SV SV SV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2009 KOM(2009) 560 slutlig KOMMISSIONENS FEMTE RAPPORT TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om vissa tredjeländers upprätthållande av viseringskrav i strid med ömsesidighetsprincipen i enlighet med artikel 1.5 i rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav, ändrad genom förordning (EG) nr 851/2005 vad gäller ömsesidighetsmekanismen SV SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Resultat som uppnåtts sedan kommissionens fjärde rapport om ömsesidighet... 3 2.1. Fullständig ömsesidighet nu införd... 3 2.1.1. Japan... 3 2.1.2. Panama... 4 2.1.3. Singapore... 4 2.2. Ytterligare framsteg med att införa ömsesidighet efter rapporten av den 23 juli 2008 5 2.2.1. Australien... 5 2.2.2. Förenta staterna... 6 2.3. Inga framsteg med att införa ömsesidighet efter rapporten av den 23 juli 2008... 10 2.3.1. Brasilien... 10 2.3.2. Brunei... 12 2.3.3. Kanada... 12 3. Slutsats... 13 SV 2 SV
1. INLEDNING I rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 förtecknas de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser (bilaga I till förordningen, den negativa listan ) och de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (bilaga II till förordningen, den positiva listan ) 1. Förordningen, som ändrades genom rådets förordning (EG) nr 851/2005 av den 2 juni 2005 2, är den rättsakt som ligger till grund för EU:s gemensamma viseringspolitik och innehåller en ömsesidighetsmekanism för de fall då ett tredjeland på den positiva listan upprätthåller eller inför viseringskrav för medborgare i en eller flera medlemsstater. I den första 3, andra 4 och tredje 5 rapporten beskrivs ömsesidighetsmekanismen och avvikelser från denna under de respektive perioder som omfattas av rapporterna. Enligt anmälningarna från medlemsstaterna inom ramen för den nya ömsesidighetsmekanismen hade i juni 2005 13 tredjeländer omfattats av anmälningar om totalt 75 fall (se bilaga IB i den första rapporten om ömsesidighetsmekanismen 6 ). Efter anslutningen till EU den 1 januari 2007 anmälde Bulgarien och Rumänien sju tredjeländer i fråga om vilka det förelåg bristande överensstämmelse med ömsesidighetsprincipen. Av den fjärde rapporten om ömsesidighetsprincipen 7 från juli 2008 framgick att bristande överensstämmelse fortfarande förelåg med åtta länder från den positiva listan. Rapporten lades fram vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 24 juli 2008 och mottogs väl av medlemsstaterna. Medlemsstaterna var överlag optimistiska om att full ömsesidighet skulle uppnås. I denna femte rapport redogörs för de ansträngningar som kommissionen gjort sedan rapporten från juli 2008. Som beskrivs närmare nedan har full ömsesidighet uppnåtts med ytterligare tre tredjeländer medan fem tredjeländer på den positiva listan fortsätter att kräva visering från medborgare i en eller flera medlemsstater. 2. RESULTAT SOM UPPNÅTTS SEDAN KOMMISSIONENS FJÄRDE RAPPORT OM ÖMSESIDIGHET Sedan den fjärde rapporten lades fram för rådet den 24 juli 2008 har kommissionen aktivt fortsatt sina ansträngningar. 2.1. Fullständig ömsesidighet nu införd 2.1.1. Japan Anmälan: Rumänien 1 2 3 4 5 6 7 EGT L 81, 21.3.2001, s. 1. EUT L 141, 4.6.2005, s. 3. KOM(2006) 3 slutlig. KOM(2006) 568 slutlig. KOM(2007) 533 slutlig. KOM(2006) 3 slutlig, s. 18. KOM(2008) 486 slutlig/2. SV 3 SV
Den 23 juni 2009 informerade Japan Rumänien genom verbalnot nr 59/2009 om att rumänska medborgare skulle undantas från viseringskravet från och med den 1 september 2009 till och med den 31 december 2011. Detta tillfälliga undantag från viseringskravet skulle endast gälla på villkor att Rumänien sände ut en attaché från förvaltnings- och inrikesministeriet till Rumäniens ambassad i Japan från och med den 1 september 2009 och genomförde en informationskampanj i massmedia för att varna rumänska medborgare för riskerna med att uppehålla sig olagligt utomlands eller att bli offer för människohandel. Rumänien har inlett en informationskampanj i massmedia för att informera rumänska medborgare om villkoren för att resa till Japan utan visering. Dessutom skickade Rumänien en attaché för inrikes frågor från förvaltnings- och inrikesministeriet till Tokyo den 18 augusti 2009. Bedömning Fullständig ömsesidighet vad gäller undantag från viseringskravet har nu uppnåtts med samtliga medlemsstater och med de länder som är associerade till Schengenregelverket. Eftersom Japans beslut bara är tillfälligt kommer kommissionen att noga bevaka tillämpningen av detta tillfälliga undantag från viseringskravet för att säkerställa att undantaget omvandlas till ett permanent sådant. 