Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
|
|
- Elisabeth Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
2 Förord Ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet. Syftet med proven är att de ska konkretisera kursplanens mål, samtidigt som de ska vara ett stöd för läraren i betygsättningen och därigenom verka för en likvärdig betygsättning över landet. Resultaten från ämnesproven ger en nationell bild av kunskapsläget hos eleverna i slutet av grundskolan och utgör därmed ett av flera mått på måluppfyllelsen i svensk skola. I denna rapport redovisas en bild utifrån elevlösningar och lärarenkäter som skickats in till Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Parallellt på Skolverkets hemsida finns också en statistisk rapport om provresultaten i hela landet. Syftet med denna rapport om ämnesproven år 2006 är att ge en återrapportering till de lärare som har genomfört proven samt att i någon mån fördjupa ett didaktiskt resonemang kring en eller flera uppgifter i provet. Tommy Lagergren T.f. enhetschef Karin Hector-Stahre Undervisningsråd
3 Hur gick det i svenska och svenska som andraspråk 2006? Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Birgitta Emanuelsson, Ulrika Sjöberg, Eva Östlund-Stjärnegårdh I Skolverkets rapport om 2006 års ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik för årskurs 9 görs en sammanfattande beskrivning av resultaten i de olika ämnena utifrån en totalinsamling för ca elever. Där finns uppgifter om bortfall på de olika provdelarna och resultat i form av provbetyg i svenska och svenska som andraspråk uppdelat på flickor och pojkar men även uppdelat på elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund. Rapporten finns på Skolverkets hemsida: Nationellt provsystem > Nationella prov > Resultat För proven i svenska och svenska som andraspråk ansvarar Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, där en grupp erfarna lärare och forskare arbetar med konstruktion och utveckling av de nationella proven. Den här rapporten bygger på Skolverkets resultatinsamling av elever och på insända lärarenkäter, drygt stycken. Av det inskickade elevmaterialet är 33 procent från elever som läser svenska som andraspråk, vilket är en minskning jämfört med förra året då nästan hälften av det inskickade elevmaterialet hänför sig till elever som läser svenska som andraspråk. Bland eleverna i det stora insamlingsresultatet är det endast 4 procent som läser ämnet svenska som andraspråk. Skillnaden i de två materialen kan troligen förklaras med andra insamlingsrutiner för ämnet svenska som andraspråk. I redovisningen nedan redovisas siffror för de två ämnena sammanslagna om inte annat anges. Vilka språkliga förmågor prövar proven? Provet för årskurs 9 är gemensamt för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att pröva om och hur väl eleverna når målen för skolåret. Ett andra syfte för provet är att utgöra ett stöd för lärarens betygssättning. Provresultaten är en del av det underlag läraren har när slutbetyget för varje elev ska sättas. I ett ämne som svenska/svenska som andraspråk är det språkförmågan som prövas. Kunskapsområden som omfattar litterär beläsenhet, teoretisk förståelse av genrer, teoretisk analys av satser eller meningar, insikt i upplevelsens betydelse (av konst, litteratur, film och andra estetiska värden) kan av många skäl inte direkt prövas i ett nationellt prov. Alla dessa kunskapsområden berörs i målen att sträva mot, som är vägledande för lärarens undervisning. De realiseras emellertid på så olika sätt och efter så varierande förutsättningar att de svårligen låter sig prövas i ett prov för alla elever vid samma tillfälle. Språkförmågan, således, prövas och vad menas med det? Språkförmåga innebär att både i tal och skrift kunna uttrycka sig själv och förstå andra,
4 urskilja centrala delar i ett innehåll, reflektera, jämföra och dra slutsatser kring detta innehåll, visa inlevelseförmåga och tolka innebörder. Dessa fyra punkter är övergripande, men provsituationerna skiljer sig väsentligt åt för talat respektive skrivet språk. I delprov A och C är det skrivna ordet centralt: fokus ligger på att förstå innehåll och budskap i skrivna texter, både faktatexter och litterära texter, och att själv kunna uttrycka denna förståelse skriftligt. Därtill kommer att skriftligt kunna behandla ett ämne där inspirationen kan hämtas från provets texthäfte, men där eleven framför allt måste lita till sin egen uttrycksförmåga. I den muntliga uppgiften, delprov B, lyssnar eleverna på litterära texter, och fokus ligger på vad texterna handlar om. Det som prövas är elevens förmåga att förstå, urskilja centrala detaljer, dra slutsatser och tolka helheten. Dessutom ingår i uppgiften att fördjupa förståelsen genom samtal med en kamrat samt att själv kunna uttrycka de gemensamma slutsatserna inför resten av gruppen. Vilka betyg får eleverna på de olika delproven och sammanvägt? I tabell 1.1 redovisas elevernas betyg på de olika delproven och det sammanvägda provresultatet för ämnet svenska. Alla elever har inte deltagit i alla delprov och därför finns inte ett sammanvägt provbetyg för samtliga. Tabell 1.1 Betygsfördelningar för samtliga delprov och totalt i ämnesprovet i svenska, vt -06 Svenska som andraspråk redovisas i tabell 1.2 med betyg på delproven och sammanvägt provresultat. Det bör observeras att elevgrupperna i tabell 1.1 och 1.2 är olika stora.
