningsnivå och utbildningsintresset bland fast anställd personal inom äldreomsorgen i Älvsjö stadsdel och Botkyrka kommun. KC-rapport 1. 5
Den största personalgruppen var, som allmänt i äldreomsorgen, vårdbiträden (44 % av de som svarade). Undersköterskegruppen var näst största grupp (27 %). Utöver dessa besvarades enkäten av gruppledare, arbetsledare/enhetschefer, sjuksköterskor och biståndsbedömare. Personalens åldersfördelning var ganska jämn med en medelålder på 49.4 år (Tabell 1). Nestorn bland Hägerstens äldreomsorgspersonal var 62 år och den yngsta var 21 år. Tabell 1. Åldersfördelning. Ålder Antal personer Andel av personalen (%) 20-24 år 10 6,6 25-29 år 19 12,6 30-34 år 21 13,9 35-39 år 20 13,2 40-44 år 17 11,3 45-49 år 25 16,6 50-54 år 23 15,2 55-59 år 10 6,6 60-64 år 5 3,3 Ej svar 1 0,7 Summa 151 100,0 Utbildning Två tredjedelar av dem som besvarade enkäten hade minst 2-årig gymnasieutbildning. En tredjedel av personalen med gymnasial utbildning hade gått en vård och omsorgsinriktad linje. Sammanlagt hade 33 personer (22 %) någon form av högskoleutbildning. Tio av dessa hade en annan inriktning än omvårdnad eller socialt arbete/omsorg under högskolestudierna. Det var vanligare med högskoleexamen i socialt omsorg/socialt arbete eller motsvarande, t ex ålderdomshemsföreståndare och socionom jämfört med omvårdnad eller sjuksköterskeexamen (Tabell 2). Tolv personer hade minst 60 poäng i något högskoleämne och detta var inte nödvändigtvis i vård- eller omsorgsrelaterade ämnen. Tre personer hade minst 60 p i omvårdnad och två i socialt arbete, medan sju personer har sina 60 poäng i något annat ämne (det finns bland annat jurister och civilekonomer bland personalen). Tabell 2. Utbildningsnivå bland personalen. Utbildning Antal personer Minst 3-årig högskoleutbildning inom 11 vård/omsorg/socialt arbete Mindre än 3-årig högskoleutbildning inom 12 vård/omsorg/socialt arbete Annan högskoleutbildning 10 3-årig gymnasielinje 26 2-årig gymnasielinje 39 Grundskola eller mindre 50 Ej svar 3 Summa 151 6
För närvarande går 24 personer (16,1 %) på olika former av utbildning. Vanligaste är undersköterskeutbildning (6 personer). Därefter kommer olika ledarskapsutbildningar (5 personer). Bland kurserna och utbildningarna finns både sådant som direkt rör arbetet och andra kurser och utbildningar, allt från konsultativt arbetssätt till brandkunskap och internationella relationer och ekonomisk historia. Kompetensutveckling behov/önskemål Yrkesrelaterade utbildningar tillhörde de populäraste önskemålen, 38 % av alla önskemål gällde vård- eller omsorgsutbildningar. En femtedel av personalen önskade utbildningar utanför vård och omsorgen och lika många uppgav att de inte hade något behov av utbildning. Utbildningsbehoven och önskemålen kan ses i tabell 3: Tabell 3. Behov av och önskemål om utbildningar. Flera behov/önskemål per person kunde anges. Behov eller önskemål Antal Sjuksköterske-, arbetsterapeut-, 29 sjukgymnast- eller socionomutbildning Undersköterskeutbildning 26 Utbildning utanför vård och omsorg 23 Forskarutbildning 17 Högskolebehörighet 16 Vårdbiträdeskurs 9 Gymnasium 5 Svenskundervisning 4 Magister-examen 3 Kandidat-examen 1 Grundskola 1 Inga behov/önskemål 33 I enkäten lämnades oftast förslag på en eller två kurser som personalen såg som viktiga för sin kompetensutveckling men önskemålen på innehållet varierade. Sammanlagt fanns det 248 olika kurs- och utbildningsönskemål. Drygt en fjärdedel har inte angett någon kurs alls. Tabell 4 visar en lista över de mest önskade kursämnena. Utöver dessa fanns önskemål om kurser i rehabilitering, etik och bemötande av aggressivitet samt vårdbiträdesutbildning,. På frågan om det fanns hinder för att fortsätta utbilda sig svarade 85 personer (58 %) att inga hinder fanns. De vanligaste hindren rörde ekonomi (25 personer) dvs. inkomstbortfall eller svårigheten att få studielån. Svårt att komma in på utbildningar sågs som hinder för sju personer. Andra hinder handlade om tidsbrist på grund av småbarn eller hög arbetsbelastning eller ålder och sjukdom. 7