2.1.2. Panama Anmälningar: Bulgarien och Rumänien Den 19 september 2008 informerade Panama kommissionen genom verbalnot DGPE/DE/770/08 om att bulgariska och rumänska medborgare från och med samma datum inte längre behövde visering för att resa in på panamanskt territorium. Bedömning Fullständig ömsesidighet vad gäller undantag från viseringskravet har nu uppnåtts med samtliga medlemsstater och med de länder som är associerade till Schengenregelverket. 2.1.3. Singapore Anmälningar: Bulgarien och Estland Singapore har undantagit medborgare i alla EU-medlemsstater från viseringskravet. Undantaget från viseringskrav är emellertid begränsat till vistelser på upp till 30 dagar för resande som anländer med flyg och upp till 14 dagar för resande som anländer sjö- eller landvägen. Detta undantag kan förlängas på plats, med högst två perioder om 30 dagar, i överensstämmelse med det allmänna systemet för undantag från viseringskrav. Den 23 september 2008 informerade Singapore kommissionen genom verbalnot SEB/024/2008 om att Singapore, från och med den 1 november 2008, skulle bevilja medborgare i de nuvarande 27 EU-medlemsstaterna ett 90 dagars besökspass och rätt att vistas i Singapore i 90 dagar utan visering vid ankomsten. SV 4 SV
Bedömning Fullständig ömsesidighet vad gäller undantag från viseringskravet har nu uppnåtts med samtliga medlemsstater. 2.2. Ytterligare framsteg med att införa ömsesidighet efter rapporten av den 23 juli 2008 2.2.1. Australien Nuvarande situation Australien krävde s.k. ETA-visering (Electronic Travel Authority) av medborgare från fjorton medlemsstater (Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland och Sverige) samt av isländska och norska medborgare. S.k. evisa (e676) krävdes för medborgarna från elva medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien). Medborgare i dessa elva medlemsstater omfattades av s.k. automatiskt beviljande (autogrant facility) (en närmare beskrivning av evisa och automatiskt beviljande finns i bilaga 2 till den första rapporten om ömsesidighet 8 ). Den 27 oktober 2008 införde Australien evisitor-systemet. Samtliga medlemsstater och de länder som är associerade till Schengenregelverket liksom vissa mindre länder i Europa (Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Heliga stolen) är de första länderna som kan använda detta, oavsett tidigare status (dvs. ETA-visering eller evisa). Åtgärder som vidtagits för att uppnå ömsesidighet Kommissionen har fått rapporter med ansökningsstatistik för evisitor från Australien. I rapporterna finns uppgifter om antalet ansökningar, beviljade ansökningar, avslagna ansökningar, andelen beviljade ansökningar per medborgarskap och den procentandel beviljade ansökningar som behandlats automatiskt. Den första rapporten lämnades till kommissionen den 14 april 2009 och omfattade perioden 27 oktober 2008 31 mars 2009. Under denna period beviljades 159 981 evisitors-tillstånd varav 85,02 % beviljades automatiskt. Andelen automatiska beviljanden varierade mellan 75,89 % för slovakiska medborgare till 91,44 % för grekiska medborgare. 641 ansökningar avslogs, varav 249 kom från rumänska medborgare. Under denna första period blev Australien uppmärksam på en rad integritetsproblem i samband med ansökningar från två medlemsstater. Australien kontaktade dessa medlemsstater för att ta upp problemen. Den 26 augusti 2009 lämnade Australien en andra rapport för perioden 27 oktober 2008 30 juni 2009. Av rapporten framgår att 223 324 evisitors-tillstånd beviljades och att den totala andelen automatiska beviljanden stigit till 86,01 %. Andelen automatiska beviljanden varierade mellan 71,05% för rumänska medborgare till 92,42% för grekiska medborgare. Den totala andelen beviljade ansökningar (både 8 KOM(2006) 3 slutlig. SV 5 SV
