Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omfattar jord- och skogsbruket, trädgårdsodlingen, fiskeri-, viltoch renhushållningen, landsbygdsutvecklandet, veterinärvården samt den därmed förknippade tillsynen över animaliska livsmedel, användningen av vattentillgångar och lantmäteriet. Förvaltningsområdets verksamhet har följande strategiska allmänna mål: skapa och upprätthålla förutsättningar för en hållbar och mångsidig användning av förnybara naturtillgångar samt för tryggande av en god kvalitet på de nyttigheter som fås av dessa skapa och upprätthålla förutsättningar för utvecklandet av landsbygdsnäringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden säkerställa kvaliteten på livsmedel samt djurens och växternas hälsa. Följande centrala ändringar inverkar på förvaltningsområdets verksamhet år 2003: användningen av träenergi ökar och den internationella skogspolitiken får större betydelse fortsatta förhandlingar 2003 om stödet vid allvarliga svårigheter till södra Finland halvtidsöversynen av Agenda 2000 EU:s utvidgning förhandlingsrundan i WTO Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt uppgiftsområde samt inkomsterna (kapitel 12.30) under åren 2001 2003, milj. euro (inom parentes en hänvisning till det kapitel under vilket anslaget har budgeterats år 2003): 2001 2002 2003 2002/2003 bokslut ordinarie budget budgetprop. förändring Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygden sammanlagt 2 025 2 095 2 145 +49 inkomststöd för jordbruk och trädgårdsodling (30.12) 1 745 1 756 1 771 +16 marknadsföring av jordbruks- och trädgårdsprodukter (30.13) 159 152 159 +7 utveckling av gårdsbruks- och landsbygdsstrukturen (30.14) 71 136 161 +25 forskning, rådgivning och övriga utgifter (30.15 och 21) 50 51 52 +1 Skogsbruk (30.31, 32 och 33) 140 140 155 +16 Fiskeri-, vilt- och renhushållning (30.41 och 42) 57 56 56 +1 Vattentillgångar och lantmäteri (30.51, 61 och 62) 75 78 78 +1 Livsmedel och hälsa (30.71, 72, 73 och (74)) 37 38 42 +4 Övrig verksamhet (30.01, 02, 03 och 04) 61 60 89 +29 Sammanlagt, utgifter 2 395 2 466 2 565 +99 Sammanlagt, inkomster (kapitel 12.30) 1 144 890 886-4 År 2003 baserar sig tilläggen i anslagen i huvudsak på höjningen av de stöd som kompenserar den sänkning av de institutionella priserna som genomförandet av Agenda 2000 förutsätter, det effektiverade genomförandet av program som medfinansieras ur EU:s strukturfonder och som gäller åren 2000 2006 och det nationella skogsprogrammet 2010 samt genomförandet fullt ut av övervakningsprogrammet för BSE. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
De preliminära resultatmålen inom förvaltningsområdet för 2003 enligt uppgiftsområde: Jordbruk och trädgårdsodling samt landsbygd Utgående från det strategiprojekt för jordbruket som blev klart 2001 ställde statsrådet upp följande sex nationella mål för Finlands jordbrukspolitik fram till 2010. För att uppnå dessa mål genomför förvaltningsområdet 2003 de mer detaljerade åtgärder som nämns vid varje punkt: 1. Förstärkning av den konsumentorienterade verksamheten inom hela livsmedelskedjan Genom den egna verksamheten och bl.a. genom styrning av resurserna säkerställer förvaltningsområdet att livsmedelskedjan producerar högklassiga och säkra livsmedel. 2. Förbättring av marknadens funktion En kundorienterad verksamhet inom livsmedelskedjan säkerställs även genom produktion av information om konsumenternas och medborgarnas kvalitetsförväntningar samt genom utökat kunnande och samarbete inom produktionskedjan med hjälp av forskning, utbildning, rådgivning och utvecklingsprojekt i enlighet med den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen. 3. Säkerställande av jordbrukets lönsamhet och verksamhetsförutsättningar År 2003 är målet att vid förhandlingarna med kommissionen få till stånd ett resultat i fråga om det nationella stödet till södra Finland som tryggar verksamhetsförutsättningarna för jordbruksproduktionen och produktionens lönsamhet samt möjliggör en balanserad utveckling av olika områden. Dessutom påverkas halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken så att Finlands speciella förhållanden beaktas i besluten. 4. Utveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken i en jämlikare och socialt, ekonomiskt och ekologiskt mer hållbar riktning Förberedelser för reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik görs genom preciseringar av Finlands mål för att jämna ut de naturliga skillnaderna i konkurrenskraften mellan olika områden så att det fästs allt större uppmärksamhet vid det faktiska behovet av ekonomiskt stöd med beaktande av kraven på en hållbar utveckling, miljövård och djurens välbefinnande. 5. Effektivering av växelverkan mellan jordbruks- och landsbygdspolitiken Finlands ställningstaganden preciseras vad gäller det sätt på vilket den ökade efterfrågan på olika offentliga nyttigheter som jordbruket producerar tillgodoses och det sätt på vilket produktionen av offentliga nyttigheter beaktas i jordbruksoch landsbygdspolitiken. 6. Förbättring av jordbrukets struktur För att öka antalet generationsväxlingar utreds möjligheterna att effektivera nuvarande metoder. Skogsbruk Statsrådet beslutade den 18 november 1999 om genomförande av Finlands nationella skogsprogram 2010, vilket ingår i regeringsprogrammet, som en helhet som är i balans med avseende på skogarnas ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet. Inom förvaltningsområdet genomförs det nationella skogsprogrammet. Syftet med det nationella skogsprogrammet är att svara på Finlands nationella och internationella behov genom att utveckla skötseln, användningen och skyddet av skogarna så, att skogarna ger finländarna sysselsättning och försörjning i så stor utsträckning som möjligt, utvecklas på ett livskraftigt sätt och med bevarad mångfald samt erbjuder alla finländare andlig och fysisk rekreation. Målet för det nationella programmet är att 1. Bibehålla konkurrenskraften i fråga om skogsindustrins verksamhetsbetingelser i Finland så att skogsindustrin fram till år 2010 ökar den årliga användningen av inhemskt gagnvirke med 5 10 miljoner kubikmeter. År 2003 utövar statsrådet en politik som upprätthåller och främjar skogsindustrins verksamhetsbetingelser, i synnerhet gäller detta energi- och kommunikationspolitiken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
2. Fram till år 2010 fördubbla värdet av trävaruindustrins export till 4,2 miljarder euro om året och öka den årliga användningen av energivirke med 5 miljoner kubikmeter. År 2003 deltar man i kampanjen TräEuropa och främjar med hjälp av ekonomiska styrmedel drivning, transport, flisframställning och användning av energivirke. 3. Dra försorg om skogsvården och skogsförbättringsarbetena så, att det stigande årliga avverkningsuttaget för gagnvirke står på en hållbar grund. Med anslag under momenten 30.31.44 och 30.31.83 stöds under 2003 arbetet för att trygga virkesproduktionen i privata skogar och förbättras kvaliteten på skogsförnyelser. 4. Uppnå och bibehålla en skyddsnivå som är gynnsam för de organismer och livsmiljöer som finns i skogarna genom en tillräcklig kombination av skyddsområden och ekonomiskogar som behandlas med beaktande av mångfaldshänsynen. Utgående från det arbete som kommittén för skydd av södra Finlands skogar (METSO) gjort fortsätter 2003 utvecklandet av mångfalden i skogarna i södra Finland samt främjas vattenvården inom skogsbruket på det sätt som förutsätts i målprogrammet för vattenvården fram till år 2005 och EU:s ramdirektiv om vattenpolitiken. 5. Se till att de hävdvunna användningsformerna för skogar beaktas inom skogsanvändningen och skogsskyddet och att den mångomfattande materiella välfärd och det andliga välbefinnande som skogarna står för främjas. 6. Förbättra det skogliga kunnandet genom att ytterligare stärka den innovativa verksamhet inom skogsbranschen som grundar sig på forskning, utbildning och internationalisering. År 2003 inleds det internationellt anslutna skedet av klusterforskningsprogrammet för skogsbranschen och det koordineras med nätverket av kunskapscentra inom träproduktsbranschen och handlingsprogrammet TräFinland. 