5 Tabell 1.2 Betygsfördelningar för samtliga delprov och totalt i ämnesprovet i svenska För båda elevgrupperna gäller att flest uppnår målen i den muntliga uppgiften och att läsförståelsen är det delprov där flest inte klarar godkändgränsen. Den verkligt anmärkningsvärda siffran är hur många elever i svenska som andraspråk som inte klarar delprov A, Att läsa och förstå 36 procent. Motsvarande resultat föregående år var 39 procent. Djupgående studier borde göras av läsförståelsedelen för andraspråkselever för att klarlägga orsakerna bakom det svaga resultatet. I figur 1.1 redovisas sammanvägt provbetyg uppdelat på kön och i figur 1.2 betygen på respektive delprov också uppdelat på kön. Flickor Pojkar När resultaten redovisas per kön i figur 1.1 framkommer en bild som känns igen från tidigare år. Flickor har högre betyg än pojkar. Bland flickorna är VG det vanligaste betyget, medan G är det vanligaste bland pojkarna.
6 Flickor delprov A Pojkar delprov A Flickor delprov B Pojkar delprov BFlickor delprov C Pojkar delprov C Figur 1.2 Betygsfördelning för delprovsbetyg, uppdelat på kön. I delprovsredovisningen syns samma mönster som för det sammanslagna provbetyget. Flickorna ligger genomgående bättre till och har i samtliga delprov VG som det vanligaste betyget. För pojkarna framstår delprov A som det där flest elever inte uppnår målen. Nedan följer en redogörelse för varje delprov där också betygsmönstret visas i en översikt över åren Att förstå skriven text, delprov A Delprov A prövar läsförmågan som den förklarats här ovanför. Det finns emellertid flera aspekter hur en människa förstår en skriven text, från att urskilja detaljer och finna fakta (både centrala och mer ovidkommande), via samband mellan orsak och verkan till att dra egna slutsatser och använda tidigare erfarenheter för att rimligt tolka textens innehåll och budskap och därmed helheten. I proven måste det finnas uppgifter där flera av dessa aspekter prövas och där svaren också kan visa hur långt i sin språkliga förmåga eleven har kommit. Att själv i skrift kunna uttrycka sin förståelse på ett begripligt sätt är viktigt skribenten får inte alltför mycket förlita sig på att läsaren förstår vad jag menar, i alla fall. Det är svårt att uttrycka komplexa tankar i skrift och just därför brukar vi framhålla att läraren som bedömer svaret, särskilt för andraspråkselever, bör fokusera begriplighet och innehåll mer än språklig form. Samma sak gäller förstås även många modersmålssvenska elever. För att i någon mån minska kraven på utförliga skriftliga svar på uppgifter i delprov A använder vi även flervalsfrågor, kompletterade med elevens motivering för det alternativ hon valt. Om varje alternativ i en sådan uppgift består av exempelvis två begrepp kräver svaret en hel del reflektion men ganska lite skrivande. Tyvärr har vi kunnat skönja att elever tycks tro att sådana frågor är lätta, och de förbiser därför att båda begreppen i rätt svarsalternativ ska stämma. I figur 1.3 redovisas betygsfördelningen för delprov A under åren och i figur 1.4 samma resultat uppdelat på kön.
7 uppdelat på kön.
