KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK



Relevanta dokument
KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

Oceanen - Kraftvärmeverk

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Icke-teknisk sammanfattning

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Och vad händer sedan?

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Visste du att... Igelsta kraftvärmeverk blev utsedd till Årets byggnad 2009 av Byggmästareföreningen.

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Installations- och skötselanvisning

Ett miljöföretag som arbetar för dig

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Säkerhet, hälsa och miljö

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Bara vanligt vatten. är inte så bara. Renare vatten och mindre sopor.

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Rening vid Bergs Oljehamn

Njut av den vackra elden

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Solfångarstyrning SWP140

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

1 (21) ra04s Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Underlagsmaterial samråd

Låt komposten vara din vän!

Byggnation av en luftsolfångare

Vedeldning Miljöförvaltningen informerar

Ett scenario om energiförsörjning

Solkraftverken i Helenevik

Yttrande i miljömål nr M avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Installationsanvisning CS- stokeranläggning

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Baka med surdeg. I Egypten använde man surdeg för år sedan.

Vattenfall Värme Nyköping

Projekt biokraftva rmeverket i Va rtan (KVV8)

Energikollen Modul 21C

FORTUMS ÖVERKLAGANDE AV MILJÖDOMSTOLENS DELDOM ANGÅENDE HÖGDALENVERKET

INSTALLATIONS- OCH DRIFTANVISNINGAR

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Installations- och användningsmanual. Zaragoza

Oktahamn Vårat koncept Energi

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro,

Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket


Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten Kompostbehållaren Kompostera så här Livet i komposten... 2

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Optensys ENERGIANALYS

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Vikten av. Källsortering. Tips för att underlätta rätt sortering i offentliga miljöer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Tjältinare. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN.

Energikollen modul 21C

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Kartering av råvattensystem

5. Öka resurseffektiviteten

Matavfall till biogas

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT


Kärnkraftverkens höga skorstenar

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten

Temperatur. Värme är rörelse

Monteringsanvisning för a-staketet

PRAKTISKA FRÅGOR INTRÄDE I OCH UTTRÄDE UR FÖRENINGEN OM NÅGOT HÄNDER ELLER GÅR SÖNDER

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Transkript:

PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping.

VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk klart. Efter år av planering, projektering och byggnation så kunde vi äntligen ta det nya verket i drift. På Torsvik har vi sedan 2006 ett avfallseldat kraftvärmeverk och tillsammans står de både verken för 90% av fjärrvärmebehovet och 20% av den el som används i vårt nätområde. Vårt kraftvärmeverk på Torsvik är en värdefull miljöinvestering. En viktig del i vår långsiktiga strategi som innebär att vi verkar för ett hållbart Jönköping nu men även för kommande generationer. Tack vare det nya biobränsleeldade verket kan vi ersätta värmeproduktion som tidigare skett med förädlade träbränslen, värmepumpar och olja. I det avfallseldade kraftvärmeverket produceras el och värme hela året, vi använder brännbart avfall från hushåll och verksamheter som bränsle. I det biobränsleeldade kraftvärmeverket använder vi rester från skogsindustrin som bränsle. Pannan är igång under den kallare delen av året och står still under sommaren. Vårt fjärrvärmenät är utbyggt i större delen av Jönköping och Huskvarna. I Norrahammar och Gränna finns det mindre nät. Ungefär 30 000 hushåll och lokaler i kommunen värms idag med fjärrvärme. Den el vi producerar i de båda verken motsvarar hushållsel till 25 000 hushåll.

AVFALL OCH BIOBRÄNSLE BLIR TILL VÄRME OCH EL I båda våra kraftvärmeverk - gör vi el och värme. Detta kan man göra med många olika bränslen på Torsvik har vi två pannor i den ena eldar vi avfall och i den andra biobränsle. När man eldar i en ångpanna värmer rökgaserna upp vatten som finns i rör inuti pannan. Vattnet kokar till ånga, som leds till turbinen. Turbinen driver generatorn, som alstrar el. Ångan leds även tili kondensorn där fjärrvärmevattnet värms upp för att sedan levereras ut till kunderna. Brännbart avfall I det avfallseldade verket tar vi emot brännbart avfall från både hushåll och företag. Det viktigt att sortera ut det brännbara avfallet från det obrännbara. På så sätt får vi en bättre hushållning med våra resurser, och avfallet blir renare och lättare att elda. Det som blir kvar efter sortering är t.ex. pärmar, klistrade kuvert, post-it-lappar, diskborstar och städsopor, alltså material som inte lämpar sig för återvinning. Trämöbler mm sorteras som brännbart avfall men måste först krossas och ska därför lämnas på sortergården. Biobränsle I det biobränsleeledade verket eldar vi i första hand rester från skogsindustrin. Det är bland annat grenar, toppar och bark som flisas ner i samband med avverkning av skog. Vi har även tillstånd att elda energiskog, torv och åkerbränslen. Vilket bränsle vi använder kan variera över tid.

Ko Ka VÅRT AVFALLSELDADE KRAFTVÄRMEVERK I det eldar vi brännbart material från hushåll och verksamheter. Röken avger värme till vatten, som strömmar i rör inuti pannan. Vattnet kokar och omvandlas till vattenånga med högt tryck och temperatur. Ångpanna Ugn Brännbart avfall tippas från lastbil ned i den stora mottagningsbunkern. Med gripskopan blandar man avfallet och matar in det som bränsle i ångpannan. Bränslet brinner medan det rör sig nedåt på en sk roster. Här är det nästan 1000 grader varmt. Bara obrännbart material, slagg, blir kvar. Ur denna kan man återvinna metaller. Flygaska Renat vatten Det vatten som avskiljs från röken vid kylningen renas och kontrolleras noga innan det släpps ut via ledningar till Munksjön.

Ånga Matarvatten Turbin Generator Den heta ångan driver turbinens skovlar runt. Då drivs generatorn runt och elkraft produceras. I nästa steg, kondensorn, möter ångan fjärrvärmevattnet. Ångan återgår till vatten. Fjärrvärmevattnet värms upp och kan pumpas ut till kunderna för att värma deras varmvatten och värmesystem. Turbinkondensor Fjärrvärmevatten Rökgaser Ackumulator Luftkylare Fjärrvärmevatten - retur Förvärmt fjärrvärmevatten NID-reaktor Slangfilter Skrubber I ackumulatorn lagras varmvatten mellan dygnets låg- och högförbrukningstimmar. Sommartid kan vi periodvis kyla bort en del överskottsvärme via luftkylaren. Skorsten Flygaska Rökgaskondensator Kol Kalk Renade rökgaser Kondensat Röken renas i flera steg, som tar bort olika slags föroreningar. Dessutom tas ännu mer värme tillvara som fjärrvärme. Ut ur skorstenen släpps rök med mycket låga föroreningshalter med en temperatur på mellan 35 och 70 grader.

VÅRT BIOBRÄNSLEELDADE KRAFTVÄRMEVERK I det eldar vi rester från skogsindustrin så som grenar, toppar och bark. Bränslelager Röken avger värme till vatten, som strömmar i rör inuti pannan. Vattnet kokar och omvandlas till vattenånga med högt tryck och temperatur. Silo Ångpanna Biobränslet går från bränsleplan via två silos och vidare upp på transportbandet som tar materialet till en silo inne i pannhuset. Därifrån slussas en jämn mängd bränsle in i pannan. Sandsilo I botten på pannan är det en 50 cm tjock sandbädd. När biobränslet kommer in i pannan hamnar det ovanpå sandbädden och självantänds. Temperaturen i pannan är ca 900 grader. Ugn Sanden i pannan byts ut kontinuerligt under dygnet. Den använda sanden hamnar i bottenaskan tillsammans med övrigt restmaterial som inte är brännbart. Flygaska Vattenrening Renat vatten E s Det vatten som avskiljs från röken vid kylningen renas och kontrolleras noga innan det släpps ut via ledningar till Munksjön.

Den heta ångan driver turbinens skovlar runt. Då drivs generatorn runt och elkraft produceras. Ånga Turbin Generator I nästa steg, kondensorn, möter ångan fjärrvärmevattnet. Ångan återgår till vatten. Fjärrvärmevattnet värms upp och kan pumpas ut till kunderna för att värma deras varmvatten och värmesystem. Matarvatten Turbinkondensor Rökgaser Fjärrvärmevatten Ackumulator Luftkylare I ackumulatorn lagras varmvatten mellan dygnets låg- och högförbrukningstimmar. Sommartid kan vi periodvis kyla bort en del överskottsvärme via luftkylaren. Elektrofilter Fjärrvärmevatten - retur Förvärmt fjärrvärmevatten Elektrofiltret samlar upp partiklar som finns i rökgaserna. Flygaska Rökgaskondensorn Skorsten Renade rökgaser Kondensat I rökgaskondensorn tas ännu mer värme tillvara som fjärrvärme. Ut ur skorstenen släpps rök med mycket låga föroreningshalter med en temperatur på mellan 35 och 70 grader.

SÅ HÄR FUNGERAR DET Styrning från kontrollrummet Från kraftvärmeverkets kontrollrum övervakas anläggningen på Torsvik och hela fjärrvärmenätet i övrigt. Här är bemannat dygnet runt. Driftteknikerna övervakar och avhjälper fel, kontrollerar regelbundet anläggningen så att alla kunder får värme när de vill ha det. Innehållet i rökgaserna mäts kontinuerligt. På utgående luft mäts bland annat halterna av kväve- och svavelföreningar, stoft och koloxid. Det som blir kvar när vi eldar avfall Ungefär en femtedel av avfallet blir kvar efter förbränning. Slaggen är obrännbart material som matas ut ur pannan en hel del skrot, glas och sten. Metaller tas tillvara för återvinning. Resten, ett grovt grus, används bland annat som byggnadsmaterial inom deponiområden (soptippar). Flygaskan som bildas i förbränningen innehåller kalk och rester av aktivt kol som tillsätts i reningsprocessen för att binda tungmetaller och föroreningar i rökgasen. Flygaskan transporteras sedan till Norge där den används för att återställa ett över 100 år gammalt kalkbrott. Material från biobränsle åter till skogen Sanden som används vid förbränningen byts kontinuerligt ut och blandas med det övriga materialet som inte brinner upp i pannan. Restprodukten kallas för bottenaska och kan användas vid framställning av jordförbättring eftersom den innehåller mineraler. När vi förbränner biobränslet frigörs partiklar som följer med rökgaserna. Vi renar röken noggrant genom att samla upp partiklarna i ett elektrofilter.

NYCKELTAL De båda verken värmer 30 000 hushåll och lokaler och producerar hushållsel till 25 000 hushåll. AVFALLSELDADE VERKET Energi från kraftvärmeverket Värmeproduktion: 350 GWh/år, Elproduktion: 100 GWh/år Ångpanna Avfallskapacitet: 20 ton/h, ca 160 000 ton/år Ugnstyp: Vattenkyld trapprost, yta 64 m2 Ångtememperatur: 380 grader Ångtryck: 41 bar BIOBRÄNSLEELDADE VERKET Energi från kraftvärmeverket Värmeproduktion: 320 GWh/år Elproduktion: 120 GWh/år Ångpanna Biobränslekapacitet: 150 m3/h, ca 550 000 m3/år Ugnstyp: Bubblande Fluidiserande bädd (BFB) Ångtememperatur: 540 grader Ångtryck: 140 bar Skorstenen är gemensam för båda verken och innehåller hiss samt tre rökrör. Höjd: 120 m Area: 40 m2 invändigt VISSTE DU ATT... De båda pannorna innehåller mer än 20 mil rör, lika långt som det är från, Jönköping till Kolmården. På en timma bränner vi 20 ton avfall och gör lika mycket värme och el som en villa behöver på två år. Skorstenen är 120 m hög. Men Tabergs topp ligger 19 m högre än skorstenstoppen Aluminium orsakar problem i vår avfallseldade panna, så tänk på att lägga förbrukade värmeljus och förpackningar i metallåtervinningen. Transportbandet som tar biobränslet från bränsleplan in till pannan är 259 m långt. Ett lyft med gripskopan motsvarar 1000 soppåsar (4,6 ton), mer än ett halvt sopbilslass. Vi matar in ett lastbilslass med biobränsle i timmen i den biobränsleedlade pannan. 50 000 kubikmeter biobränsle kan lagras på området. Den energi som kommer från avfallseldade kraftvärmeverket varje år motsvarar mer än 1000 tankbilar olja.

BILDER FRÅN VERKSAMHETEN PÅ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK.

Om Jönköping Energi Vi är ca 270 anställda och av dem så är det nästan 90 personer som har sin arbetsplats på Torsvik. På Kraftvärmeverket Torsvik använder vi biobränsle och brännbart avfall för att producera el och fjärrvärme. Vi tar även emot matavfall som vi förbehandlar, innan det transporteras vidare till våra rötkammare på Simsholmen i Jönköping för att bli biogas och biogödsel. Vi vill vara det självklara valet av energi- och bredbandsleverantör i vår region. Med konkurrenskraftiga lösningar för el, värme, kyla, biogas, biogödsel, elnät och stadsnät bidrar vi till utveckling av ett långsiktigt hållbart samhälle. Kontakta oss gärna om du har frågor! Kjellbergsgatan 3 Box 5150, 550 05 Jönköping Besök: Energivägen 10, Torsvik Telefon 036-108200 (vx), Fax 036-166885 info@jonkopingenergi.se, www.jonkopingenergi.se PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408