Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dröm och verklighet, ht 2007 (gymnasiet och komvux)

Transkript

1 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dröm och verklighet, ht 2007 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter höstterminens kursprov Dröm och verklighet har besvarats av 464 lärare. Av dem undervisar 87 % i ungdomsgymnasiet och 9 % på komvux. Det är ungefär samma fördelning som tidigare terminer. Drygt 3 % av lärarna undervisar i kursen Svenska som andraspråk B. Beräkningarna nedan baseras på 464 enkäter om inget annat anges. Fråga 1 3: Synpunkter på provets innehåll och utskick Av de svarande lärarna anger 77 % att de är nöjda med provet som helhet. Temat beskrivs som intressant, aktuellt och intresseväckande av många lärare. 16 % svarade att provet som helhet inte var så bra. För abstrakt tema för mina elever skriver en lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Liknande kommentarer ges av ytterligare ett tiotal lärare på yrkesförberedande program. Från och med höstterminen 2007 skickas provmaterialet ut till skolorna i två omgångar för att öka säkerheten kring provet. Sex veckor före delprov B får skolorna texthäfte, cd och information inför det muntliga provet. En till två veckor innan delprov B kommer uppgifterna till det skriftliga provet och bedömningsanvisningar. 76 % tycker att utskicket i två omgångar fungerade bra, men 11 % tycker inte att det gjorde det. De som är negativa uppger ofta att de inte nåtts av informationen om förändringen av provets upplägg och utskick och därför anser att materialet kom för sent. Nytt för höstterminen 2007 var också att kursprovet endast bestod av två delprov, ett muntligt och ett skriftligt. Av enkätsvaren framgår att 72 % anser att förbättringen är positiv, framförallt för att det gör provet mindre krävande både för elever och för lärare. Många anser att det räcker med en skrivuppgift och att den tidigare A-delen inte var så bra. Andra lärare skriver att provet upplevs mer som en helhet nu och att det är positivt att muntliga färdigheter uppvärderas i och med att det muntliga provet väger tyngre i det sammanvägda provbetyget än tidigare. Av lärarna svarar 18 % att förändringen är negativ. Vissa uppger att de saknar den gamla A- delen som förberedde eleverna inför den mer omfattande skrivuppgiften och kunde väga upp om en elev misslyckades med den stora skrivuppgiften men lyckades bra med de två andra delproven. Många har också synpunkter på hur det nya muntliga delprovet är utformat. Den vanligaste åsikten är att uppgiften är för styrd nu jämfört med det tidigare muntliga provet. Ett antal lärare upplevde också att den nya uppgiften var för konstruerad för att det skulle bli en naturlig talsituation för eleverna. För ytterligare information om lärares åsikter kring det muntliga provet, se fråga Fråga 4 6: Lärarinformation (det gröna häftet) Hela 92 % av lärarna tycker att informationen i det gröna häftet är bra. Informationen upplevs som tydlig och heltäckande. Jag är ny och klarade mig nästan helt själv tack vare instruktionerna i häftet skriver en lärare. Liksom i de två senaste provens enkäter anser 5 % att informationen inte är så bra. Det som framförallt efterlyses är ytterligare information kring det muntliga provet och vad som händer när en elev inte följer instruktionerna beträffande pm:et eller talets längd. I likhet med tidigare terminer använder de flesta lärarna kopieringsunderlagen för förberedelse inför de två delproven. Mest populära var Förslag till infallsvinklar för det

2 muntliga provet och Hur gör man? Skrivråd som hela 93 % respektive 92 % har använt tillsammans med sina elever. Elevens pm två fungerande lösningar delades ut av 89 % av lärarna, Beskrivning av uppgiftstyper och Frågor att fundera över av 88 %, Bedömning av delprov A: muntlig uppgift av 86 % och Hur bedöms en elevtext av 83 %. Det är inte lika självklart att använda cd:n med texthäftet som en del av förberedelsearbetet. Endast 18 % uppger att hela klassen har lyssnat på den, medan 30 % har använt den med ett begränsat antal elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd uppger de flesta att cd:n är en av anpassningarna som har gjorts för eleven. (Se även Andra aspekter på provet, fråga 18.) Fråga 7 9: Texthäftet Andelen skolor som köper texthäftena fortsätter att vara hög. Så många som 93 % av skolorna har köpt häftena medan 3 % har kopierat dem. Resterande 4 % har inte lämnat något svar på frågan eller uppger att de köpt in ett antal prov och kopierat resten. Bilderna i texthäftet är välvalda enligt 48 % av lärarna och ganska bra enligt 46 %. Endast 4 % finner dem olämpliga. En sammanställning av lärarnas åsikter om texternas lämplighet för eleverna på det program som läraren undervisar, redovisas i tabell 1. Tabell 1. Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Sida Välvald Ganska bra Olämplig 3 Jag har en dröm 88 7 >1 4 De kämpar för sina systrars frihet >1 5 Bräcklighetens poetik Faunen Här har du ditt liv, Darin Lilla sömnboken Ett drömspel Drömmar i ett tvärkulturellt perspektiv Drömteorier under och 1900-talen Rasande skickligt Livet en dröm Alkemisten Sköldmön + Jag ska rädda världen Jag blir stressad Ingen tjänar på domedagen Underhållning till döds Ett spel är ett spel är ett spel Grabbarna gibbar helst hela natten Gunnlaug Ormstungas saga Hávamál Ingen vill dejta en ingenjör Hej då, mamma Läsarna håller koll på DN:s källkontroll Nils Karlsson-Pyssling Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga 464 enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen.

3 Samtliga texter i häftet bedöms som välvalda eller ganska bra av en majoritet av lärarna. Utdraget ur Martin Luther Kings tal Jag har en dröm tycker hela 88 % var välvalt och mindre än 1 % svarar att det är olämpligt. De texter som lärarna tycker minst om är Strindbergs skådespel Ett drömspel och Hávamál som 16 % respektive 14 % anser vara olämpliga för eleverna. Fråga 10 13: Delprov A: muntligt prov 68 % av lärarna uppger att det muntliga provet gick bra i deras klass. Många har kommenterat frågan och den vanligaste kommentaren till ett lyckat resultat är att eleverna varit väl förberedda och att de är vana vid att hålla tal. Många lyfter också fram pm:et som en av anledningarna till att eleverna klarade provet bra, då det gjorde att de förberedde sig väl och blev tvungna att strukturera sina tal. Även uppgiften och provets upplägg får beröm. 18 % svarar att det muntliga provet inte gick så bra. Av dem som lämnat kommentarer anser drygt hälften att det dåliga resultatet beror på uppgiftens utformning. Den vanligaste kommentaren är att uppgiften är för styrd jämfört med det tidigare muntliga provet, vilket gjorde att många tal blev ganska lika varandra och därmed tråkiga att lyssna på. Resterande lärare uppger istället att det dåliga resultatet beror på att eleverna är blyga, att de inte tycker om muntliga framföranden eller att de inte tagit uppgiften på allvar. 11 % av lärarna har valt att inte besvara frågan. Övriga 3 % har svarat att provet gick både bra och inte så bra. Bedömningsunderlaget för det muntliga provet hade 54 % av lärarna stor nytta av och 40 % viss nytta av. Kraven som ställs för respektive betyg upplevs som bra och relevanta av det stora flertalet lärare. Några lärare lyfter fram att det är svårt att betygssätta tal och svårt att skilja mellan de olika betygsstegen, speciellt VG/MVG. Endast 3 % svarar emellertid att de inte hade någon nytta av bedömningsunderlaget. Uppgiften att skriva ett pm inför det muntliga provet är ny för höstterminen 2007 och är något som har kommenterats flitigt på många ställen i lärarenkäterna. På frågan Hur fungerade det för eleverna att skriva pm i anslutning till det muntliga provet? svarar 64 % av lärarna att det fungerade bra. De vanligaste kommentarerna är att pm:et gör att eleverna förbereder sig och att det hjälper dem att strukturera sitt tal. Många skriver också att kopieringsunderlagen med exempel på hur ett pm kan se ut var till stor hjälp för eleverna och att anvisningarna upplevdes som tydliga. Ett fåtal lägger dock till att pm:et egentligen är överflödigt eller att det skulle vara bättre om eleverna skrev ett talmanus. 24 % svarade att det inte fungerade bra att skriva pm. Här pekar kommentarerna i många olika riktningar. De vanligaste är att eleverna tyckte det var svårt att skriva pm, att förstå instruktionen och vad som menas med infallsvinkel. Ett antal lärare skriver att eleverna inte tog uppgiften på allvar och inte förstod varför de skulle skriva något som ändå inte betygssätts. Några lärare tar själva på sig skulden för att det inte fungerat så bra att skriva pm då de skriver att modellen är ny och ovan för dem och att de på grund av det inte var tillräckligt tydliga i sina instruktioner till eleverna. Fråga 14 16: Delprov B: skriftligt prov En sammanställning av lärarnas åsikter om skrivuppgifternas lämplighet för eleverna på det program som läraren undervisar, redovisas i tabell 2.

4 Tabell 2. Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? Välvald Ganska bra Olämplig B1 Drömmen om en bättre värld (artikel) B2 Vad betyder drömmarna? (krönika) B3 Dygnet runt (artikel) B4 Farliga förebilder? (debattinlägg) B5 Yrkesdrömmar (manus) B6 Från mun till mun (inlägg) B7 Vårt behov av verklighetsflykt (debattinlägg) B8 Nyhetsflödet (manus) B9 Livet en dröm (essä) Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (464) enkäter. Procentsatser för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen Mest uppskattad av skrivuppgifterna är debattinlägget Vårt behov av verklighetsflykt som 73 % av lärarna tycker är välvald. Nästan lika omtyckt är artikeln Drömmen om en bättre värld som får omdömet välvald av 71 % av lärarna. I ämnesinstruktionen hänvisas till utdraget ur Martin Luther Kings tal och artikeln De kämpar för sina systrars frihet som båda var omtyckta av lärarna. Inlägget Från mun till mun är minst uppskattad. 30 % anser att den är välvald, 45 % att den är ganska bra och 9 % att den är olämplig. Liknande resultat får essän Livet en dröm som 40 % tycker är välvald, 38 % ganska bra och 9 % bedömer som olämplig för de egna eleverna. Att skriva en essä är svårt för många elever och som inspirationstext anges dessutom Strindbergs Ett drömspel som i tabell 1 visade sig vara häftets minst uppskattade text. Bedömningsunderlaget till det skriftliga provet är till stor nytta enligt 81 % av lärarna och till viss nytta enligt 17 %. Mindre än 1 % av lärarna anser de inte har någon nytta av det alls. Svårbedömda elevlösningar medbedöms på 46 % av skolorna och diskuteras med kollega av 12 % av lärarna. 17 % uppger att de sambedömer alla elevlösningar, medan 7 % av lärarna bedömer texterna helt ensam. 6 % svarar att en annan lärare har bedömt texterna och 12 % att man har löser rättningen på annat sätt på skolan eller kombinerar de tidigare nämnda sätten. Fråga 17 18: Andra aspekter på provet På frågan Ger provets olika delar det stöd du behöver för bedömning av elever som läser svenska som andraspråk? uppger 80 % av lärarna att de inte har några elever som läser svenska som andraspråk eller väljer att inte svara alls. Av resterande 87 lärare svarar 35 stycken (40 %) ja, 47 stycken (54 %) ja, i viss mån och 5 stycken (6 %) nej. Liksom tidigare terminer är det betydligt fler lärare som svarar på frågan om andraspråkselever än som uppger att de undervisar i svenska som andraspråk. De flesta lärare med elever i behov av särskilt stöd att eleverna får använda cd:n med texterna inlästa och att de får längre skrivtid. Andra vanliga anpassningar är att eleverna får skriva på dator, att de gör provet i en annan sal eller hos speciallärare/specialpedagog. Fråga 19 20: Kursprovet och kursplanen I enkäten finns varje termin frågor om kursprovet i relation till ämnessynen i kursplanen, betygskriterier, innehåll och slutbetyg. Lärarnas synpunkter för höstterminen 2007 redovisas i tabell 3.