7. Främja ett hållbart skogsbruk genom aktiv internationell skogspolitik, samarbete inom forskning och utbildning samt information som gäller skogarna och miljön. År 2003 genomförs de mål som uppställts av ministergruppen för Finlands internationella skogsprojekt. Programåtgärderna förbättrar den offentliga ekonomins finansiella balans och stöder sysselsättningen och landsbygdsutvecklingen. Det nationella skogsprogrammet har genomförts som en lärande process som fokuseras och justeras enligt ändringar i verksamhetsmiljön och på basis av ny information. Programmet utvärderas 2002. Resultaten av utvärderingen beaktas i verksamheten 2003. Fiskeri-, vilt- och renhushållning En central utgångspunkt består i att ta till vara naturtillgångarna inom ramen för en hållbar användning. Detta innebär framför allt att fisket och jakten måste dimensioneras enligt fisk- och viltbestånden samt renstammen enligt renbetena. Från verksamhetens synpunkt intar korrekta uppgifter om fisk- och viltbestånden samt renbetena en nyckelställning. För näringsfiskets vidkommande sköts fiskerihushållningen i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utöver skyddet av fiskresurserna gäller det härvid att beakta behoven hos dem som konsumerar fisk och dem som idkar näringar i anknytning till fiskerihushållningen. EU:s gemensamma fiskeripolitik inverkar på fiskerihushållningen på olika sätt beroende på fiskart och vattenområde. Näringsfisket som helhet omfattas av strukturpolitiken, men resurspolitiken, marknadspolitiken och kontrollsystemen gäller i praktiken bara de kvoterade fiskarterna i havsområdet. Vid sidan av näringsfisket spelar också fritidsfisket en stor roll när det gäller att utnyttja fiskresurserna. Fritidsfisket utvecklas genom nationella åtgärder i enlighet med den utvecklingsstrategi som ministeriet godkänt. Inom gränserna för en hållbar användning ökas möjligheterna till fiske för såväl fritidsfiskare som fisketurister. I fråga om underhållet av fiskevatten förbättras de resultat och den effekt som vården av fiskebestånden har samt utvecklas fiskeodlingarna. Inom vilthushållningen läggs särskild vikt vid att utveckla åtgärderna för förhindrande av skador som viltet åstadkommer samt vid att begränsa en ökning av stammarna av sådant vilt som åstadkommer skada. Behovet av att reglera dessa stammar ökar oavbrutet. Målet är att stärka stammarna av skogshönsfåglar. Inom renhushållningen består den viktigaste uppgiften i att utveckla renhushållningens struktur och ställa antalet renar i proportion till renbetenas kapacitet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Livsmedel och hälsa Målet är att främja livsmedelssäkerheten och produktkvaliteten, djurens hälsa och välbefinnande, växternas hälsa och odlingsmiljöns kvalitet, samtidigt som förutsättningar skapas för en ekonomisk produktion och för utveckling av livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. I syfte att skydda människornas hälsa övervakas livsmedelssäkerheten inom alla led i livsmedelskedjan. Förverkligandet och utvecklingen av den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen och ett heltäckande kvalitetssystem för livsmedelskedjan fortsätter. Ett nationellt arrangemang för oberoende vetenskaplig rådgivning skapas till stöd för beslutsfattande om livsmedelssäkerhet. Avsikten är att främja och säkerställa kvaliteten på, effektiviteten hos och tillgången till övervakning och andra lagstadgade uppgifter när det gäller livsmedelssäkerhet, odlingsmiljöns kvalitet, djurskydd, möjligheterna att motstå smittsamma djursjukdomar samt de kommunala veterinärtjänsterna. I detta syfte vidareutvecklas djurens hälsovårdssystem, förebyggandet av resistens mot mikrobläkemedel samt övervakningen av ekologisk produktion, växtkvalitet och sjukdomar som smittar människor genom djur samt myndigheternas yrkeskunskap. Livsmedelskontrollen stärks på regional och lokal nivå och ett försöksprojekt för alternativa organisationsmallar inleds. Programmet för övervakning av BSE genomförs effektivt i den utsträckning som Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter. För att upprätthålla djurs och växters goda hälsa utvecklas en fördelning av uppgifter och kostnader samt åtgärder så att de resurser som står till buds för övervakning och främjande av hälsa allokeras på ett ändamålsenligt sätt utgående från en riskanalys. Ett centralt mål för djurskyddet är att utöver åtgärder som syftar till att förbättra djurens välbefinnande utveckla djurtransporterna och försöksdjursverksamheten. Vattentillgångar I enlighet med ministeriets strategi för vattentillgångarna är målet att trygga tillgången till sanitärt oklanderligt hushållsvatten och en ändamålsenlig avloppshantering samt rening av avloppsvattnet, särskilt på landsbygden och i glesbygden. Målet är också att sörja för en hållbar användning av vattendragen och förebyggandet av översvämningsskador som drabbar jordbruket och bosättningen samt att sköta grundtorrläggningen och underhållet av statliga vattendragskonstruktioner. Genom åtgärderna för nyttjande och vård av vattentillgångarna uppfylls också mål som ingår i EG:s strukturfondsprogram och landsbygdsprogram. Lantmäteriuppgifter Målet är att som ett led i statens uppgift att tillhandahålla basservice upprätthålla ett fungerande fastighetssystem, sköta framställningen av allmänna kartor och insamlingen av nationella grundläggande terränguppgifter, främja samanvändningen av geografisk information samt tillgodose forskningsbehoven inom kartverksbranschen. Utveckling av förvaltningen De ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet som inte har infört det nya lönesystemet skall påskynda utvecklandet av lönesystemen. Sammandrag av inkomsterna och den av EU finansierade verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde På basis av verksamheten inom förvaltningsområdet beräknas sammanlagt 885,950 miljoner euro bli intäktsfört i budgeten 2003 (kapitel 12.30). Härav intäktsförs 95 %, dvs. 841,565 miljoner euro, från Europeiska unionen (momenten 12.30.01 04). Utöver detta beräknas 114,3 miljoner euro bli intäktsfört 2003 från Europeiska unionen till fonder utanför budgeten (Interventionsfonden för jordbruket och Gårdsbrukets utvecklingsfond). Av de utgifter för 2003 som budgeterats inom förvaltningsområdet är 846,331 miljoner euro sådana utgifter som motsvarar inkomster från EU, medan motsvarande nationella utgifter uppgår till 538,249 miljoner euro. När man dessutom beaktar det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som hänför sig till EU-medlemskapet, 588,620 miljoner euro, föranleds 1 973,2 miljoner euro, dvs. 77 % av förvaltningsområdets utgifter, direkt av medlemskapet i EU. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring 2002 2003 År 2003 budgetprop. 1000 1000 % 01. Jord- och skogsbruksministeriet 37 202 36 875 64 361 27 486 75 02. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral 9 238 9 832 12 735 2 903 30 03. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden 526 596 598 2 0 04. Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 13 576 12 406 10 887-1 519-12 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen 1 744 851 1 755 639 1 771 393 15 754 1 13. Marknadsföring av jordbruksprodukter och balansering av produktionen 158 506 152 335 159 365 7 030 5 14. Utvecklande av gårdsbrukets struktur och landsbygden 71 154 136 044 161 488 25 444 19 15. Övriga utgifter för jordbruket 21 039 21 124 22 090 966 5 21. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 29 434 30 204 30 241 37 0 31. Främjande och övervakning av skogsbruket 103 745 102 933 118 337 15 404 15 32. Skogsforskningsinstitutet 36 374 36 895 36 995 100 0 41. Fiskeri-, vilt- och renhushållning 41 677 39 855 40 743 888 2 42. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 15 367 15 661 15 719 58 0 51. Nyttjande och vård av vattentillgångarna 26 546 26 807 27 310 503 2 61. Lantmäteriverket 45 946 47 970 47 980 10 0 62. Geodetiska institutet 2 872 2 929 2 990 61 2 71. Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel 17 656 17 455 24 762 7 307 42 72. Livsmedelsverket 7 718 9 103 5 113-3 990-44 73. Kontrollcentralen för växtproduktion 11 462 11 704 12 217 513 4 (74.) Centralen för utsädespotatis 310 121-121 - 100 Sammanlagt 2 395 197 2 466 488 2 565 324 98 836 4 Det totala antalet anställda 1) 5 311 5 395 5 410 01. Jord- och skogsbruksministeriet F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriet skapar förutsättningar för en hållbar och allsidig användning av förnybara naturtillgångar och för utveckling av näringarna och fritidsaktiviteterna på landsbygden samt tryggar livsmedelskvaliteten, djurhälsan och växternas hälsa. Ministeriet svarar för genomförandet i Finland av EU:s gemensamma 1) Dessutom sköts uppgifter som hör till förvaltningsområdet delvis av anställda under andra huvudtitlar: HIM, TE-centralerna ca 621 anställda som sysslar med verkställighet av EU:s jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik, MM: 262 anställda som sysslar med nyttjande och vård av vattentillgångarna, IM: 21 länsveterinärer, UM: 6 specialsakkunniga, FM: ca 100 anställda vid tullverket inom kontrolluppgifter som gäller EUGFJ-G. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik samt fiskeripolitik och för anpassningen av veterinärväsendet och växtskyddssektorn till EU:s bestämmelser. EU:s vattenpolitik påverkar också vattenhushållningsfrågorna i Finland. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader och personal beräknas fördela sig på följande sätt år 2001 2003 enligt uppgiftsområde: 2001 2002 2003 årsverken milj. årsverken milj. årsverken milj. Jordbruk och trädgårdsodling samt 13,3 223 landsbygd 207 14,8 230 16,3 Skogsbruk 35 2,1 36 2,1 32 2,0 Fiskeri-, vilt- och renhushållning 40 2,5 39 2,2 39 2,2 Livsmedel och hälsa 66 3,7 68 4,6 67 4,6 Vattentillgångar, lantmäteri och naturtillgångar 24 1,4 1,4 24 24 1,4 Centraliserade stöduppgifter 93 7,9 74 6,3 76 6,4 Sammanlagt 464 31,0 464 31,1 468 32,9 Jord- och skogsbruksministeriets viktigaste preliminära resultatmål för 2003 är: Inom jordbruket är målet att vid förhandlingarna med kommissionen om fortsatt nationellt stöd till södra Finland uppnå ett resultat som tryggar verksamhetsbetingelserna för jordbruksproduktionen och produktionens lönsamhet samt möjliggör en balanserad utveckling av olika områden. Halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik påverkas så att Finlands speciella förhållanden beaktas i besluten. Finansieringen av miljöstödet under pågående programperiod säkerställs. Ibruktagande av en kvalitetsdatabank som innehåller central information om livsmedel och produktion bereds. En utvecklingsstrategi för Finlands trädgårdsproduktion under de närmaste åren bereds. Förberedelser görs för det nationella genomförandet av Europeiska gemenskapens nya livsmedelslagstiftning både när det gäller nationella lagstiftningsåtgärder och förvaltningen. Ett system för märkning och registrering och för övervakning av dem utvecklas i syfte att förbättra möjligheterna att spåra produktionsinsatser inom jordbruket, livsmedlens råvaror och färdiga produkter. Den veterinärmedicinska gränskontrollen utvecklas i enlighet med EG-lagstiftningen och de hot som en utökad import från länder utanför EG medför förebyggs. Inom skogsbruket är målet att sörja för genomförandet och uppföljningen i anslutning till det nationella skogsprogrammet 2010 med beaktande av resultaten av den utvärdering som görs 2002. Skötseln av verkställighetsuppgifterna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitiken samt fiskeripolitiken sköts inom den statliga regionalförvaltningen av arbetskrafts- och näringscentralerna, och vid dem närmast av landsbygdsavdelningarna. Resultatmålen för arbetskrafts- och näringscentralerna anges, utöver i motiveringen till denna huvudtitel och till kapitlen under denna huvudtitel, också i kapitel 32.10 inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde till den del målen är gemensamma med de mål som uppställts för de andra avdelningarna vid centralerna. Resurserna för arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar bibehålls i stort sett på samma nivå som tidigare. Ungefär en tredjedel av resurserna behövs för övervakningsverksamhet. Landsbygdsavdelningar sköter övervakningen av sådana stöd till jordbruks- och landsbygdsföretagare som EUGFJ-G finansierar, frånsett programbaserade landsbygdsutvecklingsprojekt. Landsbygdsavdelningarna sköter också övervakningen av vissa interventionsåtgärder samt av investeringsstöd inom mål 1-området som EUGFJ-U finansierar och av startstödet till unga jordbrukare samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
kontroller och inspektioner som hör till växtproduktionen. Vidare sköter landsbygdsavdelningarna övervakning i anknytning till vissa nationella jordbruksstöd. Antalet kontrollbesök förblir i stort sett oförändrat, men utvecklandet av kvaliteten på övervakningen kräver större arbetsinsats. Meningen är också att den övervakning av fisket samt av lossningen av och handeln med fiskfångster som EU-bestämmelserna förutsätter skall effektiveras. Arbetskrafts- och näringscentralerna svarar för att resurserna för skötseln av stöd-, övervaknings- och kontrollsystem tryggas för undvikande av finansiella korrigeringar och andra sanktioner. Den nödvändiga personalen vid arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar beräknas fördela sig enligt uppgiftsområde på följande sätt: Anställda, årsverken 1994 2001 2002 2003 Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen 15 65 65 65 Utveckling av gårdarna (inkl. jordreglering) 160 85 91 91 Stöd- och kontrolluppgifter 14 189 214 212 Produktionsstyrning 39 26 26 26 Miljöfrågor 12 37 37 37 Övervakning och kontroll av växtproduktionen 15 25 25 30 Förvaltningsuppgifter 127 106 100 100 Sammanlagt 382 533 558 561 Fiskerihushållning 51 60 60 60 Sammanlagt 433 593 618 621 Kostnader för TE-centralernas landsbygdsavdelningar (inkl. gemensamma kostnader) enligt uppgiftsområde, milj. euro: 2000 2002 2003 budget uppskattning Jordbruk och landsbygd Utveckling av landsbygdgen 2,56 2,56 2,56 Utveckling av gårdarna 3,31 3,59 3,59 Stöd- och kontrolluppgifter 7,01 9,70 9,62 Produktionsstyrning 1,03 1,02 1,02 Miljöfrågor 1,46 1,46 1,46 Övervakning och kontroll av växtproduktionen 0,94 0,99 1,24 Förvaltningsuppgifter 4,12 3,94 3,94 Sammanlagt 20,43 23,25 23,43 Fiskerihushållning 2,61 2,80 2,80 Sammanlagt 23,04 26,05 26,23 Det anslag som år 2003 är disponibelt för arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningars omkostnader, 25,197 miljoner euro, har budgeterats under moment 32.10.22 (handels- och industriministeriets huvudtitel). Sedan Finland anslutit sig till EU har jord- och skogsbruksministeriet med stöd av lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik kommit överens med finansministeriet om att tullverket utför vissa inspektioner som anknyter till de exportbidrag, de inremarknadsstöd och den interventionsverksamhet som sköts av garantisektionen inom Europeiska unionens utvecklings- och garantifond för jordbruket. Kostnaderna för dem väntas Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
år 2003 vara 2 356 000 euro, men tullverket har inte tagit ut avgift för dem hos jord- och skogsbruksministeriet och gör det inte heller 2003. 19. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 26 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än särskilt mervärdesskattskyldiga statliga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt mervärdesskattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från moment 28.81.(23). 2003 budget 26 000 000 21. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 32 902 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av utgifter för den tillsyn som vissa avtal om fiske som Finland ingått föranleder samt till betalning av ersättningar enligt 14 lagen om fiske (286/1982) och till betalning av växtsortsnämndens utgifter. F ö r k l a r i n g : Ökningen i bruttoutgifterna är 4 227 000 euro, vari har beaktats 1 329 000 euro som överföring av resekostnader och vissa andra kostnader för internationell verksamhet från moment 30.04.26, 1 600 000 euro som resekostnader som finansieras av EU och som tidigare har behandlats under moment 30.04.26, 207 000 euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för fem personer från moment 28.40.21 och 67 000 euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för två personer från moment 32.10.22 samt 160 400 euro i tillägg för hyror för lokaler. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom tillägg beaktats 1 000 000 euro för utgifter för upprätthållande av de datasystem som behövs vid övervakningen, i synnerhet på grund av uppdateringen och utvecklingen av det åkerskiftesregister som EU förutsätter. För förnyande av flygbilder har kommissionen tillställts en effektiveringsplan för övervakningen för 2002 och 2003. De totala kostnaderna för programmet 2003 är 651 400 euro, varav EU beräknas finansiera 50 %, dvs. 325 700 euro, vilket har beaktats under moment 12.30.01. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som utgifter för tillsyn över fisket beaktats 420 000 euro och 740 000 euro som utgifter för insamling av information om fiskerihushållningen, vilket innebär ett tillägg om 60 000 euro. Motsvarande intäktsföringar av EU-andelar har beaktats under moment 12.30.04. Som den andel som tillkommer staten 2002 av de inkomster som utgör avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har beaktats 67 000 euro, vilket innebär ett tillägg om 16 600 euro. Den inkomst som år 2003 beräknas inflyta i avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 220 000 euro som överföring av löneutgifter och andra utgifter för tre personer till moment 30.32.21. Vid dimensioneringen av anslaget har vidare beaktats 210 000 euro som inkomster av forskningsprojekt som delfinansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond och 210 000 euro som motsvarande utgifter. Eftersom ökningen i bruttoinkomsterna är 2 425 000 euro, vari har beaktats 1 600 000 euro som sådana reseåterbäringar som EU finansierar och 825 000 euro som de inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten som tidigare budgeterats under moment 12.30.99, ökar nettoutgifterna med 1 802 000 euro. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral sköter vissa av ministeriets ekonomiförvaltningsoch informationsförvaltningsuppgifter samt andra serviceuppgifter inom förvaltningen, för vilka ministeriet inte betalar någon avgift. Informationstjänstcentralen sköter dessutom kostnaderna för utomstående datasystemtjänster. Nettoutgifterna för dessa uppgifter, ca 8 400 000 euro, har budgeterats under moment 30.02.21. De särskilda utgifterna för ministeriets internationella verksamhet har budgeterats under moment 30.04.26. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 35 727 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 789 000 Övriga omkostnader 34 938 000 Bruttoinkomster 2 825 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 825 000 offentligrättsliga prestationer 800 000 övriga prestationer 25 000 Övriga inkomster 2 000 000 Nettoutgifter 32 902 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
