Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro av den ryska exportmarknaden, sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under 2014. Detta trots en positiv handelsutveckling i bland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under 2014. Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket indikerar att produktionen kommer att sjunka något under 2015. Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år, till närmare 12 miljoner djur. En orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under 2014. Samtidigt har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under 2014. Trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under 2015. Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kombination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade under 2014. Prognosen för 2015 är att importtrycket lättar något i förhållande till den senaste treårsperioden. Antalet slaktade får och lamm ökade med 2,1 procent under 2014. Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent. Något som kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. Den positiva pristrenden på svenskt lammkött fortsätter och den säsongsberoende efterfrågan varar under längre tidsperioder vilket ökar producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Marknadsbalansen inom EU I spåren av krisen i Ukraina har den ryska ekonomin kraftigt försämrats vilket bland tagit sitt uttryck genom en försvagad rubel. I kombination med införda handelsrestriktioner har konsumentpriserna på kött stigit med 18 procent under 2014, ökningen för griskött och kyckling var särskilt hög och landade på motsvarande 22 respektive 34 procent. De ryska ambitionerna om ökad självförsörjningsgrad har stimulerat en produktionsökning på griskött motsvarande 7 procent under 2014 men ökningen har inte kompeserat för den kraftigt minskande importen (-30 procent), trots Grisproduktionen inom EU ökade med 1,4 procent under 2014 som följd av storleksrationaliseringar efter genomförandet av Grisdirektivet om lösgående sinsuggor, då många små gårdar lades ner och de som byggde om, byggde större. Dessutom så ökar produktiviteten per sugga varje år. Produktionsutvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan enskilda EU-länder där exempelvis Spanien och Nederländerna har ökat sin produktion med mellan 4 och 5 procent medan Tyskland och Italien minskat med 1-2 procent. ett ökat inflöde av brasilianskt griskött. Tabell 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring 2012 2013 2014 prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion (1 000-tals ton) 22 518,4 22 358,8 22 681,2 22 963,8 1,4% 1,2% Import (1 000-tals ton) 19,5 15,7 14,5 14,8-7,6% 2,0% Export (1 000-tals ton) 2 153,8 2 201,3 1 921,2 2 017,2-12,7% 5,0% Konsumtion (1 000-tals ton) 20 384,1 20 173,2 20 774,5 20 961,4 3,0% 0,9% Konsumtion per capita (kg) 31,4 31 31,8 32 2,6% 0,7% Självförsörjningsgrad (%) 111 111 109 110-1,5% 0,3% Källa: EU-kommissionen 2 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 3

Gris - 2014 2 566 0.6% 18 476 18.0% 8 405-5.9% 18 781-1.7% 916 462 1.2% 344 716-2.8% sverige 122 065-6.4% 378 44.8% danmark 136 371 4.4% 1 858 71.0% 58 735 0.2% tyskland 1 738 076 2.4% 320 918-6.5% 1 095 318 0.4% 2 922-19.3% Antal slaktade grisar (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014. * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Trenden med minskande antal suggor har brutits under 2014 och EU som helhet ökar antalet suggor med 0,4 procent, främst genom en stark besättningsåterbyggnad i Spanien (4,7 procent) och Nederländerna (1 procent). EU-kommissionens prognos inför 2015 är att EU:s produktion av griskött kommer att öka med 1,2 procent till närmare 23 miljoner ton, som en fortsatt konsekvens av en positiv besättningsåterbyggnad och produktivitetshöjningar. I frånvaro av den ryska exportmarknaden, som började redan 1 februari 2014 till följd av importstopp från Ryssland på grund av utbrott av ASF (Afrikansk svinfeber), sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under 2014. Detta trots en positiv handelsutveckling ibland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. En positiv konsumtionsutveckling under 2014 har inte fullt ut kompenserat för fallande exportsiffror och stigande produktion, vilket lett till lägre genomsnittliga priser för griskött inom EU under 2014. Den 24 februari 2015 initierade EU-kommissionen ett stöd för lagring av griskött med syfte att stimulera en snabbare återhämtning av priserna och därmed stabilisera marginalerna för EU:s grisköttsproducenter. Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under 2014. Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket inod inom EU men minskar något utanför EUs gränser. Exporten Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma peridikerar att produktionen kommer att sjunka något under 2015. har särskilt gynnats av en positiv handelsutveckling i Polen och I Danmark minskade grisslakten med 1,7 procent under samma Italien. Sverige har ökat sina exportvolymer till Nya Zeeland och tidsperiod medan den tyska slakten ökade marginellt. En stark Sydkorea men detta kompenserar inte för tappet på den ryska ökning av den danska exporten av smågrisar (+12 %) innebär samt kinesiska marknaden (Hong Kong). Den tyska respektive dock sammantaget att den danska produktionen växer. danska exporten inom EU har gynnats av en positiv handelsutveckling till bland annat Italien medan exporten utanför EU inte Sveriges import av griskött från länder inom EU, som tillhandahåller den största andelen av importvolymen, minskade kunnat kompensera fullt ut för bortfallet på den ryska marknaden. under 2014 med 6,4 procent i jämförelse med 2013. Framförallt minskar importen från Danmark (-13,4%) och Tyskland (-5,8 %). 9.0% 6.0% 3.0% 0.0% -3.0% -6.0% -9.0% -12.0% -16.0% -19.0% EU 28 Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Finland Sverige Storbritannien Figur 1. Förändringen av antalet suggor inom EU under perioderna 2013 och 2014. % 14/13 prel % 13/12 Källa: Eurostat Lönsamhetsindikator Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Den svenska kronans försvagning gentemot dollarn innebär att importerade fodermedel får ett högre kostnadsläge vilket påverkar totalkostnaden för färdigfodret. 4 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 5

Nöt 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Besättningsstruktur Pågående storleksrationalisering märks med all tydlighet i den svenska grisproduktionen. Motsvarande 81 procent av alla suggor finns i besättningar överstigande 199 djur. I slaktgrisproduktionen finns 84 procent av landets slaktsvin i besättningar överstigande 749 platser. År 2005 var motsvarande siffra 63 respektive 70 procent. Utifrån djurräkningen från 2014 framgår att besättningsuppbyggnaden, uttryckt i antalet suggor, skiljer sig rent geografiskt. Övergripande kan sägas att antalet suggor minskar i de dominerande produktionsområdena med undantag för Östergötland som hade en positiv utveckling under 2014. 60% 50% 40% 54% 43% 41% Figur 3. Andel suggor och slaktsvin fördelade efter besättningsstorlek, 2013. 30% 27% 20% 12% 10% 4% 5% 2% 1% 2% 0% 1-49 50-99 100-199 200-499 över 499 1-99 100-249 250-499 Investeringstakt Investeringstakten, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, steg kraftigt för suggor under 2014 som en konsekvens av ett ökat antal förprövningar men ett minskat antal suggor enligt Jordbruksverkets djurräkning. Utvecklingen av antalet förprövade platser i slaktgrisproduktionen föll kraftigt 8% 500-749 750-1999 över 1999 Andel suggor (2005) Andel suggor (2013) Andel slaktsvin (2005) Andel slaktsvin (2013) Källa: Jordbruksverket under 2014 till den lägsta nivån sedan 2004. Investeringstakten i grisproduktionen är endast indikativ men visar med tydlighet att investeringsnivåerna är för låga för att i ett långsiktigt perspektiv kunna behålla nuvarande produktionskapacitet. Marknadsbalansen inom EU Nöttköttsproduktionen inom EU ökade med närmare 2,1 procent Filippinerna som etablerat sig som en tillväxtmarknad, har under under 2014. Utvecklingen stöds delvis av en pågående förstärkning av antalet mjölkkor inom EU vilket leder till en ökad tillgång motsvarande 207 000 ton. året bidragit till att EUs export ökat med närmare 29 procent till till nötkreatur för vidare uppfödning till slakt. I vissa medlemsländer har de pressade marginalerna inom mjölknäringen inneburit om cirka 1,5 procent, efter antagande om utökad slakt av mjölk- Prognosen inför 2015 innebär en fortsatt produktionstillväxt en ökad utslaktning av mjölkkor under 2014 vilket också bidragit kor i spåren av bristande lönsamhet, samt gynnsamma utsikter för till volymökningen. Större tillgång på nötkött i kombination med efterfrågan på nötkött både inom och utanför EU. stark efterfrågan i framförallt Hong Kong, Mellanöstern och Tabell 3. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring 2012 2013 2014 prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0%... 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 4. Investeringstakten i svensk grisproduktion. Suggor Slaktsvin Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. Nettoproduktion (1 000-tals ton) 7 708,4 7 387,8 7 546,4 7 657,8 2,1% 1,5% Import (1 000-tals ton) 274,5 303,6 306,9 303,9 1,1% -1,0% Export (1 000-tals ton) 210,1 161,0 207,2 223,8 28,7% 8,0% Konsumtion (tot) 7 772,8 7 530,4 7 646,1 7 737,9 1,5% 1,2% Konsumtion per capita (kg) 10,7 10,4 10,5 10,6 1,2% 1,0% Självförsörjningsgrad (%) 101 100 100 101 0,6% 0,5% Källa: EU-kommissionen 6 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 7

Nöt - 2014 425 513 10.2% 14 713 152.9% 1 743 10.0% irland 29 673-9.8% 336-52.1% 353 266-9.3% 25 358 28.6% 259 714-20.2% 67 639 4.1% 1 779 2.1% nederländerna 329 262 2.0% 31 963 13.2% 1 568 1.1% 80 280 0.4% 5 504-5.9% danmark tyskland 3 512 2.4% 271 468-0.6% 37 265-8.5% 97 698-1.7% 1 485-6.3% 432 3.5% 11 800 3.4% 743-1.8% sverige 88 400-1.4% 4 665-9.4% Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014. * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år till närmare 12 miljoner djur. Dominerande producentländer som Spanien och Frankrike bidrar starkt till detta och ökade sina besättningar med 114 000 respektive 32 000 djur under perioden. Förändringarna i varje medlemsland ser mycket olika ut vilket 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% delvis förklaras av skillnader i lönsamhetssituationen i nöt- respektive mjölksektorn. En annan orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Figur 5. Förändringen av antalet dikor inom EU under perioderna 2013 och 2014. Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under 2014, i utveckling, både inom och utanför EU. Irland har framgångsrikt synnerhet slakten av stutar (+8,3 %) och kvigor (7,0 %). Samtidigt lyckats parera Rysslands handelsblockad genom att styra om har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur handelsflöden till Filippinerna. haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det Importen från länder både inom och utanför EU minskade råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. med 1,4 respektive 9,4 procent under 2014. Irland ökade sin export till Sverige med 6,8 procent men uppvägs av minskade ex- Den svenska exporten av nötkött inom EU ökade under 2014 med 3,4 procent i jämförelse med föregående år. Exporttillväxten portvolymer från övriga utmärkande handelspartners, bland bärs främst genom framgångar i Tyskland (39,3 %) och Belgien annat Nederländerna som minskade sin export med 10,6 procent. (+3,3 %) medan andra viktiga handelspartners som exempelvis Värt att notera är att Brasilien tappar marknadsandelar i Sverige Finland backar något. Vad gäller exporten utanför EU sker en under 2014, minus 10,3 procent. Liknande utveckling kan observeras i bland annat Danmark och Nederländerna medan Brasilien minskning med 1,8 procent under perioden. I huvudsak beror detta på tappade exportvolymer till Hong Kong (-29,7 %). Bland fortsatt vinner marknadsandelar på den tyska marknaden. konkurrentländerna utmärker sig Irland genom en stark export- 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% EU 28 Frankrike Spanien Storbritannien Irland Tyskland Portugal Belgien Italien Österrike Tjeckien % 14/13 % 13/12-20.0% Källa: Eurostat Sverige Grekland Polen Turkiet Ungern Danmark Nederländerna Lönsamhetsindikator Sedan årsskiftet har såväl avräkningspris som kalvpris och pris på färdigfoder stigit. Kalvpriset har stigit med över 11 procent sedan årsskiftet till rekordhöga 24,5 kronor per kilo. Nivån är till och med högre än 2010 under referensperioden för frikopplingen av handjursbidraget som gjorde att kalvpriserna steg snabbt upp till motsvarande nivåer. Brist på så väl mjölkras- som köttraskalv blir allt mer påtaglig och med tanke på rådande mjölkkris och den minskning av dikor som skett under de senaste åren finns risk för att situationen kommer att bestå. Fler mjölkproducenter överväger att minska på mjölken och behålla kalvarna för egen slaktuppfödning. Priset på färdigfoder har stigit med 16 öre sedan årsskiftet vilket innebär 82 öre högre foderkostnad per kg slaktad vikt. En bidragande orsak till detta är den stärkta dollarkursen. 8 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 9

En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under 2014 och trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under 2015. Slaktstatistik för januari-februari i år visar på en minskning av slakt motsvarande 1,9 % jämfört med samma period 2014. En minskning av samtliga slaktkategorier har skett undantaget för stutar som har ökat något. För närvarande råder i huvudsak balans på tillgång av slaktdjur och en ökad tillförsel väntas i samband med att slakten av köttrastjurarna kommer igång ordentligt. 40.00 35.00 30.00 25.00 Figur 6. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. 20.00 15.00 10.00 5.00 Kalv Foder Nötkött 0.00 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan Besättningsstruktur Den svenska nötköttsproduktionen är beroende av utvecklingen av antalet mjölkkor och antalet dikor. Den senaste femårsperioden har antalet mjölkkor minskat med 3,5 procent och antalet dikor med 2,7 procent. Som en konsekvens av detta har antalet slaktade nötkreatur minskat med lika mycket. Medan mjölkproduktionen genomgår en omfattande storleksrationalisering, där närmare 50 procent av mjölkorna återfinns i besättningar överstigande 100 djur, präglas dikoproduktionen fortfarande av en relativ småskalighet. Den genomsnittliga besättningsstorleken uppgick till cirka 17 kor under 2013. Utvecklingen av antalet dikor respektive mjölkkor varierar över landet, i bland annat Jönköpings län har antalet mjölkkor ökat med 2,1 procent de senaste 5 åren. När det gäller dikor sker en positiv utveckling i bland annat Gävleborgs län och Jämtlands län motsvarande 2,6 respektive 9,3 procent under de senaste fem åren. Investeringstakt Sedan perioden 2007-2008 har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Minst investeringar görs för mjölk- och dikor medan utvecklingen varit mer positiv för investeringar i ungdjursplatser. Investeringstakten anger endast en indikativ nivå men ger anledning till viss oro kring om rådande investeringsvilja är tillräcklig för att behålla nuvarande produktionskapacitet. 800000 700000 600000 Figur 7. Utvecklingen av antalet mjölkkor och dikor under perioden 1981-2014. 10.0% 9.0% 8.0% Figur 8. Investeringstakt i svensk nötköttsproduktion. 500000 400000 300000 200000 100000 Dikor Mjölkkor 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0%... Mjölkkor Dikor Ungdjur Kritisk investeringstakt 0 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: Jordbruksverket 1.0% 0.0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. 10 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 11