automatiskt och manuellt) är 99,2 %. 1 118 ansökningar avslogs varav de flesta var från rumänska medborgare (498). Inga ansökningar från grekiska, luxemburgska eller maltesiska medborgare avslogs. Australien lämnade också två ytterligare översikter för de två första kvartalen 2009. Av den första översikten, som omfattar perioden 1 januari 31 mars 2009, framgår att 91 468 tillstånd beviljades och att den totala andelen automatiska beviljanden var 89,05 %. Andelen automatiska beviljanden varierade mellan 77,78 % för luxemburgska medborgare till 96,05 % för grekiska medborgare. 474 ansökningar avslogs varav de flesta var från rumänska medborgare (197). Inga ansökningar från estniska, grekiska, luxemburgska eller maltesiska medborgare avslogs. Av den andra översikten som omfattar perioden 1 april 30 juni 2009 framgår att 63 343 tillstånd beviljades och att den totala andelen automatiska beviljanden var 88,50 %. Andelen automatiska beviljanden varierade mellan 70,54 % för slovakiska medborgare till 95,06 % för grekiska medborgare. 477 ansökningar avslogs varav de flesta var från rumänska medborgare (249). Inga ansökningar från finländska, grekiska, luxemburgska, maltesiska eller slovenska medborgare avslogs. I sin fjärde rapport meddelade kommissionen att den skulle göra en bedömning av huruvida evisitors-systemet motsvarar det förfarande för ansökningar om visering till Schengenområdet som fastställs i de gemensamma konsulära anvisningarna. Den bedömningen pågår fortfarande och kommer att offentliggöras i ett särskilt dokument före utgången av 2009. Bedömning Införandet av evisitors-systemet har lett till att medborgare i samtliga medlemsstater och i länder som är associerade till Schengenregelverket behandlas lika. De två rapporterna och de två kvartalsöversikterna visar emellertid att ett betydande antal ansökningar fortfarande hanteras manuellt trots den höga andelen automatiska beviljanden. Kommissionen kommer därför att noga övervaka tillämpningen av evisitors-systemet. Kommissionen kommer inte att kunna avgöra huruvida full ömsesidighet på viseringsområdet har uppnåtts förrän bedömningen av evisitorssystemet är klar. 2.2.2. Förenta staterna Nuvarande situation Viseringskrav gäller fortfarande för bulgariska, cypriotiska, grekiska, polska och rumänska medborgare. Den 17 november 2008 anslöt sig Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern och Slovakien till Visa Waiver Program (nedan kallat programmet för viseringsundantag). Den 30 december 2008 anslöt sig även Malta. Åtgärder som vidtagits för att uppnå ömsesidighet Kommissionen har fortsatt att ta upp frågan om bristande överensstämmelse med ömsesidighetsprincipen med de amerikanska myndigheterna på teknisk och politisk nivå, särskilt vid trojkamötena mellan EU:s och Förenta staternas ministrar med SV 6 SV
ansvar för rättsliga och inrikes frågor den 12 december 2008 och den 28 april 2009, vid mötena i EU:s och Förenta staternas arbetsgrupp den 8 december 2008 och den 18 februari 2009 samt vid informella möten på hög nivå mellan EU och Förenta staterna om rättsliga och inrikes frågor i juli 2008 och i februari och juli 2009. Inom ramen för den s.k. tvåspårsstrategi, som Ständiga representanternas kommitté (Coreper) enades om den 12 mars 2008, har kommissionen fortsatt diskussionerna med Förenta staterna om gemenskapens del av strategin. Kommissionens mål är ett avtal genom skriftväxling i syfte att säkerställa efterlevnaden av de amerikanska rättsliga krav för (fortsatt) deltagande i programmet för viseringsundantag som faller inom gemenskapens behörighet. Utkast till denna skriftväxling har utbytts och diskuterats med Förenta staterna sedan december 2008 och ståndpunkterna närmar sig varandra. Förenta staterna upprepar emellertid att man eftersträvar konkreta resultat av skriftväxlingen och därför önskar att utsikterna till ett pilotprojekt för informationsutbyte kommer till uttryck i skriftväxlingen. Som framgår av fjärde rapporten om ömsesidighetsmekanismen gjordes, som en del av gemenskapens del av tvåspårsstrategin, en preliminär bedömning (på grundval av den s.k. Interim Final Rule) av huruvida Esta (det elektroniska systemet för resetillstånd) är jämförbart med det ansökningsförfarande för Schengenvisering som fastställs i de gemensamma konsulära anvisningarna, samt en analys av konsekvenserna av Esta för skyddet av personuppgifter 9. De preliminära slutsatserna är följande: Esta kan inte i detta skede anses jämförbart med det ansökningsförfarande för Schengenvisering som fastställs i de gemensamma konsulära anvisningarna. Esta ger upphov till flera allvarliga farhågor när det gäller uppgiftsskydd och ytterligare förtydliganden behövs av vissa väsentliga aspekter, vilket man hoppas kunna få genom den s.k. Final Rule för Esta. Först då kommer det att bli möjligt att göra en fullständig bedömning av Esta vad beträffar uppgiftsskyddet. Det har gjorts framsteg när det gäller hivpositivas resor till Förenta staterna inom ramen för programmet för viseringsundantag, men en del åtgärder måste vidtas för att få ett slut på diskrimineringen av hivpositiva som reser till Förenta staterna inom ramen för programmet för viseringsundantag. När Final Rule om Esta offentliggörs i Förenta staternas Federal Register, kommer kommissionen att utfärda en slutgiltig bedömning med beaktande av eventuella ändringar. Den amerikanska förvaltningen har meddelat att Final Rule kommer att utfärdas under de närmaste månaderna. När det gäller Esta har förslaget till en rättsakt om främjande av resande från 2009 fått särskild uppmärksamhet. Genom denna lag skulle ett icke-vinstdrivande bolag inrättas för att på ett bättre sätt kommunicera Förenta staternas inresepolitik till internationella resenärer och främja nöjes- och affärsresor samt resor i studiesyfte till Förenta staterna. Dessutom skulle Immigration and Nationality Act ändras för att ge säkerhetsministern i uppgift att ta ut en avgift för användningen av Esta. Den 9 SEK(2008) 2991 slutlig. SV 7 SV
föreslagna avgiften ligger på 10 US-dollar per resetillstånd vilket åtminstone skulle täcka alla kostnader för att tillhandahålla och förvalta Esta. Farhågor inför den föreslagna avgiften har uttryckts i skrivelser till utrikesminister Hillary Clinton, säkerhetsminister Janet Napolitano och handelsminister Gary Locke den 18 juni 2009, i skrivelser till kongressen den 25 juni 2009 från de tjeckiska och svenska ambassadörerna och chefen för kommissionens delegation i Washington liksom i en skrivelse från generaldirektören med ansvar för rättvisa, frihet och säkerhet till Förenta staternas departement för inrikes säkerhet den 18 juni 2009. Chefen för kommissionens delegation i Washington gjorde pressuttalanden den 25 juni och den 4 september 2009. Den 3 september 2009 gjorde kommissionen en demarche hos chargé d'affaires vid Förenta staternas delegation till EU, då en not med EU:s betänkligheter överlämnades. Avgiften betraktas som ett steg tillbaka i de gemensamma strävandena att underlätta transatlantisk rörlighet och en avgift för utländska turister för att främja turismen verkar motverka sitt eget syfte. I sitt svar av den 24 augusti 2009 anförde minister Janet Napolitano att det framtida införandet av en avgift för Esta inte skulle innebära att de grundläggande skillnaderna mellan en Estavisering och en besöksvisering togs bort. Minister Napolitano tillkännagav också att ett beslut om att avskaffa I-94W-blanketten i pappersform skulle fattas under de kommande månaderna. Därtill har resande inom ramen för programmet för viseringsundantag som inte uppfyller Estakravet hittills fått lov att resa in i Förenta staterna om de i övrigt uppfyller kraven för inresa, men i fortsättningen blir överensstämmelse med Esta obligatoriskt. Den 9 september 2009 antog senaten den föreslagna rättsakten Travel Promotion Act om främjande av resande. Till följd av detta uttrycktes på nytt farhågor i skrivelser till ledamöter i representanthuset från de spanska och svenska ambassadörerna och från chefen för kommissionens delegation i Washington den 23 september 2009. Den 7 oktober 2009 godkände representanthuset rättsakten utan ändringar som en del av ett annat lagförslag. Lagstiftningsprocessen i Förenta staterna har följaktligen kommit långt och sannolikt kommer akten om främjande av resande snart att antas såsom lag. Som en uppföljning av den preliminära bedömningen och mot bakgrund av att hivpositiva personer enligt den amerikanska Immigration and Nationality Act fortfarande inte får resa inom ramen för det amerikanska