Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux)

Transkript

1 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux) Resultatet av denna sammanställning av uppgifter från lärarenkäter vid kursprovet Hur mår du? som gavs höstterminen 2005, kan sammanfattas i fyra punkter: Många lärare utrycker sig mycket positivt angående höstterminens tema, som verkar vara ett tema som berör terminens provdeltagare. Texthäftena anger 95 % av lärarna att deras skola har köpt, vilket är fler än förra höstterminen. Bilderna i texthäftet anser 40 % är välvalda medan majoriteten (52 %) anser att de är ganska bra. Vad gäller texterna anses brevet av Seneca Breven till Lucilius vara den mest olämpliga, tätt följd av den danska dikten Sundhedsråd och Evert Taubes sångtext På kryss med monsunen. Överlag anses texterna vara välvalda eller ganska bra. En stor majoritet av lärarna (82 %) skriver att det muntliga delprovet har gått bra och att det hjälper eleverna att sätta sig in i provet inför skrivuppgifterna. Delprovets förtjänster är främst de intressanta ämnesförslagen och de rimliga krav som ställs i uppgiften. Flera lärare tycker att A-uppgiften bör utgå på grund av provets tidskrävande karaktär med tre delprov. Det finns lärare som väljer att inte låta sina elever lösa någon A- uppgift, trots att A-delen är obligatorisk. Vad gäller B-uppgifterna anses majoriteten vara välvalda. Det är endast en uppgift, uppgift B4 Mat i skön förpackning/mat i text och bild som majoriteten av lärare inte anser är välvald. Det är 403 lärare som har svarat på lärarenkäten för höstterminens prov Hur mår du? Temat för året är Hälsa och livsstil och vårterminens prov har titeln Leva livet. Fördelningen mellan lärare som undervisar i ungdomsgymnasiet 356 st. (88 %) och på komvux 46 st. (11 %) är ungefär den samma som tidigare terminer, liksom andelen lärare som undervisar i kursen Svenska som andraspråk B 17 st. (4 %). Beräkningarna nedan baseras på 403 enkäter om inget annat anges. Fråga 1: Det gröna häftet Allmänna anvisningar för provet Övervägande delen av de lärare som svarat på enkäten är mycket positiva till den information som ges i det gröna häftet. Av de 91 % som tycker att häftet är bra anges som skäl att allt finns samlat, att det är tydligt samt att relevant information finns med. Fördelen med kopieringsunderlag framhålls av flera och dess lättförståeliga karaktär lyfts fram som mycket positiv. Fråga 2 5: Delprov I: det muntliga provet Trots obligatoriet finns det fortfarande lärare som anger att deras elever inte genomfört det muntliga provet. Skälen till detta påminner delvis om tidigare lärarenkäters kommentarer, till exempel verkar tidsbrist vara en faktor som påverkar huruvida läraren genomför det muntliga provet eller inte. Talängslan hos elever anges också som orsak till att enskilda elever inte gjort delprovet. Många skriver dock att när eleverna är väl förberedda och har börjat i tid med

2 uppgiften blir resultatet lyckat och 82 % anser att provet gått bra. Flera framhåller att orsaken till det lyckade resultatet var de intressanta ämnesförslagen, de rimliga kraven som ställs i uppgiften samt att eleverna är duktiga på att tala väl. 82 % har valt att göra det muntliga provet i anslutning till provperioden, något som hjälper eleverna att sätta sig in i terminens tema. Terminens prov fann eleverna intressant och stimulerande enligt majoriteten av lärarna. Kriterierna för bedömning av elevernas muntliga presentationer anser 52 % att de har haft stor nytta av, och 26 % anser att de har haft viss nytta av dem. Endast sju stycken, har svarat ingen nytta. Kraven uppfattas som rimliga och relevanta. Flera lärare kommenterar dock att bättre instruktioner kring krav att hålla tiden krävs. Fråga 6 9: Förberedelsen inför de skriftliga proven Det kopieringsmaterial som ingår i det gröna häftet används i hög och 90 % använde Frågor att fundera över inför det nationella provets skrivdag. Skrivråden Hur gör man har använts av 94 % medan diskussionsmaterialet Hur bedöms en elevtext användes av några färre, 81 %. Cd:n har använts av endast 41 % av lärarna till elever med lässvårigheter. Fråga 10 11: Delprov II och III: skrivuppgift A och B Av de svar som lämnats om A-uppgiftens funktioner framgår att 78 % anser att A-uppgiften gör eleverna förtrogna med texthäftets innehåll, 74 % att den utgör en del av provprocessen, 46 % att den prövar ett annat skrivande än B-uppgifterna och 45 % att den testar läsförmågan. Endast 39 % anser att uppgiften väcker intresse för provet i fråga. En sammanställning av lärarnas åsikter om skrivuppgifternas lämplighet för respektive program alternativt skolform redovisas i tabell 1. Tabell 1. Hur bedömer du skrivuppgifterna för eleverna på det här programmet alt. komvux? Svaren i procent. Hur bedömer du skrivuppgifterna på det här programmet? Välvald Ganska bra Olämplig A1 Texter om hälsa A2 Hälsa på bild A3 Till bibliotekarien B1 ver. 1Alkohol och hälsa hur går det ihop? ver 2 En sund själ i en sund kropp B2 Ett friskare liv!/lev så här! B3 Mat, miljö och trender/ Mat och miljö hur går det ihop? B4 Mat i skön förpackning/mat i text och bild B5 Tjejer och killar på nätet B6 En matupplevelse att minnas! B7 Storlek större B8 Vändpunkten! B9 Skönhetsideal idag/ Vacker till vilket pris som helst Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (403) enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Vad gäller uppgiften B1 har vi två versioner. Vi skiljer dock inte dem åt vid sammanräkningen av vad respektive lärare tycker om uppgifterna.

