Användarguide vid förstorad prostata

Användarguide vid förstorad prostata

Välkommen som läsare I Din hand har Du en broschyr som vänder sig till Dig med urin tömningsbesvär på grund av godartad prostataförstoring. Den är tänkt att användas som hjälp på vägen till en problemfri och enkel blåstömning. Du får även lära Dig grunderna för Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med hjälp av LoFric -katetern. Broschyren vänder sig även till Dig som är anhörig och till Dig som arbetar inom vården. Med önskan om trevlig och informativ läsning! Författare och medverkande Ralph Peeker Ralph Peeker är professor och överläkare på Enheten för Urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I sitt engagemang att ge patienten bästa tänkbara behandling, är han en stark förespråkare för RIK. I broschyren skriver Ralph Urologens kapitel. Marianne Fehrling Marianne Fehrling är utbildnings- och utvecklingsansvarig sjuksköterska och uroterapeut vid Urologmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Sedan många år håller hon utbildningar för personal som skall lära ut RIK. Med sin långa praktiska erfarenhet av patienter med godartad prostataförstoring, ser hon inte bekymren utan lösningarna. I många fall är lösningen RIK. Marianne har skrivit Uroterapeutens kapitel. Willy och Birgitta Willy och Birgitta Svensson är numera pensionärer och lever ett aktivt liv. De är bosatta utanför Stockholm och njuter av att umgås med barnbarn, av att resa och av varandra. Sedan några år använder sig Willy av RIK. För att sprida kunskapen om RIK till andra män med förstorad prostata, berättar Willy och Birgitta om sina erfarenheter. Läs Mannens kapitel, samt Anhörigs kapitel.

Urologens kapitel Mannens urinvägar 4 Läkarundersökningen 6 Godartad prostataförstoring och behandlingsalternativ 6 Åtgärder vid blåstömningsbesvär vid förstorad prostata 7 Tömning av blåsan 8 De flesta kan tillämpa RIK 9 Uroterapeutens kapitel Målsättningen med RIK 10 Val av kateter 10 Vanligt förekommande funderingar och frågor 11 Instruktioner LoFric 14 LoFric-familjen 15 Öppningsinstruktioner 16 Instruktion Man 17 Mannens och anhörigs kapitel Mannens erfarenheter 18 Anhörigs erfarenheter 21 Allmän information Goda råd och tips 23 TellUs webbpanel Bladder 25 Hemsida www.lofric.se 26 Egna noteringar 27 Kontakt 28

Urologens kapitel Mannens urinvägar Njurarna Njurarna är belägna högt upp i bukhålan (eller egentligen snarare bakom bukhålan) och skyddas till viss del av nederkanten av bröstkorgen baktill. Knappt en liter blod filtreras genom njurarna varje minut. De flesta uppfattar nog att njurarnas viktigaste uppgift är att rena kroppen från diverse slaggprodukter, men faktum är att njurarna har många andra viktiga funktioner också var av några räknas upp här: Njurarna är, via njurbäckenet och urinledaren, förbundna med urinblåsan. Urinen transporteras ner till urinblåsan i vågor. I det här sammanhanget är det viktigt att ha klart för sig att de övre urinvägarna, till vilka njurarna, njurbäckenet samt urinledarna räknas, är dimensionerade för ett högt flöde under lågt tryck. Ett ökat tryck i de övre urinvägarna, vilket kan bli en konsekvens av överaktiv blåsa eller oförmåga att tömma blåsan, kan på sikt leda till försämring av njurfunktionen. Njurarna vad gör de? Reglerar blodets jonsammansättning Reglerar blodvolymen Reglerar blodtrycket Reglerar blodets ph Reglerar produktionen av röda blodkroppar Syntetiserar vitamin D Utsöndrar diverse slaggprodukter Mannens övre urinvägar Njurar Urinledare 4