Får och lamm Lamm - 2014 258 2.1% 239 99.8% 14-43.2% 2 853-0.7% 36 464-9.9% 2 579-17.5% 4 915 7.4% 48 196.3% irland 2 853-0.7% 84 301-1.6% 15 642-12.3% 10 126-31.5% 81 129-5.0% STORBRITANNIEN sverige 6 386 2.3% 2 807 14.4% 1 806-13.0% 7 210 9.9% 606 7.4% Frankrike 89 663-1.7% 11 972 3.1% Antal slaktade lamm (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014. * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Marknadsbalansen inom EU Slaktutveckling och handelsflöden EUs produktion av får- och lammkött minskade med 1,3 procent under 2014 främst på grund av minskade volymer från Spanien och Italien, vilka fortfarande är påverkade av sviterna efter utbrotten av Blåtunga som drabbade regionen under slutet av 2013 och inledningen av 2014. Inför 2015 är prognosen en marginell produktionstillväxt som en effekt av det frivilliga stödprogrammet för får och getter som lanseras i ett antal länder inom EU. bination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade med 8 procent under perioden. Australien, Uruguay och Argentina lyckades inte fullt ut kompensera för bortfallet vilket sammantaget ledde till en minskning av EUs import med närmare 6 procent. Under 2015 är prognosen att importen förstärks något. Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kom- Tabell 5. Marknadsbalansen för lamm inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring 2012 2013 2014 prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion 920,5 909,6 897,8 900,6-1,3% 0,3% Import 190,5 199,9 187,6 189,5-6,2% 1,0% Export 24,5 36,3 32,0 32,6-12,0% 2,0% Konsumtion 1 086,5 1 073,2 1 053,5 1 057,5-1,8% 0,4% Konsumtion per capita (kg) 1,9 1,9 1,8 1,8-2,2% 0,1% Självförsörjningsgrad (%) 87 88 89 89 0,9% -0,1% Källa: EU-kommissionen Antalet slaktade får och lamm i Sverige ökade med 2,1 procent under 2014. Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent, vilket kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. I jämförelse med 2013 ökar den svenska exporten relativt kraftigt, dock från blygsamma nivåer. Exportökningen inom EU förklaras av en positiv utvekling i Finland och Danmark medan Norge är det viktigaste mottagarlandet utanför EU. För länder som Irland och Storbritannien har exporten försämrats under 2014, främst med anledning av en vikande fransk marknad som Lönsamhetsindikator Svensk dagligvaruhandel har ökat sin försäljning av styckat svenskt lamm, bland annat ICA rapporterar en ökad försäljning av svenskt lammkött med 12 procent under 2014. En starkare efterfrågan på svenskt lammkött får effekter för landets lammproducenter genom en positiv prisutveckling de senaste åren. Något som också märks av är den säsongsberoende efterfrågan på lammkött som varar under längre tidsperioder, vilket ökar utgör den viktigaste handelspartnern inom EU för de båda länderna. Även den svenska importen ökar för samma period. Nederländerna, Danmark och Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under perioden på bekostnad av Irland som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. För franskt vidkommande minskade importen från EU med 1,7 procent under 2014. Landet utgör en viktig handelspartner inom EU och skiljer sig från bland annat Storbritannien genom att så stor andel av importen kommer från EUländer. I Storbritannien kommer importen huvudsakligen från Nya Zeeland. producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Detta kan också observeras i figur 9, där pristopparna blir mindre spetsiga. Bedömningen är att pristrenden håller i sig över vår och sommar och att svenska lammproducenter troligen får se avräkningspriser något över föregående års prisnivå. 12 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 13

Antal grisar per län 60 50 40 60.00 50.00 40.00 Figur 9. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år Suggor i produktion 153635 148066 143362-6,7% -3,2% 00 Riket Slaktsvin, 20 kg och däröver 936910 847022 856754-8,6% 1,1% 30 20 10 0 2010-1 2010-13 2010-25 2010-37 2010-49 2011-9 2011-21 2011-33 2011-45 2012-5 2012-17 2012-29 2012-41 2013-1 2013-13 2013-25 2013-37 2013-49 2014-9 2014-21 2014-33 2014-45 5-2015 30.00 20.00 10.00 0.00 Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris /kg Bearbetning av Magnus Jönsson. 