programmet för viseringsundantag tog kommissionens vice ordförande Jacques Barrot upp frågan med dåvarande säkerhetsminister Michael Chertoff i december 2008 och säkerhetsminister Janet Napolitano i mars 2009. Eftersom lösningen på problemet faller under det amerikanska hälsoministeriets behörighet sände vice ordförande Barrot tillsammans med kommissionär Androulla Vassiliou en skrivelse till hälsominister Kathleen Sebelius den 12 maj 2009. Kommissionär Vassiliou tog på nytt upp frågan med hälsoministeriet under sitt besök i Förenta staterna i maj 2009. I sitt svar av den 24 juli 2009 meddelade hälsominister Sebelius att ett lagförslag offentliggjorts den 2 juli 2009 i syfte att ta bort hänvisningar till hiv i förteckningen över de läkarundersökningar som vissa utlänningar måste gå igenom för att få resa in i Förenta staterna. Om dessa hänvisningar tas bort skulle en person med hivinfektion kunna resa inom ramen för programmet för viseringsundantag. Detta förfarande är ännu inte avslutat. SV 8 SV
Ett av kraven i 9/11-lagen var inrättande av ett biometriskt system för kontroller vid utresa med flyg varigenom avresan för minst 97 procent av de utlänningar som lämnar Förenta staterna via flygplatser kan kontrolleras. Säkerhetsministern skulle informera kongressen om hur detta framskred senast den 30 juni 2009 för att myndigheten med ansvar för viseringsundantag skulle kunna behålla 10 % som tröskel för andelen avslagna ansökningar. Ministern har emellertid ännu inte lämnat något sådant meddelande vilket innebär att andelen viseringsansökningar som avslås inom ramen för programmet om viseringsundantag inte får överstiga 3 %. Hittills har Förenta staterna genomfört två pilotprojekt för biometriska kontroller vid utresa i Atlanta och Denver (2009), men systematiska biometriska kontroller vid utresa har ännu inte införts. När det gäller programmet för viseringsundantag kungjorde Förenta staterna nya regler för resor med provisoriska eller tillfälliga pass. Från och med den 1 juli 2009 måste alla provisoriska eller tillfälliga pass vara elektroniska (ett chip med foto och textuppgifter) för att innehavaren av passet ska kunna resa till Förenta staterna inom ramen för programmet för viseringsundantag. De två viktigaste anledningarna till detta är dels att de pass som utfärdas efter den 26 oktober 2006, enligt de lagar som styr programmet för viseringsundantag, måste vara elektroniska och att det inte finns någon lag om undantag för tillfälliga pass eller provisoriska pass, dels att vissa resenärer har använt provisoriska pass för upprepade resor som inte har gällt nödlägen. Tjänstemän vid Förenta staternas tull- och gränsskyddsmyndighet har instruerats att tillåta resor i en riktig nödsituation om resenärerna i övrigt uppfyller kraven för inresa. Den 29 juni 2009 gjorde det tjeckiska ordförandeskapet, det tillträdande svenska ordförandeskapet och kommissionens delegation i Washington en gemensam démarche genom att sända en skrivelse till David Heyman, Assistant Secretary for Policy vid departementet för inrikes säkerhet. Förenta staterna meddelade att konsulat och gränspersonal hade uppmanats att göra egna bedömningar när det gäller resenärer med provisoriska pass och att förvarna gränspersonal då resenärer med sådana pass inte uppfyller kraven. När det gäller bilaterala avtal undertecknade Grekland ett samförståndsavtal den 28 juni 2009 vilket innebär att sammanlagt åtta medlemsstater nu har undertecknat samförståndsavtal med Förenta staterna. Dessa medlemsstater har också undertecknat avtal om utökat samarbete med förebyggande och bekämpning av grov brottslighet och avtal om informationsutbyte om kända och misstänkta terrorister. Utöver Bulgarien undertecknade även Rumänien och Förenta staterna den 3 november 2008 en förklaring om samarbete gällande stärkta bilaterala säkerhetsåtgärder för internationellt resande och kraven för Förenta staternas program för viseringsundantag. Den 31 december 2008 skickade Förenta staterna en skrivelse till de medlemsstater som omfattades av programmet för viseringsundantag före den senaste utvidgningen av detta 2008 och informerade dem om att de uppfyllde de krav som fastställts för detta i 9/11-lagen och om behovet av ytterligare samarbete rörande flera krav i lagen. I skrivelsen uppmanas dessa medlemsstater att underteckna de två avtal om utbyte av uppgifter som undertecknats av andra medlemsstater enligt ovan. Det angavs vidare att det inte krävdes något samförståndsavtal för de länder som omfattades av programmet före 2008. SV 9 SV
Bedömning Sedan rapporten av den 23 juli 2008 har ytterligare sju medlemsstater anslutits till programmet för viseringsundantag. Dessutom har Förenta staterna förklarat att Grekland kan ansluta sig före utgången av innevarande år. Detta skulle emellertid innebära att medborgare i fyra medlemsstater ännu inte kan resa till Förenta staterna utan visering. Dessutom har tröskeln för viseringsavslag gått ner till 3 % mot bakgrund av att inget biometriskt system för kontroller vid utresa hade inrättats den 30 juni 2009. Mot bakgrund av de senaste siffrorna på viseringsavslag för de fem medlemsstater som ännu inte deltar i programmet för viseringsundantag innebär detta att endast Grekland skulle leva upp till treprocentströskeln för viseringsavslag. Kommissionen kommer att fortsätta att ta upp frågan om bristande överensstämmelse med ömsesidighetsprincipen med Förenta staterna i syfte att uppnå fullständig ömsesidighet snarast möjligt. När det gäller gemenskapens del av tvåspårsstrategin hoppas kommissionen att nå en överenskommelse om texten till skriftväxlingen vid trojkamötet mellan EU:s och Förenta staternas ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor i oktober 2009 och kommer att fortsätta förhandlingarna med Förenta staterna i detta syfte. I fråga om hivpositiva personer som fortfarande inte får resa till Förenta staterna inom ramen för programmet för viseringsundantag anser kommissionen att viktiga framsteg har gjorts. Kommissionen kommer att uppmärksamt följa förslaget till genomförandebestämmelser och uppmana Förenta staterna att snabbt slutföra processen så att hivpositiva personer omfattas av programmet för viseringsundantag snarast möjligt. När det gäller Esta är kommissionen mycket bekymrad över planerna på införandet av en avgift för användningen av Esta och för att främja turismen till Förenta staterna. EU har i flera démarcher gjort klart att ett införande av en avgift för Esta kommer att betraktas som en ytterligare börda för de EU-medborgare som reser till Förenta staterna och som oförenligt med det så många gånger nämnda önskemålet om att främja förbindelserna och samarbetet över Atlanten. Kommissionen har ännu inte slutfört den bedömning av Esta som syftar till att fastställa huruvida det motsvarar förfarandet för ansökningar om visering till Schengenområdet eftersom Final Rule om Esta ännu inte offentliggjorts i Förenta staterna. Det råder inget tvivel om att uttag av en avgift, främst till förmån för Förenta staternas inhemska turistnäring, kommer att vara ytterligare en faktor att ta hänsyn till i denna bedömning och förmodligen tala för slutsatsen att Esta liknar en visering. Slutligen bör det noteras att Esta-kraven, enligt Förenta staternas departement för inrikes säkerhet, bara uppfylls i strax över 90 % av fallen. Om överensstämmelse med Esta plötsligt blir obligatoriskt kan detta, om det inte åtföljs av en tillräckligt omfattande informationskampanj från myndigheterna och visst överseende från gränsvakterna, därför leda till en tillfällig ökning av det antal resenärer som nekas inresa i Förenta staterna inom ramen för programmet för viseringsundantag. 2.3. Inga framsteg med att införa ömsesidighet efter rapporten av den 23 juli 2008 2.3.1. Brasilien Nuvarande situation SV 10 SV
För inresa i Brasilien krävs fortfarande visering av medborgarna i fyra medlemsstater Cypern, Estland, Lettland och Malta. Avtalet om undantag från viseringskrav mellan Litauen och Brasilien, som undertecknades 2003, trädde i kraft den 13 januari 2009. Åtgärder som vidtagits för att uppnå ömsesidighet Den 2 juli 2008 inledde kommissionen formellt förhandlingar med Brasilien om ett avtal om undantag från viseringskrav för kortare vistelser. Förhandlingarna började i praktiken i november och december 2008. Vid toppmötet mellan EU och Brasilien i Rio de Janeiro den 22 december 2008 upprepades behovet av ett avtal om undantag för viseringskrav för kortare vistelser, vilket