Urologens kapitel Urinblåsan Urinledarna mynnar ut i varsin liten öppning i urinblåsans nedre del. Under hela fyllnadsfasen skall blåsan vara tyst, snäll och stillsam för att sedan, när den är fylld, signalera till sin ägare att det börjar bli dags att uppsöka toaletten. Man kan då välja att göra detta, eller om det befinnes socialt lämpligare välja att kissa senare. Denna förmåga att varsebliva och kontrollera blåsans arbetsmönster är möjlig tack vare ett utomordentligt komplext, och faktiskt också ofullständigt kartlagt, samarbete mellan olika delar av nervsystemet. Hjärnan och medvetandet är naturligtvis viktiga komponenter i den här regleringen men emotionella centrat i hjärnan och reflexsystemet i ryggmärgen spelar också mycket viktiga roller här. Av detta kan vi förstå att skador på hjärna och ryggmärg mycket väl kan resultera i svåra blåsfunktionsrubbningar. Prostatan Strax under urinblåsan, omslutande den första delen av det manliga urinröret, ligger blåshalskörteln, mer känd som prostatan. Ur fortplantningssynpunkt är prostatan ett mycket viktigt organ. Bland annat tillverkar och utsöndrar den det sekret som spermierna skall simma i och den innehåller också prostataspecifikt antigen, PSA, vilket är ett äggviteämne som gör att sekretet blir lättflytande och bekvämt för spermierna att simma i. Prostatans inre delar har en tendens att växa med ökande ålder, så att körteln kan mångdubbla sin storlek. De allra flesta män får en körtelförstoring med stigande ålder, Mannens anatomi Urinblåsa Slutmuskel Prostata Urinrör Ändtarm 5

men långtifrån alla besväras av detta eller märker ens av nämnda förstoring. Omedelbart nedanför prostatan omsluts urinröret av den viljestyrda slutmuskeln, som är så viktig för att förhindra läckage. Efter detta fortsätter urinröret ytterligare cirka två decimeter för att sedan mynna ut i ollonet. Läkarundersökningen Besvärens art (se sidan 8) kan variera och naturligtvis också graden av besvär. Ofta delas symtomen in i antingen tömningssymtom eller lagringssymtom. Utredningen bygger naturligtvis på en intervju under vilken läkaren noggrant frågar inte bara om just symtomen från de nedre urinvägarna utan också om tidigare sjukdomar, genomgångna operationer och aktuell medicinering. Efter detta undersöker läkaren sin patient, blodtrycket tas, det lyssnas på hjärta och lungor, buken och yttre könsorganen undersöks och prostatans storlek och konsistens värderas genom att känna med ett finger via ändtarmen. Efter detta blir det dags för speciella undersökningar som är mer direkt riktade mot symtombilden. Omfattningen av dessa undersökningar är något beroende på om man sökt allmänläkare eller urologspecialist. Godartad prostataförstoring och behandlingsalternativ Vanligtvis leder utredningen fram till att den bakomliggande orsaken till besvären är godartad till sin natur. I några fall så visar det sig emellertid att en cancersjukdom i prostatan eller urinblåsan ligger bakom besvären, men den typen av sjukdomar kommer inte att beröras i den här broschyren. I de allra flesta fall består alltså problemen av godartad prostataförstoring eller i att urinblåsan har ett överaktivt arbetsmönster i sig. I det senare fallet kan det bli fråga om att behandla med läkemedel som stabiliserar urinblåsans arbete. När det gäller godartad prostataförstoring så finns det flera tänkbara behandlingsformer. Det finns flera läkemedel med prostata krympande egenskaper och den verkar genom att hämma ämnesomsättningen av det manliga könshormonet, vilket är ett hormon som bidrar till utvecklingen av godartad prostatatillväxt. Förutom dessa prostatakrympande mediciner finns det även andra läke medel som också kan användas vid godartad prostataförstoring. De krym per inte prostatan alls utan har snarare effekten att göra så att blåshalsen slappnar av för att på så sätt underlätta urinblåsans tömning. I slutet på 1980-talet påbörjades de första försöken att tillämpa så 6

Urologens kapitel kallad minimalinvasiv teknik för att behandla godartad prostataförstoring. Termen minimalinvasiv innebär att man inte behöver utföra någon egentlig operation utan man kan utföra ett ingrepp vid ett vanligt mottagningsbesök och i de flesta fall enbart med lokalbedövning. Metoderna har utvecklats successivt. Från att i början inte ha varit särskilt effektiv, har de senaste generationernas utrustning utvecklats till att ha en bättre effekt, i många fall nästan jämförbar med operation. Den vanligaste så kallade minimalinvasiva metoden idag är så kallad mikrovågsbehandling. Den går till som så att man via urinröret sätter en specialdesignad kateter med en mikrovågsantenn i. Dessa mikrovågor hettar sedan upp prostatan, så att man får en förminskning av körteln. När det gäller kirurgisk behandling, började man för ett knappt sekel sedan med att försöka sig på detta. Innan dess så var operationer behäftade med så stora risker och biverkningar att man helst ville undvika kirurgisk behandling. Allteftersom förra seklet gick så blev man emellertid mer och mer klar över anatomin och kunde utveckla en förbättrad teknik. Genom ett nedre medellinjessnitt i buken gröpte man ur prostatans tillväxtzoner. De patienter som ingreppet kunde utföras på fick en fantastisk förbättring av kvaliteten på vattenkastningen. Numera är detta ett ingrepp som utförs med mycket stor säkerhet, men man brukar reservera det till större prostatakörtlar. För körtlar med måttlig förstoring brukar man istället välja en så kallad prostatahyvling. Då för man in ett instrument via urinröret och har en elektrisk kniv som man skär ut körtelvävnaden bit för bit. Ingreppet kräver ryggbedövning eller narkos. Man kan oftast gå hem redan dagen efter operationen. Resultaten efter sådana här operationer är oftast mycket bra. Åtgärder vid blåstömnings besvär vid förstorad prostata När en man söker för vattenkastningsbesvär så visar det sig oftast att han kan tömma urinblåsan på ett bra sätt, även om besvärsgraden kan vara mycket hög ändå. I sådana fall står tidigare nämnda behandlingsmetoder till buds. I motsatt fall, när det är stora urinmängder kvar efter försök till tömning, eller om det är fullständigt totalstopp och inte går att tömma alls, så måste någon tömningsbefrämjande åtgärd komma till stånd i avvaktan på operation. 7