5 Tabell 3. Fördelning av lärares synpunkter på kursprovet i Svenska och Svenska som andraspråk B, ht -07. I vilken utsträckning anser du att kursprovet I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning/ingen utsträckning alls Antal svarande lärare speglar ämnessynen i kursplanen?... påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier?... påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen?... påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen?... påverkar vilket slutbetyg du ger enskilda elever? Anm: Procentsatserna har beräknats på samtliga (464) enkäter. Procentsatserna för enkäter med två respektive inget svar redovisas inte i tabellen. I likhet med tidigare terminer är svaret i ganska stor utsträckning det vanligaste på samtliga fem delfrågor. Övriga kommentarer Många lärare har fått personliga svar på de kommentarer de ger i enkäterna. Vi har dock inte möjlighet att besvara alla. I stället redovisas några återkommande kommentarer här. Många lärare påpekar att det nationella provet är en del av bedömningsunderlaget tillsammans med övrigt som eleven presterat under B-kursen men att lärarens egen bedömning av elevernas färdigheter i svenska språket ofta överensstämmer med provresultatet. Nationellt kursprov skänker trygghet för oss lärare att vi tänker rätt i bedömningen skriver en lärare. Andra lärare anser inte att kursprovet testar alla mål i kursplanen. Det nationella provet ger bra vägledning vad det gäller skrivförmåga och talförmåga skriver en lärare men fortsätter Dock lägger vi större delen av undervisningen på litteraturstudier, som ju endast i liten grad ingår i provet. Andra lärare är av motsatt åsikt. Det fångar mycket av kursinnehållet skriver en lärare. Vårterminen 2007 innehöll kursprovet flera skrivuppgifter som speciellt riktade sig till elever på yrkesförberedande program, något som var mycket uppskattat av många yrkeslärare. I höstterminens prov fanns uppgiften Yrkesdrömmar som även den var utformad med tanke på elever på yrkesförberedande program. Nedan redovisas några lärares tankar kring detta: Det är uppmuntrande att uppgift B3 Yrkesdrömmar finns med Äntligen en skrivuppgift som yrkesprogrammens elever kan relatera till skriver en lärare på fordonsprogrammet.

6 Ytterligare en lärare på fordonsprogrammet skriver: Bättre möjligheter för mina elever till rättvisa betyg med årets ämnen. Förra året vinklades för mycket mot tidningstexter. En annan lärare tycker dock att det är synd att en så lovande uppgift för yrkeselever som Yrkesdrömmar inte kan fördjupas och skriver vidare Försök gärna nästa gång också skapa sådana uppgifter som tar yrkeselever på allvar. Man behöver inte vara svag i svenska bara för att man har valt en praktisk utbildning. En lärare som undervisar på barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet efterlyser istället ytterligare en IG VGuppgift. Sammanfattningsvis kan sägas lärarna som besvarat enkäten är övervägande positiva till kursprovet. Andelen lärare som inte tycker att provet som helhet är så bra har dock ökat jämfört med föregående terminer. Den kritik som framförs i enkäterna rör ofta förändringen av provets utformning. Det nya muntliga provet har kommenterats av många lärare och har fått både kritik och beröm. Vi i provgruppen är tacksamma för alla synpunkter och förslag på förändringar som har inkommit. De är till stor hjälp i vårt fortsatta arbete. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk FUMS Box UPPSALA Kristina.Eriksson@nordiska.uu.se