Tabell 4. De 10 vanligaste önskemålen om kursämnen. kursämnen Antal personer som önskade kurser Om olika sjukdomar (vanligaste om demens) 60 Arbetsmiljö (psykisk/fysisk/ledarskap) 29 Psykologi/psykiatri/beteendevetenskap 18 Bemötande/förhållningssätt 17 Sårvård 16 Omvårdnad (t ex vård i livets skutskede) 12 Kunskaper om mediciner 11 Ergonomi/förflyttnings-/lyftteknik 10 Undersköterskeutbildning 10 Data 10 Inga önskemål/behov 43 Intresse för utvecklings- och forskningsarbete Totalt 42 personer var intresserade av att arbeta deltid med ett utvecklingsarbete eller forskarstudier och 38 av dem presenterade en eller flera idéer. 28 personer arbetade på Fruängsgården (särskilda boendeformer), 11 inom hemtjänsten och 3 på biståndsbedömarenheten. Glädjande var att det även bland icke högskoleutbildad personal fanns stort intresset för utvecklingsarbeten. 16 undersköterskor och 10 vårdbiträden visade intresse. Av de högskoleutbildade personerna anmälde 18 personer intresse för att genomföra utvecklings- eller forskningsprojekt (Tabell5). Arbeten kring bemötandefrågor tillhörde de vanligaste förslagen på projekt som lämnades i enkäten. Tabell 5. Intresse för utvecklings- och forskningsarbete. Arbetsplats och antal intresserade personer grupperade efter utbildningsnivå. Arbetsplats Intresserade med högskoleutbildning Intresserade med gymnasieutbildning Intresserade med grundskoleutbildning Biståndsbedömarenheten 3 0 0 3 Fruängsgården, sjukhem 1 0 0 1 Fruängsgården, servicehus 3 4 0 7 Fruängsgården, 3 8 2 13 ålderdomshem Fruängsgården, gruppboenden 3 2 1 6 Hemtjänsten 5 5 2 12 Summa 18 19 5 42 Samtliga 8
Bilaga 1. Enkätfrågor Utbildningsinventering bland all tillsvidareanställd personal inom Hägerstens stadsdels äldreomsorg. Gäller även för de personer som är tjänstelediga eller långtidssjukskrivna. OM DU HAR FRÅGOR, KONTAKTA KRISTIINA HEIKKILÄ PÅ KOMPETENSCENTRUM Tel. 215 97 Fax: 215 73 e-mail: kc@slpo.sll.se LÄMNA DITT SVAR TILL ARBETSLEDAREN SENAST 02-11-20 1. Födelseår: 2. Arbetsplats: 3. Enhet: I följande frågor ber vi Dig att sätta en ring runt den siffran som bäst motsvarar Din situation: 4. Befattning: 1 Arbetsledare/enhetschef 2 sjuksköterska 3 arbetsterapeut 4 sjukgymnast 5 biståndsbedömare 6 undersköterska 7 vårdbiträde 8 annat, vad: 5. Vilken är Din grundutbildning: 1 mindre än grundskola 2 grundskola 3 2-årig gymnasieutbildning 4 3-årig gymnasieutbildning 6. Om Du har gymnasieutbildning, har Du gått: 1 vårdlinje, omsorgslinje eller motsvarande 2 annan linje, nämligen: 7. Har Du studerat vid högskola, universitet eller motsvarande: 1 ja 2 nej 9
Om Du inte har studerat vid svensk högskola eller universitet, gå till fråga 11 (markerat med ). 8. Har Du: 1 Minst 3-årig sjuksköterske-, sjukgymnast- eller arbetsterapeututbildning (120 p eller mer) 2 Mindre än 3-årig sjuksköterske-, sjukgymnast- eller arbetsterapeututbildning (mindre än 120 p) 3 Minst 3-årig utbildning i socialt omsorg/socionomutbildning (120 p eller mer) 4 Mindre än 3-årig utbildning i socialt arbete (mindre än 120 p) 5 Annan högskoleutbildning, nämligen: 9. Har Du minst 60 p i något enstaka högskoleämne? 1 ja 2 nej 3 vet ej 10. Om Du har minst 60 p i något högskoleämne, i vilket ämne: 1 Omvårdnad/vårdvetenskap 2 arbetsterapi 3 sjukgymnastik 4 socialt arbete 5 annat, nämligen: 11. Går Du för närvarande på någon utbildning för att höja Din yrkeskompetens? 1 ja, nämligen: 2 nej 12. Vad upplever Du att Du har störst behov av att få mer utbildning i (Ringa in alla alternativ som känns viktiga för Dig): 1 inga behov/önskemål 2 svenskundervisning 3 vårdbiträdeskurs 4 grundskola 5 gymnasiet 6 högskolebehörighet 7 vårdbiträdesutbildning 8 undersköterskeutbildning 9 sjuksköterske-, arbetsterapeut-, sjukgymnast- eller socionomutbildning 10 kandidat-examen 11 magister-examen 12 forskarutbildning 13 annan utbildning (utanför vård och omsorg) 10
13. Vilka kurser anser Du att Du är i behov av i Ditt arbete? Skriv ned dessa: 1 2 3 4 5 14a. Finns det hinder för Dig att fortsätta utbilda Dig/öka Din kompetens? 1 ja 2 nej 14b. Om Du svarade ja i fråga 14a, vilket är det största hindret: 15a. Skulle Du vara intresserad av att bedriva utvecklingsarbete och/eller forskarstudier på halvtid vid Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC)? 1 ja 2 nej 15b. Om Du är intresserad av att bedriva utvecklingsarbete och/eller forskarstudier vid KC, berätta kortfattad vad Du skulle vilja arbeta med: 15c. Om Du är intresserad av utvecklingsarbete och/eller forskarstudier vid KC, ange Ditt namn och telefonnummer som kontaktar vi Dig: Namn: Telefonnummer (dagtid): TACK FÖR DIN MEDVERKAN! 11