2003 budget 32 902 000 2002 budget 31 100 000 2002 tilläggsb. 16 000 2001 bokslut 31 042 446 22. Utvecklande av datasystem (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 2 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för utveckling av datasystem som hänför sig till landsbygdsnäringsförvaltningen samt för gemensamma utvecklingsprojekt inom ministeriets förvaltningsområde. F ö r k l a r i n g : Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Systemen för odlarstöd (IACS m.fl.) 215 000 Kvotsystemen 215 000 Åkerskiftesregistret 90 000 Registret över nötkreatur 175 000 Systemen för veterinär- och livsmedelsförvaltning 440 000 Systemen för näringsfisket 215 000 Marknadsstödsordningarna 260 000 Gemensam teknik inom systemen för elektronisk kommunikation 130 000 Gemensam systemuppbyggnad 260 000 Sammanlagt 2 000 000 Anslaget använd närmast till utveckling av sådana datasystem inom jordbruksförvaltningen som anknyter till medlemskapet i Europeiska unionen. 2003 budget 2 000 000 2002 budget 2 186 000 2001 bokslut 2 573 275 41. Vissa ersättningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 945 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt 9 växtskyddslagen (1203/1994). Av anslaget får högst 66 000 euro även användas till de ändamål som avses i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002). Av anslaget får även betalas sådana utgifter och ersättningar som hänför sig till tidigare år. Av anslaget får även betalas sådana ersättningar till landskapet Åland som avses i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992). F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 130 000 euro som överföring av det anslag som reserverats för betalning av merkostnader för potatisodling inom High Grade-produktionsområdet till moment 30.12.41. Av anslaget beräknas största delen åtgå till betalning av ersättningar som föranleds av bekämpningen av ljus ringröta på potatis på basis av växtskyddslagen. Gårdar där smitta förekommer är föremål för bekämpning i fem år, under vilken tid de kan ansöka om ersättningar för kostnaderna och skadorna. Anslag beräknas åtgå till ersättningar till kommunerna i landskapet Åland för uppgifter som dessa sköter i anknytning till bidrag, ersättningar, arvoden och andra stöd som jord- och skogsbruksministeriet och andra landsbygdsnäringsmyndigheter beviljar och betalar av statens och Europeiska unionens medel. Ersättningarna betalas i enlighet med en förordning av statsrådet. De utgifter som uppgifterna orsakar för kommuner på det finska fastlandet beaktas vid dimensioneringen av anslaget under moment 26.97.31. Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Bekämpning av ljus ringröta på potatis 1 867 000 Bekämpning av flyghavre, högst 66 000 Ersättning till kommunerna på Åland 12 000 Sammanlagt 1 945 000 2003 budget 1 945 000 2002 budget 2 075 000 2001 bokslut 2 019 597 47. Främjande av växtförädlingsverksamheten (förslagsanslag) Under momentet beviljas 673 000 euro. Anslaget får enligt lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (896/1977) användas till betalning av understöd till växtförädlare för förädling och främjande av den inhemska växtförädlingen. F ö r k l a r i n g : Anslagets minimibelopp enligt lagens 6 är 673 000 euro. Motsvarande inkomster har antecknats under moment 12.30.74. 2003 budget 673 000 2002 budget 673 000 2001 bokslut 726 136 48. Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 841 000 euro. Anslaget får användas till ersättande av skador och kostnader enligt 2 lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) samt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
till betalning av skogscentralernas utgifter för sakkunnighjälp. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som hänför sig till tidigare år. 2003 budget 841 000 2002 budget 841 000 2001 bokslut 840 940 02. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (TIKE) är en serviceenhet som utför uppgifter som bestäms i lag och gäller statistik, register och informationsförvaltning samt sakkunnigtjänster inom informationsförvaltningen samt sköter ekonomi-, personal- och andra förvaltningsuppgifter för jord- och skogsbruksministeriet och inom samma förvaltningsområde, enligt vad jord- och skogsbruksministeriet bestämmer eller informationstjänstcentralen och ämbetsverket i fråga kommer överens om. Största delen av informationstjänstcentralens verksamhet består av tillhandahållande av tjänster som behövs vid uppgifter som ankommer på jord- och skogsbruksministeriet och andra ämbetsverk och inrättningar inom samma förvaltningsområde. Informationstjänstcentralen uppfyller i sin verksamhet de mål som jord- och skogsbruksministeriet har uppställt. I samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2003 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för informationstjänstcentralen: På basis av helhetsbedömningen av informationstjänstcentralens verksamhet bereder informationstjänstcentralen och jord- och skogsbruksministeriet detaljerade utvecklingsåtgärder. I samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2003 har jord- och skogsbruksministeriet preliminärt uppställt följande servicemål för informationstjänstcentralen: Jord- och skogsbruksministeriet och informationstjänstcentralen enas i resultatavtalet om informationstjänstcentralens uppgifter och om servicens dimensionering och kvalitet. Informationstjänstcentralen och ämbetsverket eller inrättningen i fråga enas i de serviceavtal som upprättas på basis av resultatavtalet om detaljerna i uppgifterna. Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals service, milj. euro: Service Omkostnader (Bruttoutgifter) Motsvarande inkomster 2001 2002 2003 2001 2002 2003 bokslut budget bokslut budget budgetprop. budgetprop. Statistik 2,3 2,0 2,9 0,4 0,3 0,3 Ekonomi 4,3 4,7 4,9 2,7 3,0 3,1 Informationsförvaltning 6,3 6,7 7,7 1,8 1,8 1,2 Förvaltnings- och ämbetsverksservice 1,1 0,0 1,2 1,3 0,0 0,1 Ledning 0,4 0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 Sammanlagt 14,4 15,0 17,3 4,9 5,2 4,7 Bruttoutgifter för informationstjänstcentralens service år 2003 enligt användare (uppskattning), milj. euro: Service JSM 2) TIKE Övriga 3) Sammanlagt Fördelning % Statistik 0,1 2,7 0,1 2,9 17 Ekonomi 4,1 0,7 0,1 4,9 28 Informationsförvaltning 6,8 0,7 0,2 7,7 44 2) JSM = jord- och skogsbruksministeriet (omfattar även regionalförvaltningen) 3) ÖVRIGA = Kontrollcentralen för växtproduktion, Geodetiska institutet och Gårdsbrukets utvecklingsfond Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Förvaltnings- och ämbetsverksservice 0,6 1,3 0,6 0,1 8 Ledning - 0,5-0,5 3 Sammanlagt 11,6 5,2 0,5 17,3 100 Fördelning (%) 67 30 3 100 Tabell med jämförelsetal över utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: 2001 utfall 2002 prognos 2003 uppskattning Offentligr Övriga Offentligr Övriga Offentligr Övriga Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 2 572 354 2 906 429 2 917 476 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 2 356 223 2 654 276 2 655 286 Driftsåterstod (t ) 216 131 252 153 262 190 % av inkomsterna 9 37 9 36 9 40 Andel av gemensamma kostnader (t ) 213 135 239 152 240 190 Överskott (+) / Underskott (-) (t ) 3-4 13 1 22 0 % av intäkterna 0,1-1,1 0,4 0,2 0,8 0,0 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 12 735 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 3 345 800 euro som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda servicen samt 1 264 000 euro som inkomster från EU och övriga inkomster. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg till bruttoutgifterna beaktats 352 800 euro såsom tillägg för löneutgifter och andra personalutgifter, 900 000 euro som engångsutgifter, varav 700 000 euro är utgifter för genomförande av undersökningen av jordbrukets struktur inom EU och 200 000 euro utgifter för fortsättningen av EU:s forskningsprojekt kring markanvändningsområden 2003 samt 1 000 000 euro såsom utgifter för höjda hyror för lokaler och för upprätthållande och användning av datasystemen. Bruttoutgifterna stiger alltså med sammanlagt 2 252 800 euro. Då bruttoinkomsterna sjunker med 650 200 euro närmast till följd av att övriga inkomster sjunkit blir ökningen i nettoutgifterna 2 903 000 euro. Inkomsterna för undersökningen av jordbrukets struktur inom EU inflyter åren 2004 2005 och de intäktsförs under moment 12.30.04. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 17 344 800 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 4 155 200 Övriga omkostnader 13 189 600 Bruttoinkomster 4 609 800 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 3 345 800 offentligrättsliga prestationer 2 916 800 övriga prestationer 429 000 Övriga inkomster 1 264 000 Nettoutgifter 12 735 000 2003 budget 12 735 000 2002 budget 9 832 000 2002 tilläggsb. 1 000 000 2001 bokslut 9 237 722 03. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden F ö r k l a r i n g : Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd behandlar i egenskap av besvärsinstans besvär över beslut som fattats av landsbygdsnäringsförvaltningen, närmast arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar samt jaktvårdsdistrikten och fiskeområdena, och s.k. processuell klagan. År 1998 gav besvärsnämnden sitt beslut i 432 ären- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
