Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet
|
|
- Emma Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet PB 64, Helsingfors Universitet Tel E-post: Universum nu inledande kurs i astronomi, period (3+3 sp) Föreläsare: Thomas Hackman (astronomi) & Marjatta Banna (svenska) Föreläsningar: Måndagar (sve) & onsdagar kl (astr) Kursens mål: Plats: Physicum D112 Ge en helhetsbild av den moderna astronomin På populärvetenskaplig nivå förklara vad universum består av hur stjärnorna, planeterna och hela universum uppkommit hur man genom teorier och observationer förstår fenomen i rymden 1
2 Kursens innehåll: 1. Astronomin som vetenskap 2. Astronomiska observationer 3. Solsystemet 4. Stjärnor 5. Interstellär materia 6. Galaxer 7. Kosmologi Kursmaterial: univnu/unu.html Föreläsningsfolier (PDF-format) och animationer (PowerPoint) Palviainen, Asko & Oja, Heikki. (2012). Maailmankaikkeus , Helsingfors: Ursa. Lagerkvist, Claes-Ingvar & Olofsson, Kjell. (2003). Astronomi - en bok om universum. Stockholm: Bonniers. 2
3 1 Astronomin som vetenskap Astronomi = himlakropparnas fysik Nuvarande astronomin omfattar alla objekt och fenomen utanför jordens atmosfär: solsystemet: planeter, månar, asteroider, kometer solen stjärnor kompakta stjärnor interstellär materia stjärnhopar vintergatan galaxer kosmologi N ebulosa(hubble ST, ST ScI) I Finland görs astronomisk forskning vid Helsingfors universitet, Åbo universitet, Uleåborgs universitet samt Aalto universitetet. 3
4 1.1 Astronomins historia Astronomin är en av de äldsta vetenskaperna och hade en central ställning i de flesta gamla kulturer. Genom att studera himlakropparnas periodiska rörelse kalendrar: för varje natt förskjuts stjärnhimmelen efter ett år kommer stjärnhimmelen på samma plats vid samma klockslag att se lika ut (förutom långsamma förändringar) månkalender: 1 månad bestod av 29 el. 30 dagar, ett år 12 månader solkalender: 1 år = 365 dagar (eg d) 4
5 1.1.1 Astronomin i gamla kulturer Egyptierna: kalender för bl.a. jordbrukets behov räknade ut att ett år är ca d. Mesopotamiens kulturer: mån-solkalender med skottmånad kunde förutse de synliga planeternas rörelser Kineserna: kunde förutse sol- och månförmörkelser äldsta observationer av solfläckar ansåg: Rymden är tom och stjärnorna rör sig i den tomma rymden Maya-indianerna: utvecklad matematik mycket nogrann kalender 5
6 Grekerna: Pythagoreerna (ca 500 f Kr): Jorden är ett klot Eratosthenes ( f Kr): Beräknade Jordens omkrets Aristarchos från Samos ( f Kr): Heliocentrisk världsbild Demokritos (ca 400 f Kr): Vintergatan består av stjärnor Aristoteles ( f Kr): Geocentrisk världsbild, allt ovanför månen oföränderligt, himlakropparna fästa på sfärer Hipparchos ( f Kr): Stjärnkatalog med 850 stjärnor Ptolemaios ( ): Geocentrisk världsbild, Matemathike Synthaxis (Almagest) 6
7 Romarna: utnyttjade resultat från främst egyptiska och grekiska astronomer införde den julianska kalendern (46 f Kr): 1 år = 365 dagar, men vart fjärde år skottår med 366 dagar Araberna (medeltiden): förde vidare de grekiska astronomernas (Hipparchos, Ptolemaios) arbete utvecklade nogrannare metoder och hjälpmedel för observationer kändaste astronomen: Abu Abdullah Al-Battani (ca ) 7
8 1.1.2 Nya tiden Den kristna teologin omfattade den aristotelanska geocentriska världsbilden och den europeiska astronomin fram till nya tiden baserade sig på främst Aristoteles och Ptolemaios verk. Bättre instrument nogrannare observationer diskrepans mellan observationerna och gällande uppfattningar. Den nya världssynens genombrott: Nikolaus Kopernikus ( ): Heliocentrisk modell, dvs. jorden och planeterna rör sig kring solen Giordano Bruno ( ): Universum oändligt, solen är en stjärna, andra planeter med liv Tycho Brahe ( ): Systematiska och mycket nogranna observationer 8
