Varmt & klokt En lärarhandledning utgiven av Söderenergi, Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät Skolmaterial fjärrvärme sid. 4 Det här är fjärrvärme sid. 10 Energifakta sid. 12 Miljöfakta sid. 16 Länktips! sid. 23 1
2
Innehåll 4 11 12 4 4 5 6 7 8 10 11 11 11 12 12 15 16 16 17 18 18 21 22 Skolmaterial Fjärrvärme Miljöfrågorna i skolan Utbildningsmaterialets delar Korta fakta om företagen Förslag till lektionsupplägg Kontaktuppgifter Affischen Det här är fjärrvärme Värmeverket Rening Fjärrvärmenätet Hus värms upp med fjärrvärme Energifakta Centralvärmens historia Uppvärmningsformer i Sverige Fossila bränslen och biobränslen vad är skillnaden? Miljöfakta Slit- och slängsamhället ett hot för miljön Kretsloppssamhället växer fram Sortering En enda jord miljörörelsen växer fram Utsläpp och miljöpåverkan Värmeverk Bränslen 23 23 Länkar och källor Länkar Källor 3
Skolmaterial fjärrvärme Skolmaterialet som ni har fått innehåller en tre meter lång affisch som beskriver hur samhället såg ut för cirka 30 år sedan när det gäller uppvärmningen av lokaler och hus. De kommunala värmebolagen Söderenergi, Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät vill öka kunskapen om fjärrvärme. Vi vill visa vilken betydelse fjärrvärmen har för miljön men även hur trygg och bekväm uppvärmningsform det är för bostäder, lokaler och kontor. Tillsammans producerar och distribuerar våra bolag fjärrvärme till mer än 200 000 personer, kontor och industrier i Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarns kommuner. Miljöfrågorna i skolan Eftersom miljö-, energi- och klimatfrågorna är av centra l betydelse idag, tycker vi att det är betydelsefullt att få komma ut i skolan och berätta om en viktig infrastruktur. Fjärr värme är en relativt okänd uppvärmningsform idag trots att de flesta flerfamiljshus, lokaler (t ex skolo r) och industrier i våra kommuner har fjärrvärme. I denna lärarhandledning ger vi inte bara ett förslag till lektionsupplägg utan vi belyser även energi- och miljöfrågorna i stort. Bifogat finns en affisch som illustrerar ett samhälle för cirka 30 år sedan, utan fjärrvärme. Med hjälp av klisterark kan affischen förändras så att samhället istället värms upp med fjärrvärme. Under tiden klassen arbetar med skolmaterialet kan ni prata om energi, kretslopp, hållbarhet, miljö med mera. Du är hjärtligt välkommen att höra av dig till våra företag om du har några frågor. Vi tar gärna emot studiebesök i mån av resurser och tid. Besök också våra hemsidor, där finns mer information. Utbildningsmaterialets delar Skolmaterialet innehåller följande delar: Ett skorstensrör med en tre meter lång affisch. Fästkuddar för att fästa affischen på tavlan eller på en vägg. Fyra olika arbetsområden som alla innehåller klisterlappar samt faktakort för fördjupning. Facit som visar hur affischen ska se ut i färdigt skick. Lärarhandledning Utvärdering Tips! Affischen är gjord i ett material som innebär att den lätt kan rullas ihop och återanvändas. Om dekalerna har blivit skrynkliga kan nya beställas via våra företag. 4
Korta fakta om företagen Söderenergi Söderenergi svarar för merparten av fjärrvärmeproduktionen som Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät säljer och levererar till slutkunder i våra kommuner. I huvudsak eldar Söderenergi med förnyelsebara bränslen som biobränslen och returbränslen. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. I Söderenergi ingår också Geneta Panncentral i Södertälje och Huddinge Maskincentral i Huddinge. Företaget som är miljöcertifierat enligt ISO 14001 har 110 anställda och omsättningen är ca 600 Mkr. Företaget tar nu nästa steg mot ett hållbart samhälle och bygger kraftverk för produktion av miljövänlig el och värme, ett bygge som ska vara klart år 2010. Söder energi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Södertörns Fjärrvärme Södertörns Fjärrvärme AB är ett fjärrvärmeföretag som ägs av Botkyrka och Huddinge kommuner genom ett holdingbolag. Huvudprodukten är fjärrvärme som säljs och levereras till 50 000 hushåll, företag och offentliga förvaltningar i Botkyrka, Huddinge och Salem. Nästan 90 procent av den värme som levereras till kunderna produceras i Söderenergis anläggningar, resterande produceras i egen regi i Skogåsverket. Södertörns Fjärrvärme AB har ca 50 medarbetare och omsätter ca 530 Mkr. Telge Nät AB Telge Nät AB äger och underhåller de nät och ledningar som används för att distribuera el, fjärrvärme, fjärrkyla, stadsnät och vatten till kunder i Södertälje och Nykvarns kommuner. Vi planerar och projekterar för utbyggnader av näten och erbjuder tjänster inom el, fjärrvärme och fjärrkyla. Merparten av fjärrvärmen som säljs kommer från Söderenergi. Företaget är certifierat enligt ISO 14001, har ca 160 anställda och omsätter ca 700 Mkr. Telge Nät AB är en del av Telge-koncernen som ägs av Södertälje kommun. 5
Att som lärare jobba med miljöfrågor är att mer än vanligt arbeta aktivt för vår framtid. Din insats mångdubblas Förslag till lektionsupplägg Det material vi har tagit fram är tänkt att kunna användas under vilket som helst av ämnesområdena miljö, samhälle, biologi, energi eller teknik. Förslagsvis arbetar eleverna gruppvis med att klä om affischen med hjälp av självhäftande figurer, som klistras på de numrerade ytorna på affischen. Innan omarbetningen visar affischen hur samhället såg ut innan fjärrvärmen byggdes, med sotig rök och många skorstenar. När arbetet är klart har affischen fått ett nytt utseende och den visar nu dagens samhälle, där fjärrvärme värmer merparten av fastigheterna och luften är renare. finns på affischen. Observera att grupp 1 har det största jobbet med klistringen och därför bör ha lite extra tid. Grupp 1. Värmeverket och fjärrvärmeledningarna Grupp 2. Bränslen och kontroll Grupp 3. Rening Grupp 4. Fjärrvärmen värmer husen Lycka till med arbetet! Affischen Affischen är rätt stor och sätts lämpligen upp på tavlan eller på en vägg med hjälp av medföljande fästkuddar. Indelning av klassen Vårt förslag är att klassen delas in i fyra arbetsgrupper. Grupperna läser in sig på det medföljande faktakortet för respektive arbetsområde. Sedan klistrar gruppen upp sina bilder inför klassen samtidigt som de redovisar klister lapparnas funktioner. Till sin hjälp i berättandet kan eleverna använda de medföljande faktakorten. Momentet att klistra upp och berätta för klassen bör ske i kronologisk ordning enligt nedan. Alla klisterlappar är numrerade och motsvarande nummer eller bokstav 6
Kontaktuppgifter Söderenergi Box 7074, 152 27 Södertälje Telefon: 08-553 055 00 Kontaktperson: Madeleine Engfeldt-Julin madeleine@soderenergi.se www.soderenergi.se Södertörns Fjärrvärme AB Box 3073, 145 03 Norsborg Telefon 08-534 705 00 Kontaktperson: Kristina Lagneborg klb@sfab.se www.sfab.se Telge Nät AB Box 633, 151 27 Södertälje Telefon: 08-553 220 00 Kontaktperson: Marie Pårs fjarrvarme@telgenat.se www.telgenat.se 7
