SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd med om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för fortsatt drift av kraftvärmeverk inom fastigheten Vattumannen 5, 9, 11, Eskilstuna kommun. Eskilstuna Energi & Miljö AB WSP Environmental
Uppdragsnr: 10168692 2 (12) 1 Inledning och bakgrund Eskilstuna Energi & Miljö ägs av Eskilstuna kommun och är den lokala leverantören av det fungerande samhällets viktigaste förnödenheter: el, fjärrvärme, vatten, avlopps- och avfallstjänster samt bredbandsnät. Företaget försörjer Eskilstuna och Torshälla med fjärrvärme. Verksamheten är miljöcertifierad enligt ISO 14001. För verksamheten finns ett tillstånd enligt miljöskyddslagen 1998-06-25 samt beslut om villkor fastställda av myndigheterna. Det finns även ett beslut 1983 från koncessionsnämnden för miljöskydd som ligger till grund för det vattenuttag från Eskilstunaån som sker i verksamheten. Under åren har det tillkommit ett antal villkor, förelägganden och andra beslut som gör att gällande tillstånd för verksamheten är svårt att överblicka och hantera. Eftersom tillståndet lämnades enligt miljöskyddslagen har det heller inte gjorts någon samlad prövning enligt miljöbalken. I samråd med tillsynsmyndigheten har företaget därför beslutat att ansöka om ett nytt tillstånd enligt miljöbalken. En prövningsprocess pågår i mark- och miljödomstolen för uttag av å-vatten för drift av fyra vätskekylaggregat samt utsläpp av det uppvärmda kylvattnet. I den prövningen ingår även tillåtlighet för befintlig vattenanläggning. I huvudsak kommer den nuvarande verksamheten att fortsätta på samma sätt även i framtiden. De förändringar som planeras berör främst bränslehantering, rening och återvinning av rökgaskondensat samt utökad kapacitet för produktion av fjärrkyla. Miljöpåverkan i närområdet bedöms främst kunna uppkomma som följd av utsläpp till Eskilstunaån samt utsläpp av förbränningsavgaser till luft. Verksamheten medför därutöver miljöpåverkan genom bl.a. transporter, buller samt hantering av kemikalier och avfall. Ingen påtaglig förändring av miljöpåverkan förväntas i framtiden. 2 Ansökans omfattning Ansökan omfattar drift av följande energiproduktionsanläggningar: Hetvattenpanna 1 och 2 (olja) 2*84 MW installerad tillförd effekt Hetvattenpanna 3 och 4 (olja) 2*90 MW installerad tillförd effekt Fastbiobränsleeldad hetvattenpanna (CFB) 65 MW installerad tillförd effekt Fastbiobränsleeldad kraftvärmepanna 120 MW installerad tillförd effekt Vätskekylaggregat 4*3 MW installerad effekt Ansökan omfattar tillstånd för en maximal producerad effekt på 400 MW värme och 41 MW el. Ansökan omfattar även ett vattenuttag om 4,5 miljoner m3/år från Eskilstunaån exkl. det uttag som är under pågående tillståndsprövning vid Mark- och miljödomstolen. Vatten från Eskilstunaån används till produktion av frikyla till fjärrkylanätet samt för att kyla olika processer vid fastbiobränslepannorna. En utförligare beskrivning av verksamheten finns i avsnitt 7 nedan. WSP Environmental Box 71 581 02 Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: +46 13 30 36 00 Fax: +46 13 12 52 82 WSP Environment & Energy Sweden Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10168692 3 (12) 3 Lokalisering Verksamheten bedrivs i centrala Eskilstuna inom kvarteret Vattumannen som avgränsas av Ståhlbergsvägen, Kungsgatan, Bobergsgatan och Eskilstunaån. Verksamheten ligger inom ett industriområde och på andra sidan Bobergsgatan bedriver Eskilstuna Energi & Miljö annan verksamhet. Verksamhetens orientering i Eskilstuna visas på en översiktskarta i figur 1. Bostäder Vattumannen 9 Figur 1 Karta över verksamheten För den framtida fjärrvärmeförsörjningen har en utredning gjorts om lokalisering av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Flera alternativa lokaliseringar har studerats men i nuläget är inga beslut fattade. Om ett eventuellt nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk byggs kommer den lilla fastbränslepannan på Vattumannen att avvecklas. Det stora kraftvärmeverket och reservanläggningarna för hetvatten kommer att vara kvar på Vattumannen. I ansökan kommer lokaliseringsfrågan att utredas närmare för att säkerställa att den befintliga platsen på Vattumannen kan anses motsvara miljöbalkens krav. 4 Planförhållanden För kvarteret Vattumannen finns en detaljplan antagen 1998-02-26. Berörda fastigheter är enligt detaljplanen avsedda för Tekniska anläggningar. I planen regleras dagvattenhantering, förorenad mark samt byggnadshöjder.
Uppdragsnr: 10168692 4 (12) I översiktsplanen för Eskilstuna kommun finns ingen annan framtida markanvändning redovisad för området. Planarbete pågår inom kommunen och fördjupade översiktsprogram har nyligen antagits för tre områden inom kommunen, varav det närmast Vattumannen gäller området Väster. Väster ligger på båda sidor om Eskilstunaån på östra sidan av Ståhlbergsbron och Vattumannen är fortsatt utritat som industriområde. En ny översiktsplan kommer att ställas ut på remiss november 2012 - januari 2013. Fastigheten Vattumannen 9 angränsar till fastigheten Gredby 1:1 och här finns ett servitut för dragna ledningar mellan verksamheten och Eskilstunaån undertecknat 2011-12- 15. Genom servitutet har Eskilstuna Energi & Miljö AB rådighet över vattnet. Situationsplan med markering av utsläppspunkter till luft och vatten samt angreppsvägar för räddningstjänsten redovisas i bilaga. 5 Omgivningsförhållanden Bolagets verksamhet ligger i anslutning till Eskilstunaån som är 38 km lång och rinner norrut från Hjälmaren till Mälaren. Inom kommunen är sportfiske ett stort intresse och det finns utsatta fiskeplatser, dock ingen i närheten av Vattumannen. Eskilstunaån är belastad av kväve främst på grund av jordbruken runt Hjälmaren men även enskilda avlopp. Historiskt sett har det funnits tunga industrier som har förorenat ån. Eskilstunaån är av Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt utpekad som ytvattenförekomst och omfattas av kraven i förordningen (2004:660) om miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus och ekologisk status 1. För ekologisk status är normen att god status ska ha uppnåtts till år 2021. Vattenmyndigheten har under 2009 klassificerat Eskilstunaåns ekologiska status till måttlig, bl.a. till följd av övergödningsproblem. Kemisk status uppnår ej god status då miljökvalitetsnormen för tributyltennföreningar överskrids i ytvattenförekomst. Årsmedelflödet i Eskilstuna är ca 28 m 3 /s och lågflöde i ån är som lägst 3 m 3 /s då ån regleras genom en vattendom för Hjälmaren. Kommunen har iordningsställt en strandpromenad utmed ån från centrum och västerut. Gångvägen löper utmed åns södra sida fram till Ståhlbergsbron och fortsätter därefter på norra sidan vilket gör att den inte passerar Eskilstuna Energi & Miljös verksamhet. Närmaste bostadsområde ligger på Mått Johanssons väg på andra sidan Eskilstunaån och det är ca 160 m dit. Närmaste byggnader är förutom Eskilstuna Energi & Miljös övriga verksamhet, det industriområde som ligger öster om Ståhlbergsbron. Där finns tillverkningsindustrier och yrkesbutiker. På Björksgatan invid ån ligger NCCs huvudkontor, vilken är närmsta grannen utanför industriområdet. Avstånden till närmaste bostäder kommer att förbli detsamma i det nya fördjupade översiktsprogrammet. Värmeverket ligger inom område för riksintresse kulturmiljövård Eskilstuna industrimiljö. Andra områden som är av riksintresse för kulturmiljövård utgörs av Åsby- Stenby ca 1,7 km åt sydväst samt Kalfjärdenområdet ca 2,3 km norrut. Lokalisering av riksintressen för kulturmiljövård framgår av nedanstående karta. 1 Id: SE658428-153975, www.viss.se
Uppdragsnr: 10168692 5 (12) Figur 2 Karta över riksintressen för kulturmiljövård Närmaste riksintresse för natur är naturreservatet likaledes Natura 2000 området Vilsta (SE0220602) som ligger cirka 3,8 km i sydlig riktning från verksamheten. Cirka 6 km SV från verksamheten finns Natura 2000 området (SE0220368) Skiren-Kvicken. Andra riksintressen är Svealandsbanan för person- och godstrafik. Banans sträckning i närområdet framgår på nedanstående karta. Lokalisering av riksintressen för naturmiljö framgår av nedanstående karta. Figur 2 Karta över riksintressen för naturvård
