VAD ÄR KONTROLLENS ROLL? Lars Olsson Geostatistik AB Håkan Stille Stille Geokonsult AB 14-04-01 Kontroller 1
Hur definieras kontroll? riskbehandling process för att förändra risker SS-ISO 31000:2009 Kontroll åtgärd för att förändra risker ANM. 1 Kontroller omfattar den process, policy, enhet, rutin eller annan aktivitet som förändrar risken. SAOB KONTROLL 2) övervakning, tillsyn, uppsikt; undersökning om ngt är riktigt Kontroll ingår i riskbehandling! 14-04-01 Kontroller 2
Var är vi i processen? Organisera riskhanteringsarbetet Hitta faror och potentiella konsekvenser Beskriva risken med osäkerheter och konsekvenser Besluta om risken kan accepteras Förändra risken om den inte accepteras Se till att det fungerar Berätta och fråga 14-04-01 Kontroller 3
Vilka kontroller är föreskrivna? Arbetsmiljö och säkerhet Miljökrav Bärförmåga, stadga och beständighet Krav i entreprenaden Vi tar upp: Kontrollplan enligt PBL Kontroller enligt Eurokod 14-04-01 Kontroller 4
Kontrollplan enligt PBL Genom Plan och bygglagen finns nu krav på kontrollplaner som skall upprättas av byggherren och fastställas och eventuellt kompletteras av den kommunala byggnadsnämnden. Kontrollplanen skall säkerställa bland annat att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Förslag på viktiga punkter Bärförmåga dimensioneringskontroll, relationshandlingar konstruktion, utförandekontroll,grundkontroll, tilläggskontroll stabilitet, förankring, lasters nedförande,geoteknik. Källa: Tolstoy, N. Kontrollplaner enligt bygglagstiftningen. Bygg & Teknik 2/12 14-04-01 Kontroller 5
Kontroller enligt Eurokod 7 4.2 Kontroll 4.2.1 Kontrollplan (1)P Den plan som ingår i den geotekniska dimensioneringsrapporten ska ange acceptabla gränser för de resultat som erhålls vid kontrollen. (2) Planen bör ange typ, kvalitet och frekvens för kontrollen, vilken bör stå i proportion till: graden av osäkerhet i dimensioneringsantagandena; komplexiteten i mark och belastningsförhållanden; Beskrivs genom Geoteknisk Kategori 14-04-01 Kontroller 6
Egenkontroll och fristående kontroll Kontroll kan göras som egenkontroll (självkontroll) eller av fristående granskare. Ett exempel på fristående granskare är när byggherren har en särskild så kallad GK3 granskare, som bland annat skall analysera risker för att identifiera kritiska moment.. Med två oberoende granskningar (egen och oberoende) minskar sannolikheten för oupptäckta fel. Fristående granskning tillför kunskap och kanske en vidare syn på projektet Fristående kontroll kan också vara positiv ur beteende synpunkt. Risken för psykologiska förankringar ändras. Quis custodiet ipsos custodes? 14-04-01 Kontroller 7
Vad kontrolleras vanligtvis? Några exempel på saker som brukar kontrolleras: Jordpackning Pålslagning KC-pelare Staglaster Upplagshöjder? Stabilitet (beräkning)? osv osv Varför just dessa? 14-04-01 Kontroller 8
Vad ger en kontroll? Visar sannolikheten för att det ändå finns ett fel även om vår kontroll säger att det inte finns något. Procentsatserna visar hur troligt det är att hitta ett fel om det finns Vår ursprungliga sannolikhet för att det finns ett fel 14-04-01 Kontroller 9
Det en kontroll ger i minskad sannolikhet för felet vi tittar efter: Är problemberoende Är en funktion av sannolikheten för fel Är beroende av hur effektiv kontrollen är Ges av statistik Men tittar vi efter rätt fel? 14-04-01 Kontroller 10
Titta efter rätt saker Det räcker inte med att bara titta. Vi kan: Titta rätt efter rätt fel Titta fel efter rätt fel Titta rätt efter fel fel Titta fel efter fel fel Arbeta dualistiskt: Gör rätt saker Gör saker rätt 14-04-01 Kontroller 11
Vilka är de farliga felen? Göra rätt saker Riskanalys! Baserad på ingenjörskunnande Hjälpmedel: Checklistor Risk Breakdown System Handböcker (Eurokod) Oberoende granskning (GK3) är ett mycket viktigt redskap! Överraskningar? Svarta svanor? 14-04-01 Kontroller 12
Göra saker rätt Kontrollsystemet skall vara tekniskt utformat för att hitta identifierade fel med tillräcklig sannolikhet. Oberoende granskning som tillägg ökar sannolikheten att upptäcka sådana fel Kontrollsystemet skall vara utformat så att det upplevs som riktigt och väsentligt. Kontrollsystem kan inte hitta överraskningar och svarta svanor! Man måste ha en organisation som har resiliens och kan återhämta sig och hantera följderna av det inträffade. (Kontroll enl definition i SS-ISO 31000) 14-04-01 Kontroller 13
Vad borde kontrolleras? Vad behöver inte kontrolleras? När har vi nytta av en kontroll? Det enkla svaret är: När den ger mer än den kostar! Men. Hur vet vi vad kontrollen ger?? 14-04-01 Kontroller 14
Hur visa vad kontrollen ger? Riskmatris är ett sätt minska trolighet Risken kvarstående minska konsekvenser Risk Kontroll upptäcker ej 14-04-01 Kontroller 15
Vi behöver tänka efter innan vi kontrollerar! Exempel på kontroller: Kontroll av jordarnas egenskaper minskar sannolikheten för skred. Kontroll av sprutbetongens tjocklek och styrka minskar sannolikheten för brott. Rakhetskontroll av strävor minskar risken för progressiva brott och därmed konsekvensen av ett brott. Vi måste göra rätt kontroller Vi måste göra kontrollerna rätt Slentrianmässiga kontroller kanske är en risk? 14-04-01 Kontroller 16