Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux) Sammanlagt 347 lärare har besvarat lärarenkäten för vårterminens kursprov Tecken och signaler. Efter önskemål från lärare besvaras frågorna sedan höstterminen 2009 digitalt i stället för på papper. I samband med detta minskade tyvärr antalet besvarade enkäter väsentligt. Detta gör att den statistik och de slutsatser som presenteras i denna rapport måste beaktas med visst förbehåll. Av de lärare som besvarat enkäten anger 92 % att de undervisar på ungdomsgymnasiet och 6 % på komvux. Andelen lärare som undervisar i svenska som andraspråk B är 11 %. På de frågor med fler än ett svarsalternativ baseras beräkningarna på det antal lärare som besvarat frågan. Bortfallet är här mycket lågt. På övriga frågor baseras beräkningarna på 347 lärare. Svar på ofta förekommande frågor i enkäterna Provgruppen har tyvärr inte möjlighet att ge personliga svar på alla frågor och kommentarer som förekommer i enkäterna. I stället redovisas några vanligt förekommande frågor här. Jag tycker det är lite tråkigt att de flesta texter ska vara inlägg i någon form av media. Jag efterlyser någon uppgift som är lite friare, som att t.ex. skriva första kapitlet i en roman, en novell eller liknande. Det mål i kursplanen som kursprovet ska pröva är huruvida eleven kan förmedla egna och andras tankar i skrift, göra sammanställningar och utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument, så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte. Den forskning som finns gällande bedömning av elevtexter visar dessutom att variationerna i bedömningen ökar när det gäller skönlitterära texter. Av dessa anledningar är denna typ av friare skrivuppgifter inte lämpliga i provsammanhang. Eleverna är ovana att skriva för hand (som vi gör på NP på vår skola) och de skriver sämre när de inte får processkriva sina texter. Tänk vad mycket bättre texterna skulle bli om eleverna fick uppgifterna en dag i förväg, fick skriva ett par timmar, läsa varandras texter och skriva om dagen efter. Ett sådant upplägg efterlyser jag. Det finns många pedagogiska vinster med att arbeta med processkrivande i undervisningen. I de nationella proven måste dock provsäkerhet och likvärdighet mellan skolor och elever kunna garanteras vilket inte är möjligt om elever känner till ämnet i förväg och får bearbeta texterna i efterhand. Av dessa skäl lämpar sig inte processkrivande som en del i provförfarandet. Den text som produceras inom det nationella provet är dock endast en av de skrivuppgifter som utgör underlag för elevens slutliga kursbetyg. Vilken konsekvens det innebar om eleven inte använt texthäftet vid uppsatsskrivningen framgick allt för lite i bedömningsmaterialet. Om det t.ex. står att eleven ska använda sig av texthäftet och trots detta inte gör det. IG eller inte? Frågan är oklar tycker jag. Här är det till att börja med viktigt att skilja mellan källanvändning och källhänvisning. Att använda källor är ett absolut krav om instruktionen anger det. En lösning som inte använder texthäftet alls kan inte godkännas på samma sätt som en lösning som inte uppfyller alla fetade

verb i instruktionen inte heller kan det. I undantagsfall kan dock en lösning som utnyttjar källor men saknar direkta hänvisningar godkännas om den i övrigt uppfyller de krav som ställs. Det övergripande mål som provet ska pröva är elevens förmåga att i skrift uttrycka att hon kan skilja mellan egna och andras tankar. Detta kan en elev lyckas med utan att ha en fullständig och korrekt hänvisning till originaltexten, till exempel genom att ange namn på en person som intervjuas i denna. Principerna för bedömning finns beskrivna i det gröna häftet Lärarinformation under rubriken Bedömning av delprov B. Nedan följer en utförligare redovisning av enkätsvaren. Fråga 1 2: Synpunkter på provets innehåll och utskick Av de svarande lärarna anger 90 % att de tyckte att kursprovet som helhet var bra. Detta är en klar ökning jämfört med föregående termin trots att det övergripande temat, språk och kommunikation, är detsamma. Några lärare framför kritik mot att det varit svårt att se kopplingen mellan temat och provets titel Tecken och signaler samt mellan några av de skönlitterära texterna och övrigt material i texthäftet. Sedan 2007 skickas provmaterialet ut till skolorna i två omgångar. I det första utskicket kommer texthäftet och det gröna häftet Lärarinformation. Några dagar före provdatum anländer sedan uppgifterna till delprov B och bedömningsanvisningarna vilka inte får delas ut förrän på provdagen. Skälet är att öka säkerheten och minska risken att känsligt provmaterial läcker ut. Utskicket i två omgångar har fungerat bra enligt 93 % av lärarna. Fråga 3-5: Synpunkter på lärarinformationen (det gröna häftet) Hela 96 % av lärarna anser att informationen i det gröna häftet är bra. En övervägande majoritet av lärarna använder de kopieringsunderlag som finns i häftet. Förslag till infallsvinklar för det muntliga provet har använts av 97 %. Det kopieringsunderlag som används i minst utsträckning är Hur bedöms en elevtext för delprov B. Fördelningen i övrigt framgår av tabell 1. Tabell 1. Andel lärare som använt respektive kopieringsunderlag från det gröna häftet med sina elever. Vilka av följande kopieringsunderlag har du använt? Andel Kopieringsunderlag för delprov A: Förslag till infallsvinklar för det muntliga provet 97 % Kopieringsunderlag för delprov A: Elevens pm två fungerande lösningar 95 % Kopieringsunderlag för delprov A: Noteringsunderlag för muntliga anföranden 86 % Kopieringsunderlag för delprov A: Bedömningsmatris för delprov A: muntligt prov 94 % Kopieringsunderlag för delprov B: Beskrivning av återkommande uppgiftstyper 92 % Kopieringsunderlag för delprov B: Skrivråd 91 % Kopieringsunderlag för delprov B: Hur bedöms en elevtext? 84 % Kopieringsunderlag för delprov B: Bedömningsmatris för delprov B: skriftligt prov 91 % Kopieringsunderlag för delprov B: Frågor att fundera över 89 % Mindre än en procent har angett att layouten i lärarinformationen är dålig.

Fråga 6-9: Synpunkter på texthäftet Kursprovets texthäfte finns även tillgängligt på cd i form av inläsningar. Av lärarna har 25 % använt cd-materialet med hela klassen och 42 % med vissa elever. I tabell 2 redovisas lärarnas åsikter om texternas lämplighet för eleverna på det eller de program där läraren undervisar. Tabell 2. Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Välvald Ganska Olämplig bra S. 3 Den som inte tar bort luddet ska dö! 62 % 36 % 2 % S. 4 En klyscha är nästan aldrig fel 63 % 35 % 2 % S. 6 Blatte betyder kompis 65 % 33 % 2 % S. 8 Dracula 45 % 45 % 10 % S. 9 Ham der slår på tromme 29 % 49 % 22 % S. 10 Intimiteten uteblir helt 57 % 39 % 4 % S. 12 Du blir vad du heter 70 % 29 % 1 % S. 13 Jag är uppkopplad hela tiden 87 % 11 % 2 % S. 14 Facebook på jobbet förbud eller fritt fram 89 % 10 % 2 % S. 15 Språket är tankens redskap 59 % 40 % 1 % S. 15 Ordlista över murarens språk 35 % 55 % 10 % S. 16 Kläders tysta språk 84 % 15 % 2 % S. 18 Därför är tjejerna sugna på vampyrer 62 % 31 % 7 % S. 20 Hjälp jag heter Zbigniew 68 % 29 % 3 % S. 21 Aspekter på rörelse 27 % 61 % 12 % S. 22 Klassiska klyschor och K-märkta ord 59 % 36 % 5 % S. 24 Utvald 40 % 49 % 11 % S. 26 Tatuering handbok i kroppskonst 74 % 25 % 2 % S. 27 Alla talar med varandra 50 % 45 % 5 % S. 28 Den besynnerliga händelsen med hunden om 45 % 46 % 9 % natten S. 29 Folk undrar varför vi inte pratar svenska 63 % 34 % 3 % S. 30 En kärlekshistoria 47 % 48 % 6 % Anm: Procentsatserna är baserade på inkomna svar och varje radsumma blir därför 100 procent. Majoriteten av lärarna anser att samtliga texter är välvalda eller ganska bra. Grannspråkstexter bedöms oftare än andra texter som olämpliga och det gäller även denna termin för texten Ham der slår på tromme som 22 % har angett som olämplig för den egna elevgruppen. Mest populära är texterna Jag är uppkopplad hela tiden, Facebook på jobbet förbud eller fritt fram och Kläders tysta språk. En lärare sammanfattar med kommentaren Facebook och kläders språk var nog lättast att relatera till för eleverna. När det gäller utdragen ur Dracula och Utvald samt artikeln Därför är tjejerna sugna på vampyrer går åsikterna isär i kommentarerna. En lärare skriver Många elever valde att skriva om vampyrer och texterna var mycket bra till detta tema medan en annan anser att det blev För stort fokus på vampyrer. Flera lärare kommenterar att det vore önskvärt med ytterligare skönlitterära texter.

Tabell 3. Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever? Hur bedömer du bilderna i häftet för dina Välvald Ganska Olämplig elever? bra S. 1 Man och barn 74 % 25 % 1 % S. 5 Chop Suey 44 % 52 % 5 % S. 6 En i mängden 68 % 30 % 2 % S. 9 James Hetfield i Metallica 58 % 38 % 4 % S. 10 Konserten i Pienza 42 % 49 % 9 % S. 11 Olika stilar 82 % 18 % 1 % S. 11 På Stureplan 72 % 26 % 3 % S. 11 Blondinbella 72 % 25 % 3 % S. 11 På rockfestival 74 % 24 % 2 % S. 11 Punkare 77 % 22 % 1 % S. 12 Två barn vid datorn 63 % 35 % 3 % S. 13 Brevvägg 42 % 51 % 7 % S. 15 Tandläkare 37 % 54 % 9 % S. 17 Lady Gaga 76 % 23 % 1 % S. 19 Vargar 65 % 31 % 5 % S. 20 Kommunikation 57 % 36 % 7 % S. 23 Ur filmen Die Hard 3 46 % 45 % 9 % S. 25 Vampyr 57 % 34 % 9 % S. 26 Human landscape 54 % 42 % 4 % S. 29 Oss emellan 52 % 41 % 8 % S. 30 Nemi 51 % 43 % 6 % S. 32 Zits 56 % 41 % 3 % De två mest uppskattade bilderna är enligt lärarna fotografierna Olika stilar och Punkare som 82 % respektive 77 % anser är välvalda. Värt att notera är att dessa bilder tydligt går att koppla till den uppskattade uppgiften Vad vårt yttre berättar. De bilder störst andel tycker är olämpliga är Konserten i Pienza (9 %) och Tandläkare (9 %). Vad gäller texthäftets layout och utformning, med avseende på hur lätt det är att läsa och hur tilltalande det är, har 64 % svarat att den är bra och 35 % att den är ganska bra. Endast 2 % tycker att utformningen är dålig. Fråga 10-15: Synpunkter på delprov A muntligt prov Det muntliga provet gick bra enligt 87 % av lärarna. Ett flertal påpekar dock att många elever väljer att inte dyka upp vid provtillfället. Jag hade förberett eleverna noga så nästan alla som höll talet klarade det och många gjorde bra ifrån sig. Dock var det tyvärr relativt många som inte höll sitt tal, vilket var tråkigt, skriver en lärare. En annan återkommande kommentar är att vissa elever har svårt att förstå instruktionen till delprovet. Här tipsar en lärare om att använda det material som finns tillgängligt på provgruppens webbplats: Första reaktionen är ofta att de inte förstår vad det är de ska göra men där är de inspelade exemplen till stor hjälp för dem att förstå hur talet kan läggas upp.

Till det muntliga provet har lärarna och eleverna möjlighet att använda sig av bildmaterial på Nationalmuseums webbplats, något som 21 % gjort. Detta är en ungefär lika stor andel som vårterminen 2010. Från och med höstterminen 2009 finns det bara en uppgiftsinstruktion för det muntliga provet och eleverna har nu större valfrihet vad gäller utformningen av anförandet. Detta tycker 92 % av lärarna är bra och 8 % mindre bra. Av de tillfrågade lärarna ansåg 79 % att de hade stor nytta av bedömningsmatrisen, medan färre ansåg att de hade stor nytta av noteringsunderlaget (60 %). Detta är liknande omdömen som vårterminen 2010. I anslutning till det muntliga provet ska eleverna skriva ett pm. Detta tyckte 77 % av lärarna fungerade bra. Fråga 16-21: Synpunkter på delprov B skriftligt prov När det gäller det skriftliga provet tyckte 75 % av lärarna att det gick bra. Bland kommentarerna märks dock en viss frustration över att elever har svårt att följa uppgifternas instruktioner. Många elever läste inte instruktionerna för respektive delprov i tillräcklig stor utsträckning. Detta trots upprepad information om att följa instruktionerna noga, skriver en lärare. Viss kritik riktas också mot att formuleringarna som rör texthäftesanknytningen behöver bli tydligare. I tabell 4 redovisas vad lärarna tycker om skrivuppgifternas lämplighet för eleverna. Tabell 4. Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina Välvald Ganska Olämplig elever? bra B1 Smälta in eller sticka ut? 70 % 29 % 1 % B2 Lappar, knappar och dekaler 38 % 55 % 8 % B3 En action värd att se 46 % 39 % 15 % B4 Vad vårt yttre berättar 80 % 19 % 1 % B5 Alltid inloggad? 87 % 11 % 1 % B6 Klyschor 53 % 43 % 4 % B7 Jag var där! 69 % 29 % 2 % B8 Något att bita i 53 % 40 % 7 % Anm: Procentsatserna är baserade på inkomna svar och varje radsumma blir därför 100 procent. De två skrivuppgifter som flest lärare bedömt som välvalda är Alltid inloggad (87 %) och Vad vårt yttre berättar (80 %). Den skrivuppgift som flest lärare ansåg olämplig var En action värd att se (15 %). I kommentarerna får skrivuppgifterna både ris och ros. Välkonstruerade uppgifter och bra anpassade till målgruppen, skriver en lärare och får medhåll av en kollega som menar att alla elever hittade något att skiva om. De negativa kommentarerna handlar ofta om uppgift B3 En action värd att se. Här reagerar flera lärare på att betygsskalan sträcker sig till Mycket väl godkänt trots att texthäftet inte måste användas. Normalt brukar uppgifter utan krav på källanvändning inte kunna ge högre betyg än Väl godkänt. Här menar dock provgruppen att även det högsta betyget är motiverat då uppgiften ställer höga krav på analysförmåga, något som många lärare också påpekar. Tyvärr verkar inte alla elever ha insett ämnets svårighetsgrad. En lärare skriver: Recensionsuppgiften är för svår. Den lockar skrivsvaga elever som gillar actionfilmer men eleverna behärskar inte att diskutera och analysera vad som är typiskt för genren. En annan lärare menar att uppgiften är

olämplig då recensioner är en texttyp som eleverna skrivit sedan åk 1 eller åk 2 i grundskolan och för dem betyder det i skolsammanhang en viss typ av skoluppgift där man refererar ett innehåll + värderar och därför spelar det ingen roll vad som står i npinstruktionen, svaga som duktiga elever faller i fällan att återge handling alldeles för detaljerat. Några lärare skriver också att färre elever än vanligt valde uppgiften med begränsad betygssskala. B2 var ju enda uppgiften med VG som högsta betyg. En sådan uppgift brukar många av våra elever välja, dock ingen i år. Av de tillfrågade ansåg 68 % att häftet Delprov B var bra och 77 % att häftet Bedömningsanvisningar var bra. Mindre än en procent av lärarna ansåg att layouten i häftena Delprov B och Bedömningsanvisningar var dålig. Anvisningarna för bedömning till det skriftliga provet var till stor nytta enligt 85 %. I tabell 5 redovisas hur kursprovet har bedömts, och den visar att det vanligaste för delprov A är att samtliga prestationer bedömts av läraren ensam. Vid delprov B är det dock vanligt att man tar hjälp i bedömningen, då 31 % av lärarna åtminstone bedömt vissa elevprestationer tillsammans med en annan lärare, 29 % har bedömt många elevprestationer med annan lärare och 19 % har bedömt samtliga elevprestationer tillsammans med en annan lärare. Tabell 5. Hur har kursprovet bedömts? Delprov A Delprov B Samtliga elevprestationer har medbedömts 10 % 19 % Många elevprestationer har medbedömts 9 % 29 % Vissa elevprestationer har medbedömts 17 % 31 % Samtliga elevprestationer har bedömts av mig 57 % 12 % ensam Samtliga elevprestationer har bedömts av annan 1 % 8 % lärare På annat sätt 1 % 3 % Fråga 22-23: Andra aspekter på provet 10 % tyckte att provet ger det stöd som behövs för bedömning av elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk och 10 % tyckte att det i viss mån ger det stöd som behövs. 1 % tyckte inte att provet ger tillräckligt stöd och 79 % svarade att de inte har några andraspråkselever.

Fråga 24-25: Kursprovet och kursplanen Tabell 6. Fördelning av lärares synpunkter på kursprovet i Svenska B och Svenska som andraspråk B, vt 2011. I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning/ ingen alls I vilken utsträckning anser du att kursprovet 18 % 66 % 16 % 0 % speglar ämnessynen i kursplanen? I vilken utsträckning anser du att kursprovet 10 % 62 % 25 % 2 % påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier? I vilken utsträckning anser du att kursprovet 10 % 57 % 30 % 3 % påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen? I vilken utsträckning anser du att kursprovet 13 % 62 % 25 % 1 % påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen? I vilken utsträckning anser du att kursprovet 5 % 62 % 32 % 1 % påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever? Anm: Procentsatserna är baserade på inkomna svar och varje radsumma blir därför 100 procent. Övriga synpunkter De flesta övriga synpunkter som kommit in rör förtydliganden av svaren till frågorna 24 25. Vanliga påpekanden är att det nationella provet är viktigt men att det är endast ett prov av flera under kursen. Undervisningen påverkas inte direkt av kursprovens utformning, men kursplanens mål styr upplägget. Dessa speglas i sin tur i kursprovet, vilket gör att proven indirekt påverkar undervisningen i stor utsträckning. Diverse önskemål kring provets innehåll och utformning förekommer också som till exempel en önskan om att alla mål i kursplanen ska prövas i det nationella provet. Med de nya kursplanerna för svenskämnet som började gälla sommaren 2011 följer en omfattande förändring av proven. B-kursprovet i sin nuvarande form kommer att ges till och med vårterminen 2013 och någon avgörande revidering av det kommer inte att ske. Vi i provgruppen är tacksamma för alla synpunkter och förslag på förändringar som har inkommit. De är till stor hjälp i vårt fortsatta arbete med både gamla och nya kursprov. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Institutionen för nordiska språk Box 527 751 20 UPPSALA Kristina.Eriksson@nordiska.uu.se