8 Figur 1.3 visar att betygfördelning är relativt jämn mellan de olika åren. Jämför man med de övriga delproven är det dock läsförståelsedelen som har störst fluktuationer. En märkbar förskjutning har skett de senaste två åren så att fler elever uppnår de högre betygsstegen, vilket medför att färre elever hamnar på EUM eller G. Figur 1.4 visar liksom figur 1.2 att VG är det vanligast betyget för flickor och G det vanligast betyget för pojkar. Det man kan utläsa specifikt för 2006 års prov är att det är något fler som uppnått MVG jämfört med tidigare år och att förskjutningen har skett stegvis så att färre elever hamnat på EUM och G. För flickornas del har även färre hamnat på VG än året dessförinnan därför att en betydligt högre andel uppnått MVG. Denna tendens har flera enskilda lärare märkt i sina klasser och kommenterat i lärarenkäterna. Delprov B I sammanvägningen av provresultaten på delproven i svenska och svenska som andraspråk tar man hänsyn till att den muntliga delen av provet (delprov B) är mindre krävande än läsförståelsedelen (delprov A) och skrivuppgiften (delprov C). Eftersom provbetyget ska spegla den tyngd delproven har i förhållande till varandra multipliceras siffran för den muntliga delen med 0,2, medan siffrorna för de andra båda delproven multipliceras med 0,4. Detta innebär inte att den muntliga färdigheten betraktas som mindre viktig utan bara att den muntliga färdigheten inte prövas lika ingående just i detta prov. Figur 1.5 visar betygsfördelningen för delprov B under åren och figur 1.6 samma resultat uppdelat på kön.
9
10 Figurerna 1.5 och 1.6 visar att resultatet för den muntliga uppgiften i stort sett håller sig konstant mellan åren såväl totalt som uppdelat på kön. De flesta elever klarar G eller mer på delprovet och flickorna visar bättre resultat än pojkarna liksom på övriga delprov. Den större skrivuppgiften, delprov C En återkommande synpunkt i lärarenkäterna angående delprov C är att man inte vill att eleverna ska skriva med tidsbegränsning. Många lärare arbetar processinriktat och eleverna brukar få skriva utan tidspress. Eleverna brukar också ges möjlighet att bearbeta sina texter innan de bedöms. Vid ett nationellt prov är det dock viktigt att eleverna får tillfälle att visa sin förmåga att använda sin skrivvana i en annan situation.
11 Figur 1.7 Betygsfördelning under åren 1999 till 2006 för delprov C (skrivuppgift).
12 Staplarna i figurerna 1.7 och 1.8 visar mycket små variationerna i betygsfördelningen mellan åren. Normalbetyget för pojkar är G medan flickorna har en tämligen jämn fördelning mellan G och VG med svag övervikt åt det senare. Det är relativt få elever som ännu ej uppnått målen, särskilt bland flickor. Å andra sidan är det betydligt fler flickor som når MVG än pojkar. Tabell 1.3 Elevers val av C-uppgift* C-uppgift C1 VändpunktC2 Livsviktigt! C3 Ny i X-köping vad gör jag på fritiden C4 Ensam är inte alltid stark! Andel elever som Andel Andel valt respektive C- uppgift flickor pojkar *Andelarna är baserade på av de elevlösningar som skickats till provgruppen
13 Tabell 1.3 visar hur elevlösningarna fördelas mellan de fyra skrivuppgifterna i årets prov. Eleverna har i stor utsträckning valt de första två uppgifterna, och endast ett fåtal har valt uppgift 3 och 4. Fördelningen brukar vara jämnare. Vad lärarna anser om årets skrivuppgifter framgår av nedanstående redovisning av lärarenkäten. Redovisning av lärarenkäten Årets lärarenkät är insänd av drygt 1700 lärare varav 85 procent undervisar i svenska och 8 procent i svenska som andraspråk. Övriga undervisar i båda ämnena. De flesta lärare är positiva till provet som helhet och skriver att temat Under ytan engagerade eleverna. Inom varje delprov finns det sedan såväl positiva som negativa synpunkter, men framför allt en hel del relevanta frågor och konstruktiva förslag. Flera lärare som gjort provet tidigare ansåg delprov A (läsförståelsen) var något lättare i år än tidigare, vilket bekräftas av betygsfördelningen på delprovet. Andelen elever som i år nådde betyget MVG på delprovet är högre än tidigare, medan det är färre elever som ännu ej uppnått målen eller fått G i betyg (se figur 1.3). Några lärare skriver att texterna innehållsmässigt låg närmare elevernas verklighet än tidigare och en lärare i Haparanda menar att provet var bättre anpassat till elever i alla delar av landet än året dessförinnan. En annan lärare skriver att provet har en bra variation mellan nytt och gammalt och att det är bra att hela världen är närvarande. Texten om Dossy lyfts av många lärare fram som alltför svårtolkad. Några lärare skriver att det vore bra med inslag av mindre litterära texter och det finns förslag på att man skulle kunna ha mer intervjuer eller artiklar. Dock tycks den allmänna uppfattningen snarast vara att 2006 års A-del var i lättaste laget. Avsikten med några lite mer svårtolkade texter, som exempelvis Dossy, är att de elever som kommit lite längre i sin tolkningsförmåga också ska möta utmaningar. Frågeformuleringarna till Liten julnovell vållade här och var problem eftersom två av frågorna (fråga 10 och fråga 12) låg relativt nära