HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Litteraturvetenskap (31-60), 30 hp Comparative Literature 30 credits Grundnivå Progression: 31-60 Huvudområde: Litteraturvetenskap, grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2015-10-21) och gäller studenter antagna vårterminen 2016. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ges som fristående kurs. Behörighetskrav Litteraturvetenskap 30 hp. Kursens mål Utifrån såväl ett sociologiskt som ett intermedialt perspektiv ger kursen en fördjupning om olika litteraturhistoriska sammanhang och om den litterära textens utveckling från 1800-talet och framåt. Kursen avslutas med att studenten skriver en vetenskaplig uppsats motsvarande 7,5 hp och kursen ger behörighet till litteraturvetenskap 61-90. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: redogöra för olika litteraturhistoriska sammanhang och olika litterära genrer från 1800-talet och framåt presentera, analysera och diskutera olika litteratursociologiska, genreteoretiska och intermediala problemställningar i ännu högre grad än i tidigare kurser analysera olika typer av litterära texter utifrån olika litteraturteoretiska perspektiv hantera en grundläggande vetenskaplig framställning kritiskt reflektera över litterära texter ur ett mångfaldsperspektiv Efter avslutad delkurs 1, Barn- och ungdomslitteratur, ska studenten kunna: redogöra för utvecklingstendenser i barn- och ungdomslitteraturen från 1800-talet fram till idag tillämpa ett textanalytiskt sätt att analysera barn- och ungdomslitterära texter analysera hur maktförhållanden verkar utifrån kategorierna genus, klass och etnicitet i barn- och ungdomslitterära verk jämföra barn- och ungdomslitterära verk med populärkulturella texter/fenomen och genom denna jämförelse komma fram till ett självständigt, välgrundat estetiskt och etiskt omdöme Efter avslutad delkurs 2, Litteraturen i samhället, ska studenten kunna: redogöra för hur den litteraturhistoriska utvecklingen från 1800-talet och framåt förhåller sig till olika samhällsföreteelser redogöra för centrala litteratursociologiska teoribildningar redogöra för hur den svenska bokmarknaden har utvecklats analysera och tolka litterära verk utifrån en eller flera av de klassiska sociologiska variablerna kritiskt reflektera över några dominerande litterära genrers framväxt ur ett litteratursociologiskt perspektiv Efter avslutad delkurs 3, Intermedialitet, ska studenten kunna: redogöra för hur litterära verk från 1800-talet och framåt samspelar med andra konstarter redogöra för central begreppsbildning inom intermedialitetsforskningen
Sida 2 (5) analysera och tolka olika texter ur ett intermedialt perspektiv redogöra för och problematisera relationen mellan olika konstarter och medier reflektera kritiskt över olika texter utifrån ett intermedialt perspektiv i syfte att presentera ett självständigt och välgrundat estetiskt omdöme Efter avslutad delkurs 4, Uppsatsarbete, ska studenten kunna: redogöra för ett mindre, klart avgränsat problem och komma fram till en avvägd, i viss mån självständig uppfattning i frågan visa prov på skriftlig och analytisk förmåga, d.v.s. visa att han/hon kan skriva en enklare och kortare vetenskaplig text tillämpa en litteraturvetenskaplig metod/teori i sin undersökning och motivera dess betydelse för den valda frågeställningen Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Barn- och ungdomslitteratur, 7.5 hp Children s and Young Adult s Literature, 7.5 credits Mot bakgrund av inhämtade kunskaper på progressionsnivå 1-30 introducerar delkursen barn- och ungdomslitteratur och ger möjlighet till att diskutera hur synen på barn och ungdom gestaltas i olika barn-och ungdomslitterära genrer, i olika historiska, sociala och historiska perspektiv. Denna diskussion förs även utifrån genus-, klass- och etnicitetsperspektiven. Även barn- och ungdomslitteraturens förhållande till populärkulturen och dess samverkan med andra medier behandlas. Litteraturen i samhället, 7.5 hp Literature in Society, 7.5 credits Mot bakgrund av inhämtade kunskaper på progressionsnivå 1-30 ger delkursen ger en orientering om litteratursociologin som vetenskapligt perspektiv och utvecklar kunskaper om det svenska litterära systemets funktioner och historia. Här behandlas även litteraturen från 1800-talet och framåt i förhållande till samhällsföreteelser. För att öka den litteraturteoretiska medvetenheten inför kursens avslutande uppsatsarbete behandlas även andra kontextuella fält. Intermedialitet, 7.5 hp Intermediality, 7.5 credits Delkursen behandlar skönlitterära texter från 1800-talet och framåt utifrån ett intermedialt perspektiv, vilket innebär att den skönlitterära texten ses i samband med t.ex. bildkonst, film och musik. Här studeras även genrer som gränsar till den traditionella skönlitterära texten, t.ex. tecknade serier, rocklyrik och internetlitteratur. För att öka den litteraturteoretiska medvetenheten inför kursens avslutande uppsatsarbete behandlas även andra kontextuella fält. Uppsatsarbete, 7.5 hp Essay writing, 7.5 credits Under denna delkurs väljer studenten ett ämne och skriver en uppsats, vilken ventileras och diskuteras i seminarieform. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, enskilt arbete med inlämningsuppgifter och deltagande i diskussionsforum. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker för delkurs 1, 2 och 3 genom skriftliga prov, inlämningsuppgifter och deltagande i diskussionsforum. Delkurs 4 examineras genom obligatorisk handledning, en uppsats samt ett avslutande ventileringsseminarium. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Delkurs 1 - Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur: Druker, Elina (2008), Bilderbokens konstruktion ur Modernismens bilder. Den moderna bilderboken i Norden, Stockholm: Makadam, s. 79-97. Franck, Mia (2007), Växa som häxa. Flickskap och flicksexualitet i Juliane och jag av Inger Edelfeldt ur Elina Oinas et al. (red.), Kvinnor, kropp och hälsa, Lund: Studentlitteratur, s. 253-273.
Sida 3 (5) Hallberg, Kristin (2008), Kom an, Alfons Åberg! En studie av Gunilla Bergströms bilderbokssvit ur Druker, Elina & Maria Andersson (red.), Barnlitteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, s. 9-26. Kåreland, Lena (2005), ur Modig och stark - eller ligga lågt. en och genus i skola och förskola, Stockholm: Natur och kultur, s. 311-348. Kåreland, Lena (2001), ur Möte med barnboken, Stockholm: Natur och kultur, s. 116-133. Kåreland, Lena (2002), Bilderboken ur Hans Lund (red.) Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, Lund: Studentlitteratur, s. 63-78. Nikolajeva, Maria (2004), ur Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur, s. 145-203. Rhedin, Ulla (2001), ur Bilderboken. På väg mot en teori, Stockholm: Alfabeta, s. 129-208. Steiner, Ann (2011), Gendered readings. Bella s books and literary consumer culture ur Larsson, Mariah och Ann Steiner (red.), Interdisciplinary approaches to Twilight. Studies in fiction, media, and a contemporary cultural experience, Lund: Nordic Academic Press, s. 195-212. Beskow, Elsa (1910), Tomtebobarnen Bergström, Gunilla, valfri Alfons Carroll, Lewis (1865), Alice i underlandet Burton, Tim (2010), Alice i underlandet (film) Bergman, Hjalmar (1926), Flickan i frack Dahlin, Petrus (2012) Kalle Skavank. Tavlan i Tallkrogen Edelfeldt, Inger (1982), Juliane och jag Gripe, Maria (1982), Skuggan över stenbänken Herrström, Christina (2006), Tusen gånger starkare Jansson, Tove (1952), Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My Kieri, Katarina (2007), Majas morsas kompis sambo Lind, Åsa (2004), Sandvargen och hela härligheten Lindenbaum, Pija (2009), Siv sover vilse Lindenbaum, Pija (2000), Gittan och gråvargarna Lindgren, Astrid (1947), Känner du Pippi Långstrump Lindgren, Astrid (1954), Mio min Mio Meyer, Stephanie (2005), Om jag kunde drömma Nilsson, Per (2006), Svenne Strandberg, Mats & Sara Bergmark Elfgren (2011), Cirkeln Taikon, Katarina (1969), Katitzi Thor, Annika (1996), En ö i havet Thydell, Johanna (2003), I taket lyser stjärnorna Wahl, Mats (1993), Vinterviken Widmark, Martin (2002), Diamantmysteriet Delkurs 2 - Litteraturen i samhället, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur Arping, Åsa (2010), Folkhemmets tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000-talsromaner ur Arping, Åsa & Anna Nordenstam, Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, s. 211-233. Bergman, Kerstin & Sara Kärrholm (2011), ur Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv, Lund: Studentlitteratur, s. 7-23. Fjelkestam, Kristina (2013), Män kan inte våldtas? Märta Tikkanen, Stieg Larsson och heteronormativitetens gränser ur Tidskrift för Litteraturvetenskap, s. 107-118.
Sida 4 (5) Gröndahl, Satu (2010), Från Fångarnas kör till Svinalängorna ur Arping, Åsa & Anna Nordenstam (red.), Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, s. 235-245. Said, Edward D. (1994), Jane Austen och imperiet, ur Johan Svedjedal (red.) Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, Lund: Studentlitteratur, s. 343-365. Steiner, Ann (2012), ur Litteraturen i mediesamhället, Lund:Studentlitteratur, s. 7-23 och s.119-139. Kärrholm, Sara (2004), Pusseldeckaren och folkhemmets bortträngda mörker, ur Kim Salomon et al. (red.), Hotad idyll. Berättelser om svenskt folkhem och kallt krig, Lund: Nordic Academic Press, s. 81-109. Självbiografiskt: Johnson, Eyvind (1934) Nu var det 1914 Lagerlöf, Selma (1922), Mårbacka Myrdal, Jan (1982), Barndom Malmsten, Bodil (2004), Mitt första liv Lindeborg, Åsa (2007) Mig äger ingen Samhällsdebatterande: Ahlin, Lars (1943), Tobb med manifestet Ajvide Lindqvist, John (2006). Gräns ur Pappersväggar Alakoski, Susanna (2006), Svinalängorna Benedictsson, Victoria (1888), Ur mörkret ur Berättelser och utkast Ekman, Kerstin (2011), Grand finale i skojarbranschen Joyce, James (1914), Eveline ur Dublinbor Kafka, Franz (1913), Domen ur I straffkolonin och andra noveller Krusenstjerna, Agnes (1933), Älskande par Le, Nam (2008), Cartagena Lidman, Sara (1953), Tjärdalen Perkins Gilman, Charlotte (1892), Den gula tapeten Strindberg, August (1879), Röda Rummet Tikkanen, Märta (1975), Män kan inte våldtas Woolf, Virginia (1927), Den nya Klänningen ur Virginia Woolfs samlade noveller och prosaskisser Kriminellt: Christie, Agatha (1926), Dolken från Tunis Larsson, Åsa (2003), Solstorm Mankell, Henning (1991), Mördare utan ansikte Marklund, Liza (1998), Sprängaren Sjöwall, Maj & Per Wahlöö (1965), Roseanna Delkurs 3 - Intermedialitet, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur Elleström, Lars (red. 2012), The Modalities of Media: A Model for Understanding Intermedial Relations ur Media Borders, Multimodality and Intermediality, Basinsgtoke: Palgrave Macmillan, s. 11-48. Ewert, Jeanne (2004), Art Spiegelmans Maus and the Graphic Narrative ur Marie-Laure (red.), Narrative across media, Lincoln & London: University of Nebraska Press, s. 178-193. James, Felicity (2012), At Home with Jane: Placing Austen in Contemporary Culture ur Dow, Gillian & Clare Hanson (red.), Uses of Austen. Jane s afterlives, Basingstoke: Palgrave Macmillan, s. 132-153. Larsson, Lisbeth (2012), Virginia Woolfs hyperbiografi ur Christian Lenemark (red.), Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund: Studenlitteratur, s. 35-48.
Sida 5 (5) Lindgren Leavenworth, Maria & Malin Isaksson (2012), Fan Fiction ur Christian Lenemark (red.), Litteraturens nätverk. Berättande på internet, Lund: Studenlitteratur, s. 77-94. Lund, Hans (red. 2002), Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel, Lund: Studentlitteratur. Ohlsson, Anders, ur Läst genom kameralinsen. Studier i filmiserad svensk roman, s. 19-101. Ajvide Lindqvist, John (2004), Låt den rätte komma in Alfredsson, Thomas (2008), Låt den rätte komma in (film) Austen, Jane (1813), Stolthet och fördom Bengtsson, Frans G. (1941), Röde Orm Bergman, Hjalmar (1921), Farmor och vår Herre Christensen, Charlie (1999), Frans G. Bengtsson Röde Orm (serie) Lindgren, Astrid (1973), Allra käraste syster (illustrationer av Hans Arnold) Lindgren, Torgny (1999), I brokiga blads vatten Spiegelman, Art (1986) Maus Swicord, Robin (2007), The Jane Austen Book Club (film) Wiberg, David (2012), Dagboksanteckningar från ett källarhål Vidare texter tillkommer efter undervisande lärares anvisningar Delkurs 4 - Uppsatsarbete, 7,5 hp Kurslitteraturen bestäms i samråd med undervisande lärare.