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län Suggor i produktion 824 857 811-1,6% -5,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver 11018 11100 11433 3,8% 3,0% Suggor i produktion 4090 3369 2453-40,0% -27,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver 15379 8251 10944-28,8% 32,6% Suggor i produktion 6110 5687 5744-6,0% 1,0% Slaktsvin, 20 kg och däröver 39899 37321 31327-21,5% -16,1% Suggor i produktion 13736 9672 11147-18,8% 15,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver 76757 66042 68918-10,2% 4,4% Besättningsstruktur 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län Suggor i produktion 2757 1664 1168-57,6% -29,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver 5275 6605 7567 43,5% 14,6% Suggor i produktion 1589 1417 2129 34,0% 50,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver 6949 9129 10777 55,1% 18,1% Enligt Jordbruksverket uppgick antalet fårföretag till närmare 8 800 stycken 2013 vilket innebär en minskning med 4,3 procent från året innan. Under en femårsperiod har dock antalet företag ökat vilket utmärker får- och lammnäringen från andra animalieproducerade driftsinriktningar. Storleksrationaliseringen inom näringen märks genom att närmare 57 procent av tackorna under 2013 finns i besättningar överstigande 49 djur. 2005 var motsvarande siffra 53 procent. Antalet tackor har ökat med över 5 procent under den senaste femårsperioden. Rent geografisk fortsätter Västra Götalands-, Gotlands- och Skåne län att vara de dominerande produktionsområdena men näringen har en positiv utveckling i flera andra län också. 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län Suggor i produktion 7537 7578 6848-9,1% -9,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver 49826 43792 44958-9,8% 2,7% Suggor i produktion 6123 5310 5868-4,2% 10,5% Slaktsvin, 20 kg och däröver 35124 29010 30823-12,2% 6,2% Suggor i produktion 1634 1051 1195-26,9% 13,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver 20568 18017 18336-10,9% 1,8% Suggor i produktion 42794 48174 44652 4,3% -7,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver 249231 235270 231173-7,2% -1,7% 13 Hallands län Suggor i produktion 16034 15034 15800-1,5% 5,1% Slaktsvin, 20 kg och däröver 108815 93113 90626-16,7% -2,7% 70% 60% 50% 57.3% Figur 10. Andel tackor och baggar fördelade efter besättningsstorlek 2013. 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län Suggor i produktion 30898 27919 25285-18,2% -9,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver 177288 170453 176943-0,2% 3,8% Suggor i produktion 4271 3591 3117-27,0% -13,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver 32083 26974 28538-11,0% 5,8% 40% 30% 20% 10% 0% 18.6% 19.3% 4.9% 1-9 10-24 25-49 över 49 2005 2013 Källa: Jordbruksverket. 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län Suggor i produktion 5083 4661 5480 7,8% 17,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver 41828 33636 36410-13,0% 8,2% Suggor i produktion 5109 8190 7397 44,8% -9,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver 30491 34268 28551-6,4% -16,7% Suggor i produktion 1596 1119 999-37,4% -10,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver 4487 2757 2787-37,9% 1,1% Suggor i produktion 286 96 236-17,5% 145,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver 5036 4338 6548 30,0% 50,9% Investeringstakt Sedan perioden 2007-2008 har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Investeringarna i får-och lammnäringen har varit förhållandevis välbalanserade över tid. Fallande investeringstakt under 2014 är en konsekvens av minskat antal förprövade platser och indikerar en försvagning av produktionstillväxten inom näringen. Suggor i produktion 529 689 689 30,2% 0,0% 22 Västernorrlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver 5299 2653 3280-38,1% 23,6% Suggor i produktion 138 47...... 23 Jämtlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver 648 872...... Suggor i produktion 1517 1103 1220-19,6% 10,6% 24 Västerbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver 10897 5835 5409-50,4% -7,3% Suggor i produktion 980 838 1012 3,3% 20,8% 25 Norrbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver 10012 7586 10015 0,0% 32,0% Antal nötkreatur per län 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0%... 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 11. Investeringstakten i svensk får-och lammproduktion. Får och getter Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket. Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år Kor för mjölkproduktion 348095 344021 344339-1,1% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar 197053 188810 186260-5,5% -1,4% 00 Riket Kvigor, tjurar och stutar 512566 496919 490507-4,3% -1,3% Kalvar, under 1 år 478944 466776 472013-1,4% 1,1% Kor för mjölkproduktion 3939 3261 3186-19,1% -2,3% Kor för uppfödning av kalvar 3460 3128 2874-16,9% -8,1% 01 Stockholms län Kvigor, tjurar och stutar 7008 6169 5990-14,5% -2,9% Kalvar, under 1 år 6156 5064 4938-19,8% -2,5% 14 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 15

Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år Kor för mjölkproduktion 11039 10204 10084-8,7% -1,2% Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år Kor för mjölkproduktion 8618 8909 8844 2,6% -0,7% 03 Uppsala län Kor för uppfödning av kalvar 5769 4998 4870-15,6% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar 15843 14325 13523-14,6% -5,6% 21 Gävleborgs län Kor för uppfödning av kalvar 6039 6051 6186 2,4% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar 14308 13378 14079-1,6% 5,2% Kalvar, under 1 år 15372 13999 14269-7,2% 1,9% Kalvar, under 1 år 12041 12847 13064 8,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion 10507 9805 9538-9,2% -2,7% Kor för mjölkproduktion 7587 7308 7333-3,3% 0,3% 04 Södermanlands län Kor för uppfödning av kalvar 6779 6672 6512-3,9% -2,4% Kvigor, tjurar och stutar 15429 15153 14491-6,1% -4,4% 22 Västernorrlands län Kor för uppfödning av kalvar 4640 4505 4282-7,7% -5,0% Kvigor, tjurar och stutar 10491 9606 9456-9,9% -1,6% Kalvar, under 1 år 15169 15340 14966-1,3% -2,4% Kalvar, under 1 år 9064 8252 8407-7,2% 1,9% Kor för mjölkproduktion 25216 24736 24750-1,8% 0,1% Kor för mjölkproduktion 8334 7606 7349-11,8% -3,4% 05 Östergötlands län Kor för uppfödning av kalvar 14925 14873 14390-3,6% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar 37687 36168 35894-4,8% -0,8% 23 Jämtlands län Kor för uppfödning av kalvar 3937 4105 4303 9,3% 4,8% Kvigor, tjurar och stutar 10198 9907 9561-6,2% -3,5% Kalvar, under 1 år 35709 34958 34604-3,1% -1,0% Kalvar, under 1 år 9488 8517 8594-9,4% 0,9% Kor för mjölkproduktion 29582 29283 30202 2,1% 3,1% Kor för mjölkproduktion 13694 13967 14060 2,7% 0,7% 06 Jönköpings län Kor för uppfödning av kalvar 15428 15784 15246-1,2% -3,4% Kvigor, tjurar och stutar 41743 42508 42199 1,1% -0,7% 24 Västerbottens län Kor för uppfödning av kalvar 1718 1563 1598-7,0% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar 13453 12347 12652-6,0% 2,5% Kalvar, under 1 år 40045 38984 39493-1,4% 1,3% Kalvar, under 1 år 12241 11934 11970-2,2% 0,3% Kor för mjölkproduktion 12666 12492 12488-1,4% 0,0% Kor för mjölkproduktion 6439 6499 6170-4,2% -5,1% 07 Kronobergs län Kor för uppfödning av kalvar 9287 9265 9285 0,0% 0,2% Kvigor, tjurar och stutar 22224 21848 21314-4,1% -2,4% 25 Norrbottens län Kor för uppfödning av kalvar 1054 870 839-20,4% -3,6% Kvigor, tjurar och stutar 6310 5900 5651-10,4% -4,2% Kalvar, under 1 år 19897 19485 19991 0,5% 2,6% Kalvar, under 1 år 5741 5662 5547-3,4% -2,0% Kor för mjölkproduktion 40882 41942 41666 1,9% -0,7% 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län Kor för uppfödning av kalvar 13600 12570 12730-6,4% 1,3% Kvigor, tjurar och stutar 51994 50220 50674-2,5% 0,9% Kalvar, under 1 år 45503 46058 47874 5,2% 3,9% Kor för mjölkproduktion 16349 16375 16230-0,7% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar 5608 4737 4509-19,6% -4,8% Kvigor, tjurar och stutar 21736 21136 20940-3,7% -0,9% Kalvar, under 1 år 19744 19376 19586-0,8% 1,1% Kor för mjölkproduktion 4278 4425 4383 2,5% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar 5736 5049 4917-14,3% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar 9818 8980 8673-11,7% -3,4% Kalvar, under 1 år 8953 8028 8317-7,1% 3,6% Kor för mjölkproduktion 38905 38600 39346 1,1% 1,9% Kor för uppfödning av kalvar 36631 34319 34280-6,4% -0,1% Kvigor, tjurar och stutar 70537 69302 69120-2,0% -0,3% Kalvar, under 1 år 69531 67707 69092-0,6% 2,0% Kor för mjölkproduktion 25893 26197 26176 1,1% -0,1% Kor för uppfödning av kalvar 