varandra innehållsmässigt, och en del elever drog sig för att upprepa liknande svar. Sådana påpekanden kommer att beaktas vid kommande prov. I bedömningsanvisningarna till delprov A visas prov på möjliga svar på varje delfråga, men det är omöjligt att förutspå alla tänkbara rätta svar. Detta gör att lärare även måste förlita sig på sitt eget goda omdöme och placera in elevernas svar på olika nivåer i resultatprofilen. Många lärare skriver att det kan vara svårt att få eleverna att förstå att de ibland måste lyfta sina svar till ett generellt plan för att nå nivå 3. För att elever ska få den insikten finns diskussionsunderlag i förberedelsematerialet i det gröna häftet med lärarinformation. Väldigt många lärare har i årets enkät framhållit nyttan av att gå igenom dessa sidor samt även diskussionsunderlaget Kvalitet i text? som finns i en version för elever som läser svenska och en annan för elever som läser svenska som andraspråk. Ungefär hälften av lärarna uppger att eleverna uttrycker sig positivt om bildmaterialet i texthäftet och från många håll kommer kommentarer om hur man arbetar med det vidgade textbegreppet och bildanalys i undervisningen. Endast 1 procent av lärarna uppger att eleverna reagerat negativt på bilderna medan övriga lärare
14 skriver att elever inte visat någon märkbar reaktion, vilket väl snarast tyder på att de tycker att bilderna passar in i sitt sammanhang. Texterna till delprov B (det muntliga provet) används på olika sätt. På vissa skolor ser man dem som ett led i litteraturundervisningen och lärare vittnar om intressanta diskussioner i klassrummet. Texterna beskrivs som varierade och engagerande och 88 procent av lärarna uppger att de är positiva till texturvalet. Enstaka texter bedöms av flera lärare som mindre lämpliga, exempelvis Spiken i körsbärsträdet av Anton Tjechov som flera tyckte var långt från elevernas verklighet. Ett par texter får kritik för att de varit otydligt inlästa, bland annat (o)planerat bröllop av Bali Rai. Inläsningarna får annars som helhet positiva omdömen i den mån de tas upp. Av några enkätsvar framgår att delprovet kan vara svårt att organisera och att det tar lång tid att genomföra. Ett par lärare tycker att det är orättvist att elever får texter av olika svårighetsgrad att samtala om, medan andra lärare önskar någon slags stegring av svårighetsnivån, så att elever som tidigare visat att de kommit långt i sin litterära mognad ska kunna få extra svåra utmaningar. Som det är nu kan ju faktiskt läraren välja ut lämpliga texter för olika elevgrupper och samma text kan även användas av mer än en grupp, även om man då får försöka hitta olika grupper att göra sin presentation av texten inför. Trots dessa organisatoriska utmaningar svarar drygt 80 procent av lärarna att det har fungerat bra att genomföra uppgiften och ännu fler lärare är positiva till texterna. Av årets fyra skrivuppgifter i delprov C valdes två av ämnena i betydligt större utsträckning än de andra två (se tabell 1.3). Trots att två ämnen dominerar så starkt anser 93 procent av lärarna att skrivuppgifterna var bra och att eleverna över lag hade lätt att välja ämne och kom igång bra med sitt skrivande. Några lärare i svenska som andraspråk menar att instruktionerna till uppgifterna var för svårt formulerade för att passa deras elever. En av dem skriver att hon fick hjälpa eleverna att komma igång genom att formulera frågor som de kunde ta ställning till i sina texter. Avslutande reflektioner I stort sett tycks provet i svenska och svenska som andraspråk för år 9 fungera bra. Lärarna rapporterar ofta att eleverna tyckt att uppgifterna varit intressanta och rent av roliga när den värsta nervositeten lagt sig inför ett prov som alla elever i hela Sverige gör och dessutom på samma dag. För egen del framhåller lärarna ofta att de fått sin preliminära bedömning av elevernas förmåga bekräftad men också att det alltid är några elever vars resultat avslöjar förmågor eller oförmågor som läraren inte tidigare observerat. För elevernas del ger ett större prov i ämnet ett tillfälle att få visa vad man kan. Vetskapen om att alla elever i hela Sverige gör samma prov och bedöms efter enhetliga principer känns tryggt och rättvist. Att inga bedömningsanvisningar kan vara fullkomliga är visserligen ett faktum, men likvärdigheten i bedömning är ändå betryggande stor. Samtidigt är bedömningen av provuppgifterna krävande och tar tid och om då inte så mycket ny information kommer fram via provet kan många tycka att vinsten
15 med ett prov är liten. Vissa uppgifter kan också vara problematiska för vissa elever. Anvisningar om exempelvis anpassning i tid kan uppfattas som otydliga och vissa lösningsförslag ibland, särskilt i läsförståelsedelen, kontroversiella. I provgruppen och i de bedömargrupper vi samarbetar med strävar vi ständigt mot större tydlighet i alla provdelar. Vi tar vara på synpunkter från lärare som ringer eller skriver. Men ett prov som ska spegla något så komplext som elevers språkförmåga kan inte göras hur kort eller lättbedömt som helst om det ska ge trovärdig information men det kan å andra sidan alltid förbättras.