den, år 1999 var besluten 390, år 2000 sammanlagt 382 och år 2001 sammanlagt 302. Sammanlagt 175 oavgjorda besvärsärenden överfördes till år 2002. Den omständigheten att det finns bestämmelser på många olika nivåer och att de ofta lämnar rum för tolkning samt att bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå ofta har ändrats har fortfarande avsevärt försvårat beredningen och avgörandet av ärenden. Den genomsnittliga behandlingstiden för besvär var ca 4,5 månader år 2001. Med beaktande även av antalet muntliga behandlingar och syneförrättningar är målet i fortsättningen en genomsnittlig behandlingstid på 5 månader. Ändring i besvärsnämndens beslut kan i regel sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Den veterinärmedicinska ansvarsnämnden inledde sin verksamhet den 1 mars 2002. Ansvarsnämndens uppgift är att ge sakkunnigutlåtande i skadeståndsfrågor som hänför sig till veterinärverksamheten. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 598 000 euro. F ö r k l a r i n g : För ansvarsnämndens utlåtanden uppbärs en avgift, och inkomsterna av avgifterna intäktsförs under moment 12.30.99. 2003 budget 598 000 2002 budget 596 000 2001 bokslut 525 755 Användningen av anslaget beräknas fördela sig som följer: Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd 558 000 Veterinärmedicinska ansvarsnämnden 40 000 Sammanlagt 598 000 04. Övriga utgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 25. Veterinärvård (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 330 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för bekämpning och förebyggande av djursjukdomar, djurskydd och annan veterinärvård, ersättningar, vissa statsbidrag, utbildning, specialisering för veterinärer och förrättningsarvoden samt beviljande av forskningsstipendier och avlönande av tillfällig arbetskraft. Forskningsstipendier får beviljas för forskning som utreder alternativ till djurförsök och för forskning i anknytning till hälsovård för husdjur och produktion av animaliska livsmedel. Anslaget kan även användas till projekt för vilka finansiering fås från garantisektionen vid EUGFJ. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 69 000 euro för genomförandet av programmet för övervakning av BSE. Avsikten är att anslaget används till betalning av utgifter som föranleds av avlönandet av personal i en omfattning som motsvarar högst tio årsverken, varav högst sju får gälla specialisering för veterinärer. Medfinansieringen från garantisektionen vid EUGFJ intäktsförs till staten först år 2004. 2003 budget 1 330 000 2002 budget 1 261 000 2001 bokslut 2 987 093 26. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 689 000 euro. Anslaget får användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av samarbete inom ramen för internationella organisationer, ingångna internationella och mellanstatliga avtal och övrigt internationellt samarbete inom området. Dessutom får anslaget användas till närområdessamarbetsprojekt inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde och till utgifter som föranleds av beredningen och administrationen av dessa samt till inhämtande av genomförbarhetsundersökningar m.fl. utredningar som syftar till främjande av det internationella ekonomisk-tekniska samarbetet. Anslaget får även användas till statsbidrag i anslutning till internationell verksamhet. Anslaget får användas till löneutgifter för visstidsanställd personal i en omfattning som motsvarar högst två årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 1 369 000 euro för utgifter för resor och översättningar i anslutning till den internationella verksamheten, varav 1 329 000 euro är en överföring till moment 30.01.21 och 400 000 euro en överföring till moment 30.73.21. 2003 budget 689 000 2002 budget 2 068 000 2001 bokslut 2 018 255 27. Samarbetsforskning (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 5 978 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för forskning och utveckling som sker i form av samarbete närmast mellan olika ämbetsverk, inrättningar eller andra organisationer och som stöder de strategiska förberedelserna inom förvaltningsområdet och en utveckling av de näringar som finns inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till betalning av utgifter för styrning och bedömning av denna forskningsverksamhet. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för sakkunnigbedömningar av forskningsprojekt samt sådana utgifter för anskaffning av anordningar till statliga ämbetsverk eller inrättningar som hänförs till investeringsutgifter. Anslaget får även användas till finansiering av europeiska forskningsprojekt. Anslaget får användas till betalning av utgifter för avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter. Av anslaget får även betalas statsbidrag. F ö r k l a r i n g : Anslaget beräknas fördela sig på de olika användningsändamålen som följer: Hållbar användning av naturtillgångarna 271 000 Geoinformationsforskning 271 000 Forskning som gäller naturens mångfald 444 000 Jordbruk och livsmedel 1 117 000 Skogsbruk 1 034 000 Fiskeri- och vilthushållning 286 000 Vattentillgångar 350 000 Europeiskt forskningssamarbete 477 000 Klusterforskning 1 664 000 Utvecklande av ledarskap och planering inom förvaltningsområdet 64 000 Sammanlagt 5 978 000 Hållbar användning av naturtillgångarna Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt i enlighet med strategin för hållbar användning av naturtillgångarna inom ministeriets förvaltningsområde. Anslaget används bl.a. till sådan forskning inom förvaltningsområdet som bl.a. klimatkonventionen och Kyotoprotokollet samt den nationella klimatstrategin förutsätter, t.ex. till utredningar som gäller användningen av bioenergi, forsknings- och utredningsarbete som behövs för tryggande och uppföljning av naturens mångfald samt som grund för planeringen, uppföljningen och värderingen av den hållbara användningen av naturtillgångarna. Geoinformationsforskning Med anslaget produceras forskningsrön som främjar upprätthållandet av fastighetssystemet samt samanvändningen av geografisk information och utvecklar den allmänna kartproduktionen. Forskningsrönen används för ministeriets intresseövervakning vid resultatstyrningen. Forskning som gäller naturens mångfald Med anslaget inleds i samarbete med flera finansiärer ett forskningsprogram som inriktas på jordbruksmiljöns och skogsmiljöns biologiska mångfald. Forskningsprogrammet stöder utvecklandet av jordbrukets miljöstödssystem och forskningsbehoven i skogarna i södra Finland. Jordbruks- och livsmedelsforskning Med anslaget finansieras sådana omfattande forskningsprogram som inletts på initiativ av lantbruksforskningsdelegationen: Problem i anknytning till välbefinnandet och sjukdomar hos husdjuren vilka utgör en risk för husdjursproduktionens lönsamhet och för livsmedlens kvalitet, Stora produktionsenheter inom jordbruket samt Jordmånsforskningsprogrammet och Forskningsprogrammet om ekologisk produktion. Medel används också särskilt till sådan forskning som gäller livsmedlens kvalitet och säkerhet och till forskning som stöder beredningen av rättsakter och författningar och kontrollverksamheten samt till utveckling av metoder gällande detta. För veterinärvårdens del prioriteras även den epidemiologiska forskningen i djursjukdomar och livsmedlens säkerhet. Nya forskningsprogram bereds utifrån avvägningarna i jord- och skogsbruksministeriets reviderade program Jordbruks- och livsmedelsforskning 2002 2006. I de nya forskningsprogrammen betonas forskningsbehov som hänför sig till utvecklingen av sådana produktområdesspecifika strategier som arbetsgruppen för ett jordbrukspolitiskt program har föreslagit. Finlands Akademis Östersjöforskningsprogram stöder för sin del genomförandet av regeringens Östersjöprogram. Inom jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde gäller programmet i synnerhet jordbruk, fiske och vattentillgångar, till vilka anslag används. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Skogsbruksforskning Med anslaget finansieras huvudsakligen aktuell samarbetsforskning som tjänar beredningen av skogspolitiken och det praktiska skogsbruket. Stödjandet av genomförandet av Finlands nationella skogsprogram 2010 och utvecklandet av programmet prioriteras högst vid anslagsfördelningen. Fiskeri- och vilthushållningsforskning Med anslaget kan finansieras t.ex. forskning som tjänar fiskodlingen, storinsjöundersökning och forskning som anknyter till ordnandet av vården av hotade fiskarter. På vilthushållningssidan kan med anslaget finansieras bl.a. forskning som syftar till att minska skadorna som förorsakas av vilt samt till utredningar om var de nämnda djuren rör sig och uppskattningen av storleken på stammarna. Forskning i vattentillgångar Med anslaget genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt som följer strategin för vattentillgångar inom ministeriets förvaltningsområde samt riktlinjerna för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som gäller nyttjandet och vården av vattentillgångarna. Europeiskt forskningssamarbete Avsikten är att med anslaget finansiera sådan samarbetsforskning inom ministeriets verksamhetsområde som hänför sig till EU:s femte och nya sjätte ramprogram för forskning och teknologiutveckling. Avsikten är att med anslaget stödja också forskargrupper som förbereder sig inför internationellt forskningssamarbete och andra projekt som anknyter till detta samarbete. Klusterforskning Anslaget används i huvudsak till fortsatt finansiering av de forskningsprogram som närmast gäller livsmedels- och skogsklustren och som fortfarande pågår. När det gäller skogskluster genomförs i samarbete med flera finansiärer forskningsprogrammet Wood Wisdom II som inriktas främst på träets materiella egenskaper och möjligheterna att påverka dessa, nya produkter och de socioekonomiska effekterna av hela verksamhetskedjan. Forskningen förutsätter fortsatt finansiering i 2 3 år. Utöver behoven av fortsatt finansiering av projekt inom livsmedelsklustern inriktas finansieringen av livsmedelskluster i synnerhet på en förbättring av livsmedelssäkerheten genom forskning bl.a. om säkerhetsriskerna i livsmedelsindustrins tillverknings- och packningsprocesser. Finansieringen till livsmedelskluster inriktas på basis av en utomstående bedömning och en förfrågan hos företagen 2002. För jordbrukets vattenvårdsklusters del används anslaget särskilt till sådan forskning som främjar uppnåendet av de mål för minskad belastning från jordbruket på vattendragen som ingår i statsrådets principbeslut om mål för vattenvården fram till år 2005 (19.3.1998). Det är också möjligt att till klusterforskningen styra sådana medel för samarbetsforskning som reserverats för olika ändamål under detta moment. Anslag för olika ändamål kan användas även till sådana projekt inom horisontella forskningsprogram som tjänar målen för ministeriets sektorforskning; ett av dessa program är Finlands Akademis forskningsprogram för globala förändringar. Utveckling av ledningen och planeringen inom förvaltningsområdet Anslaget används till utgifter för aktuella utvärderingar av ämbetsverk inom förvaltningsområdet och utgifter för genomförandet av de rekommendationer som har givits vid tidigare utvärderingar. Det beräknas att anslaget används till avlönande av visstidsanställd personal för tidsbundna uppgifter motsvarande ca 95 årsverken. 2003 budget 5 978 000 2002 budget 6 537 000 2001 bokslut 6 222 953 66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 2 890 000 euro. Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter och frivilliga finansiella bidrag till internationella organisationer med anknytning till jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde samt till andra sådana betalningar till utlandet som föranleds av internationella åtaganden. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 350 000 euro för Finlands andel av den årliga finansieringen av det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Fördraget godkändes i november 2001 och beräknas bli ratificerat under 2002. 2003 budget 2 890 000 2002 budget 2 540 000 2001 bokslut 2 347 803 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen F ö r k l a r i n g : Till följd av de mindre gynnsamma naturbetingelserna, den mindre gynnsamma produktionsstrukturen i jämförelse med de flesta EU-länderna samt de övriga särdragen hos jordbruket i Finland blir produktionskostnaderna höga i Finland. Försäljningsinkomsterna täcker inte kostnaderna för produktionen i sin helhet. I syfte att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt säkerställa att jordbrukarbefolkningens inkomstnivå är skälig stöds jordbruket och trädgårdsodlingen genom budgetmedel. Grunden för systemet med inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen består av stödformer som EU finansierar helt eller delvis och vilka kompletteras med nationella stöd. Förändringar i jordbrukets ekonomiska omvärld Sänkningen av de institutionella priserna i anslutning till genomförandet av Agenda 2000 fortsatte 2001 vad gäller jordbruksgrödor och nötkött och år 2002 fortsätter genomförandet alltjämt vad gäller nötkött. Inkomstbortfallet till följd av de sänkta priserna kompenseras med direkta stöd. Mjölkreformen i anslutning till Agenda 2000 inleds 2005. År 2003 görs en halvtidsöversyn av Agenda 2000. Föremål för halvtidsöversynen är bl.a. marknadsordningarna för spannmål, nötkött och mjölk och dessutom granskas sannolikt utökandet av den roll som utvecklandet av lansbygden spelar i den gemensamma politiken. Viktiga beslut med tanke på Finlands jordbruk fattas de närmaste åren i samband med utvidgningen av gemenskapen och förhandlingsrundan i WTO. Beslut om en utvidgning av gemenskapen väntas i slutet av 2002 och gemenskapen får nya medlemmar tidigast 2004. Nationella förberedelser för framtidens utmaningar har gjorts genom utarbetandet av en strategi för 2001 2010 om utvecklande av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik och den nationella jordbrukspolitiken. Utgående från Finlands jordbruks nuvarande tillstånd och utmaningarna inom jordbrukets verksamhetsmiljö ställde ledningsgruppen för strategiprojektet upp sex jordbrukspolitiska mål för det innevarande decenniet: förstärkning av konsumentorienterad verksamhet inom hela livsmedelskedjan, säkerställande av jordbrukets lönsamhet och verksamhetsförutsättningar, utveckling av EU:s jordbrukspolitik i en jämlikare samt socialt, ekonomiskt och ekologiskt mera hållbar riktning, effektivering av jordbruks- och landsbygdspolitikens växelverkan, förbättring av jordbrukets struktur och förbättring av marknadens funktion. Det stöd vid allvarliga svårigheter som baserar sig på artikel 141 i anslutningsavtalet till EU upphör vid utgången av 2003. I strategiprojektets slutrapport konstateras att Finland i god tid måste utarbeta ett nytt stödprogram för att säkerställa att stöden fortsätter i nödvändig utsträckning med beaktande av eventuella ändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken. För att förbereda stödförhandlingarna har en arbetsgrupp tillsatts som skall lägga fram ett motiverat förslag till nytt stödprogram till kommissionen så att förslaget kan ges före den 30 juni 2003. Lantbruksinkomstens utveckling Enligt en totalkalkyl för jordbruk och trädgårdsodling återstod i lantbruksinkomst 2001 som arbetslön till jordbrukarna och trädgårdsodlarna och ränta på det egna kapital som investerats i produktionen 1 136 miljoner euro, vilket är 105 miljoner euro, dvs. 10 %, mer än föregående år. Trots ökningen var lantbruksinkomsten på en lägre nivå än år 1995. De sammanlagda intäkterna av jordbruket och trädgårdsodlingen ökade med 173 miljoner euro, dvs. med nästan 5 %. Intäkterna ökade speciellt på grund av höjningen av producentpriserna på kött och mjölk, den ökade försäljningen av spannmål i jämförelse med föregående år och ökningen av produktionen av fjäderfäkött. Stöden spelar en viktig roll i inkomsterna; deras andel av intäkterna var 43 %. Kostnaderna steg med 68 miljoner euro i jämförelse med föregående år, dvs. med 2,5 %. De ökade maskin- och byggnadsinvesteringarna höjde avskrivningskostnaderna och kostnaderna för konstgödsel steg på grund av höjningen av priserna på gödselmedel. Totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen 1995 2001, milj. euro (nominella priser): 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Totalintäkt sammanlagt, varav 3 759,2 3 649,5 3 609,0 3 484,1 3 520,1 3 753,2 3 926,3 försäljningsink. till marknadspris 1 917,0 2 015,0 2 055,9 1 999,3 1 973,8 2 027,0 2 186,3 stöd 1 394,9 1 566,1 1 487,8 1 429,5 1 436,4 1 634,5 1 673,5 övriga intäkter (bl.a. hyror) 447,3 68,4 65,3 55,3 109,9 91,7 66,5 