Affischen Ursprungsbilden Ursprungsbilden illustrerar hur ett samhälle värmde s upp innan fjärrvärmen fanns. Då hade merparten av alla hus en egen värmepanna, som värmde element och varmvatten. Dessa pannor eldades ofta med olja och hade ingen rening, utan all smutsig rök släpptes ut genom skorstenen och påverkade miljön på ett negativt sett. För att lösa detta problem beslöt många kommuner, bland andra Huddinge, Botkyrka och Södertälje att satsa på fjärrvärme. Nubilden Den omarbetade affischen föreställer ett samhälle som värms upp med fjärrvärme. Detta innebär att man flyttar pannan från varje hus och istället bygger en stor panna i ett värmeverk samtidigt som man släcker ner ett stort antal skorstenar. Pannan har en skorsten med mycket bra rening. Med hjälp av olika bränslen värmer den stora pannan upp vatten, så kallat fjärrvärmevatten. Detta vatten leds genom ett ledningsnät under marken ut till anslutna fastigheter. Det varma fjärrvärmevattnet överför sedan värmen till husets eget värmesystem där varmvatten och element värms upp. Sedan går fjärrvärmevattnet tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. 8
9
Det här är fjärrvärme Fjärrvärme handlar i korthet om att en stor värmekälla ersätter flera små. Istället för att varje fastighet har sin egen uppvärmning samlas den till ett stort värmeverk. till uppvärmning lokalt i våra kommuner samt ett antal reservanläggningar som kan tas i bruk om så skulle behövas. Fjärrvärmen har bidragit till att utsläppen av koldioxid, svavel, kväveoxider och partiklar minskat kraftigt i våra tätorter. Enbart i Södertälje har luften förbättrats med 80 procent sedan Igelstaverket byggdes. Motsvarande förbättringar har även skett i våra andra leveranskommuner: Huddinge, Botkyrka, Salem och Nykvarn. En skorsten med avancerat reningssystem ersätter många små, smutsiga skorstenar. I värmeverket finns stora pannor som man eldar olika bränslen i och som värmer upp fjärrvärmevattnet. Det varma vattnet pumpas ut i rör för att värma bostäder, lokaler, kontor och industrier. När vattnet svalnat av pumpas det tillbaka till värmeverket igen för att värmas upp på nytt i ett slutet kretslopp. Den största produktionsanläggningen är Igelstaverke t i Södertälje. Ungefär 80 procent av våra kommuners fjärrvärmeproduktion kommer därifrån. Vid kallare väde r kommer resterande värme från Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi några mindre pannor som bidrar Värmeverket Igelstaverket är den anläggning som används mest. Den invigdes 1982 och var till en början byggd för att elda kol, som då ansågs vara ett mycket bra bränsle. När samhället kom underfund med att koldioxidutsläppen från fossila bränslen, som kol och olja, bidrar till den globala uppvärmningen, byggdes pannorna om under 1990-talet. I Igelstaverket eldar vi främst med biobränslen och returbränslen (papper, plast och trä som ej kan återvinnas). Genom att elda returbränslen tar man till vara på energin i materialet, istället för att lägga dem på tippen och orsaka nya miljöproblem. Dessutom används ett mycket avancerat reningssystem. På sidan 21 finns en förteckning över samtliga värmeverk och de bränslen som vi använder i fjärrvärme produktionen. Det ställs även mycket höga krav på bränsleleverantörerna. Innan bränslet eldas i pannorna kontrolleras varje last bränsle noga så att det inte finns skrot eller farliga ämnen som har kommit med av misstag. 10
Rening Genom ständig utveckling förbättras reningssystemen kontinuerligt. Mitt i skorstenen finns ett laboratorium där rökgaserna kontrolleras. Röken renas i tre steg innan den släpps ut. Först passerar röken genom ett så kallat elektrofilter för att renas från stoft. I nästa steg sprayas kalk över rökgasen för att binda svavel. Därefter sker den slutliga reningen via ett så kallat slangfilter som fångar upp resterande metaller och partiklar i röken. Samtliga pannor är dessutom försedda med reduktionssystem för att minska mängden kväveoxider i röken. Andelen föroreningar i den rök som kommer ut ur skorstenen är idag bara 0,01 0,1 procent. Den vita rök som man ser från skorstenen är vatten ånga som bildas vid förbränningen. Fjärrvärmenätet Genom ett 40 mil långt nät av rör i marken transporteras