Det är till dig som inte kan tömma urinblåsan, eller som tömmer med stora mängder urin kvar i blåsan efter det att du urinerat, som den här broschyren i huvudsak vänder sig till. Tömning av blåsan Inneliggande kateter (KAD) Det traditionella sättet att tömma urinblåsan på, om man inte kan tömma den själv, är en inneliggande kateterslang. Man sprutar in en bedövningssalva och efter detta så för man in katetern via urinröret in i urinblåsan. I spetsen på katetern finns det oftast en liten ballong som kan blåsas upp och säkerställer att katetern verk ligen stannar på plats. Sedan kan urinen obehindrat rinna ut. Dock väljer de flesta patienter att ha katetern stängd med en liten propp, vilken öppnas ungefär var fjärde timma för att tömma ut urinen eller möjligen ha en påse kopplad till katetern nattetid för att slippa gå upp och tömma. Vissa patienter är svårt irriterade av en sådan här kateter och för några kan det vara lättare att få den insatt via ett litet snitt ovanför blygdbenet. Då för man alltså in katetern genom bukväggen och blåsväggen in i blåsan och sedan sätts den fast som en vanlig kateter. Den kan Symtom på vattenkastningsbesvär Tömningsbesvär Startsvårigheter Svag stråle Avbrott i strålen Krystning Efterdropp Känsla av ofullständig tömning Totalstopp Lagringsbesvär Täta vattenkastningar på dagen Täta vattenkastningar på natten Kraftiga trängningar Inkontinens också utrustas med en propp så att den går att tömma. Att ha en kateter inne i urinblåsan är emellertid långt ifrån problemfritt eller riskfritt. I samtliga fall får man en infektion inne i urinblåsan eftersom det är helt omöjligt att ha en kateter i urinblåsan utan att bakterier ansamlas och etablerar sig där inne. Detta kan i sin tur ge upphov till svåra retningstillstånd i urinblåsan med blödning, bildandet av blåssten och i värsta fall svåra infektioner som kräver sjukhusvård. De här problemen har varit kända ända sedan man började använda 8

Urologens kapitel katetrar. Det var först när man började tillämpa intermittent självtappning i början på 1970-talet som man såg en möjlighet att komma tillrätta med problemen. De flesta kan tillämpa RIK Ren Intermittent Kateterisering (RIK) är ett sätt att självtappa, som inte behöver göras under sterila betingelser. Passar alla patienter för RIK? RIK passar för många, men inte för alla. Det finns patienter som av olika skäl inte kan tillämpa RIK. För det första måste man ha en tillräckligt bra handfunktion för att man ska kunna handskas med katetern och föra in den på rätt sätt och under rena betingelser. För det andra måste man vara psykiskt klar och verkligen veta vad man måste göra och också göra det. För det tredje så kan det i vissa fall vara besvärliga vävnadsbetingelser i prostatan, såsom falska gångar och slemhinneveck. Detta kan göra det svårt, och kanske till och med omöjligt, att föra in katetern. I sådana fall kan det vara nödvändigt att ha en kateter permanent inneliggande, antingen via urinröret eller införd ovanför blygdbenet så som ovan beskrivits. 9

Uroterapeutens kapitel Målsättningen med RIK Det finns ett stort antal fördelar med RIK. Här redogörs för de främsta. Att upprätthålla normala övre urinvägar För att förhindra njurskador och njurinfektioner bör man regelbundet tömma blåsan fullständigt. Regelbunden kateterisering av blåsan minskar risken för komplikationer. Att undvika urinvägsinfektioner Kvarstående urin är en utmärkt grogrund för bakterier och kan vara en bidragande orsak till återkommande urinvägsinfektioner. Genom att hålla blåsan fri från kvarvarande urin, reduceras risken för infektioner och andra komplikationer. Att hindra urinläckage En överfylld blåsa kan ge okontrollerat läckage. Genom regelbunden tömning kan sådant läckage och obehag förhindras. Att förbättra livskvaliteten Genom att minimera risken för urinvägsinfektioner och/eller läckageproblem kan man i större utsträckning leva ett normalt liv utan rädsla för generande urinlukt och/eller våta kläder. Att återge blåsan dess funktion Vid regelbunden tömning av blåsan går det ibland att få tillbaka en fullständig och funktionell tömning. Detta är inte ett realistiskt mål för alla, men genom regelbunden användning av RIK kan blåsan återfå sin normala funktion, även om det ibland kan ta lite tid. Val av kateter Katetrar finns i olika grovlekar, och anges i Charrière och förkortas med CH. En kateter i CH 12 16 är det som används mest. En grövre kateter är ofta att föredra då den rundare toppen är skonsammare mot urinrörets slemhinna och i högre grad säkerställer en effektivare tömning. Det vanligaste är att man använder en så kallad hydrofil kateter som har ett ytskikt som gör att katetern blir hal och glatt när man blötlägger den. Därmed minimeras friktionen, vilket gör den skonsam mot slemhinnan i urinröret. Ibland kan förhållandena i urinröret vara sådana att det uppstår svårigheter att komma in med en kateter. Det kan t.ex. bero på att prostatan är stor. 10

Uroterapeutens kapitel Vid sådana tillstånd kan en kateter med böjd spets, Tiemann, underlätta införandet. Vanligt förekommande funderingar och frågor De allra flesta som får reda på att de måste börja RIKa sig, reagerar i stort sett likadant. Många är oroliga att de inte kommer att klara av det. De allra flesta erfar dock att det är betydligt lättare än väntat att utföra RIK. Här följer en del vanliga frågor från patienter som skall lära sig RIK. Tänk om jag hamnar fel med katetern Det är så att man inte kan komma fel, det kan däremot vara lite motstånd i höjd med slutmuskeln och prostatan. Ett bra knep är då att vänta en stund och sedan prova att föra in den igen. Man kan även prova med att hosta till, så att muskelsammandragningen släpper. Tänk om jag sticker hål på urinblåsan Det går inte att sticka hål på urinblåsan, den är både mjuk och töjbar. Om katetern stöter mot urinblåsans vägg, böjer den sig. Finns det risk för urinvägsinfektion? Urinvägsinfektion kan man i undan tagsfall få av RIK, men har man en inneliggande kateter, en så kallad KAD, får man garanterat en urinvägsinfektion. Den går dessutom inte att bli av med så länge katetern sitter kvar. För att undvika urinvägsinfektion när man använder sig av RIK är det viktigt att man inte kateteriserar sig för sällan, så att bakterierna inte får en grogrund. Varje gång man för in katetern, för man även in lite bakterier som sitter runt urinrörsmynningen. Det är dock en sådan liten mängd att de inte gör någon skada, förutsatt att man tömmer regelbundet. Bakterierna som förts in kommer att tappas ur vid nästa tillfälle. Hur vet jag att det är tomt? För att försäkra sig om att blåsan blir fullständigt tömd, kan man när urinen har slutat att rinna dra ut katetern några centimeter för att därefter föra in den igen. Man kan med fördel även rotera den. När katetern sedan sakta dras ut, töms även det som finns i botten av urinblåsan. 11