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merDnr 2003:1551. Ämnesprovet 2005 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Dnr 2003:1551 Ämnesprovet 2005 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Förord Ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk för skolår 9 är obligatoriska och
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Inledning Under läsåret 2017/2018 genomfördes ämnesprovet i svenska och
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012 I anslutning till vårterminens ämnesprov 856 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016 Inledning Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 genomfördes
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 886 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2015 Svenska och svenska som andraspråk Stina Laursen Ämnesprovet för årskurs 9, 2015 har rubriken Som hund och katt och handlar om såväl den konkreta som den överförda betydelsen
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015
Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2015 hade titeln Det var
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 I anslutning till 2016 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
Läs merResultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång
Resultatrapport kursprov 3 vt 21 Det var en gång Andreas Broman, Tobias Dalberg Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 21 hade temat Det var en gång. Det var det sjunde i ordningen
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 17 besvarades av sammanlagt
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merSammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn
Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2018 hade titeln Heta namn. I
Läs merNationella prov i grundskolan våren 2012
23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren
Läs merI tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015 I anslutning till vårterminens ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
Läs merResultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med
Läs merSammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016
Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2016 hade titeln Små och
Läs merResultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska
Läs merSammansta llning av la rarenka t
Sammansta llning av la rarenka t Hur skriver man? Kursprov 3 vt 2014 i svenska 3 och svenska som andraspra k 3 När sammanlagda procentsatser inte når upp till 100 % beror det på att alla lärare inte besvarat
Läs merResultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Birgitta Mark, Provkonstruktör för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med läsåret
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2016/2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2016/2017 Inledning Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014
Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i
Läs merDET NATIONELLA PROVET I SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 VT 2019: SCEN OCH SALONG
RESULTATRAPPORT DET NATIONELLA PROVET I SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 VT 19: SCEN OCH SALONG Andreas Broman 1. Inledning Det nationella provet i kurserna i svenska 3 och svenska som andraspråk
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10
Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 18 besvarades av sammanlagt
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Svenska och svenska som andraspråk Årskurs 9 Vårterminen 2013 Birgitta Mark och Tobias Dalberg Institutionen för nordiska språk Uppsala
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2016 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell Ämnesprovet för årskurs 9, 2016 har rubriken Mod och handlar om olika aspekter av att vara modig. Ämnesprovet består av tre
Läs merNationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2018 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2018-12-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat Nationella prov 2018...3 2.1 Engelska...3 2.2
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs, VT 2017 I anslutning till 2017 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs lärarna
Läs merKursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B
Kursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B Harriet Uddhammar och Eva Östlund-Stjärnegårdh Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Under det gemensamma temat värderingar har Institutionen
Läs merResultatrapport kursprov 3 vt 2017 Nyckeln till framgång
Resultatrapport kursprov 3 vt 17 Nyckeln till framgång Andreas Broman och Tobias Dalberg 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 17 hade titeln Nyckeln till framgång
Läs merÄngskolan; förskoleklass och åk 1-9
Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merNationella slutprov i sfi år 2010
Enheten för utbildningsstatistik 1 (6) Nationella slutprov i sfi år 2010 För första gången redovisar resultat från en totalinsamling av de nationella slutproven i svenskundervisning för invandrare (sfi).