fjärrvärmevatten till ca 200 000 människor samt till ett stort antal kontor, affärer och industrier i Botkyrka, Salem, Huddinge, Södertälje och Nykvarn. Det är ett av Sveriges största fjärrvärmenät med en vattenvolym på ca 43 000 m 3. Fjärrvärmevattnet cirkulerar i ett kretslopp mellan värmeverken och husen. När vattnet lämnat fjärrvärmeverket kan temperaturen vara upp till 120 o C. När vattnet når kunden förs värmen över från fjärrvärmevattnet till kundens eget vatten. Temperaturen sjunker då till ca 40 50 o C. Därefter skickas fjärrvärmevattnet tillbaka till fjärrvärmeverket för att på nytt värmas upp i pannorna. Fjärrvärmerören har olika storlekar. När rören lämnar värmeverket kan de ha en dimension på en meter. Vartefter fjärrvärmenätet förgrenar sig i samhället blir dimensionerna mindre. Till en villa räcker det med ett rör på ca 15 mm i diameter, medan ett större flerfamiljshus behöver en rördimension på mellan 50 65 mm. Hus värms upp med fjärrvärme Det varma fjärrvärmevattnet i rören går inte direkt ut i duschen eller elementen. Det går till husets fjärrvärmecentral. I fjärrvärmecentralen finns två värmeväxlare, en för varmvatten till kranarna och en för elementen. Här överförs värmen till husets eget vatten så att det blir varmvatten till duschen och elementen. Fjärrvärmecentralen är inte större än ett bad rumsskåp och kan lätt hängas på väggen, exempelvis i källaren. En normal stor villa som värms upp med olja släpper ut ca 10 ton koldioxid i luften per år. När samma villa värms upp med vår fjärrvärme blir utsläppen betydligt mindre. Tips! Ta med klassen för att titta på skol ans fjärrvärmecentral. Låt gärna en grupp ta reda på hur skolan värms upp. 11
Energifakta Vi i Norden har alltid behövt tillföra värme för att överleva. Trots nutidens välisolerade hus är uppvärmningen fortfarande en viktig fråga för många hushåll. På stenåldern tände vi eld utomhus med flinta. På järnåldern började vi elda inomhus. Det var lite mer effektivt men fortfarande besvärligt, då man behövde lösa problemet med den viktiga lufttillförseln med hål i taket eller i väggen. Under medeltiden eldade man i en öppen eldstad inomhus, men med murad skorsten. De första kakelugnarna var födda. De kallades för pottugnar och bestod av drejade lerkärl (pottor) murade runt en eldstad. Dåtidens kakelugn hade bara en rökkanal direkt från eldstaden ut i skorstenen, vilket inte gav lika mycket värme. Myndigheterna bekymrade sig över slöseriet med ved, framförallt vid järnbruken, och man försökte hitta nya sätt att spara in på ved. Detta ledde till att arkitekten Carl-Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede uppfann den moderna kakelugnen med flera rökkanaler som höll värmen bättre. Sverige fick ryktet att ha de bäst uppvärmda och ventilerade hemmen i hela Europa. Kakelugnsmakaren hade hög status som hantverkare. Så här var det fram till 1920-talet när centralvärmen infördes i storstäderna. Kakelugnen blev snabbt omodern och fabrikerna började läggas ned. Centralvärmens historia Redan på romartiden hade romarna kommit på att de kunde leda varmt vatten i rör till sina bad. När romarriket gick under var det ingen som tog upp idén förrän under 1800-talet då man började bygga vattenledningar från brunnar och sjöar till husen. Men fortfarande eldades det med ved. Veden behövde transporteras in i städerna. Städerna blev allt större och soten och röken från uppvärmningen blev ett alltmer omfattande problem. Under mitten av 1900-talet började man elda med kol och olja. Det ansågs på den tiden vara ett bra bränsle för det tar ganska liten plats och man får ut mycket mer energi ur det än från ved. Det var även lätt att transportera. Oljepannor för att värma