Är det inte bekvämare med en inneliggande kateter? En del tycker att det är praktiskt med en inneliggande kateter, KAD, men på sikt är det så gott som alltid förenat med diverse mer eller mind re allvarliga komplikationer. Den mest fruktade är urosepsis, vilket betyder att urinvägsbakterier kommer ut i blodet och orsakar hög feber och försämrat allmäntillstånd. Andra komplikationer är inflammation i urinblåsan, blåsstenar och bitestikelinflammation. Vid RIK däremot, sköter man sin blåsa på ett sätt som så långt det är möjligt påminner om naturens egen tömningsmekanism. Risken för komplikationer vid RIK är betydligt mindre än vid KAD. Hur gör jag om jag inte kommer in med katetern? Det är mycket ovanligt att man inte kommer in med katetern. Skulle det mot förmodan vara svårt på grund av att prostatan är mycket förstorad, så upptäcks detta redan vid utlärningstillfället av RIK och en annan typ av kateter får då väljas. Hur får man tag på katetrar? En noggrann utredning om vilken katetertyp och storlek som är mest passande görs först. Efter utprovningen får man en så kallad förskrivning, ett recept som gör att man kostnadsfritt får sina katetrar hemskickade. Kontakta din uroterapeut/distriktssköterska för att beställa fler katetrar. Det är bra att vara ute i god tid, för att slippa risken att plötsligt vara utan. Är det inte obehagligt att föra in en kateter i urinröret? Det är mycket sällsynt att någon inte klarar av att kateterisera sig på grund av smärta eller obehag. Som jämförelse orsakar en inneliggande kateter mycket mer obehag och är på sikt ett betydligt sämre alternativ. Varför måste man göra det så ofta som 5 6 gånger per dag? Normalt sett så kissar man mellan 4 och 7 gånger per dygn och det är viktigt att försöka efterlikna det normala mönstret. Att RIKa sig 5 6 gånger per dag är det vanligaste. I vissa fall, beroende på hur mycket man dricker, så kanske man behöver öka antalet kateteriseringar. Urinvolymen bör inte överstiga 400 ml vid varje tillfälle (morgonurinen undantaget). Det är också viktigt att man inte kateteriserar sig för sällan för att undvika urinvägsinfektion. 12

Uroterapeutens kapitel Hur länge måste man hålla på att RIKa sig? Det går inte att sluta med RIK innan man kan tömma urinblåsan för egen maskin. Med regelbunden kateterisering kan urinblåsan i en del fall återfå sin normala funktion. Detta märker man genom att mäta det som kommer ut vid tömningen. Minskar den kateteriserade volymen, är det ett tecken på att blåsfunktionen kan ha förbättrats. 13

Instruktioner LoFric LoFric har funnits sedan 1983 och är världens mest väldokumenterade hydrofila tappningskateter. LoFric är den enda hydrofila tappningskatetern som har Urotonic Surface Technology. Genom att blöta katetern i vatten innan kateteriseringen bildas en vattenmelerad yta som kvarstår under hela kateteriseringen. Det gör katetern skonsam och säker för ditt urinrör även om du måste kateterisera dig resten av ditt liv. LoFric har vidareutvecklats genom åren i ett nära samarbete med brukarna. Sedan 2009 är hela LoFric-familjen PVC-fri och i och med detta bästa miljöval*. LoFric-familjen innehåller en stor mängd tappningskatetrar, både olika typer, längder och storlekar. I LoFric-familjen finns en kateter för varje person och en kateter för varje situation. Tippar Nelaton Tiemann Vid en förträngning i urinröret eller vid t.ex. förstorad prostata kan en kateter med böjd tipp, Tiemann, vara mest lämplig. Kateterstorlekar CH 06 CH 12 CH 08 CH 14 CH 10 CH 16 CH 18 CH 20 CH 22 Konnektorns färg visar vilken storlek katetern har. *Journal of Cleaner Production; Stripple et al. 14

Instruktioner LoFric-familjen LoFric det klassiska originalet LoFric är vår klassiska hydrofila lågfriktionskateter som kom 1983. Det är en kateter för alla tillfällen. LoFric behöver rent vatten för aktivering av den hydrofila ytan. LoFric har klinisk bevisning som borgar för säker intermittent kateterisering även under många års användning. LoFric finns i längder och storlekar som passar kvinnor, män och barn. LoFric Origo kateter för män med justerbart handtag i diskret förpackning LoFric Origo är en kateter för män, designad för att ge en säker, hygienisk och smidig kateterisering. Den smarta förpackningen kan vikas till fickformat och gör LoFric Origo diskret och enkel att bära med sig. LoFric Origo har ett greppvänligt justerbart handtag för en mer stabil och säker kateterisering. Katetern är klar att användas omedelbart efter aktivering. LoFric Origo finns i olika längder och storlekar, för pojkar och män. LoFric Primo vikbar kateter med sterilt vatten LoFric Primo är förpackad med eget sterilt vatten användaren kan kateterisera sig säkert även om det inte finns något rent vatten tillgängligt. Katetern blötläggs och aktiveras när den skall användas. LoFric Primo kan vikas och blir enkel att ta med! LoFric Primo finns i storlekar för män, kvinnor och barn. LoFric Hydro-Kit var som helst, när som helst LoFric Hydro-Kit är det kompletta kateter-setet. Med både LoFric-kateter, vattenbehållare och uppsamlingspåse gör den användaren helt oberoende av toalett eller tillgång till vatten. LoFric Hydro-Kit erbjuder frihet och trygghet att kateterisera sig säkert oavsett var användaren än är. Finns i storlekar för män, kvinnor och barn. 15

Öppningsinstruktioner LoFric 1 2 3 Öppna förpackningen genom att dra isär flikarna 5 6 cm. LoFric Primo 1 Fyll vatten direkt i förpackningen. Vanligt kranvatten går bra. Efter 30 sek är katetern klar att använda. 2 Förpackningen har en självhäftande flik. Avlägsna den blå skyddslappen och fäst förpackningen på lämplig torr yta. 3 Vik upp förpackningen och håll den upprätt. LoFric Origo 1 Vik och tryck ihop vattenpåsen så att vattnet rinner ner till katetern. Efter 30 sek är katetern klar att använda. 2 Dra isär förpackningen. Greppa öglorna på förpackningen ovanför vattenpåsen med båda händerna. Dra tills katetern visar sig. Klar att använda. 3 Ett tryck och katetern är klar att använda. Dra ner fliken för att öppna. 16 Ta katetern ur förpackningen och justera handtaget som sitter nedanför konnektorn för att föra in katetern med ett stadigt grepp.

Instruktioner Instruktion Man Exempel på några ställningar: 1 2 Tvätta händerna med tvål och vatten. Lyft penis upp mot magen så att urinröret rätas ut. För långsamt in katetern i urinröret. När urinen börjar rinna, för då in katetern ytterligare ett par centimeter. 3 4 För ner penis i normalt läge igen, när urinen börjar rinna genom katetern. Försäkra dig om att blåsan är tömd genom att långsamt dra ut katetern. 17

Mannens och anhörigs kapitel Mannens erfarenheter Willy Svensson är en av många som tömmer blåsan med hjälp av RIK. Här berättar han om sin syn på blåstömningsbesvär, RIK och livskvalitet. Hans hustru Birgitta skriver i Anhörigs kapitel om sin syn på RIK. Vad har du för typ av besvär? Jag har en förstoring av prostatan, som ger en förträngning runt urinröret och gör det svårt att tömma blåsan på vanligt sätt. Hur hanterar du blåstömningen? Jag tömmer blåsan med hjälp av LoFric tappningskateter. Tack vare RIK kan jag leva ett fullständigt normalt liv. Jag tömmer blåsan på ett säkert och diskret sätt och ingen behöver veta hur jag gör det. Vad visste du om RIK? Jag visst inget om RIK från början. Man vet ju inget innan man råkar ut för det. Och det finns ingen anledning att forska i katetrar om man inte behöver. När jag började med RIK saknade jag ett skriftligt, lättbegripligt material att läsa. Därför tycker jag det är viktigt att den här broschyren verkligen når den det berör! Hur upplever du RIK? Jag gör inte så stor affär av blåsproblemet. Det är inget jag skäms för, men det är inte heller något jag skulle vilja skylta med. Jag vet att det finns de som ser kateterisering som ett handikapp. Det gör inte jag. Det enda man måste komma ihåg är att ha med sig sina saker hela tiden. Hur ofta kateteriserar du dig? Jag tömmer mig fem gånger per dygn och det har jag gjort sedan 2001. Första gången brukar vara klockan 6 på morgonen, när jag går upp. Sedan klockan 10, klockan 14, klockan 18 och klockan 22. Jag tittar på Sport nytt på TV på kvällen. 18

Mannens och anhörigs kapitel När det är slut går jag och tömmer blåsan. Det är väl ungefär samma rutiner som när jag tömde blåsan på vanligt sätt. I stort sett följer jag alltid detta mönster. Men visst kan jag slarva. Vi var i Toscana på bussresa. Då blev tiderna lite oregelbundna. Å andra sidan var det smidigt att kateterisera sig och inte vara beroende av kissepauserna. Har du provat KAD? Jag hade en inneliggande kateter, KAD, någon månad innan jag började med RIK. Det var efter att jag varit hos min husläkare och han konstaterade att urinblåsan inte tömdes. Det där med inneliggande kateter var inget för mig. Jag kände mig begränsad, var rädd att det skulle läcka, lukta och vara i vägen. Den inneliggande katetern fick mig att känna mig gammal. RIK passar mig bättre. Det begränsar mig inte. Hur upptäcktes dina blåsproblem? Jag gick alltid på toaletten när jag och min hustru skulle gå ut och gå. Det var ingen fart på strålen. Det var inget jag riktigt tog på allvar, eftersom man ju har läst om att det är så med killar som blir lite äldre. När jag sedan böjde mig ned för att knyta skorna kände jag mig kissnödig igen. Det var nog detta som fick mig att gå till doktorn. Husläkaren kände och klämde och skickade mig till någon som med hjälp av ultraljud kunde se att blåsan inte var tillräckligt tömd. Var det svårt att vänja sig vid RIK? Nej, inte alls. Det var mycket enkelt. Det var en bra kvinna på sjukhuset som lärde mig hur jag skulle göra. En robust och framåt kvinna. Jag provade en gång medan hon såg på så att jag gjorde rätt. Det där klarar du sa hon. Och det har jag gjort sedan dess. Jag fick med mig en kartong med katetrar, sedan fick jag en större leverans hemskickad. Nu tar jag kontakt med distriktssköterskan när det är dags att beställa nya. Husläkaren och distriktssköterskan är mina kontakter då det gäller RIK. Husläkaren kollar så att besvären inte gått upp i njurarna och tar prostataprov en gång per år. Har du berättat om blåsproblemen för någon annan? Vi är några killkompisar som brukar gå ut och äta lunch tillsammans emellanåt. Jag har berättat för dem, men de har inte sagt något. Grannen vet också om det, och har en bekant med samma problem. Det är som sagt inget jag skyltar med, men inte heller något jag skäms för. 19

Har detta ändrat din livsstil? Nej, inte på annat sätt än att jag måste ha med mig grejorna. Vid resor brukar jag ta med en del extra i reserv. Jag är nog ganska lugn av mig. Jag hetsar inte upp mig i onödan. Det är okej. Det är det näst bästa sättet att kissa. Vad har du för tips till den som skall börja med RIK? Först av allt vill jag säga att det är enkelt och smidigt! Man kan leva ett aktivt och fullständigt normalt liv, utan begränsningar. Det är inga problem! Jag använder LoFric hemma och LoFric Primo när jag är utanför hemmet. Eftersom LoFric Primo har vatten med sig behöver jag aldrig vara orolig för tillgång till vatten för att kateterisera mig när jag är utanför hemmet. Dessutom vill jag uppmana andra män med liknande bekymmer, att verkligen tömma blåsan regelbundet. För mig är det bekvämt med regelbundna tider och rutiner. Dessutom undviker jag urinvägsinfektion på så sätt. 20

Mannens och anhörigs kapitel Anhörigs erfarenheter Birgitta Svensson, hustru till Willy, berättar om sin syn på RIK. Vad tycker du om att Willy RIKar sig? Från början tyckte jag mest att det bara berörde honom, att det var hans privata område. Nu när vi båda är bekväma med detta, är jag mer involverad och intresserad. Vi lever precis som vanligt och det är inget som hindrar oss från att resa, eller gå på stan och annat. Han tycker det är bekvämt och det känns tryggt. Hur har det påverkat dig? Han sköter allt det praktiska kring beställningar och läkarbesöken själv, men i början var det nog bra att jag tjatade lite grann. Jag var aldrig förtjust i att han hade inneliggande kateter och ringde och tjatade en del för att Willy skulle få komma på återbesök och ytterligare utredning. Till slut fick han ju komma och lära sig RIK. Vad skall man tänka på som anhörig? Det gäller bara att stå på sig, ställa frågor, be om mer information och att be om återbesök om man tycker att man behöver mer hjälp! De gånger vi kämpat för att få komma på återbesök eller få ytterligare information har vi bara bemötts med vänlighet! Jag har aldrig upplevt att man ser oss som besvär liga. Tvärtom tror jag det uppskattas att man som patient eller anhörig är intresserad och motiverad. Ibland kan jag tänka på dem som inte vågar eller orkar kämpa för att få det bästa alternativet. På det sättet är vi priviligierade, eftersom vi orkade ta en diskussion och kräva ett bättre alternativ än KAD. 21

Hur var det när Willy började med RIK? Jag tycker att den information vi fick om Willys bekymmer och vilka alternativ som finns, var alldeles för dålig i början. Det var först när vi själva började leta efter information och kräva information av vårdpersonalen som vi fick lära oss om RIK. Hur har RIK påverkat er? Största skillnaden mellan när Willy hade KAD och när han började med RIK var att han plötsligt var mer intresserad av att gå på teater, bio och ut bland vänner igen. Vi har alltid haft många intressen och tyckt om att resa och nu kom det intresset tillbaka. Det var ett lyft för oss båda! 22

