AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T 1 6 AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR i 94 i

F Ö R T E C K N IN G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. H allberg... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4... 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 5... 1935 4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. von M a t e r n... 1936 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 6... 1936 6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7... I 937 7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 8... 1938 8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 9... 1939 9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 1938 1939, av G. Beskow....... 1939 ro. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 19 4 0... 1940 1 1. Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige... 1940 12. Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. H allberg och A. Hjelm ér... 1941 13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 1... 1941 14. Några undersökningar av sulfitlut, av H. A rnfelt... 1941 15. Provväg med olika pågrus vid Derorne i Hallands län av A. Hjelm ér och B. Liljeqvist 1941 16. Avnötningsmätningar på smågatsbeläggningar... 1941

AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR S t å t e n s VÄGINSTITUT har utfört avnötningsmätningar enligt ny metod på ett antal smågatsbeläggningar i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. Den första mätningen utfördes år 1936. N y mätning företogs år 1940, vadan resultat nu föreligger efter 4 års trafik. Väginstitutet har tidigare utfört avnötningsmätningar på betongbeläggningar och vissa typer av bituminösa beläggningar. Dessa mätningar (se medd. 38) utfördes med en apparat, som emellertid icke lämpade sig för avnötningsmätningar på gat. Väginstitutet har därför konstruerat en ny apparat, med vars hjälp avnötningen hos en enstaka gat undersökes individuellt. Metod för mätningarna. Apparaten framgår av fig. 1. Höjden hos ett antal punkter på ens överyta uppmätes i förhållande till en i ens mitt försänkt mätfix. Genom att upprepa mätningen efter viss tid erhålles höjdminskningen, d. v. s. avnötningen, relativt fixen. Två hål borras i ens överyta. Det ena hålet borras i ens centrum och i detsamma fastsättes med cement en mätfix av rostfritt stål, så att fixens överyta kommer ca 15 mm under ens överyta. Mätfixen består av en dubb av rostfritt stål med något konvex överyta. Det andra hålet placeras 35 mm från centrumhålet och är avsett för en orienteringsfix, som utgöres av ett stålstift, vilket placeras i hålet, då mätningen utföres. Mellan mätningarna äro båda hålen tätade med kork. Avnötningsmätaren har en mätskiva a, som vid mätning är inställd horisontell samt orienterad i förhållande till mätfixen i ens mitt och orienteringsfixen i dess kant, så att skivan vid alla mätningar kommer i samma läge. Skivan är försedd med ett antal hål, varav ett mitt över mätfixen. Höjden från skivan till mätfixen i mitten mätes,»avväges», först, varefter höjden till ens överyta i övriga punkter mätes. Denna mätning utföres med hjälp av en mätklocka, som är anbragt i en hållare och som flyttas till de olika mätpunkterna, och med hjälp av stålstift, som nedskjutas genom hålen i planskivan. För att underlätta mätskivans inställning uppställes denna på ett stativ b, en planslipad ring med ställbara fotskruvar, vilka vila på en triangelformad underläggsram c. Vid mätning ställes stativet med underläggsramen över den, som skall mätas, varefter stativet horisonteras med tillhjälp av ett flyttbart vattenpass.

Fig. i. Apparat för mätning av avnötning hos gat.

På stativet ställes mätskivan, som har 3 fasta fötter. Om stativet är horisontellt, blir mätskivan horisontell och kan vridas utan att dess horisontella läge ändras. Sedan mätskivan med hjälp av centrumstiftet placerats mitt över mätfixen, vrides skivan till dess ett syftrör befinner sig mitt över den förut omtalade orienteringsfixen. Då är mätskivan inställd, och mätning i övriga punkter kan börja. Av dessa punkter, till antalet 12 st., ligga 4 st. på 20 mm, 4 st. på 35 mm och 4 st. på 50 mm avstånd från mätskivans centrum. Centrumstiftet och övriga mätstift äro av stål med cirkulärt tvärsnitt; de ha plana ändar samt noggrant känd längd. Mätklockan kan mäta med en noggrannhet av mm. 100 Vid bearbetning av mätresultaten tages medeltalet av höjdförändringarna på 20, 35 och 50 mm avstånd från ens mittpunkt, varvid varje sådant medeltal är medeltal av mätningar med 4 st. mätstift. Stenens medelavnötning erhålles såsom medelvärde av dessa tre avnötningsvärden. På grund av det sätt, som mätningarna utföras och avnötningen beräknas är man oberoende av, om en under mellantiden mellan två mätningar sjunkit, vridit sig eller stjälpt åt ena sidan. Metoden ger sålunda ett värde på avnötningen hos varje, ett värde, som är medeltalet av avnötningen hos 12 punkter av en. Man kan dessutom erhålla ett begrepp om förloppet av avnötningen, vilka punkter hos en, som slitas snabbast. Mätningarnas utförande. Hö 1936 påbörjades mätningar enligt nu beskrivna metod. Då utsattes och inmättes ett antal mätsektioner på några vägar i Göteborgs och Bohus län samt i Blekinge län. På hö 1940 uppmättes dessa sektioner ånyo för att konstatera avnötningen. Mätsektionernas läge och beteckning samt ens ursprung och beläggningens byggnadsår framgå av följande förteckning enligt erhållna uppgifter. Vid de utförda mätningarna ha 4 till 6 ar undersökts i varje mätsektion. Dessa ha varit jämnt fördelade över mätsektionen. Mätsektion Ku. Göteborgs och Bohus län. Vägen Göteborg Kungälv vid Nordtagene. Byggnadsår 1934. Smågat från förråd vid Lahälla: Tillverkare A.-B. Förenade Granitindustrier. Mätsektion G a. Vägen Göteborg Trollhättan vid Lärje. Byggnadsår 1932. Smågat från förråd vid Gåseberg: Tillverkare A. W. Lundquist Stenhuggeri,