också togs med i den gemensamma handlingsplanen: Att snabbt säkerställa viseringsfritt resande, med fullt iakttagande av att respektive parlamentariska och övriga interna förfaranden fullgjorts, på grundval av ömsesidighet genom att inom en snar framtid slutföra förhandlingarna om ett (eller flera) avtal om undantag från viseringskrav för kortare vistelser mellan Europeiska gemenskapen och Brasilien, på grundval av de förslag som utväxlats. Detta åtagande bekräftades av Brasilien vid mötet i gemensamma kommittén EG-Brasilien den 7 juli 2009. Den 18 februari, den 8 maj och den 2 juli 2009 höll kommissionen möte med Brasilien i syfte att nå en överenskommelse om en kompromisstext för ett avtal om undantag från viseringskravet. Några betydande framsteg uppnåddes emellertid inte. Därför sände vice ordförande Jacques Barrot den 31 juli 2009 en skrivelse i detta ärende till den brasilianske utrikesministern, Celso Amorim, där han dels upprepade behovet att skynda på och avsluta förhandlingarna om avtalet, dels hänvisade till det faktum att Europeiska gemenskapen redan hade visat hög grad av flexibilitet. En videokonferens mellan kommissionen och den brasilianske utrikesministern ägde rum den 26 augusti i syfte att förbereda nästa förhandlingsomgång. Fastän man inte gjorde några verkliga framsteg med avtalet om undantag från visering klargjorde både kommissionen och Brasilien sina positioner om de viktigaste punkter som man måste enas om, dvs. avtalets tillämpningsområde, behovet av en gemensam kommitté och avtalets territoriella tillämpning när det gäller Frankrikes och Nederländernas icke-europeiska territorier. Mellan den 29 september och den 1 oktober 2009 ägde ytterligare en förhandlingsomgång rum i Brasilien mellan kommissionen och brasilianska myndigheter. Under dessa förhandlingar lyckades parterna enas om ett utkast till avtal om undantag från viseringskravet för kortare vistelser för innehavare av vanliga pass. Bedömning Kommissionen välkomnar den överenskommelse som nåtts om utkastet till avtalet om undantag från viseringskravet för kortare vistelser för innehavare av vanliga pass och förväntar sig en snar överenskommelse om motsvarande avtal för innehavare av diplomatpass, tjänstepass eller officiella pass. Kommissionen hoppas att Brasilien kommer att kunna ratificera båda avtalen genom interna förfaranden så snart som möjligt. SV 11 SV
2.3.2. Brunei Nuvarande situation Samtliga medlemsstater är undantagna från viseringskrav för vistelser på högst 30 dagar. Detta undantag kan förlängas på plats, med högst två perioder om 30 dagar, till en viseringsfri vistelse på totalt högst 90 dagar. Medborgare i Förenta staterna behandlas emellertid mer förmånligt och har rätt till en viseringsfri vistelse på högst 90 dagar om de har ett vanligt maskinläsbart pass. Åtgärder som vidtagits för att uppnå ömsesidighet Kommissionen hade överläggningar på teknisk nivå med Bruneis delegation vid Europeiska unionen för att diskutera möjligheterna till undantag från viseringskravet för vistelser i upp till 90 dagar i likhet med amerikanska medborgare och på så sätt uppnå fullständig ömsesidighet. Under dessa överläggningar förklarade kommissionen att alla pass som utfärdas av medlemsstater är maskinläsbara och att medlemsstaterna från och med den 28 juni 2009 utfärdar elektroniska pass med ett chip som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtryck. Kommissionen förklarade vidare att fullständig ömsesidighet för vistelser utan visering i högst 90 dagar hade uppnåtts med Singapore och Malaysia två grannländer till Brunei som hade liknande viseringspolitik gentemot EU-medborgare. Bedömning De interna diskussionerna vid Bruneis olika ministerier om möjligheterna till undantag från viseringskravet vid vistelser upp till högst 90 dagar pågår. Kommissionen kommer att följa dessa interna diskussioner med stor uppmärksamhet och fortsätta att samråda med landets myndigheter i syfte att uppnå samma förmånliga behandling med undantag från viseringskravet vid vistelser på högst 90 dagar som gäller för Förenta staterna. 2.3.3. Kanada Nuvarande situation Viseringskrav gäller fortfarande för bulgariska och rumänska medborgare, och återinfördes den 14 juli 2009 för tjeckiska medborgare. När det gäller återinförandet av viseringskravet för tjeckiska medborgare hänvisar kommissionen till den särskilda rapporten av den 19 oktober 2009 10. Åtgärder som vidtagits för att uppnå ömsesidighet Frågan om viseringsfritt resande för samtliga EU-medborgare har tagits upp med Kanada vid flera tillfällen, särskilt vid toppmötena mellan EU och Kanada under 2008 och 2009. Vid dessa tillfällen bekräftades det att Kanada och EU kommer att fortsätta samarbetet för att uppnå målet om viseringsfritt resande till Kanada för samtliga EU-medborgare så snart som möjligt. 10 KOM(2009) 562 slutlig. SV 12 SV