Allmän information Goda råd och tips Dricka Du bör dricka ca 1,5 2 liter vätska dagligen. Genom att dricka rikligt, minskar risken för att få urinvägsinfektion. Avföringsvanor Det är viktigt att magen fungerar regelmässigt. Detta gör det enklare att tömma blåsan. Ät en varierad kost. Innan kateterisering Försök alltid att kissa på vanligt sätt innan du startar kateteriseringen. Slappna av i bäcken botten och försök att inte pressa med mag musklerna, om detta är möjligt. Antal kateteriseringar Uroterapeut/sjuksköterska bestämmer hur ofta du skall kateterisera dig, vanligtvis 4 6 ggr/dag. Detta varierar från person till person, beroende på blåsproblem, hur mycket du dricker och hur stor urinmängd du har. Som regel bör blåsan inte innehålla mer än 400 ml urin. För att slippa urinvägsinfektioner är det viktigt att du följer rekommendationerna du har fått vid upplärning. Töm tomt Detta kan uppnås genom att ändra kroppsställning då katetern fortfarande är inne i urinblåsan. Dra långsamt ut katetern för att få med all urin. Om det fortfarande finns urin i blåsan, är det större risk för att få urinvägsinfektion. Bäst tömning uppnås när du sitter eller står. Svårighet att föra in katetern Om du är spänd när du skall kateterisera dig, kan slutmuskulaturen kring urinröret bli stram och göra det svårare att föra in katetern. Pressa inte in katetern. Hitta en bra ställning, hosta lite och slappna av. Försök att föra in katetern på nytt. Urinvägsinfektioner Det är vanligt för personer som använder kateter att ha förhöjd bakterie nivå i urinen. Om du har symtom på en urinvägsinfektion symtom som feber, smärta vid urintömning, smärta i ryggen eller blod i urinen kontakta läkare. I början av behandlingen kan det förekomma blod i urinen eller på katetern. Detta är ofta orsakat av att urinröret är irriterat. Erfarenhet visar att detta snart går över, men är du osäker kontakta din uroterapeut/sjuksköterska. 23

Vid resa Ta med dina katetrar och hjälpmedel hemifrån. Att bagage kommer på avvägar vid flygning är tyvärr inte ovanligt, förvara därför alltid katetrar för några dagar i handbagaget. För att förenkla vid tullkontrollen kan du beställa ett hjälpmedelsintyg från din uroterapeut/ sjuksköterska eller kontakta oss på Wellspect HealthCare. God hygien För att inte tvätta bort den naturliga bakterieflora som skyddar mot infektioner rekommenderas tvättning av underlivet en gång per dag med mild tvål. Vid läckageproblem behöver du tvätta oftare. 24

Visste du detta om RIK? Mat är viktigare än träning! sid 11 Möt mannen bakom LoFric bladd dde der 1 2.13 bladder 1 Allmän information TellUs webbpanel Bli medlem i Tellus Är du kateteranvändare? Vill du dela med dig av dina erfarenheter? Bli medlem i TellUs och säg din mening! I utvecklingen av nya och förbättrade produkter för RIK är dina synpunkter viktiga för oss. Wellspect HealthCare vill därför bjuda in dig att delta i webbpanelen TellUs. Hur gör man? Registrera dig på www.lofric.se. Alla deltar frivilligt. MÖTESPLATSEN FÖR DIG SOM ANVÄNDER ELLER ARBETAR MED LoFric KATETRAR Prenumerera på Bladder För att du skall få information om nyheter och andra nya rön kring RIK så kan du få vår tidning Bladder kostnadsfritt 2 ggr/år! Ta ditt eget ex! 2.13 EN NORDISK TIDNING FÖR LoFric LoFric 30 år - Det ska vi fira! sid 6-7 bla sid 4-5 25

Hemsida Vill du veta mer om LoFric och RIK? Förstå värdet av Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric Se instruktionsfilm om RIK Ta del av personliga berättelser Välj rätt produkt för rätt tillfälle Registrera dig för TellUs Allt detta och mer, hittar du på: www.lofric.se 26

Allmän information Egna noteringar Mitt namn: Jag skall kateterisera mig gånger per dag. Jag använder LoFric typ: LoFric LoFric Origo LoFric Primo LoFric Hydro-Kit Storlek (CH): Färg på konnektor: Längd: Min förskrivare: Telefon: Telefontid:

LoFric-familjen erbjuder inte bara det bredaste PVC-fria sortimentet familjen är dessutom bästa miljöval! Varje person och varje situation har sin egen kateter och du hittar den i LoFric-familjen. Så med stolthet presenterar vi gärna vår brokiga LoFric-familj under namnet Den snälla familjen! Välkommen! *Journal of Cleaner Production; Stripple et al. Vill du veta mer om LoFric-familjen? Vill du ha prover? Varmt välkommen att höra av dig till oss! www.lofric.se LoFric-linjen 020-98 85 85 2013 Wellspect HealthCare, a DENTSPLY International Company. All rights reserved. 77860 -SE-1311 Wellspect HealthCare Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 376 40 00. Fax: 031 376 30 17. Kundservice: 031 376 40 20. www.lofric.se