3 Som framgår av tabell 1 anser lärarna att uppgift A1 är lämpligare än A2 och A3 som i stort sett är likvärdiga. De senare uppgifterna förutsätter bildstudier, något som tycks innebära att uppgifterna väljs bort av vissa lärare. Det vidgade textbegreppet i kursplanen verkar inte riktigt har slagit igenom hos alla ännu. Det är dock 73 respektive 76 % som anser att uppgifterna är välvalda eller ganska bra. De B-uppgifter som flest antal lärare finner välvalda är B9 Skönhetsideal idag/vacker till vilket pris som helst (70 %), B1 Alkohol och hälsa hur går det ihop? eller En sund själ i en sund kropp (67 %) och B7 Storlek större (66 %). Tätt därefter följer ytterligare tre uppgifter som anses välvalda av mellan 59 och 53 % och samtliga uppgifter anses välvalda eller ganska bra av majoriteten av lärarna. Den uppgift som får högst värde (9 %) för olämplig är B4 Mat i skön förpackning/mat i text och bild. En lärare uppmanar provgruppen att inte låta eleven välja genre, då eleven i denna uppgift fick möjligheten att välja mellan att skriva en essä, en krönika eller en artikel. Några lärare skriver också att de tycker att krönikor och essäer är svåra genrer att skriva för eleverna. Fråga 12 15: Texthäftet Av lärarna som besvarat enkäten har 95 % angivit att skolan köpt provhäftena och 2 % att de kopierat. När det gäller bilderna i texthäftet anser 40 % att de var välvalda medan majoriteten (52 %) fann bilderna vara ganska bra. Endast 1 % tyckte att bilderna var olämpliga. Några lärare ger också synpunkter på texthäftets bildmaterial. De flesta finner bilderna välvalda och stimulerande men en lärare kommenterar att text och bild på en sida inte passar ihop, vilket inte är något som provgruppen eftersträvar, då bilderna finns med för att ytterligare vidga elevernas referensramar. Av texterna är Söta mellanmål i förskolorna en debattartikel från DN, ett utdrag ur Lotte Möllers bok Självsvält samt artiklarna Friare syn på att suga sig vacker, Robin kämpar mot utseendefixering, Så här många liter dricker unga per år och Sjuk som en nötkärna de texter som anses vara mest välvalda i texthäftet. Fler än 70 % av lärarna finner att dessa texter är välvalda. För övrigt tycks texterna anses som välvalda eller ganska bra av de flesta lärare då endast tre texter anses som olämpliga av fler än 10 %. Mest olämplig anses brevet Breven till Lucilius av filosofen Seneca vara. Av de (12 %) som anser att texten är olämplig anger några att texten är svår för elever som studerar på yrkesförberedande program. Flera lärare (11%) uttrycker också ovilja mot den danska dikten Sundhedsråd och Evert Taubes På kryss med Monsunen. En lärare uttrycker sin önskan om att Taubes sångtext borde ha sjungits på cd:n. Fråga 16 17: Det röda häftet Liksom vid föregående terminers prov har i stort sett samtliga lärare uppgett att de haft stor nytta eller viss nytta av det röda häftet som innehåller underlag för bedömning. Övervägande delen av dem som svarat har också använt sig av medbedömning på sin skola.