Efter besök i Rumänien och Bulgarien i april 2008 för att studera tekniska aspekter meddelade Kanada de båda länderna de viktigaste slutsatserna av sina undersökningar i mars 2009. Båda medlemsstaterna har tillhandahållit uppdaterad information som anknyter till dessa slutsatser. Kanada har meddelat båda medlemsstaterna sina betänkligheter men också gett uttryck för sin avsikt att fortsätta samarbetet och har bett dem meddela uppdaterad information om de frågor som ger anledning till oro. Kanada kommer dessutom att fortsätta att bevaka förhållandena i Bulgarien och Rumänien liksom de framsteg som görs mot att uppfylla Kanadas kriterier för undantag från viseringskrav. Bedömning Kommissionen kommer att fortsätta diskussionerna med Kanada i syfte att uppnå framsteg när det gäller att undanta Bulgarien och Rumänien från viseringskravet. 3. SLUTSATS Kommissionen anser att den nya ömsesidighetsmekanismen sedan den senaste rapporten av den 23 juli 2008 ännu en gång har visat sig vara effektiv. Av de åtta tredjeländer på positiva listan som krävde viseringar av medborgare i en eller flera medlemsstater vid tidpunkten för den förra rapporten är det nu bara fem tredjeländer som fortsatt kräver visering. Full ömsesidighet har uppnåtts med Japan, Panama och Singapore. Dessutom har betydande framsteg uppnåtts med Australien och Förenta staterna. När det gäller Australien har införandet av evisitors-systemet lett till att medborgare i samtliga medlemsstater och i länder som är associerade till Schengenregelverket behandlas lika. Kommissionen kommer inte att kunna avgöra huruvida full ömsesidighet på viseringsområdet har uppnåtts förrän bedömningen av evisitorssystemet är klar. När det gäller Förenta staterna har ytterligare sju medlemsstater anslutits till programmet för viseringsundantag. Situationen är ändå långt ifrån tillfredsställande och kommissionen kommer att fortsätta diskussionerna med Förenta staterna med syftet att de återstående fem medlemsstaterna snart ska omfattas av programmet för viseringsundantag. När det gäller Förenta staternas Esta-system beklagar kommissionen antagandet av lagstiftning som innebär att en avgift för användningen av Esta tas ut till förmån för Förenta staternas rese- och turistnäring. Denna skatt för utlänningar skulle innebära ett steg tillbaka och kan leda till slutsatsen att Esta anses jämförbart med ansökningsförfarandet för Schengenvisering vilket kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för amerikanska medborgare som reser till Europa. När det gäller Brunei kommer kommissionen att noga följa de interna diskussionerna i landet och fortsätta samråden med landets myndigheter i syfte att uppnå undantag från viseringskravet för vistelser på högst 90 dagar för samtliga medlemsstater. När det gäller Brasilien välkomnar kommissionen den överenskommelse som nåtts om utkastet till avtalet om undantag från viseringskravet för kortare vistelser för innehavare av vanliga pass och förväntar sig en snar överenskommelse om motsvarande avtal för innehavare av diplomatpass, tjänstepass eller officiella pass. SV 13 SV
Kommissionen hoppas att Brasilien kommer att kunna ratificera båda avtalen genom interna förfaranden så snart som möjligt. När det gäller Kanada kommer kommissionen att fortsätta diskussionerna med Kanada i syfte att uppnå framsteg när det gäller att undanta Bulgarien och Rumänien från viseringskravet. I enlighet med artikel 1.5 i rådets förordning (EG) nr 539/2001, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 851/2005, kommer kommissionen att lägga fram en ny rapport för rådet och Europaparlamentet senast den 30 juni 2010. SV 14 SV