Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)

Transkript

1 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux) Resultatet av sammanställningen av uppgifter från lärarenkäten vid vårterminens kursprov Leva livet kan sammanfattas i fyra punkter: Temat i vårterminens prov anses som lyckat och passande för eleverna på alla program. Få negativa synpunkter framkommer men många positiva åsikter redovisas. Detta gäller också provet i dess helhet. Texthäftet har mottagits väl av lärarna. De skrivna texterna anses välvalda eller ganska bra av samtliga svarande lärare men som tidigare terminer anses en dansk text olämplig av relativt många, 19 %. Så många som 16 % anser också att August Strindbergs Hemsöborna inte är lämplig i häftet. Att bilderna ska ingå i det vidgade textbegreppet tycks dock inte vara helt klart för alla lärare men de flesta är ändå positiva till bildvalet. Övervägande antal lärare (90 %) anser att lärarinformationen i det gröna häftet är bra och nästan lika många har använt kopieringsmaterialet och diskussionsmaterialet för att förbereda olika delar av provet. Av provets delar är delprov II, skrivuppgift A den uppgift som är minst uppskattad även om allt fler lärare uppger att de genomför detta obligatoriska delprov. Fler positiva synpunkter ges också denna termin på uppgiften än tidigare terminer. Liksom tidigare tycks de A-uppgifter som förutsätter bildstudier innebära att uppgifterna väljs bort av vissa lärare. B-uppgifterna finner en stor majoritet lärare välvalda eller ganska bra. Även den muntliga uppgiften uppskattas av merparten av svarande lärare. Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Leva livet har besvarats av 937 lärare. Fördelningen mellan lärare som undervisar i ungdomsgymnasiet 821 st. (84 %) och på komvux 95 st. (10 %) är ungefär samma som tidigare terminer. Andelen lärare som undervisar i kursen Svenska som andraspråk B är några fler än vt Då var de 39 st. men denna termin är de 50 st. (5 %). Beräkningarna nedan baseras på 937 enkäter om inget annat anges. Här görs en utförligare redovisning: Fråga 1: Det gröna häftet (lärarinformationen) Allmänna anvisningar för provet Så många som 90 % av lärarna anser att informationen i det gröna häftet är bra. Skälen, som anges, är de samma som tidigare år. Informationen anses vara instruktiv och välstrukturerad och kopieringsmaterialet utmärkt för eleverna. Flera lärare framhåller att informationen ger bra stöd om man inte har så mycket rutin som lärare och att allt finns som man behöver veta. Några få lärare anser att informationen inte är så bra därför att den är för omfattande och kunde göras enklare. Fråga 2 5: Delprov 1: muntligt prov Av de lärare som genomfört det muntliga provet uppger 75 % att eleverna lyckats bra. Den vanligaste orsaken tycks vara att temat i provet Leva livet anses vara brett och tacksamt. Det var lätt att hitta ämnen och dessa var tacksamma att prata om. Av de 12 % som uppger att det muntliga provet inte gick så bra, nämns samma orsaker som tidigare terminer nämligen att

2 eleverna inte haft tillräckligt med tid till förberedelser eller att några elever inte tog uppgiften riktigt på allvar. Över lag är lärarna nöjda med de översiktliga kriterierna vid bedömningen av elevernas muntliga prestationer. Så många som 54 % anger att de haft stor nytta av kriterierna och 38 % att de haft viss nytta av dem. Endast 1 % anger att de inte haft någon nytta av dessa kriterier. Ett skäl som anges till detta är att de upplevs som överdrivet detaljerade. De flesta lärare som svarat på frågan anser dock att kraven är bra och tydliga och begripliga för eleverna. En lärare anser dock att viss justering behövs och efterlyser krav på hörbarhet som han anser är viktigast. En annan lärare tycker att kroppsspråkets betydelse kommer lite i skymundan. Flera uttrycker osäkerhet om hur stor betydelse man ska tillmäta tiden för framträdandet och om det ska ha betydelse för betyget om eleven inte vågar tala inför hela klassen. Majoriteten väljer fortfarande att göra det muntliga provet i anslutning till provperioden. Endast 15 % har genomfört provet tidigare utan tillgång till texthäftet. Fråga 6 9: Förberedelsen inför de skriftliga proven Det kopieringsmaterial som ingår i det gröna häftet användes också liksom tidigare i hög utsträckning. Skrivråden Hur gör man har använts av 89 %. Frågor att fundera över inför det nationella provets skrivdag har 85 % av lärarna delat ut till eleverna, medan diskussionsmaterialet Hur bedöms en elevtext användes av 79 %. Beträffande cd:n är det endast 27 % av lärarna som anger att de låtit sina elever använda den och anmärkningsvärt är att endast 18 % har låtit hela klasser ta del av inspelningarna av texterna. De flesta av de lärare som låtit eleverna använda cd:n anger att det rör sig om en till tre elever. Eventuellt kan frågan vara otydligt formulerad så att svarande lärare tror att frågan gäller hur många elever som har fått tillgång till cd:n på egen hand. Gemensamt lyssnande på till exempel de skönlitterära texterna kan vara ett positivt inslag i förberedelserna. Fråga 10 11: Texthäftet De flesta lärare svarar att deras skola köpt provhäftena. Det är 3 % som anger att materialet kopierats. Bilderna anser 38 % vara välvalda, 55 % ganska bra och 1 % olämpliga. Stina Wolters illustration till Mobilt liv var mycket uppskattad av eleverna, skriver en lärare, samt fotografierna. En av de få missnöjda lärarna anser att bilderna var svårtolkade eller intetsägande. En lärare noterar följande: Många elever (och lärare!) är fortfarande ovana att betrakta bilderna som annat än dekoration eller illustration. Textbegreppet vidgas långsamt. Provgruppens avsikt är att bilderna ska ses som fristående texter som speglar temat för provet. Av de skrivna texterna är artikeln Mobilterror av Karin Ström i SvD den text som anses vara mest välvald i texthäftet.76 % anser att artikeln är välvald och 0 % att den är olämplig. Också artikeln Volontär en resa för att förbättra världen av Elin Sandow i UNT och utdraget ur De ovanliga av Åke Mokvist anses välvalda av många. Drygt 70 % av lärarna finner dessa texter lämpliga och 0 % olämpliga. Den text som ses som mest olämplig är den danska dikten Det Mørke Jylland av Steffen Brandt. 19 % finner texten olämplig men det är ändå flera, 20 %, som finner den välvald. Liksom vid tidigare prov anses ofta dikter och texter på danska eller norska olämpliga av lärare, men provgruppen anser att dessa typer av texter bör finns med, då grannspråken finns med i målbeskrivningen för svenska B. Naturligtvis behöver inte alla elevgrupper använda dessa texter. Mera förvånande är det att så många som 16 % finner en skönlitterär text, utdraget ur Hemsöborna av Strindberg, olämplig, och endast 29 % anser att den är välvald.

3 Fråga 13 17: Delprov II och III: skrivuppgift A och B Av de lärare som svarat på frågorna om A-uppgiftens funktioner framgår att 74 % anser att A- uppgiften gör eleverna förtrogna med texthäftets innehåll, 67 % att den utgör en del av provprocessen, 46 % att den testar läsförmågan och 42 % att den prövar ett annat skrivande än B- uppgifterna. Endast 34 % anser att uppgiften väcker intresse för provets tema. Av de 8 % som själva formulerat ett svarsalternativ har flera svarat att A-uppgiften inte fyller någon funktion. En sammanställning av lärarnas åsikter om skrivuppgifternas lämplighet för respektive program alternativt skolform redovisas i tabell 1. Tabell 1. Hur bedömer du skrivuppgifterna för eleverna på det här programmet alt. komvux? Svaren i procent. Hur bedömer du skrivuppgifterna på det här programmet? Välvald Andel (%) Ganska bra Andel (%) Olämplig Andel (%) A1 Texter om intressanta människor A2 Livsstilar på bild A3 Livsstilar i bild och text B1 Livskvalitet/Leva livet B2 Mobil som livsstil/inte utan min mobil B3 Framtidsdrömmar/En ljusnande framtid? B4 Livsstilar mot strömmen/att välja andra vägar B5 Några råd till oroliga föräldrar B6 Tillbaka till naturen B7 Reklam för dagens människor/ Två annonser olika budskap? B8 Enbo, sambo eller flerbo? B9 Din hjälp behövs!/hjälp till du också! Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (937) enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Som framgår av tabell 1 anser lärarna att uppgift A2 och A3 är mindre lämpliga än A1. Liksom tidigare terminer tycks de uppgifter som förutsätter bildstudier innebära att uppgifterna väljs bort av vissa lärare. Det är dock 73 % som anser att uppgift A2 där endast bilder ska användas är välvald eller ganska bra, och 78 % anser det samma om A3 som bygger på en kombination av text- och bildstudier. Den B-uppgift som flest antal lärare finner välvald är B4 Livsstilar mot strömmen/ Att välja andra vägar (71 %) tätt följt av Framtidsdrömmar/En ljusnande framtid (70 %) och Mobil som livsstil/inte utan min mobil (69 %). Samtliga uppgifter anses välvalda eller ganska bra av majoriteten av de svarande lärarna liksom föregående termin. Många anger att eleverna var mycket nöjda med uppgifterna. Det finns något för alla elever, skriver en lärare. Den B- uppgift som får högst värde för olämplig är B7 Reklam för dagens människor/två annonser olika budskap? Endast 5 % anser dock att ämnet var olämpligt, 77 % ansåg att det var välvalt eller ganska bra. Anledningen till att några finner uppgiften olämplig kan vara att reklamanalys inte tagits upp i undervisningen, något som en lärare anger som skäl. Som tidigare anger också flera lärare att de anser det olämpligt att eleverna ska skriva manus. Dock anser endast 1 % att uppgiften B1, där eleverna skulle skriva manus, är olämplig. Någon lärare anser att uppgift B2 är för lätt för att vara en B-uppgift.

4 Fråga 16 17: Det röda häftet Delprov III: analys av skrivuppgift B Endast sju lärare uppger att de inte haft någon nytta av det röda häftet som innehåller underlag för bedömning. Några lärare efterfrågar fler exempel på texter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk och då gärna med betyget MVG. Sådana lösningar kommer inte alltid in till provgruppen under utprövningarna. Provgruppen eftersträvar även en så jämn spridning som möjligt på elevtexter och antalet texter skrivna av elever som läser svenska som andraspråk kurs B är överrepresenterat om man ser på det procentuella antalet elever som läser kursen. Flera textexempel, helst på varje betygssteg i varje uppgift, efterfrågas också generellt, något som inte låter sig göras på det begränsade antal sidor som häftena får innehålla. Övervägande delen av dem som svarat på frågan om medbedömning har medbedömt svårbedömda fall men endast 12 % samtliga elever. 5 % av lärarna har inte använt någon medbedömning alls. Fråga 18 20: Andra aspekter på provet På frågan om provets olika delar ger det stöd som behövs för bedömning av andraspråkselevers prestationer svarar 31 % ja eller ja, i viss mån men 3 % svarar nej på frågan. Liksom vid tidigare prov har betydligt fler lärare besvarat den här frågan än antalet som uppgett att de undervisar i kursen Svenska som andraspråk B. Av frågan om hur provet har fungerat för elever i behov av särskilt stöd framgår att övervägande delen av de 37 % som kommenterat detta anser att det har fungerat mycket bra. Särskilt framhålls värdet av cd-skivan med de inlästa texterna. Många lärare och skolor ger elever med behov av särskilt stöd extra lång tid och tillgång till datorer. De flesta lärare som kommenterar förändringarna i layouten ställer sig positiva till förändringarna men flera uppger att de inte märkt någon skillnad. Några skriver att det blivit svårt att skilja svenskans material från engelskans. Fråga 21: Kursprovet och kursplanen I enkäten finns varje termin frågor om kursprovet i relation till ämnessynen till kursplanen, betygskriterier, innehåll och slutbetyg. Lärarnas synpunkter för vårterminen 2006 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Lärarens synpunkter i relation till kursplanen. Svaren i procent. I vilken utsträckning anser du att kursproven speglar ämnessynen i kursplanen? I mycket stor utsträckning (%) I ganska stor utsträckning (%) I ganska liten utsträckning (%) I mycket liten utsträckning/ ingen alls (%) påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier? påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen? påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen?... påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever?