Kostnader för jordbruket sammanlagt, 2 593,7 varav 2 514,6 2 556,2 2 542,5 2 579,2 2 721,9 2 789,7 avskrivningar, räntor och hyror 947,2 923,0 892,5 903,3 893,4 940,6 961,9 övriga kostnader 1 567,4 1 633,2 1 650,0 1 690,4 1 685,8 1 781,3 1 827,8 Lantbruksinkomst 1 244,6 1 093,2 1 066,6 890,4 940,9 1 031,3 1 136,6 Förändring från året förut milj. euro -162,3-151,4-26,6-176,2 50,5 90,4 105,3 % -11,5-12,2-2,4-16,5 5,7 9,6 10,2 Producentprisernas utveckling På EU:s gemensamma marknad bestäms producentpriserna på jordbruksprodukter utifrån livsmedelsindustrins konkurrenskraft både inom EU:s marknadsområde och på exportmarkanden. Prisnivån på inhemska råvaror kan därmed inte avvika avsevärt från prisnivån i de viktigaste konkurrentländerna. I början av medlemskapet har de inhemska producentpriserna i praktiken varit t.o.m. lägre än medelpriserna i EU i fråga om många produkter, men år 2001 var producentpriset på svin- och fjäderfäkött i Finland bland de högsta i EU. Enligt indexet för producentpriser inom jordbruket var producentpriserna i Finland år 2001 1,5 % högre än året förut. Priserna på växtodlingsprodukter sjönk med ca 2 %, bl.a. till följd av att priset på spannmål sjunkit. Priset på matpotatis steg däremot och de genomsnittliga priserna på husdjursprodukter steg med nästan 9 %. Priset på svinkött steg med 16 % och priset på fjäderfäkött med 5 % på grund av den kraftiga inhemska efterfrågan. Priset på mjölk steg med knappa 2 %, men priset på ägg sjönk med 16 % på grund av den fortgående överproduktionen. Stöd till jordbruket Systemet med stöd till jordbruket i Finland består av stödformer som följer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kompletteras genom nationella stöd. Stöden är av central betydelse för jordbrukarnas inkomstbildning och vid tryggandet av jordbruksproduktionens lönsamhet. Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde stöden 43 % av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter år 2001. Stödens betydelse för inkomstbildningen framgår också av att stöden var större än den lantbruksinkomst som återstår som arbetslön till odlarna och som ränta på det egna kapital som investerats i produktionen. I praktiken innebär det att de intäkter som erhölls genom producentpriserna täckte de rörliga kostnaderna i sin helhet men de fasta kostnaderna bara delvis. En betydande del av stöden används således till att täcka kostnaderna. År 2001 betalades stöd inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) till ca 75 500 gårdar, vilket är 2 500 gårdar mindre än år 2000. Sedan år 1995 har antalet gårdar som fått stöd sjunkit med 20 000. Stöd för produktionen inom jordbruket och trädgårdsodlingen 2001 2003, milj. euro: 2001 utbetalt Uppsk. utbetaln. 2002 Uppsk. utbetaln. 2003 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.12.41) 583,5 588,5 588,6 EU-inkomststöd sammanlagt (mom. 30.12.43) 398,7 443,1 455,8 Miljöstöd sammanlagt (mom. 30.12.45) 280,7 298,0 305,9 statens andel 123,3 134,8 138,5 EU:s andel 157,4 163,2 167,4 Kompensationsbidrag sammanlagt (mom. 30.12.46) 419,3 422,7 422,7 4) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
statens andel 291,4 293,5 285,7 EU:s andel 127,9 129,2 137,0 Sammanlagt 1 682,3 1 752,3 1 773,0 statens andel 998,3 1 016,8 1 012,9 EU:s andel 684,0 735,5 760,1 EU:s andel (%) 41 42 43 Kostnader Mätt enligt prisindexet för insatsvaror steg priserna på insatsvaror med 2 % år 2001. Priserna på konstgödsel steg med 8 %, priserna på foder med 4 % och priserna på maskiner och utrustning som behövs vid investeringar samt på byggnader med 3 %. Priset på energi sjönk från den höga nivån föregående år med 4 %, men förblev dock klart på en högre nivå än tidigare år. Utvecklingen i fråga om jordbruksproduktionens volym och självförsörjningsgraden Mjölkproduktionen ökade med 0,3 % från föregående år, trots att över 1 300 producenter upphörde med mjölkproduktionen och trots att antalet dikor sjönk med 4 600, dvs. med 1,4 % under 2001. Produktionen under kvotåret 2001/2002 (1.4.2001 31.3.2002) uppgick till 2 395 miljoner liter och mjölkkvoten överskreds med 66 miljoner liter. Ökningen i produktionen beror bl.a. på ökningen i kornas produktionsnivå och på den goda foderskörden. Målet är att mjölkproduktionen skall motsvara mjölkkvoten. Den totala köttproduktionen ökade med 4 % från föregående år och var 343 miljoner kg 2001. Minskningen i nötköttsproduktionen beror på minskningen i antalet dikor eftersom produktionen av nötkött i Finland traditionellt har varit starkt bunden till dikornas kalvproduktion. Konsumenternas reaktioner på Finlands första och hittills enda BSE-fall var måttliga och konsumtionen av nötkött sjönk endast något, med ca 6 8 %. Den inhemska produktionen inom fårskötseln är hotad eftersom produktionen alltjämt minskar. Produktionen av svinkött ökade, men marknaden börjar hotas av överutbud. Produktionen av fjäderfäkött ökade med nästan 19 % bl.a. tack vare mera kapacitet som ett resultat av investeringar och den starka inhemska efterfrågan. Utvecklingen i fråga om produktionsvolymerna för jordbruksprodukter 2000/2001 och självförsörjningsgraden år 2001: Produktionsvolymer Förändring Självförsörjningsgrad 2000 2001 2000/2001 2001 milj. kg milj. kg milj. kg % % Mjölk 2 473 2 480 7,0 0,3 vätska 112 Köttproduktion sammanlagt 329,4 343,1 13,7 4,2 101 Nötkött 91,4 89,9-1,5-1,6 97 Griskött 172,8 176 3,2 1,9 105 Fårkött 0,75 0,71-0,04-5,3 41 Fjäderfäkött 63,7 75,7 12,0 18,8 100 Ägg 59,0 59,5 0,5 0,8 113 Vete 538,3 488,9-49,4-9,2.. Råg 108,2 64,1-44,1-40,8.. Fodersäd 3 448,6 3 117,3-331,3-9,6.. År 2001 var arealen för odlingsväxter sammanlagt 1 984 500 hektar. Av denna stod vallväxter för 33 % och brödsäden för 9 %. Spannmålsskörden var på grund av de låga genomsnittsskördarna och minskningen i arealerna för höstspannmål 4) Av behovet av anslag täcks 5 miljoner euro med ett anslag som överförs från föregående år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
10 % lägre än föregående år. Den åkerareal som odlades ekologiskt var ca 148 000 hektar, vilket är 6,7 % av den totala odlade åkerarealen. Grundarealen för spannmål överskreds första gången 2001 och till följd av detta måste stöden sänkas. Grundarealen beräknas bli överskriden också 2003. 41. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 588 620 000 euro. Anslaget får användas till stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt till utgifter som föranleds av avtal om kompensation av inkomstbortfall vid byte av produktionsinriktningen (tillfälligt inkomststöd). Anslaget får även användas till konsumtionsutgifter för planering och uppföljning av stödsystemen och verkställighetsuppgifter av engångskaraktär. Anslaget får användas till utbetalningar av stöd som gäller år 2003 och tidigare år. De stödbeslut som fattas år 2003 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som betalas med anslaget för år 2004. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 130 000 euro som överföring från moment 30.01.41. Målet för det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som finansieras under momentet är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidrag och miljöstöd) samt att för sin del trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och jordbruksproduktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Stöd kan betalas för stödformer enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), dvs. nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, nationellt stöd för växtodling samt vissa andra nationella stöd. Nästan alla gårdar som idkar jordbruk och trädgårdsodling omfattas av stödet. Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel och trädgårdsodling i stödområdena A och B (stöd för växthusproduktion och stöd för lagring av trädgårdsprodukter). I stödområdena C existerar ett nordligt stöd som gäller växtproduktion (inkl. trädgårdsodling) och husdjursskötsel. Syftet med det nationella stöd för växtodling som betalas främst i södra Finland är att trygga växtproduktionens verksamhetsbetingelser. Till det övriga nationella stödet hör bl.a. det nationella stödet för potatisproduktion, det nationella tilläggsbidraget för dikor, studiepenningen för jordbrukare samt den s.k. ersättningen för tillfällig lagring av socker. De stöd som betalas av anslaget skall finansieras nationellt, med undantag för kostnaderna för det nationella tilläggsbidraget för dikor som EU betalar en del av i mål 1-området och det område där stöd under övergångsperioden beviljas. Den inkomst som motsvarar EU-andelen, 330 000 euro har beaktats under moment 12.30.01. De beslut om det nationella stödet som fattas 2003 eller har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som budgeteras 2004. Vid dimensioneringen av fullmakten har verkningarna av den årliga variationen i produktionsvolymerna beaktats. Den uppskattade fördelningen av nationellt stöd för jordbruk och trädgårdsodling på olika objekt under 2001 2003 samt en uppskattning av utgifter som överförs att betalas av följande års anslag, milj. euro: 2001 2002 2003 Uppskattat stöd för årets produktion sammanlagt 583,5 588,5 588,6 Nationellt stöd till södra Finland 134,9 131,6 128,5 Nordligt stöd 354,9 352,6 354,9 Nationellt stöd för växtodling 80,5 88,6 89,5 Övriga nationella stöd 13,2 15,7 15,7 Stödutgifter som hänför sig till de tidigare åren betalas av anslaget för respektive år 59,5 54,4 54,4 Fullmakt i budgeten 84,1 84,1 84,1 2003 budget 588 620 000 2002 budget 588 490 000 2001 bokslut 588 489 555 43. EU-inkomststöd (förslagsanslag) Under momentet beviljas 455 800 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18
Anslaget får användas till betalning av sådant inkomststöd till jordbruk som Europeiska unionen finansierar helt och hållet och därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet. Anslaget får även användas som EU:s andel till betalning av kompensationsstöd till följd av övergången till euron. F ö r k l a r i n g : Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som sänkningarna av producentpriserna i samband med reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken åsamkar. Ökningen av anslaget under momentet beror på den höjning av enhetsstöden i deras nuvarande form som sker i och med Agenda 2000. I fråga om jordbruksgrödor (spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin och fiberhampa samt träda och non food-träda) betalas stöd på basis av rådets förordning (EG) nr 1251/1999. Tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag och slaktbidrag samt extensifieringsersättning och extensifieringsersättning för mjölkkor i bergsområden samt tillläggsbidrag (det s.k. nationella kuvertet) beviljas på basis av rådets förordning (EG) nr 1254/1999. Produktionsstöd för potatisstärkelse betalas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1868/94 och kompensationsbetalning för potatisstärkelse erläggs på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1766/92. Stöd för förädling av spånadslin och fiberhampa betalas till förädlaren på grundval av rådets förordning (EG) nr 1673/2000 och kommissionens förordning EG 245/2001 samt stöd för torkat foder på basis av rådets förordning (EG) nr 603/95 och stöd för produktion av höfrö på basis av rådets förordning (EEG) nr 2358/71. Bidrag per tacka betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 2529/2001. Stödsystemet för små odlare baserar sig på rådets förordning (EG) nr 1259/1999. Kompensationsstödet baserar sig på rådets förordning (EG) nr 2799/98. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats de stöd som betalas år 2003. Motsvarande inkomster från garantisektionen vid EUGFJ inflyter under moment 12.30.01. Stödsystemet för jordbruksgrödor täcker nästan alla jordbrukande gårdar. Taket för den areal som kan beviljas stöd är i Finland 1,595 miljoner hektar. Den areal som de facto odlades överskred detta tak första gången 2001 och kan göra det även 2003. År 2001 betalades på basis av maximiarealen 327 530 675 euro i stöd för jordbruksgrödor till 64 392 gårdar. Tjurbidrag kan år 2003 betalas för högst 200 000 djur, dikobidrag för högst 55 000 djur och bidrag per tacka för högst 80 000 djur. De kvoter för tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag och bidrag per tacka som har beviljats i Finland har tidigare överstigit de nuvarande produktionsvolymerna. År 2003 beräknas kvoten för tjurbidrag överstigas eftersom Finlands landskvot har minskats med 50 000 djur. År 2003 beräknas tjurbidrag sökas för 210 000 tjurar, dikobidrag för 29 000 dikor och bidrag per tacka för 45 000 tackor. 2003 budget 455 800 000 2002 budget 443 076 000 2001 bokslut 435 323 031 44. Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 3 400 000 euro. Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av skördeskador (1214/2000). Av anslaget får även betalas ersättningar som hänför sig till tidigare år. F ö r k l a r i n g : Ersättningen för skördeskador baserar sig på lagen om ersättning av skördeskador. Lagen gavs den 21 december 2000 och Europeiska kommissionen godkände innehållet i det reviderade systemet med ersättning för skördeskador den 25 mars 2002. Avsikten är att den nya lagen skall träda i kraft vid ingången av 2003. 2003 budget 3 400 000 2002 budget 3 400 000 2001 bokslut 3 363 759 45. Miljöstöd för jordbruket (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 305 900 000 euro. Anslaget får användas till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Av anslaget får även högst 84 100 euro användas till projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som staten finansierar helt och hållet, högst 740 900 euro till betalning av utbildning som hör samman med miljöstödet för jordbruket och högst 320 500 euro till betalning av konsumtionsutgifter som verkställandet, uppföljningen och utvecklingen av miljöstödet föranleder staten samt högst 200 000 euro till konsumtionsutgifter för utarbetande av planer som gäller naturens mångfald. De förbindelser och avtal som ingås år 2003 i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 60 000 000 euro under åren 2004 2012. Om bevillningsfullmakten 2002 har blivit oanvänd får bevillningsbeslut fattas om den oanvända delen år 2003. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19
F ö r k l a r i n g : Jordbrukarnas villighet att förbinda sig till villkoren för miljöstödet har varit större än vad som beräknats i det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000 2006. Omkring 96 % av åkerarealen och 91 % av odlarna har börjat omfattas av systemet. Det beräknas att 305 900 000 euro åtgår till miljöstöd för jordbruket år 2003, varvid även de mål för vattenvården som uppställts i Finlands Östersjöprogram kan uppnås. EU:s delfinansiering är 75 % i mål 1-området och 50 % i resten av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 55 %. Anslaget för miljöstödssystemet för 2003 beräknas fördela sig som följer: Miljöstödssystemet sammanlagt 305 900 000 varav EU:s andel 167 367 000 statens andel 137 187 500 den andel som helt finansieras nationellt 1 345 500 Under moment 12.30.01 beräknas inflyta 167 367 000 euro i medel ur garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket att användas till miljöstödet för jordbruket på fastlandet. De förbindelser och avtal som ingåtts på grundval av miljöprogrammet för jordbruket under perioden 1995 1999 beräknas föranleda utgifter om 3 090 000 euro. De förbindelser och avtal som ingåtts på basis av det system med miljöstöd för jordbruket som godkänts för åren 2000 2006 beräknas föranleda utgifter om 302 810 000 euro, varav 12 150 000 euro kan användas till utgifter för beslut och åtgärder 2003. Med anslaget kan de specialstödsavtal som upphör år 2003 och som uppfyller villkoren för erhållandet av stöd förnyas samt nya specialstödsavtal för ca 48 000 hektar ingås. På basis av Finlands Östersjöprogram, som godkändes den 26 april 2002, ingås nya avtal om specialstöd för inrättande och skötsel av skyddszoner, inrättande och vård av våtmarker och avrinningsbassänger, effektiverad användning av gödselmedel, ekologisk produktion och reglerbar täckdiktning och bevattning samt cirkulation av torrläggningsvatten. Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och riktar sig till utbildning i samband med miljöstödet, utgifter för verkställighet, uppföljning och utveckling av miljöstödet, utgifter för projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för naturens mångfald. Fullföljandet av systemen med miljöstöd för jordbruket beräknas föranleda utgifter som följer, milj. euro: 2003 2004 2005 2006 Senare år sammanlagt Det system som gäller åren 2000 2006 beslut som fattas och åtgärder som vidtas 2003 12,15 10,55 10,55 10,55 23,74 beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 2000 2002 290,66 290,66 33,60 20,34 10,50 Det program som gäller åren 1995 1999, beslut som fattats och åtgärder som vidtagits 3,09 1,75 1,75 1,75 17,54 Sammanlagt 305,90 302,96 45,90 32,64 51,78 2003 budget 305 900 000 2002 budget 298 000 000 2001 bokslut 295 001 623 46. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 417 673 000 euro. Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det åtgärdsprogram som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995 1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som godkänts för åren 2000 2006. Av anslaget får högst 150 000 euro användas även till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av den halvtidsbedömning av det horisontella programmet för utveckling av landsbygden som staten helt finansierar. De förbindelser som ingås år 2003 i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000 2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 5 520 000 euro under åren 2004 2007. Om bevillningsfullmakten 2002 har blivit Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20