Uppdragsnr: 10168692 6 (12) 6 Verksamhetsbeskrivning Anläggningen består idag av ett fastbränsleeldat kraftvärmeverk med tillhörande rökgaskondensering, en fastbränsleeldad hetvattenpanna med tillhörande rökgaskondensering, fyra oljeeldade hetvattenpannor, tre vätskekylaggregat samt tre dieseloljedrivna reservkraftsaggregat för intern elförsörjning. Sammanlagd produktionskapacitet inom kv. Vattumannen är ca 490 MW värme och 41 MW el. Nu söks tillstånd för ytterligare ett vätskekylaggregat samt vissa andra anläggningsförändringar men i övrigt huvudsakligen oförändrad verksamhet. En värmepump och en gasturbin används inte längre och kommer att skrotas. Kraftvärmeverket levererar värme till fjärrvärmenätet och el till elnätet. Kraftvärmeverkets panna är av typen bubbling fluidized bed (BFB) och eldas med biobränsle, i huvudsak grot, bark och spån. Installerad tillförd effekt uppgår till 120 MW och avgiven effekt är 110 MW. Pannan har en rökgaskondenseringsanläggning på 15 MW. Dessutom finns ångturbin och generator för elproduktion. Hetvattenanläggningen består av en biobränsleeldad panna av typen circulating fluidized bed (CFB) på 65 MW installerad tillförd effekt och 57 MW avgiven effekt. Dessutom finns fyra oljeeldade hetvattenpannor med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 348 MW och totalt avgiven effekt är 314 MW. Eldningsolja 5 används som bränsle för dessa pannor. Nedan redovisas fördelningen på respektive hetvattenpanna: Hetvattenpanna 1: 84 MW installerad tillförd effekt, 75 MW avgiven effekt. Hetvattenpanna 2: 84 MW installerad tillförd effekt, 75 MW avgiven effekt. Hetvattenpanna 3: 90 MW installerad tillförd effekt, 82 MW avgiven effekt. Hetvattenpanna 4: 90 MW installerad tillförd effekt, 82 MW avgiven effekt. För att öka kapacitet och driftsäkerhet för fjärrvärmeleverans finns en hetvattenackumulator som kan lagra 1200 MWh. De båda fastbränslepannorna är utrustade med elfilter för stoftavskiljning. Elfiltren är dimensionerade för att avskilja det stoft som finns i rökgasen från respektive panna. Ammoniak används för att reducera fastbränslepannornas NOx- utsläpp genom insprutning till eldstaden. Anläggningens pannor tvättas antingen med torr metod eller med vatten. Avfallet som uppstår då torr metod används hanteras som farligt avfall. Tvättvatten som uppkommer då vatten används tillåts sedimentera och ph- justeras vid behov. Vattnet hanteras sedan som spillvatten och det sedimenterade slammet som farligt avfall. Utsläpp till luft mäts kontinuerligt och övervakas dagligen från anläggningens styrsystem. Utsläppsparametrarna följs upp gentemot tillhörande rikt- och gränsvärden på dygns- och månadsrapporter. Dessutom görs fristående emissionsmätningar enligt fastställda intervall. Två ångpannor på 1,7 MW respektive 1,3 MW används för uppvärmning av eldningsolja 5 i samband med start av oljepannorna. Ångpannorna eldas med eldningsolja 1 som lagras i en oljetank på 300 m 3. Vid anläggningen finns tre dieseldrivna reservkraftverk med effekterna 350, 700 och 2 300 KVA. Reservkraftverken används för att hålla delar av produktionen i drift vid störningar på spänningsförsörjningen samt för elförsörjning till batteribackup, nödbelysning m.m.