4 Fråga 17 21: Kursprovet och kursplanen I enkäten finns varje termin frågor om kursprovet i relation till ämnessynen till kursplanen, betygskriterier, innehåll och slutbetyg. Lärarnas synpunkter för höstterminen 2004 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Lärarens synpunkter i relation till kursplanen. Svaren i procent. I vilken anser du att kursproven speglar ämnessynen i kursplanen? I mycket stor I ganska stor I ganska liten I mycket liten / ingen alls påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier? påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen? påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen?... påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever? Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (403) enkäter. Procentsatserna för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. Som tidigare terminer är svaret i ganska stor det vanligaste på samtliga fem delfrågor. Flera lärare har lämnat kommentarer till dessa frågor. Till exempel saknar en lärare en tydligare betoning på skrivprocess i kursprovet, då detta är något som lyfts fram i kursplanerna i svenska. Provgruppen anser att processtanken finns representerad i och med kopplingen mellan de tre delproven och dessutom genom de diskussionslektioner som föregår provet. En annan lärare betonar att kursplanerna för Svenska B och Svenska som andraspråk B innehåller fler aspekter än vad kursprovet testar, vilket måste spegla det slutbetyg som eleven erhåller i slutet av kursen. På frågan om provets olika delar ger det stöd som behövs för bedömning av andraspråkselevers prestationer svarar 29 % ja eller ja, i viss mån men 4 % svarar nej på frågan. Liksom vid tidigare prov har betydligt fler lärare besvarat den här frågan än antalet som uppgett att de undervisar i kursen Svenska som andraspråk B. Av de fåtal svar från lärare som svarar på frågan om hur provet har fungerat för elever i behov av särskilt stöd framgår att provet överlag har fungerat och att elever med grava läs- och skrivsvårigheter förutom att de har haft tillgång till cd-skivan också har fått utsträckt tid till sitt förfogande. Övriga kommentarer När provgruppen ser till de övriga kommentarer som det finns plats för att komma med i slutet av lärarenkäten och jämför dem med tidigare års kommentarer, märker gruppen att det är relativt få som väljer att kommentera terminens prov. Detta kan bero på att många lärare verkar vara nöjda med temat för provet den här gången, något som går att utläsa av flera svar i enkäten. Flera av dem som har kommit med frågor och synpunkter har fått personliga svar

5 men vi har inte haft möjlighet att svara alla. Några återkommande kommentarer redovisas i stället här. De mest frekventa synpunkterna gäller provets tidskrävande utformning. Flera lärare tycker att A-uppgiften ska tas bort. En lärare kommer med förslaget att låta eleverna skriva ett kursprov liknande A-uppgiften i slutet av kursen Svenska A i stället för att ha ett så stort prov med flera delprov i slutet av kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Provgruppen håller på att utpröva en ny A-uppgift inför hösten 2007, vilken går ut på att utveckla det muntliga provet som även ska innefatta en skriftlig uppgift. Detta delprov ska ersätta den nuvarande A-delen, vilket alltså leder till att kursprovet endast kommer att ha två delprov, något som förhoppningvis kommer att förbättra den tidskrävande utformningen något. Det finns även ett par lärare som tycker att provet kommer för sent i kurserna. Förklaringen till att provet ges så sent är att eleverna ska ha möjlighet att visa sina färdigheter i svenskämnet, och ju längre tid de har läst svenska desto fler färdigheter besitter de förhoppningsvis och får därmed också en större chans att lyckas väl med provet. A-uppgiftens utförande har debatterats tidigare i olika sammanhang. Några har inte genomfört detta delprov den här terminen trots obligatoriet och det tycks, precis som sammanställningar från tidigare år visar, vara främst dessa lärare som är kritiska till uppgiften. Många lärare anser att alla uppgifter i B-delen ska kräva textanvändning. Provgruppen menar att ett par uppgifter inte ska behöva ha textanvändning för att kunna lösas, då dessa kan ses ha en något enklare karaktär och ökar valfriheten för eleven att kunna välja en uppgift som hon tror sig kunna bemästra. Möjlighet för eleven att visa att hon behärskar referatteknik ges dessutom i A-uppgiften. Vad gäller texthäftets innehåll och utformning väljer lärarna att inte komma med så många kommentarer. Några lärare påtalar att de saknar fler utdrag ur skönlitterära texter. Terminens prov som helhet har kommenterats av flera lärare, även om det den här terminen var färre än i fjol. Påfallande många uttrycker sig positivt: Ett mycket lyckat prov, kanske det bästa på tio år. Temat intresserar!, skriver en lärare. En annan lärare skriver Temat Hur mår du? var mycket lyckat! Alla har åsikter/erfarenheter att dela med sig. Ett fåtal finner uppgifterna för svåra för speciellt yrkesprogram. Några lärare anser att provet var för känsligt och att det var för mycket kroppsfixering. Andra anser att kroppsfixering är något som genomsyrar vårt samhälle i dag och därför berör eleverna. Proven blir bättre och bättre är en synpunkt som några lärare ger uttryck för. En jämförelse av lärarnas synpunkter denna termin med tidigare terminer visar många likheter. Lärarnas syn på provens utformning och innehåll är övervägande positiv. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk FUMS Box UPPSALA Joakim.Jansson@nordiska.uu.se Tfn: