2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.



Relevanta dokument
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Streptokockinfektioner

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Henriks Hage Förskola

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Handlingsplan för friskare barn

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Hygienrutiner på förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hygienrutiner på förskolan

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Protokoll för hygienrond i förskolan

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Hygienrutiner i förskolan

Information till ansvariga för boenden

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Infektioner hos barn i förskolan

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

HYFS föräldrautbildning

Hygienrutiner på förskolan

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Infektioner hos barn i förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner på förskolan

HYFS - föräldramötesmaterial ett diskussionsunderlag inför samtal om hygien i förskolan riktat till föräldrar och förskolepersonal

Sjukdomspolicy förskola

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Välkommen till Skogens förskola

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare

Policy vid barns sjukdom

Hygien och smitta i förskolan

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Infektioner hos barn i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

Välkommen till Nyborgens förskola!

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Vanliga sjukdomar A-Ö

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

När Ditt barn blir sjukt!

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Inledning. Smittor på förskolor

VÄLKOMMEN TILL ENGELNS FÖRSKOLA

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Influensa A och B samt RS-virus

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

När ditt barn blir sjukt!

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Infektioner hos barn i förskolan

Mål för verksamheten på avdelning Myran

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Pandemi vad innebär r det?

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Anvisningar för sjuka barn

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Hygienrutiner i förskolan

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Transkript:

Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? När barnet är sjukt När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet är piggt, feberfritt och orkar delta i förskolans normala aktiviteter inne och ute. Vissa riktlinjer måste dock finnas t ex Ett feberfritt dygn, utan febernedsättande medicin. Om barnet är feberfritt, men är så trött och hängigt att det inte orkar med de vanliga aktiviteterna på förskolan. Efter magsjuka. Ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under 2 dygn. Ev friska syskon hålls hemma. Hemma minst 2 dagar vid penicillinbehandling av streptokocker. 1

Förkylning Virusinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några dagar ofta hosta Snuvan blir ofta färgad (gul/gulgrön) efter några dagar Ska barnet vara hemma? Allmäntillståndet avgör Förkylning eller vad kan det vara? Influensa: RS-virus: Kikhosta: Feber, frossa, halsont, snuva, hosta och muskelvärk. Barn får lindrigare symtom än vuxna. Smittsam dygnet innan symtom och så länge man har feber. Vaccin finns och ges till riskgrupper Feber, snuva, hosta, ibland pipande andningsljud. Vanlig infektion hos barn upp till två år. Smittsam 3-8 dagar, Spädbarn känsliga och kan ibland behöva sjukhusvård. Snuva, lätt feber, attackvis hosta som blir kraftigare och som ibland avslutas med kräkningar. Spädbarn kan förlora medvetandet en kort stund. Vuxna och vaccinerade barn får lindrigare symtom. Långvarig hosta. Hygienråd Hosta och nys i armvecket och lär barnet detsamma Engångsnäsduk vid snytning som byts mellan varje barn Om du använder handskar byt mellan varje barn Tvätta / sprita dina händer efter varje snytning Torka av matborden före varje måltid med ytdesinfektion Rengör leksaker 2

Variga ögon Virus Bakterier ofta ensidigt i början (Allergi) Mycket smittsamt! Ska barnet vara hemma? Om ögonen är så variga att de behöver torkas ur, ska barnet vara hemma Hygienråd Tvätta händerna ofta och noggrant Använd med fördel handsprit Tvätta örngott, filtar, gosedjur och andra textilier i minst 60 grader Rengör leksaker Hudinfektioner Vätskande sår Impetigo Böld Eksem Nagelbandsinfektion 3

Impetigo Streptokocker Stafylokocker Ska barnet vara hemma? Barnet stannar hemma tills såren inte längre vätskar sig, oavsett behandling Streptokockinfektioner Scharlakansfeber med utslag Halsont med >38 graders feber. Barnet är oftast inte förkyld samtidigt Nagelbandsinfektioner Stjärtfluss Impetigo kring näsa och mun Ska barnet stanna hemma? Infektion som ger symtom kan behandlas med penicillin. Man är smittfri efter 2 dygns antibiotika behandling. Symtomfrihet och allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till förskolan Skärpta hygienrutiner vidtas om flera barn inom kort insjuknar i streptokockinfektioner Hygienråd Tvätta händerna Använd handsprit, kan med fördel även användas till barnen Tvätta örngott, filtar, gosedjur och andra textilier i minst 60 grader Rengör leksaker, ytor, handtag etc Nappar förvaras i egen burk och rengörs ofta Tänk på att konstgjorda naglar, nagellack, ringar och armbandsklockor försvårar en god handhygien och kan sprida smitta 4