5 Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (937) enkäter. Procentsatserna för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Som tidigare terminer är svaret i ganska stor utsträckning det vanligaste på samtliga fem delfrågor. Flera lärare har lämnat kommentarer till dessa frågor. En återkommande kommentar är även denna termin att provet inte i tillräcklig grad mäter elevernas litteraturkunskaper och att dessa måste vägas in i slutbetyget. En annan kommentar är att kursprovet får fälla avgörandet när en elevs prestationer under kursen hamnar på gränsen mellan två betyg. Övriga kommentarer De många ytterligare kommentarer som lärarna har givit till provet är värdefulla för oss i provgruppen inför vårt fortsatta arbete. Många lärare har fått personliga svar men vi har inte möjlighet att svara alla. I stället redovisas några återkommande kommentarer här. Synpunkter på A-uppgiften återkommer varje termin. Några anser fortfarande att den är en fullständigt onödig uppgift och flera lärare, om än färre än tidigare terminer, uppger att de inte genomfört denna provdel, trots obligatoriet. Någon lärare anger att A-uppgiften endast görs som övning och inte betygsätts. Det finns dock positiva kommentarer som A-uppgiften är bra ta inte bort den! och A-uppgiften är viktig. Alla elever måste kunna referera till text/bild. Åsikten om att A-uppgiften borde kunna betygsättas även med högsta betyg framförs av ett par lärare. I den omarbetning av A-uppgiften som provgruppen utprövar tas hänsyn till de åsikter som framförts i enkäterna och en sammanslagning görs av den muntliga uppgiften och A-uppgiften. Det ska också gå att få MVG på den nya uppgiften som är tänkt att införas från och med ht-07. Som tidigare terminer anser många lärare att nationella provet i svenska tar orimligt mycket tid och att rättningsbördan är för tung, särskilt för de lärare som har engelska i sin undervisning och därmed också det nationella provet i engelska att bedöma. Med endast två delprov i stället för tre minskar tiden för genomförandet något och även arbetsbördan bör bli något lättare. En synpunkt som återkommer i flera enkäter är att formuleringen i elevinstruktionen är för luddig när eleverna uppmanas att hämta inspiration från texthäftet. Lärarna anser att det tydligare måste framgå att texthäftet ska användas och att källorna ska redovisas. Att kraven på källhänvisning kan se olika ut beroende på i vilket tänkt sammanhang eleven skriver har flera lärare svårt att acceptera. Synpunkter på sammanvägningen av resultaten på delproven till ett provbetyg är betydligt färre än tidigare terminer. De lärare som tar upp frågan denna termin är mest positiva. En resultatblankett för sammanvägningen som på engelskan efterlyses dock. De flesta lärare som kommenterar provets tema och provet som helhet är, liksom tidigare terminer, övervägande positiva. Några negativa synpunkter förekommer dock och en lärare skriver: Standarden för godkänt har Ni sänkt så lågt så jag skäms över Er. En annan lärare skriver: Jag vill ha seriösare ämnesval Leva Livet, Intressanta människor, filmtitlar etc känns ytligt / / Några svårare ämnen skulle verka stimulerande på duktiga elever. Som det är nu blir NP något av en antiklimax. Å andra sidan är de lärare som är nöjda med provet desto fler. Trevligt tema i år med texter som eleverna gillade. Det var roligt att jobba med dem. Uppgifterna i B-delen hade olika karaktär och var stimulerande. Bra jobbat, tycker jag! skriver en lärare. En annan uttrycker sig så här: För första gången kände jag efter genomläsning att ämne och textmaterial har träffat mitt i prick.

6 Denna termin har påfallande många lärare angivit att det är det första nationella provet de genomför. De uttrycker ofta tacksamhet för den hjälp de får i det gröna och röda häftet. Många lärare är även denna termin mycket positiva till det nationella provet som företeelse både beträffande utformning och innehåll. Temat anses över lag som lyckat ; texter, bilder och uppgifter erbjuder variation, valfrihet och flera möjligheter. Alla elever kan fastna för något, skriver en lärare. I en jämförelse med synpunkter i enkäterna från tidigare terminer finner man också denna termin stora likheter. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk FUMS Box UPPSALA Birgitta.Nilsson@nordiska.uu.se Tfn: