FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS F 2010 p. 1/19
F 2010 p. 2/19
F 2010 p. 3/19 II FRÅN GALILEO TILL MAXWELL
F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter, dragning mot gnuggad bärnsten Pythagoreans ( 500 ) jorden är en klot Anaxagoras ( 470 ) materia består av atomer ( frön ) solen, månen och stjärnor består av samma material som jorden solen är ett het glödande berg
F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter, dragning mot gnuggad bärnsten Pythagoreans ( 500 ) jorden är en klot Anaxagoras ( 470 ) materia består av atomer ( frön ) solen, månen och stjärnor består av samma material som jorden solen är ett het glödande berg Democritus ( 385 ) Heraclides ( 360 ) Pytheas ( 325 ) vintergatan är sammansatt av många stjärnor Venus och Merkurius circlar runt solen ebb och flod förorsakas av månen Aristarchus av Samos ( 260 ) avstånd och storlek av månen genom jordens skugga under en månförmörkelse förhållande mellan avstånden jord-sol och jord-mån genom vinkel vid halvmåne heliocentrisk universum www.weburbia.com/pg/historia.htm
F 2010 p. 5/19 Förhistoria:... Grekerna... Araberna Archimedes ( 240 ) Eratosthenes ( 235 ) Hipparchus ( 150 ) Bhaskara ( 100 ) Archimedes princip i hydrostatiken mätning av jordens omkrets equinoxens precession månens storlek genom parallaxen för en solförmörkelse solens diameter Hero av Alexandria ( 100 ) expansion hos luft vid uppvärmning lagar för ljusets reflexion
F 2010 p. 5/19 Förhistoria:... Grekerna... Araberna Archimedes ( 240 ) Eratosthenes ( 235 ) Hipparchus ( 150 ) Bhaskara ( 100 ) Archimedes princip i hydrostatiken mätning av jordens omkrets equinoxens precession månens storlek genom parallaxen för en solförmörkelse solens diameter Hero av Alexandria ( 100 ) expansion hos luft vid uppvärmning lagar för ljusets reflexion Al-Razi ( 890 ) Ali Al-hazen ( 1000 ) Al-khazini ( 1121 ) Andromedagalaxen reflexion, ljusbrytning, linser hålkameran ljus färdas längs räta linjer gravitationen är riktad mot jordens centrum
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK THERMODYNAMIK cylmov2.gif Triple expansion engine animation.gif
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK THERMODYNAMIK KLASSISK FYSIK
F 2010 p. 6/19 Vad är fysik? Fenomen HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK KLASSISK FYSIK
F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA
F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängddmoment arbete, energi ( kinetisk, potentiell, elektrisk, kemisk,... ) kraft
F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält
F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält DE FUNDAMENTALA NATURLAGAR
F 2010 p. 7/19 Vad är fysik? Begrepp TID RUM MATERIA hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält DE FUNDAMENTALA KRAFTER: tyngdkraften elektriska och magnetiska krafter
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar :
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen hastighet, acceleration massa, tröghet, tyngd rörelsemängd, rörelsemängdsmoment arbete, energi kraft elektrisk laddning temperatur / värme våg / partikel fält
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier :
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter :
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter : HIMMELSMEKANIK MEKANIK
F 2010 p. 8/19 Vad är fysik? Teman Konserveringslagar : hitta storheter som inte förändras under tidsutvecklingen Symmetrier : hitta storheter som inte förändras under någon typ av transformation Förening av fundamentala krafter : HIMMELSMEKANIK MEKANIK ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment :
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser :
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment Slutsatser :
F 2010 p. 9/19 Vad är fysik? Metoder Experiment : studera system under kontrollerade förhållanden behov av lämpliga mätinstrument behov av lämpliga maskiner Hypoteser : relationer extraherade från experiment relationer att testas i experiment Slutsatser / Matematik : geometri algebra infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor runt dem
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 )
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
F 2010 p. 10/19 Timeline klassisk mekanik HIMMELSMEKANIK MEKANIK Johannes Regiomontanus ( 1472 ) Nicolaus Copernicus ( 1543 ) iakttagelse av Halleys komet omfattande heliocentrisk kosmologi Tycho Brahe ( 1577 ) Giordano Bruno ( 1584 ) iakttager en komet som kryssar genom planetbanor stjärnor som solen med planeter på omloppsbanor Galileo Galilei ( 1580 1610 ) alla objekt faller lika snabbt oberoende av deras massa distansen av ett fallande objekt öker som kvadratet av tiden tröghetsprincip iakttager Venus faser, Jupiters måner, stjärnor i vintergatan... föreslår att himlarnas naturlagar är samma som jordens Johannes Kepler ( 1609 ) energibegreppet 1:a och 2:a lag för planeternas rörelse
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton & Gottfried Leibniz ( 1665 1690 )
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 11/19 Timeline klassisk mekanik G. Pers de Roberval ( 1636 ) gravitationskrafter är ömsesidig attraktion Ismael Boulliau ( 1645 ) Robert Hooke ( 1676/1678 ) invers-kvadrat lag för kraften på planeter lag för elasticitet och fjädrar invers-kvadrat lag för gravitationskrafter Isaac Newton mekanikens principer och gravitationen massa och kraft : Newton s lagar invers-kvadrat lag och beroende av massan för gravitationen invers-kvadrat lagen innebär elliptiska omloppsbanor infinitesimalkalkyl Gottfried Leibniz första verkanskoncept ( action ) konservering av kinetisk energi infinitesimalkalkyl
F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer
F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik
F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik Siméon Denis Poisson ( 1809 ) Carl Gustav Jacob Jacobi ( 1840 ) Joseph Liouville ( 1860 ) Poissonklammer Hamilton-Jacobi ekvation verkan-vinkel variabler......
F 2010 p. 12/19 Timeline klassisk mekanik Robert Hooke, Isaac Newton, Gottfried Leibniz Jean d Alembert ( 1743 ) virtuella förskjutningar, energi i Newtoniansk mekanik Leonhard Euler ( 1744 ) variatioskalkyl, Euler ekvationer [ FYGC04 ] Joseph Lagrange ( 1788 ) Lagrange-mekanik, Euler-Lagrange rörelseekvationer William Hamilton ( 1834 ) verkansprincip, Hamilton-mekanik Siméon Denis Poisson ( 1809 ) Poissonklammer Carl Gustav Jacob Jacobi ( 1840 ) Hamilton-Jacobi ekvation Joseph Liouville ( 1860 ) verkan-vinkel variabler...... ( främst matematiker ) 1900-talet : Arnold, Kirillov, Kostant, Souriau, Marsden,...
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden Isaac Newton ( 1675 ) Christiaan Huygens ( 1678 ) Leonhard Euler ( 1746 ) korpuskulärteorin på ljuset vågteorin på ljuset, polarisation teorin om ljusets refraktion och dispersion James Bradley ( 1728 ) ljushastigheten och stjärnornas aberration...
F 2010 p. 13/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK Johannes Kepler ( 1604 ) Willebrod Snell ( 1621 ) Rene Descartes ( 1637 ) Pierre Fermat ( 1657 ) speglar, linser och syn sinuslag för refraktion refraktion och regnbåger principen om minsta tiden Isaac Newton ( 1675 ) Christiaan Huygens ( 1678 ) Leonhard Euler ( 1746 ) korpuskulärteorin på ljuset vågteorin på ljuset, polarisation teorin om ljusets refraktion och dispersion James Bradley ( 1728 ) ljushastigheten och stjärnornas aberration... Snells law wavefronts.gif
F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik ELEKTRICITET MAGNETISM OPTIK
F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential
F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential
F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) elektrisk kraft proportionell mot produkten av laddningarna och invers mot avståndskvadraten
F 2010 p. 14/19 Timeline elektricitet, magnetism, optik William Gilbert ( 1600 ) Cabaeus ( 1630 ) Stephen Gray ( 1729 ) Charles Du Fay ( 1733 ) statisk elektricitet och magnetism attraktion och repulsion av elektriska laddningar ledning av elektricitet distinktion mellan positiva och negativa laddningar von Kleist, van Musschenbroek ( 1745 ) Leyden burk ( lagring av laddningar ) Benjamin Franklin ( 1750 ) Joseph Priestley ( 1766 ) Alessandro Volta ( 1775 ) Pierre Laplace ( 1784 ) elektricitet kan magnetisera nålar invers-kvadrat lag för elektrisk kraft elektrisk kondensator, batterier elektrostatisk potential Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) elektrisk kraft proportionell mot produkten av laddningarna och invers mot avståndskvadraten
F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE?
F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE? SVAR : MAGNETISKA FÄLT
F 2010 p. 15/19... Coulomb... Faraday... John Michell ( 1750 ) magnetisk induktion & invers-kvadrat lag för vissa magnetiska krafter Charles Augustin de Coulomb ( 1785 ) invers-kvadrat lag för den elektriska kraften André Ampère ( 1820 ) kraft från magnet på elektrisk ström, krafter mellan tråd med elektriska strömmar FRÅGA : HUR FÖRS SÅDANA KRAFTER VIDARE? SVAR : ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor
F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor Michael Faraday ( 1831 ) induktion : ett varierande magnetfält genererar elektromotorisk spänning generator, transformator
F 2010 p. 16/19... Coulomb... Faraday... Jean-Baptiste Biot & Félix Savart ( 1820 ) lag om kraften mellan en elektrisk ström och ett magnetfält Michael Faraday ( 1821 ) elektriskt fält, fältlinjer ( lines of force ) magnetiskt fält omkring en ledare elektrisk motor Michael Faraday ( 1831 ) induktion : ett varierande magnetfält genererar elektromotorisk spänning generator, transformator Georg Ohm ( 1827 ) Joseph Henry ( 1833 ) Heinrich Lenz ( 1834 ) elektriskt motstånd och Ohms lag självinduktion riktning av elektromot. spänningar / av inducerade strömmar James Joule & Hermann von Helmholtz ( 1840 ) elektricitet är en form av energi Gustav Kirchhoff ( 1846 ) Kirchoffs lagar för elektriska kretsar
F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism
F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar )
F 2010 p. 17/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1855 ) fullständig förening av elektricitet och magnetism uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) obetydlig brist : ej mathematiskt konsistent
F 2010 p. 18/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1867 ) fullständig förening av elektricitet, magnetism och optik uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) förskjutningsström : ett varierande elektriskt fält genererar ett magnetfält www.youtube.com
F 2010 p. 18/19... Maxwell... James Clerk Maxwell ( 1867 ) fullständig förening av elektricitet, magnetism och optik uppsättning av differentialekvationer som ger Coulombs lag Biot-Savarts lag Faradays lag konservering av elektrisk laddning ( samt frånvaro av magnetiska laddningar ) förskjutningsström : ett varierande elektriskt fält genererar magnetfält elektromagnetiska vågor som färdas med ljushastighet
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila Johann Hittorf & Julius Plücker ( 1859 ) katodstrålar Gustav Kirchhoff ( 1860 ) Kirchoffs lag och svartkroppsproblemet Johann Balmer ( 1885 ) empirisk formel på spektrallinjer av väte Albert Michelson & Edward Morley ( 1887 ) frånvaro av eterdriften ( misslyckat experiment )
F 2010 p. 19/19 Bortom Maxwell Heinrich Hertz ( 1887 ) experimentell bekräftelse av elektromagnetiska vågor från oscillerande laddningar transmission, mottagning och reflektion av radiovågor William Wollaston ( 1802 ) mörka linjer i solens spektrum Joseph von Fraunhofer ( 1816 ) spektroskop, absorptionslinjer i solens spektrum Augustin Fresnel ( 1818 ) etern som referensram för absolut vila Johann Hittorf & Julius Plücker ( 1859 ) katodstrålar Gustav Kirchhoff ( 1860 ) Kirchoffs lag och svartkroppsproblemet Johann Balmer ( 1885 ) empirisk formel på spektrallinjer av väte Albert Michelson & Edward Morley ( 1887 ) frånvaro av eterdriften