hus och industrier byggdes överallt. Orenad rök gick ut genom skorstenarna. Detta var en vanlig syn på 1970-talet i våra kommuner. Sedan dess har uppvärmningsformerna kommit att variera, allt från att husen värms med direktverkande el och luftburna värmepumpar till vattenburna värmesystem som värms med exempelvis olja, el, fjärrvärme eller ved. Uppvärmningsformer i Sverige Elvärme Över en halv miljon svenska villor värms med direktverkande el. Ytterligare några hundra tusen villor har vattenburen elvärme. Med direktverkande el är villaägaren låst till en uppvärmningsform. För villaägaren är elvärmen en bekväm energikälla. Det framtida elpriset är dock en stor osäkerhetsfaktor. På sikt kommer sannolikt de europeiska elpriserna att närma sig varandra eftersom elmarknaden är avreglerad och fri. Elen produceras i Sverige idag främst med vattenkraft, kärnkraft och fossila bränslen. En allt större del produceras genom förbränning av sopor och biobränslen samt med vindkraft. Eftersom Sverige tidvis har underskott av el importerar vi el från koleldade kraftverk i Tyskland och Danmark. Olja Olja är fortfarande ett vanligt bränsle för uppvärmning av villor. Olja är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Den framtida tillgången på olja är osäker men vad man vet med säkerhet är att den kommer ta slut om vi fortsätter ta upp den i samma takt som idag. Oljan blev efterkrigstidens stora energikälla och har domi nerat uppvärmningen av småhus under 50-, 60- och 70-talen. Under 1970-talets oljekriser ändrades utvecklingen radikalt och istället för oljepannor installerades elvärme i de flesta nybyggda hus. Fortfarande värms dock en stor del av Sveriges småhus i huvudsak med olja. 12
Redan på romartiden hade romarna kommit på att de kunde leda varmt vatten i rör till sina bad. 13
Det varma fjärrvärmevattnet går till husets fjärrvärmecentral och inte direkt ut i duschen eller elementen. Gas Naturgas är världens tredje största energikälla efter olja och kol. Naturgas är ett fossilt bränsle som ger lägre halter av miljöskadliga ämnen vid förbränning jämfört med olja. Idag är naturgas ett alternativ endast för dem som bor vid naturgasledningarna i södra Sverige. Naturgas är ett fossilt bränsle som bildats under flera hundra miljoner år. Fjärrvärme Fjärrvärmen kommer till huset i nedgrävda rör. Med en värme växlare överförs värmen till husets eget värme system. Cirka 200 tätorter har fjärrvärmenät och 50 procent av all uppvärmning i Sverige sker med fjärrvärme, men mindre än tio procent av villabeståndet är anslutet. Det beror på att utbyggnad av fjärrvärmen lönar sig bäst i tät bebyggelse med flerbostadshus där man får leverera mycket energi per meter kulvert och ledning. Fjärrvärme innebär mindre arbete för fastighetsägaren jämfört med andra uppvärmningssystem bortsett från el. Fjärrvärmen avlastar fastighetsägaren från arbetet med en egen panna; ingen sotning, ingen eldning, ingen bevakning av bränslepåfyllning. Är den dessutom producerad med förnyelsebara biobränslen så är den ett miljövänligt alter nativ. Biobränsle Ved och pellets är förnybara bränslen och ved är det vanligaste biobränslet för villor idag. Pellets står än så länge för en mindre andel men blir allt mer populärt både för värmepannor och för kaminer. Pellets ger låga utsläpp och är enklare och bekvämare än ved. Ved, pellets och andr a biobränslen räknas som förnybara energikällor. Skogen växer och använder koldioxid för att bygga upp ny vedmassa. När veden brinner frigörs koldioxiden som rökgaser. Det produceras idag nästan 100 TWh energ i (100 miljarder kwh) från biobränslen. Villorna svarar för drygt en tiondel och fjärrvärmen för 30 procent av användningen; framför allt fjärrvärmen har ökat sin andel kraftigt under de senaste åren. Värmepump En värmepump kan hämta energin från marken, berggrunden eller vattnet i en sjö och i undantagsfall från luften. Investeringskostnaden är relativt hög men kan ändå vara lönsam eftersom de rörliga värmekostnaderna sjunker. En värmepump kan halvera elförbrukningen till värme och varmvatten i ett eluppvärmt hus. Men man är fortfarande beroende av el för uppvärmning. 14