Uppdragsnr: 10168692 7 (12) Vid anläggningen finns tre vätskekylaggregat på vardera 3 MW för fjärrkylaproduktion. Ytterligare ett vätskekylaggregat på 3 MW kommer att installeras vilket ger en total fjärrkylakapacitet på 12 MW. Fjärrkyla levereras till externa kunder samt som egenförbrukning för att kyla processer på Vattumannen. Två värmeväxlare på sammanlagt 3 MW används för fjärrkylaproduktion genom direkt värmeväxling med vatten från Eskilstunaån. En del av rökgaskondensatet kommer att renas för produktion av totalavsaltat vatten för användning som processvatten. Övrigt rökgaskondensat kommer att renas för att sedan släppas ut i Eskilstunaån. Provdrift pågår och dessa förändringar förutsätter att de fortsatta testerna visar sig framgångsrika och att övriga modifieringar visar sig genomförbara. Med dessa förändringar minskar mängden inköpt mängd vatten och flödet av vatten till avloppsreningsverket. På Vattumannen finns en A-lada som rymmer ca 2 000 ton bränsle (6 000 m 3 s). Lagring av flis utomhus sker på en avgränsad yta med asfaltsbeläggning som är inhägnad mot allmänheten. Bränslet till Vattumannen transporteras med bil. Lasten kontrolleras vid en mätningsstation där energiinnehåll bestäm. Sedan tippas lasten i tippficka för att via transportörer lagras i ovan nämnda A-lada för ytterligare transport till endera kraftvärmeverk eller hetvattenpanna. Vid anläggningen finns några stora cisterner och ett antal mindre lagertankar. För eldningsolja 5 finns cisterner på 10 000 m 3 och 5 000 m 3. Det finns två oljetankar på 300 m 3 och 700 m 3 som sitter ihop. Den inre tanken är på 300 m 3 och innehåller dieselolja och den yttre tanken på 700 m 3 innehåller biodiesel. Det finns även en tank för ammoniak med lagringsvolym på 50 m 3 och en för natriumhydroxid på 10 m 3. Farligt avfallet förvaras på en plats med invallning. Lagret töms regelbundet och är märkt med EWC koder. Det finns en utsedd person som ansvarar för det farliga avfallet och all dokumentation. Askhantering från biopannorna sker i slutna system. Askan transporteras till kommunens avfallsanläggning, som har tillstånd att nyttiggöra den för sluttäckning av deponi. Allt bränsle transporteras till verksamheten under dagtid 06-21 via den s.k. Västerleden, alternativt från Folkesta logistikplats norrut vid E20. 7 Vattenverksamhet Verksamheten medför relativt stora uttag av vatten från Eskilstunaån. Totalt kommer knappt 3 000 000 m 3 /år att tas ut årligen, främst under perioden oktober till april. Därutöver tillkommer vattenuttag för drift av kylmaskiner (vätskekylaggregat) för drift av fjärrkylanätet under perioden maj-september vilket finns beskrivet i den separata pågående tillståndsprövningen. Huvuddelen av vattenuttaget, knappt 2 000 000 m 3, används för kyla till fjärrkylanätet (frikyla) och resterande används för att kyla olika processer vid fastbiobränslepannorna. Frikyla används under årets sju kalla månader medan kylmaskiner används under övrig tid. Kylvatten för processer behövs året runt. Avståndet mellan intags- och uttagspunkt är ca 40 m och dessa punkter finns markerade på situationskartan i bilaga 1. Av den totala vattenmängden som tas ut från Eskilstunaån (inkl. vattenuttag till vätskekylaggregaten) så leds ca 90 % tillbaka till ån.
Uppdragsnr: 10168692 8 (12) 8 Miljöpåverkan Förväntad miljöpåverkan för sökt verksamhet beskrivs nedan. 8.1 Utsläpp till luft I gällande tillstånd finns villkor för utsläpp till luft avseende kvävedioxid, kolmonoxid, stoft och ammoniak. De årliga emissionerna till luft uppgår uppskattningsvis till följande mängder: Koldioxid: 400 000 ton vara ca 90 % biobaserat. Kväveoxider: 150 ton Svaveldioxid: 150 ton Ammoniak 5 ton Stoft: 2 ton I ansökningshandlingarna kommer mer exakta mängder att redovisas med fördelning på olika bränsleslag. Tidigare utförda spridningsberäkningar har visat att maximala tillskott till omgivningshalter inträffar ca 2 km från anläggningen. Tillskotten till 98-percentiler kan uppskattas till ca 15 µg NO 2 /m 3, 3 µg stoft/m 3. Motsvarande halter för medelvärden under vinterhalvåret kan uppskattas till ca 1 µg NO 2 /m 3 och 0,2 µg stoft/m 3. Aktuella miljökvalitetsnormer bedöms inte kunna överskridas som följd av den framtida verksamheten vid kraftvärmeverket. 8.2 Utsläpp till vatten 8.2.1 Typ av utsläpp till vatten Utsläpp från verksamheten till Eskilstunaån sker både genom dagvatten och uppvärmt kylvatten ifrån fjärrkylanätet samt kylningsprocesser i fastbränslepannorna. Det rökgaskondensat som i nuläget överleds till reningsverket i Ekeby planeras att istället renas och släppas ut i Eskilstunaån för att minska belastningen på reningsverket. 8.2.2 Dagvatten Det dagvatten som avrinner från Kv. Vattumannen beräknas till 12 000 m 3 /år baserat på en årlig nederbördsmängd av 600 mm. I dagvattenbrunnarna sitter reningsutrustning i form av filterkassetter. Dagvattenprover tas manuellt och analyseras med avseende på olja och suspenderat material. Hur utsläppet av dagvatten påverkar den ekologiska eller kemiska statusen för Eskilstunaån kommer att utredas i miljökonsekvensbeskrivningen. Uppskattade årliga mängder som rinner ut i Eskilstunaån redovisas i tabell 1. Tabell 1. Årliga mängder olja och suspenderat material i dagvatten. Årsmängd suspenderat material i dagvatten Årsmängd olja i dagvatten 300 kg susp/år 1 kg olja/år
Uppdragsnr: 10168692 9 (12) 8.2.3 Kylvatten m.m. Under vinterhalvåret produceras fjärrkyla i ett s.k. frikylasystem via en värmeväxlare där kylan i det kalla åvattnet utnyttjas i en värmeväxlare. Mängden uppvärmt kylvatten från frikylan som återförs till Eskilstunaån beräknas till knappt två miljoner m 3. Kylvattnets temperatur beräknas vid detta flöde ha en övertemperatur på ca fyra C relativt å-vattnets temperatur. Kylvattnet från frikylan innehåller inga kemiska föroreningar utan är endast påverkat termiskt. Ca 0,9 miljoner m 3 vatten används till processvatten och kylning av pannor. Av detta kommer ca 600 000 m 3 vatten att ledas till avloppsreningsverket och resterande släppas tillbaka i ån. Detta vatten håller en temperatur på ca 25 C. För den sökta verksamheten planeras en reningsanläggning för rökgaskondensat. Därmed kommer rökgaskondensat att kunna återanvändas som processvatten. Då det inte finns behov av allt detta vatten kommer överskottet att släppas ut till Eskilstunaån. Den årliga mängden uppskattas till ca 150 000 m 3. Av detta flöde kommer uppskattningsvis ca 80 % uppstå under perioden oktober till maj. Temperaturpåverkan i Eskilstunaån och påverkan på växt- och djurlivet kommer att utredas i miljökonsekvensbeskrivningen. Där kommer även risk för grumling och erosion att utredas. 8.2.4 Spillvatten Det spillvatten som går till avloppsreningsverket från Kv Vattumannen beräknas till 650 000 m 3 /år under förutsättning att verksamhetens rökgaskondensat kan ledas direkt till Eskilstuna ån efter rening. Av detta har 590 000 m 3 ursprung från åvatten, 14 000 m 3 ursprung från stadsvatten och 46 000 m 3 ursprung från rökgaskondensat. I mängden spillvatten från rökgaskondensat ingår både rökgaskondensat från den mindre hetvattenpannan samt det processvatten som har sitt ursprung i renat rökgaskondensat från kraftvärmveverket. Om verksamhetens rökgaskondensat inte kan ledas direkt till Eskilstunaån efter rening utan hela mängden istället även fortsättningsvis ska skickas till reningsverket innan det släpps ut i ån beräknas spillvatten som går till reningsverket från Kv. Vattumannen till 830 000 m 3 /år. Spillvatten som leds till reningsverket renas genom oljeavskiljare och ph-justeras vid behov. 8.3 Uttag av vatten från Eskilstunaån Både inlopp och utloppsledning ligger på 0,5 meters djup och är 1 m i diameter. Vatten ifrån Eskilstunaån pumpas in och ut ur en pumpgrop som består av flera bassänger, så kallade kassuner. För att hindra fisk att sugas in i pumpgropen är insuget försett med ett grovmaskigt nät på 5*5 cm. På respektive aggregats insug sitter därefter ett finfilter som ytterligare skydd. Erfarenhet visar att det grovmaskiga nätet är tillräckligt och fisk kommer inte in i pumpgropen. Eftersom uttag och intag ligger på 40 meters avstånd så minskas vattenflödet endast under en marginell sträcka som inte påverkar enskilda eller allmänna intressen.
Uppdragsnr: 10168692 10 (12) 8.4 Damm Damning kan uppstå ifrån bränslehanteringen på gården. Klagomål har ej uppstått från omgivningen. 8.5 Buller Senaste bullermätningen utfördes 2007 och resulterade i att bulleråtgärder vidtogs. Det förekommer knappast inga klagomål varför inga regelbundna bullermätningar genomförs. Bullernivåerna för den sökta verksamheten kommer att vara desamma som för befintlig verksamhet. 8.6 Lukt Verksamheten kännetecknas inte av några luktkällor som förväntas ge upphov till olägenheter i omgivningen. Inga klagomål avseende lukt har inkommit till företaget. 8.7 Energi Huvuddelen av bränsleråvarna utgörs av biobränsle i form av grot (grenar och toppar), bark, spån och salix. För den sökta verksamheten beräknas 85 95 % av energiråvaran vara biobränsle. Fossilbaserad olja används som spets- och reservkraft och utgör en liten andel av den totala bränsleanvändningen. För att minska fossilbränsleanvändningen kan inom den närmsta framtiden biobaserad olja komma att eldas i oljepannorna. På sikt eftersträvar företaget att ha helt biobaserad bränsleförsörjning. 8.8 Kemikalier Ett begränsat antal olika kemiska produkter används som tillsatser, rengöring, avfettning, smörjning och vattenanalyser. Mängderna är vanligen små och lagerhållningen liten. Kemikalierna används vid reparationer, underhåll och servicearbete. Kemikalierna förvaras i kemikalieskåp. Brandfarliga, explosiva, självantändande eller oxiderande ämnen skyddas mot värme och friktion. Samförvaring av kemiska produkter som kan reagera med varandra undviks. Inga andra produkter förvaras tillsammans med kemikalierna. Ett kemikalieregister finns och kemikalier fasas ut fortlöpande. Den förbränningsolja som lagras på tomten består av eldningsolja 1, eldningsolja 5 och biobaserad olja. Eldningsolja 5 används vid fjärrvärmeproduktion med oljepannorna, eldningsolja 1 används som uppvärmningsbränsle vid uppstart av de biobränsleeldade fastbränslepannorna. Cisternerna för oljelagring besiktas av ackrediterat organ enligt gällande bestämmelser. Samtliga tankar försedda med överfyllnadsskydd, invallning och nivåmätningsutrustning med larm. Som ett extra skydd mot läckage till Eskilstunaån är en 100 meter och 1,5 meter hög jordvall uppförd mellan tankområdet och ån. Verksamhetens ammoniak lagras i ammoniaktank och pumpas i fasta rörsystem för vidare användning till kraftvärmeverk och hetvattencentral. Ammoniak används dels för att reducera fastbränslepannornas NOx- utsläpp genom insprutning till eldstaden och dels för ph- höjning i processvattnet. Övriga kemikalier som används i större mängder är fosfat för syrereducering och ph-stabilisering, natriumhydroxid för ph-
Uppdragsnr: 10168692 11 (12) höjning vid lägre temperaturer och syratvättmedel som används för rengöring av vattenkretsar. Svavel kommer att doseras till bränslesystemet för att minska korrosion och beläggningar på överhettare i kraftvärmeverket. Lagring av svavelpellets kommer att ske i en 15 m 3 lagringsficka utomhus. 8.9 Övrig resursanvändning Årligen förbrukas ca 35 GWh el vilket produceras i egen anläggning. Företaget bedriver ett aktivt arbete för att effektivisera driften och minska behovet av hjälpenergi. Förbrukningen av färskvatten uppgår till ca 80 000 m 3 /år. På sikt kommer rökgaskondensat att efter rening återföras till processen vilket kommer att minska vattenförbrukningen till ca 30 000 m 3 /år. Huvuddelen används för processvatten samt påfyllning till fjärrvärmenätet. Därutöver förbrukas åvatten enligt separat redovisning. I övrigt förbrukas inga betydande mängder naturresurser. 