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013 Allmän information Totalt har 1 221 lärare besvarat enkäten, vilket är en ökning med
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet Vad väljer du?, vt 2008
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet Vad väljer du?, vt 2008 Efter vårterminens ämnesprov Vad väljer du? har 1653 lärare svarat på lärarenkäten. 1269 av dessa undervisar i svenska
Läs merResultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med
Läs merNationella provet i matematik i årskurs 9, 2018
Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merRESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman
RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 18 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 18 hade titeln Heta namn och handlade om namn på människor
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender
Rapport nr 7, 2017 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender 2014-2017. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merSammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång
Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2017 hade titeln Nyckeln
Läs merLärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016
Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 394 stycken. Siffrorna är avrundade till heltal. Kontaktuppgifter
Läs merResultatrapport kursprov 3 vt 2016 Små och stora språk
Resultatrapport kursprov 3 vt 16 Små och stora språk Andreas Broman och Tobias Dalberg 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 16 hade titeln Små och stora språk och
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,
Läs merResultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009
Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-07 Dnr 71-2009:00073 1 (6) Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009 Ämnesproven i biologi, fysik och kemi årskurs 9 utprövades
Läs merÄmnesprov i årskurs 3
Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15
nheten för utbildningsstatistik 1 (20) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven i grundskolan.
Läs merNationella prov i årskurs 3
Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merResultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03
Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella
Läs merLärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018
Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 517 stycken. Här redovisas alla frågor med bundna svarsalternativ
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
Läs merSammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2017/2018
Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2017/2018 I anslutning till ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 9, läsåret 2017/2018,
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2015 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merBilaga 1: La rar- och rektorsenka t
Systemutvärdering Monica Zetterman Dnr 2014:00510 5.1.3 1 (12) : La rar- och rektorsenka t Bilaga till s rapport nr. 447 (2016) Nationella proven i grundskolans års-kurs 6 och 9. En uppföljning av lärares,
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merNationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2017-12-04 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat Nationella prov 2017... 3 2.1 Engelska...
Läs merResultatrapport 2016: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Resultatrapport 2016: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med läsåret 2011/2012 är det Lgr11 med nya kursplaner och preciserade kunskapskrav som ligger till grund för
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 6, vt 2012
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 6, vt 2012 Totalt har 910 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar 15 % i svenska som andraspråk.
Läs merNationella prov 2016
Nationella prov 2016 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2016-12-06 Anneli Jöesaar Forskningssamordnare Sjöängsskolan, Askersund anneli.joesaar@skola.askersund.se 070-23 88 958
Läs merKommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program
Skolblad avseende Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel Fax www.skola.gavle.se/storasatra Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid 04172 Skolbladet presenterar
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven
Läs merSammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2015/2016
Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2015/2016 I anslutning till ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 9, läsåret 2015/2016,
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014
Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs
Läs merÄmnesprov för grundskolan
2013-03-07 Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2013 Kontroll av de resultat som registreras Exemplet nedan för Kemi i åk 6 säger att: 1. eleven kan få mellan 0 och 100 poäng på delprov A. Vidare ska läraren
Läs merSammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2018
Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2018 Under våren har lärare som utfört ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 haft
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender
Rapport nr 6, 2016 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender 2014-2016. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merÄmnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Dnr 2003:1551 Ämnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 2006-04-20 Förord Ämnesproven i matematik för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet.
Läs merResultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg
Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven
Läs merÄmnesprov för grundskolans Lärare
2015-01-29 Ämnesprov för grundskolans Lärare Ämnesprov 2015 Registrering av provresultat, Matematik år 3 Resultat delprov A - G Ange uppnådda resultat för varje delprov 0 = Ej uppnått kravnivån för delprovet
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merInriktning Kommun Kommunkod
Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Provrapport Religionskunskap Provet vårterminen 2018 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merResultatrapport 2018: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk
Resultatrapport 2018: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk Stina Laursen, Kim Rubensson och Arjann Akbari Inledning Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 konstrueras
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux)
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter höstterminens kursprov Intryck och avtryck har besvarats av 439 lärare.
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, VT 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, VT 2015 I anslutning till vårterminens ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
Läs merInledning. Provbeskrivning. Historia åk 6
Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux) Resultatet av sammanställningen av uppgifter från lärarenkäten vid vårterminens kursprov Leva livet
Läs merRelationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs
Enheten för förskole- och grundskolestatistik Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 Sammanfattning På nationell nivå visar resultaten att majoriteten av eleverna
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender
Rapport nr 8, 2018 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender 2014-2018. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs mer