8265 8156 8042-2,7% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar 29697 28629 27439-7,6% -4,2% Kalvar, under 1 år 29590 28965 29449-0,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion 59383 57812 57878-2,5% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar 30637 30506 30165-1,5% -1,1% Kvigor, tjurar och stutar 86558 86361 85165-1,6% -1,4% Kalvar, under 1 år 80434 79650 80064-0,5% 0,5% Kor för mjölkproduktion 7461 7789 7891 5,8% 1,3% Kor för uppfödning av kalvar 9785 8518 8248-15,7% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar 18197 16882 16781-7,8% -0,6% Kalvar, under 1 år 15302 14036 13969-8,7% -0,5% Kor för mjölkproduktion 6912 6468 6608-4,4% 2,2% Kor för uppfödning av kalvar 5297 4975 4907-7,4% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar 12368 11757 11351-8,2% -3,5% Kalvar, under 1 år 11624 11015 10935-5,9% -0,7% Kor för mjölkproduktion 4286 4209 4180-2,5% -0,7% Kor för uppfödning av kalvar 2784 2539 2426-12,9% -4,5% Kvigor, tjurar och stutar 6005 5945 5799-3,4% -2,5% Kalvar, under 1 år 7173 6926 6901-3,8% -0,4% Kor för mjölkproduktion 6125 6134 5977-2,4% -2,6% Kor för uppfödning av kalvar 5674 5627 5651-0,4% 0,4% Kvigor, tjurar och stutar 10962 10398 9755-11,0% -6,2% Kalvar, under 1 år 10167 9973 9983-1,8% 0,1% Antal får och lamm per län Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år Baggar och tackor 273126 285520 287303 5,2% 0,6% 00 Riket Lamm 291796 291249 301454 3,3% 3,5% Baggar och tackor 9235 10696 10783 16,8% 0,8% 01 Stockholms län Lamm 11210 10434 10837-3,3% 3,9% Baggar och tackor 9943 10681 9404-5,4% -12,0% 03 Uppsala län Lamm 10538 11246 9740-7,6% -13,4% Baggar och tackor 12405 12430 12760 2,9% 2,7% 04 Södermanlands län Lamm 13426 12627 13772 2,6% 9,1% Baggar och tackor 23078 23093 22139-4,1% -4,1% 05 Östergötlands län Lamm 24618 22287 21761-11,6% -2,4% Baggar och tackor 11551 13326 14080 21,9% 5,7% 06 Jönköpings län Lamm 13360 14465 15720 17,7% 8,7% Baggar och tackor 8593 9391 8644 0,6% -8,0% 07 Kronobergs län Lamm 9616 9463 9661 0,5% 2,1% Baggar och tackor 19374 19229 20442 5,5% 6,3% 08 Kalmar län Lamm 19087 18821 19754 3,5% 5,0% Baggar och tackor 30245 32269 33897 12,1% 5,0% 09 Gotlands län Lamm 34789 37614 37589 8,0% -0,1% Baggar och tackor 8341 8569 7647-8,3% -10,8% 10 Blekinge län Lamm 8446 8834 8695 2,9% -1,6% Baggar och tackor 27424 29069 31062 13,3% 6,9% 12 Skåne län Lamm 30388 31613 35546 17,0% 12,4% Baggar och tackor 11339 12674 11472 1,2% -9,5% 13 Hallands län Lamm 12917 13788 13942 7,9% 1,1% Baggar och tackor 39568 39847 39375-0,5% -1,2% 14 Västra Götalands län Lamm 40985 40671 42586 3,9% 4,7% Baggar och tackor 9271 9102 9052-2,4% -0,5% 17 Värmlands län Lamm 9888 8127 7898-20,1% -2,8% Baggar och tackor 11031 11390 10968-0,6% -3,7% 18 Örebro län Lamm 12670 12080 11051-12,8% -8,5% Baggar och tackor 5269 5606 6659 26,4% 18,8% 19 Västmanlands län Lamm 5618 5669 6117 8,9% 7,9% Baggar och tackor 9065 8550 8236-9,1% -3,7% 20 Dalarnas län Lamm 8612 7759 7421-13,8% -4,4% Baggar och tackor 8607 9063 10775 25,2% 18,9% 21 Gävleborgs län Lamm 8076 8307 10177 26,0% 22,5% 16 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 17

Län Djurslag 2010 2013 2014 % 5 år 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Baggar och tackor 4548 4764 4914 8,0% 3,1% Lamm 3837 3563 4276 11,4% 20,0% Baggar och tackor 5197 6277 5203 0,1% -17,1% Lamm 5309 5204 4335-18,3% -16,7% Baggar och tackor 4678 5754 6896 47,4% 19,8% Lamm 4294 5124 7469 73,9% 45,8% Baggar och tackor 4364 3740 2896-33,6% -22,6% Lamm 4112 3553 3106-24,5% -12,6% Antal företag per driftsgren Nötkreatur Varav mjölkkor Gris Får 2005 26179 8548 2794 7653 2006 25054 8027 2414 9152 2007 23878 7096 2277 8014 2008 22844 6474 2380 8186 2009 21733 6020 2027 8245 2010 21586 5619 1695 8657 2011 20503 5260 1515 9449 2012 19561 4968 1318 9263 2013 18962 4668 1281 8869 % 5 år -17,0% -27,9% -46,2% 8,3% -3,1% -6,0% -2,8% -4,3% Utgivare: LRF 2015 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Ulf Palm, Jan Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström 18 LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015