LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder till att köpa dels böcker och dels skor. Priset på en bok är 100 kr och på ett par skor 200 kr. a) Illustrera Bertils budgetrestriktion grafiskt. b) Hur påverkas budgetlinjen om inkomsten ökar med 50 procent? Illustrera grafiskt. c) Bokrean har inte startat än men eftersom mellandagsrean fortfarande är igång reas skor ut till halva priset. Hur påverkas budgetlinjen? Illustrera grafiskt. d) Hur påverkas budgetlinjen om priset på böcker istället stiger med 100 procent? Illustrera grafiskt. Uppgift 2 Berit har en inkomst på 10 000 kr som även hon använder till att köpa böcker och skor. Priserna är desamma som de som anges i uppgift 1. a) Med den givna inkomsten och priserna väljer Berit att konsumera 60 böcker och 20 par skor. Illustrera Berits budgetrestriktion och markera hennes val. b) Följande kombinationer av böcker och skor skulle dock göra henne precis lika nöjd som valet i a). - 75 böcker och 15 par skor - 50 böcker och 30 par skor - 45 böcker och 40 par skor Rita in Berits indifferenskurva i figuren. c) Hur stor är den marginella substitutionskvoten (MRS) i den punkt där Berit väljer att konsumera? Är MRS större, mindre eller lika stor i de punkter som anges i uppgift b)? Uppgift 3 En individ har en årsinkomst på 200 000 kr vilken spenderas på lika mycket av vara X som av vara Y. Priset på Y är 50 kr och priset på X är 100 kr. a) Illustrera individens val grafiskt med budgetlinje och indifferenskurva. Hur mycket av vara X respektive Y konsumerar individen? b) Anta att priset på vara X sjunker till 50 kr och att individen efter denna prisförändring fortfarande spenderar lika mycket av inkomsten på båda varorna. Visa i figuren hur individens val förändras. Hur mycket av vara X respektive Y konsumerar individen nu? c) Illustrera inkomst- och substitutionseffekten i figuren. d) Utifrån tidigare information i uppgiften, hur ser Engel-kurvan ut för respektive vara?
Uppgift 4 Pelle har en ganska ohälsosam livsstil i och med att han fördelar hela sin månadspeng på 300 kr på pizza och chips, priset på en pizza respektive en påse chips är 20 kr. Pelle har testat lite olika kombinationer av de två varorna och har till sist kommit fram till att den kombination som han föredrar mest är sju påsar chips och åtta pizzor (i månaden). a) Staten i det land som Pelle bor i har dock kommit fram till att chips inte alls är onyttigt utan tvärtom bra för hälsan, varför de bestämmer sig för att införa ett maxpris på chips som ligger 5 kr under det ursprungliga. När priset på chips sjunker väljer Pelle att öka sin konsumtion av båda varorna precis lika mycket. Illustrera grafiskt hur prisförändringen på chips påverkar Pelles val. Markera också inkomst- och substitutionseffekten i din figur. b) Anta att, istället för prisförändringen, Pelles månadspeng höjs med 60 kr. Diskutera och illustrera hur denna ökning i inkomst påverkar Pelles konsumtionsmöjligheter, jämfört med prissänkningen i a-uppgiften. Vilket alternativ föredrar han, och varför? Uppgift 5 Genomsnittsstudenten väljer att fördela sitt studiebidrag mellan snabbmakaroner och kurslitteratur. I utgångsläget köper studenten hälften så många böcker som paket snabbmakaroner. Böckerna som studenten behöver är relativt billiga då en bok kostar precis lika mycket som två paket makaroner. Plötsligt fördubblas dock priset på snabbmakaroner vilket medför att studenten halverar sin makaronkonsumtion. a) Illustrera grafiskt individens val före och efter prisförändringen på snabbmakaroner. b) Markera inkomst- och substitutionseffekten i din figur. Vad visar respektive effekt? c) Illustrera grafiskt genomsnittsstudentens efterfrågekurva och Engelkurva för snabbmakaroner under antagandet att studenten reagerar likadant vid alla prisförändringar.
Lösningsförslag Uppgift 1 a) Skor = 1 000/200 = 5 Böcker = 1 000/100 = 10 Ger värdena för budgetlinjens skärning med axlarna, dvs. när hela inkomsten läggs på respektive vara. b) M = 1 000*1,5 = 1 500. Budgetlinjen parallellförskjuts åt höger när inkomsten ökar. Skor = 1 500/200 = 7,5 (dvs. 7 hela par och en höger eller vänstersko ) Böcker = 1 500/100 = 15 c)skor = 1 000/100 = 10. Lutningen halveras (budgetlinjen blir flackare) och interceptet med x axeln fördubblas. d)böcker = 1 000/200 = 5. Lutningen och interceptet med y axeln halveras.
Uppgift 2 a) Berit väljer att konsumera i punkt A. b) Se figuren sammanbind punkterna till en indifferenskurva. c) MRS = P(skor)/P(böcker) = 200/100 = 2. Berit är i punkt A beredd att offra två böcker för att få ytterligare ett par skor. I punkt B är MRS relativt sett högre (brantare lutning på indifferenskurvan), Berit är beredd att offra fler böcker för att få ett ytterligare par skor. I punkt C och D är MRS relativt sett lägre.
