Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har vi låtit ungdomarnas egna röster komma fram. Ungefär tre fjärdedelar av dem vi talat med är födda utanför Sveriges gränser och en fjärdedel är svenska ungdomar med utlandsfödda föräldrar. I texten nedan har låtit deras egna tankar stå som de en gång formulerats (vi har bara tagit bort lite slanguttryck som till exempel brorsan och mannen ). Vi har grupperat materialet efter de områden ungdomarna har kommit in på när de har beskrivit sin situation. Varje område innehåller ungdomarnas beskrivning av vad de ser som ett problem och ett hinder för dem att komma vidare och slutligen deras förslag på lösningar. INNANFÖRSKAP Ungdomars syn på utanförskap och vägen Ungdomarnas tankar om ämnet Jag kommer från ett land där alla måste kämpa. Kämpa är svårt det hör man på ordet. För att kunna kämpa måste man förstå varför, och vad det leder till. Man kämpar och arbetar hårt i en fabrik och man får pengar till hyra och mat. Men hur kämpar men här? Jag vill förstå detta samhälle bättre. Jag är glad att vi har fått träffa och prata med svenska ungdomar. Jag har lärt mig mycket om hur man gör här. Jag tror också att de har lärt sig en del om oss. Men allra viktigast är att vi har lärt oss att förstå och prata med varandra. Det gör att man känner sig mer innanför i samhället, säger en av ungdomarna (se sid. 12 vilka som medverkat i samtalen). Ungdomarna skulle vilja träffa andra ungdomar, som har lyckats att skaffa arbete. De tycker, att det känns väldigt mörkt och att ett arbete känns långt bort. De känner sig osäkra på hela processen, vilka jobb som är bäst för dem att söka, att skriva jobbansökan och att genomföra anställningsintervjuer. Ungdomarna menar att de saknar kontakter. Flera av dem har föräldrar som är arbetslösa. De kontakter som deras föräldrar har, har inte kopplingar inom de områden där ungdomarna skulle vilja hitta arbete. 1 Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa ungdomar m.fl. (se
Flera av ungdomarna berättar, att de är vana att hamna i konflikter med andra ungdomar och med auktoritetspersoner som lärare, skolledning etc. De skulle gärna lära sig andra sätt att reagera. De tror att det skulle gå bättre för dem då. Man kan inte fortsätta att bråka, som man gjorde i skolan, säger en av killarna vi pratat med. Ungdomarna har lite olika syn på hur vägen till ser ut. Killarna tycker att arbete är viktigaste steget mot ett, även om det råder en viss frustration över att inte kunna hitta något jobb. Tjejerna däremot tycker att utbildning och karriär är den vägen som leder till. Ungdomarna skulle gärna träna på att genomföra intervjuer och få råd om, hur de kan svara och bemöta olika frågor i en intervjusituation. Få förklarat, hur man kämpar här. Man behöver kämpa på ett annat sätt. Jag förstår, att vill man komma dit man vill måste man kämpa. Eftersom vi inte förstår, hur man ska kämpa, får vi inte det som svenskarna får och då känner vi oss utanför och att det inte är någon ide. Att våga skuldsätta sig och ta studielån är ett sätt att våga och kämpa, som inte är självklart för oss. Jag skulle vilja veta hur man som anställd på ett företag i Sverige ska bete sig mot sin chef eller mot sina medarbetare etc. Jag märker att hemma är jag för självständig. Jämfört med de svenska tjejer jag träffat känner jag mig för osjälvständig. Jag märker att jag vill ha tydliga instruktioner. Jag oroar mig inför framtiden då jag får ett jobb. Vissa verkar veta, när de ska fråga och när de kan ta egna initiativ, säger en av ungdomarna. Flera av ungdomarna skulle vilja ha mer kunskap om svensk företagskultur. Företag har ofta skrivna regler om vad som gäller, när man arbetar hos dem, men hur ser de oskrivna reglerna ut. Det är något ungdomarna skulle vilja lära sig. Ungdomarna tycker att de har lärt sig mycket om sig själva, då vi pratat om och beskrivit våra normer och värderingar i olika frågor och hur det påverkar oss i mötet med andra. De tror att dessa insikter kommer att hjälpa dem när de får arbete och kommer ut i arbetsmarknaden. De tycker, att dessa kunskaper både borde vara obligatoriska i skolan eller t.ex. i kurser på arbetsförmedlingen, eftersom samhället man möter ute på arbetsmarknaden är mångkulturellt. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa ungdomar 2m.fl. (se
Ungdomarna tycker att nu, när de är arbetslösa skulle de kunna lära sig andra sätt att reagera och samtala med andra. Vi har berättat för ungdomarna om ett annat av delprojekten i detta projekt, där elever i åk 4 tränar kommunikation och konflikthantering med hjälp av rollspel. Flera av ungdomarna tycker att det är precis vad de skulle behöva träna och önskade att de fått möjligheten när de var yngre. En av killarna säger att, i skolan är det nästan normalt att man som invandrarkille är stökig och gapig, lärarna anpassar sig till mig. I skolan kan de inte välja bort mig för att jag inte sköter mig, som de kan göra när man söker jobb. Då är det bara att välja en annan kille som de tror mer på. Ungdomarna skulle vilja träffa andra ungdomar som har lyckats att skaffa arbete och speciellt inom de områden våra ungdomar är intresserade av. De vill gärna träffa ungdomar som de själva, med utländsk bakgrund. Eftersom de tror att det är extra svårt att få arbete då man har en annan etnisk bakgrund än svensk. Därför är de extra intresserade av att få reda på, hur dessa ungdomar kommit över denna tröskel. BEMÖTANDE Hur lärare, myndighetspersoner etc. bemöter ungdomar påverkar deras möjigheter. Ungdomarnas tankar om ämnet. Flera av ungdomarna vi pratat med nämner att de tycker att det är svårt att möta myndighetspersoner. Antingen känns mötet väldigt opersonligt eller så blir det personligt men på fel sätt. Det känns som om de tycker synd om mig. Det är inget man behöver. Det känns ändå så deprimerande. Man skulle kunna göra någon vettigt som leder framåt, just nu är allt bara en lång väntan, säger en kille vi pratat med. Ungdomarna upplever att de måste försvenska sig för att anpassa sig till det svenska samhället. De har en känsla av att de människor som de mött (och som för ungdomarna representerar det svenska samhället: skola, myndigheter etc.) inte kan ta till vara på det som ungdomarna är. Det är en sak om någon kallar mig för blatte eller något, säger en kille. Men det är värre med det där som inte sägs rakt ut, men man känner ändå att de inte tycker att man är okej, det var mycket så i skolan. Allt det där under ytan, det knäcker en. En av ungdomarna berättar att hon kom till Södertälje som 15-åring och från att ha varit som alla andra, i sitt hemland, är hon nu en av de annorlunda. Det är lätt att tycka att det annorlunda bara är konstigt och att man inte tänker på att det annorlunda kan vara det vanliga i ett annat land. Om man kan tänka så, kanske man inte känner sig lika hotad och kan låta den människan vara, som hon eller han är. Det skulle vara skönt, säger hon och ler. Men tillägger att hon själv också har fördomar om andra. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 3ungdomar m.fl. (se
När vi diskuterar bemötande med ungdomar berättar de hur de skulle vilja att mötet med myndighetspersoner var. Om de på arbetsförmedlingen eller socialen vill hjälpa oss ungdomar behöver de själva prata mer om hur man bemöter andra människor, menar ungdomarna. De berättar vidare att ofta blir mötet antingen väldigt opersonligt eller så blir det personligt men på fel sätt, det känns som om man är ingenting och att de tycker synd om en. Men ungdomarna tycker ändå att det är bättre än det distanserade och opersonliga mötet. De som tycker synd om oss, bryr sig i alla fall -men på fel sätt. De kanske också har gett upp lite precis som vi. De känner engagemang för oss men orkar inte pusha och stötta oss på ett positivt sätt. De kanske inte heller vet hur man gör och behöver utbildning, säger en av ungdomarna. Vi behöver inte bara bli pushade, fortsätter en annan av ungdomarna, när man tycker synd om någon är det svårt att sätta gränser. Nu känns det som om vi behöver ännu mer gränser, när man är arbetslös och allt är så där flummigt säger hon och ser uppgiven ut. Ungdomarna tror, att det är brist på kunskap som gör att människor behandlar dem nedlåtande. De känner nog inga invandrare på riktigt, som vänner alltså säger en tjej. INFORMATION Tillgängligheten på relevant samhällsinformation för ungdomar Ungdomarnas tankar om ämnet. Ungdomarna känner sig stressade och utlämnade åt arbetsförmedling och socialtjänst. De är inte säkra på vad de kan förvänta sig av dem, vad deras roll är. Flera tror att det är arbetsförmedlingens uppgift att hittar jobb år dem. Ungdomarna tycker att de söker massor av jobb men får inga svar. De får bara höra att det är lågkonjunktur och att det inte finns några jobb. Att det är ännu tuffare för dem som inte har så mycket arbetslivserfarenhet. De tror också att de har ytterligare en nackdel av att ha utländsk bakgrund. Men det är inget man pratar om, säger en av ungdomarna. Man är i ett konstigt underläge när man träffar folk på arbetsförmedlingen. Man känner sig dålig för att man inte har jobb och inte kan försörja sig själv. När man ställer frågor, får man olika svar från olika människor. Det gör att man känner sig frustrerad. Jag kan inte ställa några krav på dem. Då kanske de inte hjälper mig lika bra och ser till att jag inte får samma stöd eller sänker min ersättning, säger en annan av ungdomarna. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa ungdomar 4m.fl. (se
Ungdomarna vill ha tydligare information från arbetsförmedlingen och kommunen. De vill veta hur vägen arbete ser ut, när man inte har så mycket eller ingen arbetslivserfarenhet. Hur ser knepen ut för att komma över denna tröskel? De menar att många får ju ett första jobb och de kommer vidare. Ungdomarna skulle vilja ha tydligare information om hur arbetsmarknaden funkar. Ungdomarna vill att deras handläggare/coach är tydligare med vilka rättigheter de har både som arbetssökande och arbetare. De känner att de direkt hamnar i ett underläge jämfört med de unga som har föräldrar som är väl etablerade på arbetsmarknaden och vet hur allt fungerar. Det är viktigt att rollerna tydliggörs. Vad är ungdomarnas roll som arbetssökande, vad ska de göra och vad kan de förvänta sig av arbetsförmedlingen och kommunen. Flera av de unga berättar att de har träffat andra unga som fått hjälp i form av kurser och annat, som de själva inte fått information om. Detta gör att de känner sig frustrerade och osäkra. De skulle vilja mötas i grupp med andra ungdomar och diskutera. Man behöver prata både med ungdomar som har lyckats få jobb och få tips av dem och med andra ungdomar i samma situation, säger en av ungdomarna. FÖRDOMAR Att ofta drabbas av andra människors fördomar Ungdomarnas tankar om ämnet Kvinnorna menar att alla människor har fördomar och att det är viktigt att bli medveten om de fördomar man själv har. De tycker att de blivit mer uppmärksamma på sig själva och hur de bemöter andra efter våra samtal. Alla berättar, att de har blivit drabbade av andras fördomar mot dem själva, oftast pga. deras utländska bakgrund, men också pga. kön, menar en av tjejerna. Jag vill både bli respekterad för den jag är och få vara vanlig och smälta in i mängden, säger en av kvinnorna (se sid. 12 vilka som medverkat i samtalen). Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 5ungdomar m.fl. (se
Flera av ungdomarna känner sig oroliga över att de inte lyckas få arbete. De vågar heller inte börja studera och ta lån. De tror inte att de kommer att få arbete inom de områden som kräver högskoleutbildning. De menar att arbetsmarknaden är väldigt uppdelad och även med svenskt medborgarskap och utbildning skulle de ändå tvingas söka sig de till branscherna där invandrare får jobb. Att leva på en städlön eller liknande blir ännu tuffare när man också måste betala tillbaka studieskulder säger en av ungdomarna. Under våra samtal när vi diskuterar ungdomarnas framtid på arbetsmarknaden och hur de ska ta sig in på den, kommer de ofta in på, att de känner att det bara är en del av dem som räknas, den svenska delen av dem. De skulle önska, att de skulle vara okej som de är och att hela deras kompetens och all deras erfarenhet av att både kunna hantera den svenska kulturen och andra kulturer skulle kunna räknas dem tillgodo. Ungdomarna berättar, att de har upplevt att människor är fördomsfulla mot dem på grund av deras utländska bakgrund. De tror, att alla skulle behöva få kunskap om hur de fördomar vi har påverkar andra människor vi möter. De tycker, att både skola och arbetsplatser skulle ha kurser i detta för elever och anställda för att förhindra att människor blir diskriminerade och kränkta. Ungdomarna tror, att kunskap är nycken till att minska att människor blir diskriminerade i största allmänhet. De tror också, att det skulle leda till en mer rättvis arbetsmarknad. Det är stor skillnad om min chef ser en människa, när han eller hon ser mig och inte ett eventuellt hot, som kommer att vara stökig och ha konstiga idéer. Så kändes det att många av mina lärare upplevde mig, säger en av ungdomarna. Kvinnorna har tidigare mer sett sin utländska bakgrund som en nackdel pga. fördomar de mött. Men nu ser de också att det är en fördel. Det är något de kommer att lyfta fram då de söker arbete. De tycker, att det är viktigt att alla som arbetar med arbetssökande med utländsk bakgrund, har kunskap om, hur deras dubbla kulturkompetens är en fördel inom det området de söker jobb. Så att de arbetssökande kan sälja sin dubbla kulturkompetens till sina kommande arbetsgivare i jobbansökningar och arbetsintervjuer. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa ungdomar 6m.fl. (se
ARBETSLÖSHET När man blev arbetslös tog det stopp - hur gör man för att inte tappa fart Ungdomarnas tankar om ämnet Ungdomarna menar, att det är viktigt att aktiviteter är obligatoriska för arbetslösa ungdomar. Det är så stor skillnad när man går i skolan, då är allt schemalagd och obligatoriskt. På gymnasiet frågar lärare efter dig, om du inte är där. När man har jobb måste man komma annars får man ingen lön och till slut får man sparken. När man är utan jobb har man väldigt få möten som man måste gå på. Det blir en konstig tid, plötsligt tar livet bra stopp. När man blev arbetslös, var det som om någon tryckte på paus. Plötsligt kändes det, som om man inte var på väg någonstans längre. Hur gör man för att inte tappar fart, undrar en av ungdomarna? När man gick i skolan, var det stor skillnad på de lärare, som kunde pusha en och som ställde krav på ett sätt som gjorde att man kom vidare och på de lärare som inte kunde det. Det är ännu viktigare nu, när man är ung och arbetslös. Ungdomarna pratar om hur viktigt det är att ha en bra relation med den vuxne, som ska lära dem nya saker. Många vuxna tror, att de bara kan säga åt en. Så var det kanske på deras tid. Men ska man lära sig något, som t.ex. att skriva ett CV, måste man kunna fråga när man inte förstår, annars lär man sig ju inte. Det är lätt att tappa sugen och tycka att man är värdelös. Därför är det extra viktigt att möta respektfulla vuxna nu, som bryr sig, menar en av ungdomarna. Ungdomarna menar, att aktiviteter behöver vara obligatoriska och att de behöver bli kollade. Men att det är viktigt att det görs på ett respektfullt och bra sätt, så det känns som om de är intresserade och gör det för att de bryr sig, säger en av ungdomarna. När man inte kommer vidare i livet, som man skulle önska, är det lätt så, att man tycker att allt är fel och dåligt men det är det ju egentligen inte. Jag tyckte om övningen vi prövade som gick ut på att beskriva, både det som är bra i ens liv, som man vill fortsätta med och det som är dåligt, som man behöver ändra på för att öka sina chanser att få arbete. Att förändra saker i ens liv är inte så enkelt att göra själv. Men att få hjälp att skriva en handlingsplan med deadlines var bra; det är svårt att göra själv, säger en av kvinnorna. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 7ungdomar m.fl. (se
Ungdomarna önskar, att de blivit bättre förberedda på arbetslivet i skolan. De tycker, att det finns mycket de behöver lära sig för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Jag skulle vilja ha en kurs nu (ungefär som när man gick i skolan) så att man fick en tydligare överblick över vad man behöver lära sig. Det skulle också göra att denna tid som arbetslös inte kändes så meningslös och frustrerande, säger en av ungdomarna. Ungdomarna vill alltså ha en tydlig plan för hur vägen arbete ser ut, vad de behöver lära sig och vilka steg de behöver ta, med tydliga deadlines. Ungdomarna vill få hjälp med att sätta ord på sin kompetens, som t.ex. deras dubbla kulturkompetens. Något de tidigare inte tänkt på som en resurs utan bara som en nackdel för dem. De tycker att de myndighetspersoner de träffat skulle behöva utbildas i, hur man pushar och utmana ungdomar på ett bra sätt. De tycker också att personalen behöver lite generell kunskap i, hur man gör saker i olika delar av världen, så att de inte tycker, att vi är så annorlunda. De kanske inte tycker att vi är konstiga som personer. Men om arbetsmarknaden är ett pussel, är vi bitar som inte riktigt passar in i deras värld. Om deras kunskap om hur vår dubbla kulturkompetens passar in i olika branscher blev bättre, skulle de kunna handleda oss bättre, säger en av ungdomarna. SJÄLVKÄNSLA Att känna sig underlägsen sliter på självkänslan Ungdomarnas tankar om ämnet Ungdomarna har samtalat om den känsla av underlägsenhet de upplever, som för flera av dem blivit starkare när de blev arbetslösa. När vi söker jobb finns det alltid svenskar som söker jobben som är bättre menar en av ungdomarna. Hon berättar vidare, att många unga, som hon känner, redan har definierat sig själva som sämre. De känner sig underlägsna ungdomarna med etnisk svensk bakgrund, men uttrycker samtidigt, att den svenska kulturen på många sätt är sämre än andra kulturer. Det finns mycket man skulle behöva lära sig, mina föräldrar är arbetslösa. En av killarna berättar att min mamma arbetar men min pappa är arbetslös. Jag tror, att det är svårt att förstå, hur jobbigt det är att jobba om båda föräldrarna är arbetslösa. Jag är glad att min mamma har jobb, det gör mig lite bättre förberedd. Jag har sett henne gå iväg tidigt på morgonen och komma hem trött. Jag har kompisar, som trott att de blivit utnyttjade på jobbet och inte kommit tillbaka, för att de inte vet hur det är att jobba. Skolan är rätt mycket softare. Men det beror också på, att man känner sig underlägsen av att det inte går bra, då är det kanske lättare att känna sig utnyttjad. Förebilder är viktigt, menar ungdomarna. Det är bra att få verkliga bevis på att det går att lyckas. Ungdomarna återkommer hela tiden till att de skulle vilja träffa ungdomar som har lyckats få jobb, ungdomar som har vågat börja studera och fått jobb efter studierna. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa ungdomar 8m.fl. (se
Ungdomarna har samtalat om den känsla av underlägsenhet de upplever. De känner sig också underlägsna ungdomarna med etnisk svensk bakgrund. Vi har samtalat om var dessa tankar kommer ifrån och hur de själva kan motverka dem. Ungdomarna tycker att samtalen vi haft om vad självbild är har fått dem att börja se sig själva utifrån lite andra aspekter. När man känner sig svag och värdelös är det extra lätt att vända sin frustration mot andra, säger en av ungdomarna. De berättar att det har varit viktigt för dem att få träffa andra unga och diskutera dessa frågor; hur vi ser på oss själva och hur vi bedömer andra. De menar, att när de möts över kulturgränser och får lära känna varandra försvinner många av fördomarna man har om andra grupper. Man får både en större förståelse för de områden där våra liv ser olika ut, men framförallt inser man hur lika vi är, att det är ungefär samma saker vi unga funderar över och oroar oss över, berättar de. Även om man har en bra självkänsla, så tar den stryk när det går dåligt i livet, menar ungdomarna. Jag frågar ungdomarna om det har hjälpt dem att tänka sig deras självbild som bestående av både självkänsla och självförtroende. Där självkänslan representerar hur bra de är på att tycka att de är okej för den de är och självförtroendet representerar hur bra de är på att tycka att de är okej för vad de kan prestera. De tycker att det är mycket viktigt att förstå skillnaden, eftersom det inte är bra att förväxla dem när man inte presterar så bra. Då är det extra viktigt att komma ihåg att man är okej som människa. Ungdomarna tycker att det ska vara obligatoriskt att ha en kurs där man lär sig om vad självkänsla och självförtroende är och hur man kan träna upp dem. JOBB Att sälja sin kompetens på dagens arbetsmarknad Ungdomarnas tankar om ämnet Ungdomarna tycker att det är svårt att beskriva vad de kan och vad de vill. De skulle vilja få hjälp med att sätta ord på sin kompetens. När jag sökte mitt första jobb, tänkte jag att jag kan ju inget och varför ska de välja mig. Men det är väl det handlar om, att kunna svara på den frågan, säger en av ungdomarna. Om jag kom på en intervju vet jag faktiskt inte vad jag skulle säga. Det går ju inte att presentera sig så att de förstår vem man är på en timme, eller hur lång tid det nu tar, säger en av ungdomarna. Flera av ungdomarna tror att cheferna hellre väljer någon de känner framför en främling som de. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 9ungdomar m.fl. (se
Om man hade en utbildning och var kanske lärare eller något, då vet man vilka jobb man kan söka. Men jag har bara gått gymnasiet och har dåliga betyg, vilka jobb ska jag söka? frågar en tjej vi pratat med. Flera av ungdomarna tycker att det är svårt att fundera över framtiden och vad de skulle vilja arbeta med. Man vågar liksom inte drömma, det kommer ändå inte bli så. Mina betyg är för dåliga för att komma in på högskola. Jag tror inte heller att jag skulle orka plugga i flera år till, berättar tjejen vidare. Flera av ungdomarna berättar att de känner sig väldigt ensamma. De tycker att det skulle vara bra att träffa andra ungdomar och få prata om sina framtidsdrömmar när det gäller arbete och stötta varandra. Det känns meningslöst att skriva jobbansökningar. De får säkert hundratals svar på varje jobb som finns ute. Varför skulle de välja mig? De kanske skulle välja mig om de fick träffa mig men inte bara genom ett brev jag skriver. Det måste finnas fler sätt att söka jobb än att skriva brev. Man kanske skulle spela in en film som ansökan, funderar en av ungdomarna? En av ungdomarna berättar att han redan skrivit och skickat in flera ansökningar. Men att han tycker att det känns svårt att hålla modet uppe. Man kanske ska se det som när man börjar med en ny sport. Man måste ha en plan. Man måste lära sig de lätta sakerna innan man lär sig det som är svårare. Det skulle vara bra om någon berättade vad man ska börja med när man söker jobb och hur man blir bättre. De säger att det är bara att försöka. Så skulle en fotbollstränare aldrig säga. Han skulle kunna säga vad man tränar först och hur man går vidare för att bli bra. Där finns det steg, det måste det finnas här också. Ungdomarna vill få hjälp med att förstå vad deras kompetens är, vad de har gjort, som är meriterande och hur de kan beskriva det i ett CV och personligt brev. Kvinnorna menar att det är viktigt att lära sig att analysera marknaden. Man utgår från personen, vad han/hon har för resurser, vilka branscher är aktuella för honom/ henne. Nästa steg är att fundera över, inom dessa branscher, vilka organisationer, företag etc. skulle behöva mina tjänster. När man är nyanlända som vi är och flera av oss har ingen eller mycket lite arbetslivserfarenhet både i våra hemländer och här i Sverige, då är det extra viktigt att inte bara söka de jobb som annonseras ut. Det kan vara stor konkurrens om de utannonserade jobben. Det blir också extra viktigt när man är ung eller som jag inte har så mycket arbetslivserfarenhet och då klarar man inte så mycket konkurrens från andra sökande, berättar en av kvinnorna. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 10 ungdomar m.fl. (se
Något som jag tänker på som hjälper mig är att man får inte ett jobb det handlar om vad jag kan göra som det är värt att betala för. Jag tror att det gör att man tänker på och säger rätt saker när man går på intervju, säger en av kvinnorna och ler. Det är också en bra ide att förbereda sig inför en intervju i grupp och träna på att vara sökande. En annan i gruppen kan spela arbetsgivare och så byts man om. Hon avslöjar att hon inte varit på någon intervju i Sverige ännu, men hon tror att det kommer snart. Ungdomarna vill lära sig hur man knyter kontakter och bygger nätverk. De har inte tänkt på att de t.ex. genom sina fritidsaktiviteter kan träffa och knyta människor till sig, som kan leda till arbete. Ungdomarna tycker att iden är spännande att använda sig av sina fritidsaktiviteter på detta sätt. När man är arbetslös känner man sig så utanför allting och man blir lätt väldigt passiv. Att få hjälp med hur man kan tänka och använda sig av det man gör på fritiden som ett sätt att både bli mer aktiv och öka sina jobbmöjligheter känns väldigt positivt i allt det mörka, säger en av killarna vi pratat med. En av ungdomarna föreslår att man skulle kunna besöka företag och få träna på att vara med om en så verklig intervju som möjligt och efteråt få diskutera och utvärdera i grupp med andra ungdomar. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av 11 arbetslösa ungdomar m.fl. (se
SAMMANFATTNING Arbetslös ungdom med utländskbakgrund befinner sig i en mycket svår situation på arbetsmarknaden. De känner sig utanför samhället och det påverkar deras självkänsla negativt. De efterlyser kunskap om de olika stegen arbete, men tror också att personalen skulle behöva vidareutbildas för att bättre och effektivare kunna möta deras behov. De önskar träffa ungdomar med utländsk bakgrund, som lyckats skaffa ett jobb. De önskar kurser om hur man analyserar arbetsmarknaden, hur man knyter kontakter och bygger nätverk. De önskar kurser om de oskrivna lagar, vädringar och normer, som styr arbetslivet som de inte behärskar. De önskar kurser för arbetslösa ungdomar med utländsk bakgrund om arbetssökandes rättigheter på arbetsmarknaden. De önskar få träffa svenska ungdomar. De menar att, när de möts över kulturgränser och får lära känna varandra försvinner många av fördomarna man har om andra grupper. MEDVERKANDE I Södertälje kommun har vi under hösten 2009 och våren 2010 drivit projektet Interkulturell dialog för en hållbar utveckling i Södertälje, med EU-medel från Europeiska Integrationsfonden. Detta materials röster består av: Intervjuer med arbetslösa ungdomar (både svenskar med utländsk bakgrund och utlandsfödda ungdomar) mellan 18-25 år, nyanlända kvinnor inskrivna vid Arbetsförmedlingen som gick en kurs i jobbcoaching genom detta projekt och en grupp nyanlända ungdomar 17-20 år som läste på IVIK med förhoppningar om att komma in på gymnasiet. Innehållet i detta dokument har diskuterats fram av arbetslösa 12 ungdomar m.fl. (se