Rödgrön företagarpolitik i praktiken Johan Kreicbergs November 2009

Rödgrön företagarpolitik i praktiken Johan Kreicbergs November 2009

Rödgrön företagarpolitik i praktiken Inledning Numera vill samtliga riksdagspartier beskriva sin politik som småföretagarinriktad. Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly skrev nyligen i en debatt artikel att Så nu är vi småföretagarnas favoritparti. Småföretagarna vet bara inte om det ännu. 1 Orsaken till utspelet var att organisationen Företagarna hade genomfört en opinionsundersökning där företagare fick rangordna olika förslag inom företagarområdet. Varje riksdagsparti hade fått välja ut ett av deras egna förslag att ha med i undersökningen. Resultatet blev att Miljöpartiets förslag om en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter var mest populärt bland småföretagen. Efter det följde Vänsterpartiets förslag om slopat sjuklöneansvar för företag med färre än 10 anställda. Det är givetvis positivt att partier som traditionellt inte prioriterat tillväxt- och företagarfrågorna nu lyfter fram dessa. Samtidigt skapas inte ett bra företagsklimat av enskilda förslag utan istället är det den sammantagna politiken inom en rad områden som är avgörande. Tillväxtförutsättningarna ökar inte bara för att enskilda skatter sänks om det samtidigt genomförs stora skattehöjningar inom andra områden. I denna rapport granskar därför Svenskt Näringsliv de röd-gröna partiernas totala företagarpolitik. Både de förslag som tagits fram för att stimulera tillväxt och sysselsättning och andra förslag som direkt kommer att påverka företagens lönsamhet och utvecklingsförmåga. Rapporten avslutas med ett par räkneexempel på hur mindre företag kan komma att påverkas om den röd-gröna politiken genomförs. Rödgröna förslag inom företagarområdet Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har beslutat sig för att försöka bilda en koalitionsregering efter valet 2010. Att i dag försöka förutsäga hur en sådan regering skulle påverka förutsättningarna för tillväxt och företagande är egentligen en omöjlighet. Ännu så länge finns det bara ett fåtal gemensamma förslag från de rödgröna partierna. Det återstår fortfarande många områden för de tre partierna att enas om. I denna analys har vi därför valt att analyser de enskilda partiernas förslag var för sig. Vi har koncentrerat oss på de förslag som har en direkt bäring på företagandets villkor. Det bör påpekas att det inte finns någon klar definition av vilka frågor som berör företagen och vilka som inte gör det. Nästan alla politiska beslut påverkar åtminstone några företag. Exempelvis har vi inte med att de rödgröna partierna enats om hur stora de svenska försvarsutgifterna ska vara. 2 Detta beslut påverkar självklart företag med kopplingar till försvarsindustrin, men vi har ändå gjort bedömningen att det inte kan räknas som en allmän tillväxt- eller företagarfråga. 1 Aftonbladet, Debatt 20091103 2 http://www.rodgron.se/wp-content/uploads/2009/09/rod_gron_pol.pdf

Vi har också valt att koncentrera oss på förslag som är aktuella och som vi bedömer skulle kunna genomföras under nästa mandatperiod. Vänsterpartiet skriver exempelvis i sitt partiprogram att de vill avskaffa dagens kapitalistiska system och införa en socialistisk ekonomi. 3 En sådan förändring skulle givetvis direkt påverka företagandet i Sverige. Men vi har ändå valt att koncentrera oss på mer konkreta förslag som är lättare att analysera effekterna av. Huvudsakligen har vi använt oss av de tre partiernas senaste skuggbudgetar och kompletterat materialet med gemensamma dokument från de tre partierna. I slutet av genomgången för respektive parti har vi gett ett sammanvägt betyg på företagarpolitiken. Vi har använt en skala från ett till fem. Ett betyg på tre innebär att reformerna inte kommer att påverka förutsättningarna för tillväxt och företagande i någon högre utsträckning jämfört med dagens situation. Betyget fem innebär en kraftig förbättring av företagsklimatet medan en etta betyder att Sveriges framtida tillväxt skulle försämras radikalt om förslagen genomfördes. Socialdemokraternas företagarpolitik 4 Vi har delat in förslagen i tre grupper. Reformer som är övervägande positiva för företagen, reformer som är övervägande negativa och reformer som har en oklar effekt på tillväxt och företagande. Tillväxtfrämjande förslag Riskkapitalavdrag motsvarande 20 procent av det investerade beloppet i ett nystartat företag (maximalt 100 000 kronor). Förslaget innebär att det blir mer lönsamt att investera i nystartade företag och kommer därmed att underlätta finansieringen av dessa. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften med 15 procentenheter för de ensamföretagare som gör sin första anställning. Förslaget skulle göra det mindre riskfyllt för företagare att göra sin första anställning. Samtidigt bör det påpekas att förslaget kan leda till betydande snedvridningar av konkurrensen. Företagare som anställt innan reformen kommer att få betydligt högre lönekostnader än de som gör sin första anställning efter reformen. Utökat rotavdrag som även ska gälla renovering (med klimatprofil) av flerfamiljshus. Reformen kan sannolikt komma att öka efterfrågan inom byggindustrin. Ökat stöd till Forska och Väx Programmet är till för att stimulera forskning i småföretag. 3 http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/politiskaprogram/partiprogram_08_inlaga.pdf 4 http://www.socialdemokraterna.se/upload/motioner/bugetmotioner/bm%20jobben%20f%c3%b6rst.pdf

Inrättande av one-stop-tillståndsportal Avsikten är att genom digital samordning av myndigheterna skapa en plats där företagare kan söka alla tillstånd som behövs för verksamheten. Reformen kan leda till att företagarnas administrativa börda minskas. Kraftigt ökade infrastrukturinvesteringar Satsningarna kan leda till nya jobb och efterfrågan inom bland annat byggindustrin. Samtidigt är det viktigt att samhällsekonomiskt lönsamma projekt prioriteras. Det handlar ofta om miljardbelopp när stora infrastrukturprojekt ska finansieras och felaktiga beslut kan därför bli kostsamma. Förstajobbet-avdrag till arbetsgivare som anställer en ung arbetslös Förslaget gör det mer lönsamt att anställa unga arbetslösa. Men samtidigt vill Socialdemokraterna avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, vilket kommer att innebära att för de flesta företag kommer det att bli dyrare att ha ungdomar anställda. Två miljarder mer till FOU än regeringen Forskning och utveckling kan ha en positiv effekt på tillväxten. Men det beror givetvis på vad forskningen leder fram till. De undersökningar som gjorts om sambanden mellan forskningssatsningar och tillväxt är långtifrån entydiga. Ökat exportstöd till småföretag Om stödet verkligen leder till långsiktigt ökad export bland småföretagen har det en positiv effekt på tillväxten. Avskaffad arbetsgivaravgift för arbetslösa ungdomar Förslaget sänker kostnaderna för de företag som anställer arbetslösa ungdomar. Samtidigt vill Socialdemokraterna höja arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar som har ett jobb. Resultatet blir därför att alla som redan anställt ungdomar bestraffas. Tillväxthämmande förslag Återinförd förmögenhetsbeskattning på en procent Reformen kommer att leda till att mindre kapital stannar i Sverige och därmed minskar även finansieringsmöjligheterna för mindre företag. Högre koldioxidskatt Förslaget minskar svenska företags internationella konkurrenskraft och risken är att utsläppen istället kommer att bli större i andra länder. Avdraget för hushållsnära tjänster avskaffas På kort tid har en helt ny vit marknad skapats i Sverige. Med detta förslag utraderas denna marknad. Avskaffande av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre

Förslaget kommer att öka lönekostnaderna markant i många branscher. Rätt till heltid 5 En reform som skulle ge anställda rätt att gå upp till heltid skulle öka kostnaderna och minska sysselsättningen kraftigt i många branscher. Efterfrågan inom exempelvis restaurangnäringen, detaljhandeln och vården varierar över dagen. Det är inte möjligt för företagen att finansiera heltidstjänster när kundernas efterfrågan är koncentrerad till ett fåtal timmar om dagen. Nej till steg fyra i jobbavdraget Förslaget minskar förtjänsten av arbete. Begränsning av jobbavdraget för personer med höga inkomster I praktiken leder förslaget till en utvidgad värnskatt och därmed till lägre avkastning på utbildning. Höjd a-kassa till 80 procent och höjt tak i a-kassan Med denna reform minskar inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkäter har visat att efter regeringens reformer av a-kassan har företagens rekryteringsproblem minskat. Att återställa a-kassenivåerna kommer att medföra att rekryteringssvårigheterna återkommer när konjunkturen vänder. Höjt tak för sjukpenningen Även denna reform minskar förtjänsten av att arbeta. Förslag med oklar tillväxteffekt Ny statlig innovationsfond Det hävdas ofta att det saknas kapital i de tidiga skedena för företag. Men samtidigt har det tidigare visat sig att statliga fonder har svårt att uppfylla detta behov. Det skulle med största sannolikhet vara bättre att inte återinföra förmögenhetsskatten. Nytt kunskapslyft Socialdemokraterna vill skapa drygt 50 000 nya utbildningsplatser. Men även om det kan vara bra med en höjd utbildningsnivå bland befolkningen är det inte säkert att dessa platser är samhällsekonomiskt motiverade. Det gäller att arbetsmarknaden verkligen har ett behov av denna utbildningssatsning. Investering i besöksnäringen Det är tveksamt om staten ska satsa mer på besöknäringen än andra branscher. Skärpt skattekontroll De rödgröna partierna vill skärpa skattekontrollerna genom omfattande åtgärder. Förslaget skulle kunna vara positivt om det innebar att ohederliga företagare stoppades. Samtidigt finns det en 5 Beslut togs på partikongressen

uppenbar risk att förslagen endast leder till att de administrativa bördorna ökar för företagare som sköter sina åtaganden. Tabell 1: Socialdemokraternas förslag Tillväxtfrämjande Tillväxthämmande Oklar påverkan Sänkt arbgivavg för soloföret som anställer Återinförd förmögenhetsskatt Ny statlig innovationsfond Riskkapitalavdrag Högre koldioxidskatt Investering i besöksnäring Tillståndsportal Höjd arbgivavg för ungd & pensionärer Nytt kunskapslyft Utökat rotavdrag (flerfamiljshus) Inget avdrag för hushållstjänster Skärpt skattekontroll Ökat stöd till Forska och Väx Rätt till heltid Förstajobbetavdrag Nej till steg 4 i jobbavdraget Ökade infrastrukturinvesteringar Sänkt jobbavdrag för högre inkomster Ökade satsningar på FoU Höjd A-kassa Exportstöd till småföretag Höjt tak i A-kassa Avskaffad arbgivavg för arbetslösa ungdomar Höjt tak i sjukpenningen Sammanvägt betyg 2 Det samlade betyget till socialdemokraternas företagarpolitik blir en tvåa. Totalt sett skulle tillväxtförutsättningarna försämras markant om förslagen genomfördes. När vi summerar de positiva och de negativa förslagen visar de sig vara lika många. Men de tillväxtfrämjande förslagen kommer i de flesta fall bara ha marginellt positiva effekter medan de hämmande förslagen är betydligt mer omfattande. Exempelvis uppgår extrasatsningen på Forska och Väx till 100 miljoner kronor per år, riskkapitalavdraget innebär minskade skatter med 500 miljoner kronor och förstajobbetavdraget är en satsnings som uppgår till 400 miljoner kronor. Detta ska jämföras med att den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar och äldre och stoppet för det fjärde steget i jobbavdraget som tillsammans innebär skattehöjningar på över 20 miljarder kronor. Nettohöjningen av skatteuttaget i det socialdemokratiska budgetförslaget uppgår till hela 19,9 miljarder kronor. Dessutom vill socialdemokraterna lagstifta om rätt till heltid vilket, trots att förslaget inte räknas som budgetpåverkande, skulle vara förödande för vissa branscher. Sammantaget är därför bedömningen att Socialdemokraternas politik skulle innebära en klar försämring för företagandet i Sverige.

Vänsterpartiets företagarpolitik 6 Tillväxtfrämjande förslag Sänkning av arbetsgivaravgifterna med fem procentenheter för företag med ett fåtal anställda Förslaget ökar lönsamheten i småföretagen och underlättar nyanställningar. Kraftigt ökade infrastrukturinvesteringar Satsningarna kan leda till nya jobb och efterfrågan inom bland annat byggindustrin. Samtidigt är det viktigt att samhällsekonomiskt lönsamma projekt prioriteras. Det handlar ofta om miljardbelopp när stora infrastrukturprojekt ska finansieras och felaktiga beslut kan därför bli kostsamma. Utökat rotavdrag som även ska gälla renovering (med klimatprofil) av flerfamiljshus. Reformen kan sannolikt komma att öka efterfrågan inom byggindustrin. Ökat exportstöd till småföretag Om stödet verkligen leder till långsiktigt ökad export bland småföretagen har det en positiv effekt på tillväxten. Kraftigt ökat stöd till Forska och Väx Programmet är till för att stimulera forskning i småföretag. Inrättande av one-stop-tillståndsportal Avsikten är att genom digital samordning av myndigheterna skapa en plats där företagare kan söka alla tillstånd som behövs för verksamheten. Reformen kan leda till att företagarnas administrativa börda minskas. Skattereduktion för småföretag som satsar på forskning och utveckling Förslaget skulle kunna leda till snabbare teknikutveckling i småföretagen. Förstajobbet-avdrag till arbetsgivare som anställer en ung arbetslös Förslaget gör det mer lönsamt att anställa unga arbetslösa. Men samtidigt vill Vänsterpartiet avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, vilket kommer att innebära att för de flesta företag kommer det att bli dyrare att ha ungdomar anställda. Nedsättning av arbetsgivaravgifterna för soloföretagare som gör sin första anställning Förslaget skulle göra det mindre riskfyllt för företagare att göra sin första anställning. Samtidigt bör det påpekas att förslaget kan leda till betydande snedvridningar av konkurrensen. Företagare som anställt innan reformen kommer att få betydligt högre lönekostnader än de som gör sin första anställning efter reformen. 6 http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/motioner/budgetv091006.pdf

Företag med upp till 10 anställda slipper sjuklöneansvaret de första 14 dagarna Många mindre företag skulle välkomna förslaget. Samtidigt är det inte helt oklart hur denna förändring skulle utformas. Om förslaget följs av högre sjukförsäkringsavgifter skulle småföretagen förlora på reformen. De har idag betydligt lägre sjukfrånvaro än de större arbetsgivarna och betalar därför sjuklön i lägre utsträckning än dessa. Tillväxthämmande förslag Höjning av de sociala avgifterna Regeringen har sänkt arbetsgivaravgifterna med en procentenhet. Denna sänkning vill Vänsterpartiet ta tillbaka. Om förslaget genomförs kommer det att minska sysselsättningen. Lag om rätt till heltid En reform som skulle ge anställda rätt att gå upp till heltid skulle öka kostnaderna och minska sysselsättningen kraftigt i många branscher. Efterfrågan inom exempelvis restaurangnäringen, detaljhandeln och vården varierar över dagen. Det är inte möjligt för företagen att finansiera heltidstjänster när kundernas efterfrågan är koncentrerad till ett fåtal timmar om dagen. Stärkt rätt till fast anställning, via förändringar i arbetsrätten Alla förslag som försvårar för företagen att ha tillfälligt anställda kommer att ha negativ effekt på sysselsättningen och på företagens utvecklingskraft. Höjning av a-kassan till 970 kronor de första 100 dagarna och 870 kronor därefter. Med denna reform minskar inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkäter har visat att efter regeringens reformer av a-kassan har företagens rekryteringsproblem minskat. Att återställa a-kassenivåerna kommer att medföra att rekryteringssvårigheterna återkommer när konjunkturen vänder. Höjd sjukpenning till 80 procent och höjt tak i sjukförsäkringen. Reformen minskar skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta. Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs Även detta förslag minskar skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta. Bolagsskatten höjs till 28 procent Reformen skulle leda till sämre lönsamhet och försvåra för företagen att finansiera sin expansion via egna vinstmedel. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre avskaffas Förslaget kommer att öka lönekostnaderna markant i många branscher. Ny förmögenhetsskatt Reformen kommer att leda till att mindre kapital stannar i Sverige och därmed minskar även finansieringsmöjligheterna för mindre företag.

Begränsning av bankernas storlek Förslaget kan leda till att bankernas service försämras. Skärpta kapitaltäckningskrav Om bankerna tvingas reservera mer kapital kommer de att kompensera sig via högre räntemarginaler eller avgifter. Begränsa utbredningen av friskolor Förslaget skulle inte bara stoppa utbredningen av en snabbt växande bransch, det skulle med största sannolikhet också försämra kvalitetsutvecklingen i det svenska utbildningssystemet. Nej till steg fyra i jobbavdraget Förslaget minskar förtjänsten av arbete. Begränsning av jobbavdraget för personer med höga inkomster I praktiken leder förslaget till en utvidgad värnskatt och därmed till lägre avkastning på utbildning. Höjda drivmedelsskatter Skattehöjningen skulle både direkt försvaga lönsamheten i många småföretag som är beroende av biltransporter och även minska den privata konsumtionen. Fortsatt koldioxidskatt på anläggningar som omfattas av EUs utsläppshandel Förslaget minskar svenska företags internationella konkurrenskraft och risken är att utsläppen istället kommer att bli större i andra länder. Förslag med oklar tillväxteffekt Lägre arbetsgivaravgift för fast anställda jämfört med visstidsanställda Ännu har inte förslaget presenterats i detalj. Det skulle möjligtvis kunna vara en positiv reform om enbart arbetsgivaravgifterna för fast anställda sänktes. Men om reformen finansieras via höjda avgifter för visstidsanställda har inte företagsklimatet förbättrats. Branschprogram för miljöteknik, fordonsindustrin och vindkraftsindustrin Denna typ av program kan gynna de aktuella branscherna men samtidigt är det riskfyllt när staten försöker gynna vissa branscher framför andra. Program för tjänstesektorn Se föregående punkt Investering i besöksnäringen Även i detta fall är det tveksamt om staten ska satsa mer på besöknäringen än andra branscher.

Stöd till kreditgarantiföreningar Det finns inga klara belägg för att offentliga satsningar på kreditgarantiföreningar är samhällsekonomiskt lönsamma. Ny statlig innovationsfond Det hävdas ofta att det saknas kapital i de tidiga skedena för företag. Men samtidigt har det tidigare visat sig att statliga fonder har svårt att uppfylla detta behov. Det skulle med största sannolikhet vara bättre att inte återinföra förmögenhetsskatten. Skärpt skattekontroll De rödgröna partierna vill skärpa skattekontrollerna genom omfattande åtgärder. Förslaget skulle kunna vara positivt om det innebar att ohederliga företagare stoppades. Samtidigt finns det en uppenbar risk att förslagen endast leder till att de administrativa bördorna ökar för företagare som sköter sina åtaganden. Tabell 2: Vänsterpartiets förslag Tillväxtfrämjande Tillväxthämmande Oklar påverkan Sänkt arbetgivaravg för soloföret som anställer Höjning av sociala avgifter Ny statlig innovationsfond Skattereduktion för forskning och utv Ny förmögenhetsskatt Investering i besöksnäring Sänkt arbetsgivavg (få anställda) Höjd arbgivavg för ungd & pensionärer Lägre arbgivavg för fast anst Utökat rotavdrag (flerfamiljshus) Höjda energi och drivmedelsskatter Branschprogram Ökat stöd till Forska och Väx Avdrag på hushållsnära tjänster avskaffas Kreditgarantiföreningar Första jobbetavdrag Höjd bolagsskatt (28 %) Skärpt skattekontroll Tillståndsportal Ökade infrastrukturinvesteringar Ökat exportstöd till småföretag Slopat sjuklöneansvar Skärpta kapitaltäckningkrav Begränsning av bankers storlek Nej till steg 4 i jobbavdraget Sänkt jobbavdrag för högre inkomster Höjd A-kassa Höjt tak i A-kassa Stärkt rätt till fast anställning Rätt till heltid Sjuk- och aktivitetsersättning höjs Höjd ersättning och höjt tak i sjukförsäkringen Begränsning av friskolors utbredning Sammanvägt betyg 1 Totalt sett skulle Vänsterpartiets politik utgöra ett förödande slag mot svenska företags tillväxtmöjligheter. Även om det finns ljuspunkter som de sänkta arbetsgivaravgifterna för

småföretag är den samlande bilden av politiken att den helt saknar tillväxtperspektiv. De riktade skattesänkningar som föreslås är ytterst marginella i jämförelse med de massiva skattehöjningar som planeras. Vänsterpartiet vill netto höja skatter och avgifter med sammanlagt 47 miljarder kronor redan under 2010. Till det kommer stora förändringar i regelverket på arbetsmarknaden som kommer att minska företagens möjligheter att nyanställa. Det gäller bland annat rätt till heltid och stärkt rätt till fast anställning. Vidare vill Vänsterpartiet använda de ökade skatteintäkterna till att höja bland annat arbetslöshetsersättning och sjukpenning vilket kraftigt kommer att minska förtjänsten av arbete och företagande. Miljöpartiets företagarpolitik 7 Tillväxtfrämjande förslag Nedsatt arbetsgivaravgift med 10 procentenheter upp till en lönesumma på 740 000 kronor. Förslaget ökar lönsamheten i småföretagen och underlättar nyanställningar. Soloföretagare ska endast betala 10 procent i arbetsgivaravgift för den först anställde under det första året. Förslaget skulle göra det mindre riskfyllt för företagare att göra sin första anställning. Samtidigt bör det påpekas att förslaget kan leda till betydande snedvridningar av konkurrensen. Företagare som anställt innan reformen kommer att få betydligt högre lönekostnader än de som gör sin första anställning efter reformen. Sänkt arbetsgivaravgift för små forskningsintensiva företag Förslaget underlättar anställningar i dessa företag. Samtidigt bör det påpekas att en sådan reform skulle ge gränsdragningsproblem och snedvriden konkurrens. Förstajobbet-avdrag till arbetsgivare som anställer en ung arbetslös Förslaget gör det mer lönsamt att anställa unga arbetslösa. Men samtidigt vill Miljöpartiet avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar, vilket kommer att innebära att för de flesta företag kommer det att bli dyrare att ha ungdomar anställda. Utökat rotavdrag som även ska gälla renovering (med klimatprofil) av flerfamiljshus. Reformen kan sannolikt komma att öka efterfrågan inom byggindustrin. Ökat stöd till Forska och Väx Programmet är till för att stimulera forskning i småföretag. 7 http://mp.se/files/176500-176599/file_176577.pdf

Tillväxthämmande förslag Nej till steg fyra i jobbavdraget Förslaget minskar förtjänsten av arbete. Begränsning av jobbavdraget för personer med höga inkomster I praktiken leder förslaget till en utvidgad värnskatt och därmed till lägre avkastning på utbildning. Höjd a-kassa till 80 procent de första 300 dagarna och höjt tak i a-kassan Med denna reform minskar inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkäter har visat att efter regeringens reformer av a-kassan har företagens rekryteringsproblem minskat. Att återställa a-kassenivåerna kommer att medföra att rekryteringssvårigheterna återkommer när konjunkturen vänder. Återinfört friår Reformen skulle minska arbetsutbudet och därmed försvåra rekryteringar. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre avskaffas Förslaget kommer att öka lönekostnaderna markant i många branscher. Kraftigt höjda miljöskatter däribland koldioxidskatten och kilometerskatt på lastbilar Förslaget minskar svenska företags internationella konkurrenskraft och risken är att utsläppen istället kommer att bli större i andra länder. Förvärvsavdrag även vid föräldraledighet Reformen skulle minska inkomstskillnaderna mellan att arbeta och att inte arbeta och därmed minska arbetsutbudet Barntid i föräldraförsäkringen Reformen ska ge föräldrar ekonomisk kompensation när de väljer att arbeta deltid under småbarnsåren. En sådan reform skulle minska arbetsutbuden och därmed den långsiktiga tillväxten. Förslaget gör det också svårare för företagen att planera sin verksamhet. Förslag med oklar tillväxteffekt Satsning på klimat- och miljö investeringar till ett belopp av 47 miljarder kronor på tre år. Förslaget kan skapa nya jobb ibland annat byggbranschen. Men samtidigt är det stora belopp som satsas och det finns flera andra sätt att använda dessa miljarder som sannolikt skulle ge fler jobb och högre tillväxt. Investering i besöksnäringen Det är tveksamt om staten ska satsa mer på besöknäringen än andra branscher. Ny statlig innovationsfond

Det hävdas ofta att det saknas kapital i de tidiga skedena för företag. Men samtidigt har det tidigare visat sig att statliga fonder har svårt att uppfylla detta behov. Det skulle med största sannolikhet vara bättre att inte återinföra förmögenhetsskatten. Införande av företagsvikariat Personer som får tjänstledigt för sitt arbete och startar företag ska få ersättning från a-kassan om den ordinarie arbetsgivaren anställer en vikarie som tidigare var arbetslös. Förslaget kan möjligen ge fler företagare men samtidigt snedvrids konkurrensen eftersom andra företagare inte kan få sin försörjning via a-kassan. Införande av utbildningsvikariat Förslaget handlar om att ge ersättning från a-kassan till anställda som väljer att utbilda sig när personen ersätts med en vikarie som är arbetslös. Det är svårt att idag överblicka vilka konsekvenser reformen skulle ha. Satsning på att förbättra studenternas kontakt med arbetslivet Kontakterna mellan skolan och näringslivet behöver stärkas men det är tveksamt om en marginell satsning på karriärcentra är lösningen på problemet. Satsning på ett branschprogram inom miljöteknik till en kostnad av 50 miljoner kronor Denna typ av program kan gynna den aktuella branschen men samtidigt är det riskfyllt när staten försöker gynna vissa branscher framför andra. Skärpt skattekontroll De rödgröna partierna vill skärpa skattekontrollerna genom omfattande åtgärder. Förslaget skulle kunna vara positivt om det innebar att ohederliga företagare stoppades. Samtidigt finns det en uppenbar risk att förslagen endast leder till att de administrativa bördorna ökar för företagare som sköter sina åtaganden. Tabell 3: Miljöpartiets förslag Tillväxtfrämjande Tillväxthämmande Oklar påverkan Sänkt arbetgivaravg för soloföret som anställer Barntid i föräldraförsäkringen Satsning påmiljöinvesteringar Sänkt arbetgivaravg för småföretag med FoU Förvärvsavdrag vid föräldraledighet Ny statlig innovationsfond

Sänkt arbetsgivavg (få anställda) Höjd arbgivavg för ungd & pensionärer Investering i besöksnäring Utökat rotavdrag (flerfamiljshus) Höjda miljöskatter Företagsvik/utbildningvik Ökat stöd till Forska och Väx Friår Bättre kontakt skola - näringsliv Första jobbetavdrag Nej till steg 4 i jobbavdraget Branschprogram inom miljötekn. Sänkt jobbavdrag för högre inkomster Skärpt skattekontroll Höjd A-kassa Höjt tak i A-kassa Sammanvägt betyg 2+ Slutbetyget för Miljöpartiets politik för företagande och tillväxt landar på en något högre nivå än Socialdemokraternas. Miljöpartiet vill under 2010 höja skatterna med 17 miljarder kronor jämfört med regeringens budgetalternativ. Det är 3 miljarder kronor mindre i skattehöjningar än Socialdemokraterna föreslår. Men samtidigt vill Miljöpartiet öka skatteuttaget radikalt under 2011 och 2012. Då planerar de att öka skatteintäkterna med 32 respektive 42 miljarder kronor jämfört med regeringen. Totalt kommer därför Miljöpartiets skattehöjningar att bli högre än i Socialdemokraternas alternativ. Men inom andra områden är Miljöpartiets politik betydligt mer tillväxtvänlig än Socialdemokraternas. Det gäller bland annat arbetsrätten. Partiet vill inte lagstifta om rätt till heltid och de har tidigare varit med och röstat fram undantaget från turordningsreglerna för de minsta företagen. Dessutom vill de sänka arbetsgivaravgifterna för småföretagen och föreslår inte ett återinförande av förmögenhetsskatten. Sammantaget måste därför Miljöpartiets företagaroch tillväxtpolitik bedömas som något bättre än Socialdemokraternas och helt överlägsen Vänsterpartiets politik. Sammanfattande omdöme om den rödgröna politiken Det finns flera förslag från de olika partierna som skulle ha en positiv effekt på företagandet och tillväxten. Men sammantaget visar ändå denna sammanställning att den sammanvägda politiken inte har något starkt företagar- och tillväxtfokus. När de olika förslagen som påverkar företagandet listas kan det konstateras att i ett tillväxtperspektiv finns det tre stora problem med den föreslagna politiken. För det första innebär oppositionspartiernas politik stora skattehöjningar som kommer att göra det mindre lönsamt för företagen att investera och nyanställa. För det andra minskas förtjänsten av att arbeta markant, vilket kommer att minska arbetsutbudet. Slutligen är politiken alltför selektiv och riskerar att snedvrida konkurrensen mellan olika företag och olika branscher kraftigt.

Ökat skatteuttag Samtliga tre oppositionspartier vill höja skatterna kraftigt. Vänsterpartiet planerar att höja skatterna redan under det första året med hela 47 miljarder kronor. Några av de mest skadliga skattehöjningarna är höjda arbetsgivaravgifter, höjd bolagsskatt, ny förmögenhetsskatt, slopande av det fjärde steget i jobbskatteavdraget och avskaffande av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga och äldre. Socialdemokraterna vill höja skatterna med cirka 20 miljarder kronor under det första året. Då ingår bland annat bland återinförd förmögenhetsskatt, ett stopp för det fjärde steget i jobbskatteavdraget och slopande av nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Miljöpartiets skattehöjningar uppgår till 17 miljarder kronor under det första året och liknar i stort Socialdemokraternas förslag. Men redan året efter vill de öka skatteuttaget med 32 miljarder kronor och denna ökning består främst av en kraftig ökning av koldioxidbeskattningen. Mindre skillnader mellan att arbeta och inte arbeta Högkonjunkturåret 2007 var ett av de bästa åren någonsin på svensk arbetsmarknad med en rekordartad ökning av antalet arbetade timmar. En av anledningarna var att skillnaden mellan att arbeta och att vara utan arbete var högre än på mycket länge. Bara mellan 2006 och 2007 så blev inkomstökningen vid övergång från arbetslöshet till arbetet för en person som tjänade runt 20000 kronor i månaden 55 procent större. 8 Andelen arbetsgivare som uppgav att ersättningarna i a-kassan skapade rekryteringsproblem halverades. Nu vill de rödgröna samarbetspartierna alltså minska dessa skillnader igen. De föreslår höjningar av ersättningsprocenten i både a-kassan och sjukpenningen och även höjningar av taken för ersättningarna. Detta minskar förtjänsten av arbete och kommer att försvåra rekryteringar. Snedvriden konkurrens Gemensamt för de flesta av de mer tillväxtorienterade förslagen från de rödgröna partierna är att de kommer att skapa konkurrenssnedvridningar. En del av problemen ligger i de många branschsatsningarna på bland annat turism, miljöteknik och fordonsindustri. Det är sällan staten lyckas peka ut var tillväxten kommer att vara snabbast i framtiden och det är därför sällan en bra idé att styra skattemedel från vissa branscher till andra. Men även inom samma bransch kommer flera av förslagen att skapa problem. Arbetsgivaravgifterna sänks för företag som anställer arbetslösa ungdomar men höjs för dem som redan anställt ungdomar. Ensamföretagare som anställer sin första person får kraftigt sänkt skatt men det får inte de företagare som redan tagit det stora steget och anställt sin första person. Det är inte svårt att tänka sig småföretag i servicebranscher som blir utkonkurrerade av anställda som startar konkurrerande verksamhet med en betydligt lägre beskattning. Företagsexempel Konsekvenserna av den rödgröna politiken kan illustreras av följande exempel. Vi utgör från frisörföretagaren Ingrid som är 45 år. Hon har sedan flera år tillbaka Fabian 35 år anställd. Ingrid satsade förra året på ökad marknadsföring och fick många nya kunder. Det gjorde att hon kunde anställa ungdomarna Karim 23 år på heltid och Amelia 22 år på halvtid. Nyanställningarna 8 Det bästa året någonsin, Svenskt Näringsliv (2008)

underlättades av att hon bara betalar halva arbetsgivaravgiften för ungdomar. Varje månad betalar hon följande löner och lagstadgade arbetsgivaravgifter. Tabell 4 Lönekostnader i Ingrids salong med nuvarande regler Bruttolön Lagstadgad arbetsgivaravgift Ingrid 45 år 24000 7541 Fabian 35 år 23000 7227 Karim 23 år 20000 3098 Amelia 22 år 10000 1549 Summa 77000 19414 Totalt innebär det att årskostnaden för löner och lagstadgade arbetsgivaravgifter blir 1 157 000 kronor. Utöver det har Ingrid kostnader på 400 000 kronor per år. Där ingår bland annat lokalhyra, försäkringar för både anställda och företag, telefon och annat. Hennes omsättning är 1 650 000 kronor. Tabell 5 Resultat i Ingrids salong med nuvarande regler Omsättning 1 650 000 Löner och arbgiv. avg 1 156 973 Övr. kostnader 400 000 Resultat före skatt 93 027 Resultatet före skatt i frisörsalongen blir därför drygt 90 000 kronor. Studerar vi Socialdemokraternas förslag blir utfallet helt annorlunda. Då fördubblas arbetsgivaravgifterna för Karim och Amelia. Dessutom kan Ingrid bli tvungen att ge Amelia heltidslön trots att det inte finns ett tillräckligt kundunderlag för det. Därmed ökar kostnaderna för löner och arbetsgivaravgifter med nästan 20 000 kronor per månad. Tabell 6 Lönekostnader i Ingrids salong med Socialdemokraternas budgetförslag Bruttolön Lagstadgad arbetsgivaravgift Ingrid 45 år 24000 7541 Fabian 35 år 23000 7227 Karim 23 år 20000 6284 Amelia 22 år 20000 6284

Summa 87000 27335 Konsekvensen av detta blir att det positiva resultatet vänds till förlust. Tabell 7 Resultat i Ingrids salong med Socialdemokraternas budgetförslag Omsättning 1 650 000 Löner och arbgiv. avg 1 372 025 Övr. kostnader 400 000 Resultat före skatt -122 025 Dessutom har med största sannolikhet omsättningen påverkats av nedgången i den privata konsumtionen till följd av de stora skattehöjningarna i det socialdemokratiska budgetförslaget. Samtidigt bör det påpekas att det inte är säkert att de minsta företagen skulle missgynnas av Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetalternativ. Orsaken är att båda partierna vill sänka arbetsgivaravgifterna på lönekostnader upp till en viss nivå. Utfallet i jämförelse med dagens regelverk för de mindre företagen skulle variera kraftigt beroende på om företagen har ungdomar anställda och om de har deltidsanställda som kan gå upp på heltid. För de företagare som lyckats bygga upp sina verksamheter till att bli medelstora företag, skulle däremot både Miljöpartiets och Vänsterpartiets alternativ otvivelaktigt leda till kraftigt höjda lönekostnader. Slutsatsen är därför att en stor del av den rödgröna politiken måste förändras för att den ska kunna betraktas som företagar- och tillväxtvänlig. Förslagen minskar förtjänsten av arbete och företagande.