Uppgift 3 a) Individen väljer att konsumera 100 000/50 = 2 000 enheter av Y och 100 000/100 = 1 000 enheter av X. Punkt A i figuren. b) Halveringen av priset på vara X gör att budgetlinjens lutning halveras och den skär x axeln vid 4 000 enheter (200 000/50). Individen konsumerar fortfarande 2000 enheter av Y och nu också 100 000/50 = 2 000 enheter av vara X. c) Se figuren. Inkomst och substitutionseffekten hittas genom att B1 parallellförskjuts åt vänster tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (punkt C). Substitutionseffekten utgörs då av skillnaden mellan C och A och inkomsteffekten av skillnaden mellan B och C. (Storleken på respektive effekt kan variera och beror på hur man har ritat indifferenskurvan)
d) Engel kurvan illustrerar förändringen i konsumerad kvantitet, när inkomsten stiger. Priserna antas vara oförändrade. Engel kurvan illustrerar därför samma information som inkomsteffekten i fråga c, dvs skillnaden mellan B och C. Vid en ökning av inkomsten, vid oförändrade relativpriser, ökar i detta fall konsumtionen av både X och Y. Se figurerna nedan: X Y Lutningen av kurvorna beror på hur man har ritat indifferenskurvorna. Det viktiga är i detta fall att visa att båda kurvorna har en positiv lutning, och att varorna därmed är normala.
Uppgift 4 a) Pizza 15 9 I 1 8 A C I 0 B B 0 B 1 Chips 7 8 15 20 T S+I Innan prisförändringen Budgetlinjen (B 0 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 20 P = 300/20 = 15, C = 300/20 = 15. Individens val ges av: P 0 = 8, C 0 = 7. Efter prisförändringen Budgetlinjen (B 1 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 15 P = 300/20 = 15, C = 300/15 = 20. Individens val ges av: P 1 = 9, C 1 = 8. Den enda möjliga kombinationen om konsumtionen av båda varorna ska öka lika mycket. Ökar båda med två eller fler överskrider Pelle sin budgetrestriktion. Inkomst- och substitutionseffekten hittas genom att parallellförskjuta den nya budgetlinjen (B 1 ) bakåt tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (I 0 ). Skillnaden mellan denna tangeringspunkt (C) och ursprungsläget (A) utgör substitutionseffekten. Skillnaden mellan slutläget (B) och denna tangeringspunkt (C) utgör inkomsteffekten. Substitutionseffekten visar då den förändring i konsumtion som enbart beror på förändringen i relativpriser, d.v.s. eftersom chips har blivit billigare kommer han substituera bort pizza till förmån för chips. Inkomsteffekten visar hur Pelle förändrar sin konsumtion av chips p.g.a. den extra köpkraft han har fått genom prissänkningen. (Substitutionseffektens storlek och därmed också riktningen på inkomsteffekten kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0.)
b) Pizza 18 15 9 I 1 8 A I 0 B B 0 B 2 B 1 Chips 7 8 15 18 20 Pelle kan nu konsumera utefter budgetlinjen B 2. Han kan då konsumera mer av både pizza och chips än i punkten B och hamnar på en indifferenskurva som ligger till höger om I 1. Pelle har därmed möjlighet att uppnå en högre nytta vid inkomstökningen och därför föredrar han den framför prissänkningen. Vid inkomstökningen kan Pelle fritt välja vad han vill lägga sin ökade inkomst på. Vid prisförändringen får han också en substitutionseffekt som tvingar honom att konsumera mer av den vara som har blivit billigare och mindre av den vara som relativt sett har blivit dyrare. (Om Pelles val efter prissänkningen hade legat nedanför skärningen mellan B 1 och B 2 hade han föredragit prissänkningen.)
Uppgift 5 a) Böcker M/P B B A I 0 I 1 B 1 B 0 M/2P M Paket snabbmakaroner M/P M I S Studentens val före fördubblingen av priset på snabbmakaroner ges av A. Studenten köper dubbelt så många paket snabbmakaroner som böcker. Studentens val efter fördubblingen av priset ges av B. Studenten köper precis lika många paket snabbmakroner som böcker, d.v.s. konsumtionen av snabbmakaroner har halverats medan konsumtionen av böcker är oförändrad. b) Se I och S i figuren ovan. Storleken på dem kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0. Det är t.o.m. möjligt att tänka sig att substitutionseffekten är så pass stor att inkomsteffekten blir negativ. Substitutionseffekten visar den förändring i konsumtion som beror på förändringen i relativpriser. I det här fallet har snabbmakaroner blivit dyrare varför studenten konsumerar mindre makaroner till förmån för böcker. Inkomsteffekten visar den förändring i konsumtion som beror av en förändrad köpkraft. I det här fallet minskar konsumtionen av både böcker och makaroner till följd av den sänkta köpkraften. c) Normal vara: När inkomsten sjunker (stiger) minskar (ökar) konsumtionen av varan. (Om nu inte inkomsteffekten i figuren är positiv, i vilket fall det är en inferior vara: Minskad inkomst leder då till en ökad konsumtion av varan och vice versa.) P M Engel-kurva D Makaroner Makaroner