1900-talets ideologiska missbrukarvård Johan Edman SoRAD Stockholms universitet johan.edman@sorad.su.se
Alkoholistlagarna Icke-medicinsk definition av problemet. Vård av missbrukaren och skydd för andra. Stor frihet i lagtillämpningen.
Motbokstiden Problemet: bristande familjeförsörjning och bristande sexualmoral. Lösningen: arbete och moralisk fostran.
Arbetet i fokus Venngarns stadga, 1916 56 Med vården åsyftas, att de å anstalten intagna skola genom arbete och moralisk påverkan sättas i stånd att återgå till ett nyktert och ordentligt liv.
Arbetsvillighet som diagnosinstrument N. anför som skäl att säsongen för byggnadsarbetare börjar för fullt i maj månad och att arbetsutsikterna är gynnsamma då (1956). Säger sig ha möjlighet att starta en tillverkning av skidbyxor och behöver komma igång med produktionen för skidsäsongen (1957). Måste komma ut ganska snart, då sommaren är bästa tiden för fotografering (1963).
Missbrukarvård som könsfostran Astrid Sundberg (SSNN), 1924 Kvinnlig alkoholist! Vem känner icke en fasa vid det uttrycket. Det är ju också i de flesta fall så, att en kvinna, som förfallit till spritmissbruk, även i andra hänseenden, ur moralisk och sedlig synpunkt, står på ett lågt plan.
En sexualmoralisk journal Sedan vilken tid har den undersökte missbrukat alkoholhaltiga drycker? Torde ha varit sedan ungdomen, då hon förde ett lösaktigt leverne (1936). Är den undersökte alkoholintolerent? På grund av sitt alkoholmissbruk och omoraliska leverne, skörlevnad, ej i stånd att taga hand om sitt hem, sina barn och sig själv (1951).
Avskaffad motbok och medicinska förhoppningar Ivan Bratt, 1953 Det som förr var omoral, vanart eller brott uppfattas numera med förkärlek som missanpassning, abnormitet eller sjukdom.
Den gäckande sjukdomen Curt Åmark, 1963 Det är också svårt att acceptera, att denna egendomliga sjukdom har sådana symtom, som visar sig företrädesvis på fredagar och lördagar. SSNN:s psykolog, 1960 Man börjar så småningom acceptera att alkoholismen är en sjukdom, i varje fall anses det finnas orsaker som gör att någon blir alkoholist.
Det långa 70-talet Runnagårdens psykolog, 1972 Det finns en rad olika tekniker med olika namn, tekniker som innebär att man uppmärksammar förnimmelser som man får av rörelser och koncentrerar sig på att uppleva dessa förnimmelser.
VoI.jpg johan.edman@sorad.su.se
Rikspolitiken 1960 2000 Konsensus: det allvarligaste problemet extraordinära åtgärder borgfred Ideologiska positioneringar: arbete, studier, bostad modernitet och urbanisering sekularisering och kulturell förflackning klassbakgrund och klassamhälle välfärdsstat vs. civilsamhälle (skattetryck, barnomsorg, etc.)
Vården Bli medveten om människans plats i naturen, naturens resurser, hur människan påverkar naturen och hur naturen återverkar på människan. (1978) Till Knogarna kommer man för att knoga, att jobba vardagar mellan 8.00 16.30. (1978)
Vården med den kristna tron som grund ge, andlig, social, och medicinsk rehabilitering till ett normalt fungerande liv i samhället (1996) lära sig att samarbeta med andra, planera arbetet, passa tider vad gäller fika och lunchrast (1996)
Ovården (Narconon vs. Socialstyrelsen) Scientologin är antimedicinsk, antipolitisk och antidemokratisk. Scientologin är en säregen kult baserad på markanta ekonomiska intressen. Vårdmetoden utgår ej från vetenskap och beprövad erfarenhet. Scientologykyrkan och Narconon härstammar från USA ; metoderna är inte är önskvärda i det svenska samhället.
Ovården egendomligt att Ni säger nej till denna ansökan då det från regeringen talas om en ökad privatisering av vården (1992) Det måste vidare ifrågasättas om det är lämpligt att exempelvis amfetaminmissbrukare vistas på samma institution som sexmissbrukare. (1996)
100 år av missbrukarvård Rikspolitisk borgfred och ideologiska utspel (från ointresse till ideologiskt slagfält). Stor frihet i implementeringen. Normativa och ideologiska målbilder starkt styrande i vården: klass och kön centralt arbetsamhet konstant från skötsamhet till ansvarstagande från ideologiskt styrt heterogent behandlingsinnehåll till formalistiskt icke-styrd marknadslösning evidensbasering som marknadsmoderator?
johan.edman@sorad.su.se Tack!