9 Johannes Kepler ( ): Förklarade planetbanorna (ellipser), Keplers lagar I-III Galilleo Galilei ( ): Inroducerade teleskopet, såg Jupiters månar och solfläckar Keplers harmoni Isaac Newton ( ): Förklarade planeternas rörelse med gravitationslagen Ole Rømer ( ): Mätte ljusets hastighet Immanuel Kant ( ): Solsystemet har uppkommit ur en gasnebulosa Friedrich W. Bessel ( ): Mätte närliggande stjärnors avstånd genom trigonometrisk parallax Jonathan H. Lane ( ): Stjärnor är gasklot i hydrodynamisk jämvikt 9
10 1.1.3 Den moderna astronomin Astronomin bidrog starkt till den moderna fysikens (kvantmekaniken, relativitetsteorin) genombrott. Genom astronomiska observationer kunde man t.ex. verifiera relativitetsteorin. Den moderna fysiken behövs för att förklara t.ex. solens (och stjärnornas) strålning. Den moderna astronomins uppkomst: Gustav Kirchhoff (1860): Förklarade solens spektrum Jean Perron och Arthur S. Eddington (1919): Solens och stjärnornas energi genom kärnreaktion (H He) Meghnad N. Saha (1920): Fysikalisk grund för stjärnornas atmosfär Fred Hoyle och Martin Schwarzschild (1955): Stjärnornas utveckling 10
11 Harlow Shapley (1918): Solen befinner sig i Vintergatans periferi Jan Oort (1926): Vintergatans rotation Karl Jansky (1930): Vintergatans radiostrålning Edwin Hubble (1923): Andromedanebulosan är en galax ց Georges Lemaitre (1927): Modell för expanderande universum Hubble (1929): Galaxernas rödförskjutning George Gamow (1948): "Big-bang"-teori Arno Penzias och Robert Wilson (1965): Den kosmiska bakgrundstrålningen 11
12 1.2 Fysikaliska grunder Världsaltets dimensioner Jordens radie = 6400 km Solens radie = km Jordens medelavstånd från solen = km Plutos medelavstånd från solen = km Avståndet till närmaste grannstjärna (Proxima Centauri) = km (= 4.3 ly) Avståndet till Andromeda galaxen = km Uppgift 1: Anta att man förminskar solsystemet så att jordens avstånd från solen blir 10 cm. Hur långt är det i denna skala till Proxima Centauri? 12
13 1.2.2 Elektromagnetisk strålning Det elektromagnetiska spektret (bild: NASA): gamma strålning (våglängd < 0,01 nm) röntgen strålning (0,01 10 nm) UV -strålning ( nm) synligt ljus ( nm) infraröd strålning (0,8 500 µm) radiovågor (> 0,5 mm) Strålningens våglängd beror av temperaturen på materien (OBS: Skalan i K, bild: NASA) 13
14 Strålningen fortskrider med ljusets hastighet, c km/s i vakum. Inget kan överskrida denna hastighet. Frekvensen ν = c/λ. Energin E = hν, där h Js (Plancks konstant). Den elektromagnetiska strålningens duala natur: vågrörelelse: elektromagnetisk våg energipartikel: foton Elektromagnetisk strålning uppstår vid förändringar av materiens energitillstånd. Materien kan även absorbera en foton: E = hν Materians samverkan med strålningen: absorption emission spridning reflektion 14
15 Vid övergångar mellan diskreta energinivåer uppstår spektrallinjer. Energiövergång för en elektron i en atom (Wikipedia) Absorptions- och emissions-spektrum (Nick Strobel, 15
16 Svartkropp: en kropp som varken reflekterar eller sprider den strålning som träffar den, utan absorberar all strålning och re-emitterar den. Svartkroppsstrålningen beror enbart på kroppens temperatur och följer Plancks strålningslag: B λ = 2hc2 λ 5 1 e hc λkt 1 Svartkroppsstrålning för olika temperaturer T.ex. stjärnornas strålning följer i stort sett Plancks strålningslag. 16
17 1.2.3 Doppler effekten När en kropp rör sig i förhållande till observatorn, kommer våglängden av dess strålning att ändras: Doppler effekt. Vid små hastigheter (v << c) gäller λ = v c λ 0, därλ 0 = "vilovåglängden", v = hastigheten i förhållande till observatorn och c = ljusets fart. Om v närmar sig c måste man använda den relativistiska formeln λ λ 0 = 1+v/c 1 v/c 1 Metod att mäta hastigheter: Strålningens Doppler förskjutning ljuskällans radialhastighet. 17
18 1.2.4 Magnitudsystemet Stjärnors ljusstyrka anges i magnituder: m = 2.5lg(F/F 0 ), där F 0 är det energiflöd som ger m = 0. En stjärnas absoluta magnitud är M = m 5lg r 10pc A, där r är stjärnans avstånd och A är extinktionen. Ofta antar man att A = αr, dvs. att extinktionen är konstant (α = extinktionskoefficient) mellan stjärnan och observatorn. En stjärnas magnitud mäts inom ett visst våglängdsområde. Det vanligaste magnitudsystemet är Johnsons och Morgans UBV -system: U ultraviolett, B blått, V gult. 18
19 1.2.5 Gravitation Gravitation är attraktionskraften mellan två eller flera kroppar. F g = Gm 1 m 2 r r 3 G = gravitationskonstanten, m 1,m 2 = kropparnas massa, r = avståndet mellan kropparna, r = avståndsvektorn. Graviationen styr himlakropparnas rörelser. I solsystemet banor av typ koniska segment: r = k2 /µ 1+ecosf där k = r dr dt och µ = G(m 1+m 2 ) cirkel banor (e = 0) elliptiska banor (0 < e < 1) paraboliska banor (e = 1) hyperboliska banor (e > 1) 19
20 Keplers lagar: 1. Planetbanorna är ellipser med solen i ena brännpunkten. 2. Radius vektorn av en planet, sveper på lika tid över lika stor yta. 3. Kvadraterna på omloppstiderna är proportionella mot kuberna av planeternas medelavstånd från solen: P 2 = 4π 2 G(m 1 +m 2 ) a3. Uppgift 2: Jorden roterar runt solen på ett år. Jordens avstånd från solen är ca 150 miljoner km. Uppskatta solens massa. 20
21 1.3 Enheter inom astronomin Vinklar: 1 (bågminut) =(1/60) o, 1" (bågsekund) = (1/3600) o, 1h = 15 o Avstånd: 1 AU (astronomisk enhet) = km (Avståndet från jorden till solen) 1 pc (parsek) = km 1 ly (ljusår) = 0, km Ljusstyrka: Magnitud: m = 2.5lg(F/F 0 ), där F 0 är det energiflöde som ger m = 0. Tid: Stjärntid: 24 h medelsoltid = 24 h 3 min 56 s stjärntid. Uppgift 3: Anta att två stjärnors magnituder är m 1 = 5 och m 2 = 6. Vad är förhållandet mellan deras energiflöden F 1 och F 2? 21
Planetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merSolen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra
Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merASTA02 Universums utmaningar
ASTA02 Universums utmaningar Orienteringskurs i modern astronomi (7,5 hp) Introduktionsmöte 31 augusti 2011, 18:15-20 1 Är vi ensamma i Universum? Främmande planetsystem från spekulation till faktum Solsystemet,
Läs merIntroduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merFysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merMörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Läs merVi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.
6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merStjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson
1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.
Läs merI once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation
I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det
Läs mer1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.
Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,
Läs merRedan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor
Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt Heltalspunkter på ellipsen Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merElektromagnetisk strålning. Lektion 5
Elektromagnetisk strålning Lektion 5 Bestämning av ljusets hastighet Galilei lyckades inte bestämma ljusets hastighet trots flitiga försök Ljuset färdas med en hastighet av 300000 km/s genom tomma rymden
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs merVår galax, Vintergatan
Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs merRymden HT Namn: Klass: 7A
HT 2017 Namn: Klass: 7A 1 Syfte: Undervisningen i fysik ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. I arbetsområdet Rymden
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merEn snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT
1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 3,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3, 2014-09-08 Bengt Edvardsson Innehåll: Avstånd och ljusstyrkor Hur mäter man avstånd i universum? Till grund för vår kunskap om avstånd i Universum ligger vanliga
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merstjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn
aktuell forskning Att mäta en miljard stjärnor B i ld: ESA Astrometri som forskningsfält fick nytt liv den 8 augusti 1989 då en ny europeisk satellit sändes upp, med det passande namnet hipparcos. Projektet
Läs merAntikens universum. Sten Kaijser. Uppsala Universitet
162 Antikens universum Sten Kaijser Uppsala Universitet Inledning. Detta specialarbete har fyra syften. Det första är att ge en allmän orientering om antikens och medeltidens världsbild, främst för att
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merGrekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen
Grekernas världsbild Gravitation & Newtons lagar En snabbkurs i klassisk mekanik 3/2-2010 Aristoteles 384 322 f.kr Grekisk filosof Student till Platon Lärare till Alexander den store Porträtt av Aristoteles.
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merFörberedande baskurs i matematik och fysik för kurserna. Orienteringskurs i astronomi och Universums Byggnad. Författade av Kjell Olofsson
1 Förberedande baskurs i matematik och fysik för kurserna Orienteringskurs i astronomi och Universums Byggnad Författade av Kjell Olofsson (Sidhänvisningar till Astronomi - en bok om universum, Lagerkvist
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merDel 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm
! Åke Hedberg Del 1 Introduktion till ett nytt Naturvetenskapligt Paradigm introduktionen till 2000-talets nya fysikaliska världsbild och kosmologi handlar om hur materien och vårt Universum egentligen
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merMål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merEtt expanderande universum Ulf Torkelsson
Kosmologins postulat Föreläsning 25/5 Ett expanderande universum Ulf Torkelsson När man bygger upp en kosmologisk modell antar man att universum är homogent, det vill säga att det ser likadant ut överallt,
Läs merMätning av stjärnors avstånd:
4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna
Läs merTycho Brahe. Om personen Tycho Brahe
Tycho Brahe Om personen Tycho Brahe Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 i Knutstorps slott i Skåne, som på den tiden tillhörde Danmark och som nu tillhör Sverige. Han dog den 24 oktober 1601. Han uppfostrades
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Läs merEtt kosmiskt mysterium: Begynnelser
Innehåll Förord 11 Ett kosmiskt mysterium: Begynnelser 21 Ett kosmiskt mysterium: När vi vägde universum 42 Ljus av ljusets källa 56 Mycket väsen för ingenting 72 Universum på rymmen 91 Gratislunchen vid
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merAbsolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox
Från Einstein till Hubble den moderna kosmologins framväxt Newtons universum Absolut tid och rum Rätvinklig (euklidisk) k) geometri Statiskt Oändligt Problem Olbers paradox von Seeligers paradox Olbers
Läs merVetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Läs merEinstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den
Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den
Läs merFRÅN KVARKAR TILL KOSMOS. F 2010 p. 1/19
FRÅN KVARKAR TILL KOSMOS F 2010 p. 1/19 F 2010 p. 2/19 F 2010 p. 3/19 II FRÅN GALILEO TILL MAXWELL F 2010 p. 4/19 Förhistoria: Grekerna Thales av Miletos ( 580 ) förutsägelse av en solförmörkelse magneter,
Läs merGravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008
Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merChalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen
Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt
Läs merSolen i dag.
Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.
Läs merVågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2019
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merUpptäckten av gravitationsvågor
Upptäckten av gravitationsvågor Peter Johansson Institutionen för Fysik Helsingfors Universitet Fysikersamfundet i Finland - Årsmöte Helsingfors, 16.03.2016 Gravitationsvågor som ett fenomen förutspåddes
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs mer2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merUniversum 1a. Astrologi Astronomi
Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa
Läs mersolen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.
3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs merLHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Läs merVad vi ska prata om idag:
Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merChockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.
aktuell forskning 1 2 5 6 Chockvågor En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna. Ungefär en gång per dygn lyser himlen upp av
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merInnehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter
Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter
Läs merKosmologi efter elektrosvagt symmetribrott
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att
Läs merSolsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan
1 KOMIHÅG 8: Centrala raka/sneda stötar Flera partiklar - masscentrum Föreläsningar 9-10: Centralkrafter och solsystemet Centralkrafter: Inga kraftmoment på massan Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus,
Läs merSolsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Läs merExoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs mer