8.10 Transporter Verksamheten medför omfattande transporter med lastbil för att försörja pannorna med bränsleråvaror. De årliga transporterna varierar med värmebehovet och uppgår till drygt 1 miljon m 3 biobränsle. Oljetransporterna uppgår till storleksordningen 10 000 m 3 per år. Intransporter sker med lastbil. En biobränsleterminal planeras vid Kjula. Denna kommer att möjliggöra att betydande mängder biobränsle kan transporteras med järnväg till Kjula för vidare transport till bl.a. Vattumannen. Transporter från anläggningen utgörs främst av aska, totalt ca 10 000 ton per år. 8.11 Avfall Bottenaska och flygaska uppkommer och används för sluttäckning av deponin på Lilla Nyby i Eskilstuna. Farligt avfall som uppkommer är slam från oljeavskiljare, batterier, absorbenter, oljefilter fettrester, färgrester, lösningsmedel, avfallsolja och övriga oljerester, kemikalierester, och tvättvatten från pannor. Skyddsåtgärder som vidtagits vid platsen där det farliga avfallet förvaras är att förhindra att det farliga avfallet vid ev. läckage når mark och vatten. Det farliga avfallet förvaras på en plats med invallning. Lagret töms regelbundet och är märkt med EWC koder. Vi har en utsedd person som ansvarar för det farliga avfallet och all dokumentation. Rutiner och instruktioner styr hanteringen av farligt avfall. Övrigt avfall som uppkommer är bl.a. rejekt (från trädbränslet), bäddsand, elektronikskrot. Utsortering sker även av plastförpackningar, pappersförpackningar, glasförpackningar, metallförpackningar, tidningar och matavfall. Under 2011 genererade verksamheten 30 ton farligt avfall och drygt 17 000 ton ickefarligt avfall. Tvättning av oljepannor är den aktivitet som orsakar störst mängd farligt avfall och senast det utfördes var 2010 då mängden slam uppgick till 41 ton.
Uppdragsnr: 10168692 12 (12) 8.12 Förorenade områden På anläggningstomten har det tidigare funnits ett gasverk vilket har satt sina spår. Efter att gasverket avvecklats är det endast fordonstransporter som påverkar mark och då främst lastbilsleveranser av biobränsle som står för den största delen. Tidigare gasverksverksamhet finns kartlagd genom en kartering som utförts år 2000, med komplettering av grundvattenförorening år 2002, på den del av tomten där gasverket fanns. Resultatet av kartering har redovisats till Länsstyrelsen nov 2005. Länsstyrelsen har i november 2005 klassat området enligt MIFO - metod som riskklass 2 - stor risk. Oljedepån i järnvägsområdet undersöktes 2001. Troligen är även sedimenten i den aktuella delen av Eskilstunaån förorenade med cyanid. Den planerade verksamheten kommer inte att innebära några markarbeten eller arbeten i ån. För att minska risken för erosion och uppgrumling av sediment så används varvtalsstyrning på pumparna, vilket ger en mjuk start. Pumparna är dessutom placerade i en pumpgrop och inte direkt i ån. 8.13 Risk och säkerhet Risker för olyckshändelser som kan påverka omgivningen sammanhänger främst med brand i bränslelager eller anläggning. Vid en omfattande brand kan släckvatten spridas till omgivningen och förorena mark samt Eskilstunaån. Även spridning av sot och brandgaser kan medföra omgivningspåverkan. Under ogynnsamma omständigheter kan en omfattande brand även orsaka spridning av kemikalier och avfall. Andra risker utgörs främst av driftstörningar i reningsanläggningar, förorenat dagvatten och utsläpp av kemikalier. En riskbedömning kommer att utföras och ingå i ansökningshandlingarna. 9 Administrativa uppgifter för tillståndsprövningen Verksamhetsutövare: Eskilstuna Energi och Miljö AB Postadress: 631 86 Eskilstuna Anläggningsadress: Ståhlbergsvägen 2 Kommun, län: Eskilstuna kommun, Södermanlands län Fastighetsbeteckning: Vattumannen 5, 9 och 11 Organisationsnummer: 556458-1907 Telefonnummer: 016-710 20 00 (växel) Telefaxnummer: 016-13 28 93 Hemsida: http://www.eem.se/ Juridiskt ansvarig: Adam Brännström, VD Kontaktperson: Anna-Karin Isaksson Miljö- och kvalitetsansvarig Tel. 016-710 20 82, e-post anna-karin.isaksson@eem.se Verksamhetskoder: 40.40, 39.60, 39.90, 40.110 Tillsynsmyndighet: Eskilstuna kommun