Mätsektion Sä. Vägen Göteborg Alingsås vid Sävedalen. Byggnadsår 1933. Smågat från förråd vid Hovenäset: Tillverkare Bohusläns Kooperativa Stenindustri. Mätsektion Ask. Vägen Göteborg Borås vid Sol. Byggnadsår 1933. Smågat från förråd vid Lommeland: Tillverkare Näsinge och Lommelands arbetslöshetskommitté, Hälle. Mätsektion G r. Vägen Göteborg Borås vid sjön Gröen. Byggnadsår 1936. Smågat från förråd vid Löhebacken: Tillverkare A.-B. Lysekils Stenindustri. Mätsektion Fg. Frölundagatan i Göteborg. Byggnadsår 1932. Smågat från Åbydistriktet. Mätsektion Vy. Blekinge län. Vägen Karlskrona Kalmar vid Vedeby. Byggnadsår 1933. Smågat från statens förråd på Torkö, Ronnebydistriktet. Mätsektion Nä. Vägen Karlskrona Ronneby invid Karlskrona stads gräns. Byggnadsår 1935. Smågat från statens förråd på Torkö samt vid Horsaryds järnvägsstation, Ronnebydistriktet. Mätsektion R o. Vägen Ronneby Karlshamn vid Ronneby stads gräns. Byggnadsår 1935. Smågat från statens förråd i Soxemara och Skönevik, Ronnebydistriktet. Mätsektion As. Vägen Karlshamn-Pukavik vid Asarum. Byggnadsår 1935. Smågat från statens förråd vid Asarum och Mörrums järnvägsstationer samt på Sternö, Karlshamnsdistriktet.

Mätsektion Göteborg och Bohus län Vägen Göteborg Kungälv vid Nordtagene,» K u»... Vägen Göteborg Trollhättan vid Lärje,» G a»... Vägen Göteborg Alingsås vid Sävedalen,» S ä»... Vägen Göteborg Borås vid Sol,» A s k»... Körbanebredd m Trafikmängd fordon per dygn Alla fordon i medeltal Medelvikt med Fordon ton dragare Tabell i. Trafikintensitet, fordon per dygn för 6 m körbana Avnötning i mm pr år på följande avstånd från ens centrum 20 mm 35 mm 50 mm 1 Avnötning i % av medeltalet för samtliga ar i mätsektionen för i 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12!3 14 15 5.0 ICOO 2. 2 20 1200 0.08 0.10 0.2 4 0.14 2 3 92 118 90 (0.6) (2.0) (2,9)1 6.0 1950 3*2 35 1950 0.17 0.17 0.2 4 0.19 54 73 107 1 1 3 153 (0.6) (1.6) (2.6) (3-s) (5* ) 8-5 22 0 0 2.4 *3 1550 0.12 C. 1 0 0.14 0.12 75 (1-3) 147 (2.6) 80 5*5 850 2.5 5 900 0.05 O.o 4 0.08 0.06 99 12 1 _ (0. 5) (1.4) (2.4) Vägen Göteborg Borås vid Gröen» G r»... 6.0 850 63 2.5 5 850 0.0 7 O.05 O.o 8 O.o 7 74 (0.8) (x- 7) Frölundagatan i Göteborg,»Fg». IO.o 23OO 1.9 19 1400 0. 12 O.13 O.i 8 0. 1 4 16 i n Blekinge län Vägen Karlskrona Kalmar vid Vedeby,» V y»... Vägen Karlskrona Ronneby vid Karlskrona stadsgr.,»nä».... Vägen Ronneby Karlshamn vid Ronneby,» R o»... 5*5 1200 2.6 86 1300 0.09 O.12 O.14 0.1 2 5-5 8co 2.2 16 900 0.08 O.06 O.08 O.o 7 (1.0 124 (0.8) 5-5 650 2.3 69 700 0.06 0.0 5 O.08 O.06 74 (0. 5) (2.,) 64 (2.0) O N 124 (3.7) 4 65 (4.9) 5 89 ( 6.0 63 216 (3-s) (4*4) 148 123 102 (3*3) (3-8) (4-4) Vägen Karlshamn Pukavik vid Asarum,» A s»... 83 5-5 650 2.5 59 700 _ 112 105 0.08 O.o 7 0.1 0 O.o 8 (2.2) ( 3-2 ) ( s - ) 1 Siffror inom parentes ange ens avstånd från beläggningens kant i m. 00 N Il6 (3.7) I I I ( 3.0 ) 96 (4-8) 113 (5.0) 128 ( 5 - ) 6 84 (5*4)

Resultat av mätningarna. Resultatet av de utförda mätningarna framgår av tabell i. Medeltalet av avnötningen för samtliga ar i mätsektionen för avståndet 20, 35 och 50 mm från ens mitt anges i kol. 6 8. I kol. 9 är medeltalet för medelavnötningen av samtliga ar angiven, d. v. s. medelavnötningen i mätsektionen. Avnötningens storlek för olika ar i mätsektionen framgår av kol. 10 15, i vilka avnötningen är uttryckt i % av medelavnötningen i mätsektionen. Siffrorna i parentes ange ens avstånd till körbanans kant. Uppgifterna om trafikmängden avse medeltal för åren 1936 1940. I kol. 5 har en omräkning av trafikmängden till en enhetlig vägbredd av 6 m företagits. Medelavnötningen varierar mellan 0.06 till 0.19 mm per år. Stenens kanter ha i regel slitits mer än ens mittparti. Skillnaden mellan avnötningen vid kanten och på mittpartiet är störst i mätsektionen Ku och uppgår där till 0.16 mm. Rätt stora variationer i avnötningen finnes för olika enskilda ar, vilket emellertid icke helt framgår av tabellen. I några fall har sålunda avnötningen hos enskilda ar varit ca 50 100 % större än medelavnötningen. Detta beror väl i första hand på ens placering i mätsektionen; i det att trafiken fördelar sig ojämnt över vägbredden. Men även ens höjdläge relativt angränsande ar torde inverka, liksom även ens mer eller mindre fjädrande inspänning i beläggningen. Resultatet av mätningarna är grafiskt framställt på fig. 2, varav ett tämligen lagbundet samband mellan medelavnötning och trafikintensiteten pr 6 m vägbredd framkommit. Man finner, att medelavnötningen vid en trafikintensitet av 1 000 fordon pr dygn utgör ca 0.09 mm pr år, ett mycket lågt värde. Att av mätningsresultaten draga några jämförande slutsatser om de provade sorternas slitstyrka torde icke vara tillrådligt, enär såväl de klimatiska förhållandena som sammansättningen av trafiken varit olika för de olika vägarna. A v mätningarna torde därför endast ett allmänt begrepp om slitstyrkan av graniten i gaten kunna erhållas. Inverkan av trafik och klimat på avnötningen. Såsom framgår av väginstitutet tidigare avnötningsmätningar (medd. 38) är avnötningen icke enbart beroende av trafikens storlek och art. Även klimatet, atmosfärilierna, inverka. T rafik och klimat samverka vid slitningen av en vägbana på ett säkerligen komplicerat sätt, och man bör ej räkna med att alltid erhålla samma avnötning pr trafikenhet på vägar i vitt skilda delar av landet. För att erhålla ett ungefärligt grepp på problemet kan man antaga, att avnötningen hos en vägbana består av två av varandra oberoende delar, varav den ena är klimatets inverkan och proportionell mot tiden och den andra delen är trafikens inverkan och proportionell mot trafikintensiteten. Man får då följande uttryck för avnötningen a under ett år: a ax f~ a2 *Tj

Göteborgs och Bohus län o Blekinge län Fig. 2. Resultat av avnötningsmätningar. Samband mellan avnötning och trafikintensitet. där al avnötningen på grund av klimatets inverkan under ett år a2 = konstant T = trafikintensitet fordon pr dygn. För en viss väg äro a± och a2 konstanter, men för en annan väg med annat klimat och annan sammansättning av trafiken kunna dessa konstanter få andra värden. Såsom framgår av fig. 2 gruppera sig mätvärdena kring en rät linje utgående från origo. Det bör emellertid observeras, att varje punkt hänför sig till en viss väg. Försöksresultatet synes visa, att klimatets inverkan, när det gäller gatsbeläggningar, är obetydlig eller ingen, jämfört med trafikens inverkan, och att avnötningen är proportionell mot trafikintensiteten. Dessa slutsatser äro emellertid ej fullt bevisade av resultaten, men förefalla sannolika. Stockholm 1941. Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B. 411889

Pris: 50 öre.