Diarré och eller kräkning Vad kan det vara? Virus - vanligast Bakterier Parasiter Matförgiftning Diarré och kräkning - hur kan det smitta? Från avföring till mun. direktkontakt från person till person. livsmedel som förorenats. infekterade ytor. avloppsvatten. Diarré hur kan det se ut? Diarré: 3 Lösa avföringar eller fler på ett dygn. Lös avföring: Typ 5-7 på Bristolskalan 5

Magsjukevirus Calicivirus: Liten smittdos. 12-48 timmars inkubationstid. Vanligt med snabbt förlopp. Överlever väl i miljön och mat. Adenovirus: Liten smittdos. 8-10 dagars inkubationstid. Långdraget förlopp 7-14 dagar Överlever väl i miljön. Rotavirus: Mycket smittsamt. 4-6 dagars inkubationstid. Längre förlopp 4-7 dagar. Ska barn med magsjuka stanna hemma? Ja. Barn med magsjuka (diarré eller kräkningar) ska inte vistas inom förskolan. Barnet kan återgå när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré på minst 48 timmar. I magsjuketider kan smittspridningen inom förskoleverksamheten begränsas genom att även syskon till sjuka barn stannar hemma. Om det finns misstanke på smittspridning ska förskolan tillämpa skärpta hygienrutiner. Rutinerna ska gälla till och med en vecka efter att den sista personen har tillfrisknat. Ur PM Diarré eller kräkningar inom förskolan www.vgregion.se/smittskydd Hygienråd God handhygien Personer med symtom stannar hemma Handskar används alltid vid blöjbyte/ hjälp vid toabesök Handskar byts mellan varje barn Händerna tvättas och spritas efter handskanvändning Engångsförkläde används och kastas efter varje användning Skötbordet rengörs och spritas mellan varje barn Blöjan läggs i plastpåse som knyts ihop och kastas direkt 6

Hygienråd Endast friska personer hanterar och serverar mat Så få personer som möjligt i mathanteringen Borden torkas av före och efter maten med engångstrasa använd ytdesinfektion Spill torkas upp med en gång och ytan desinficeras, använd gärna Virkon Akuthink- bra att ha INNEHÅLL AKUTHINK: Papperstork Plastpåsar Engångsförkläden Engångshandskar Ytdesinfektionsmedel Virkon 1% Ev Supersorb Ev skoskydd HJÄLP! många är sjuka - vad ska vi göra? 7

Utbrott eller när det går mycket infektioner Utbrott av smitta innebär att fler barn och/eller personal blivit sjuka i samma sjukdom än vad som är vanligt Det kan också innebära några enstaka som insjuknat men det är stor risk för smittspridning eller att det kan bli allvarliga följder av sjukdomen Ex: Magsjuka 1 eller 2 fall innebär skärpta hygienrutiner Impetigo flera barn insjuknar med bölder eller vätskande sår Goda rutiner vid utbrott Bryt smittvägarna tillämpa skärpta hygienrutiner Dessa gäller till och med en vecka efter att sista personen tillfrisknat. Vidta åtgärder omgående Informera all personal Informera föräldrar Stanna alltid hemma när du är sjuk Dokumentera och följ sjukfrånvaron Rådfråga: Vårdcentral / BVC Smittskydd Västra Götaland Miljöförvaltningen Skärpta hygienrutiner Förstärkt handhygien Skärpt rutin vid blöjbyte och pottanvändning Förstärkt livsmedelshygien Ingen buffé- eller självservering Fokus på rengöring och tvätt Minska kontakten mellan avdelningarna - öppnings/stängningsavdelning, Drop-in fika etc Ökad utevistelse 8

Sjukfrånvaroregistrering Genom att registrera sjukfrånvaron och orsaken till den får man en snabb överblick över vilka sjukdomar som går. Därmed kan man vidta åtgärder snabbt vilket är viktigt i ett utbrottssammanhang. Detta kan vara nödvändigt att ha koll på vid kontakt med ex VC, Smittskydd, MF, Hyfs Hemsidan www.vgregion.se/hyfs Handläggning av infektionsutbrott ex magsjuka och streptokockinfektioner Informationsblad om olika infektioner att hänga upp eller dela ut till föräldrar (översättningar) Utbildningar och pedagogiskt material Närvarojournal 9

Sjukfrånvarorapportering Gå in via vår hemsida: http://www.vgregion.se/hyfs Webenkät Räkna ut sjukfrånvaron Skriv in antal inskrivna barn på avdelningen denna månad. Skriv in antal möjliga närvarodagar på förskolan. Skriv in antal dagar barnen varit frånvarande enligt kod. A,B,C,D el 4. Sjukfrånvaron visas i procent. Webenkät Räkna ut sjukfrånvaron 12 18 10 13 0 0 50 10

Data som läggs in i webbenkät Antal dagar med a,b,c,d = Antal möjliga närvarodagar Antal barn Antal frånvarodagar, 4 Goda exempel Melongatans förskola, Göteborg Melongatans förskola, Göteborg 11

Tack! 12