Fossila bränslen och biobränslen vad är skillnaden? I princip all energi som människan kan omvandla till el och värme, kommer ursprungligen från solen. Energin som utvinns från fossila bränslen är egentligen lagrad solenergi som togs upp av växter för miljontals år sedan. Biobränsle är lagrad solenergi som togs upp av växter för kanske bara några år sedan. Vattnets kretslopp i naturen drivs också av solenergin och kan utnyttjas genom vattenkraft. Vindkraftverk utnyttjar vindarna som orsakas av temperaturskillnader i atmosfären. Kärnkraft kan dock inte förknippas med solenergi. Geotermisk energi kommer ur jordens inre och utnyttjas t ex på Island för uppvärmning och för omvandling till el. Solenergi Med solfångare kan en villaägare få ut ca 2 000 kwh per år till tappvarmvatten under sommarmånaderna. Under vintern är tillskottet försumbart. Solfångaren är särskilt bra som komplement till olja eller ved, då man kan ställa av sin panna under den period då man bara behöver varmvatten och då pannans verkningsgrad därför är sämre. Tips! Vilka bränslen vi eldar med kan du se på sid 22. Fossila bränslen Fossila bränslen är bränslen baserade på koloch väteföreningar i sedimenterad berggrund, framför allt olja, kol och fossilgas. Fossila bränslen kallas även för icke förnyelsebara bränslen och betraktas som ändlig resurs då nybildning inte sker inom överskådlig tid. Till de icke förnyelsebara naturresurserna räknas fossila bränslen som olja och kol, mineral och fosfor/fosfater samt sand, grus, sten och lera. Koldioxid från fossila bränslen som kol och olja bidrar till växthuseffekten eftersom nybildning av kol och olja tar miljontals år. Biobränsle Biobränsle är bränslen som kommer från växtriket. Biobränslen benämns även som förnyelse bara bränslen då de är en del av naturens krets lopp. Vid förbränning av biobränslen, som exempelvis ved och annan biomassa, anses inte dessa ge något tillskott till totalmängden koldi oxid i atmosfären. Det beror på att koldioxiden återbinds i växande biomassa och därmed omsätts under en relativt kort tidsperiod. Om vi använder biobränslen som exempelvis flis och bark från skogsavverkning i fjärrvärmeproduktionen, så blir det inget nettotillskott av koldioxid, under förutsättning att ny skog planteras. Planteras inte ny skog så uppstår ingen balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid. Det är därför viktigt att kalhyggen alltid återplanteras oavsett var i världen skogen avverkas. 15
Miljöfakta Begreppet kretslopp har hamnat i centrum under 1990-talets miljödebatt. Begreppet symboliserar en av de viktigaste miljöfrågorna för framtiden, nämligen vårt sätt att utnyttja jordens ändliga resurser. Om vi vill uppnå en hållbar utveckling måste vi lära oss att i högre grad återanvända de råvaror vi redan har utvunnit och att i större utsträckning än nu använda oss av förnybara resurser för att tillgodose våra behov. Slit- och slängsamhället ett hot för miljön Industrins och energiverkens utsläpp har minskat kraftigt sedan början på 1970-talet i Sverige. Idag är det istället våra konsumtions- och levnadsvanor som utgör det största hotet mot miljön. Vi utvinner nya råvaror, transporterar och förädlar dessa. Vi använder produkterna en kort tid och slänger dem slutligen som avfall på någon tipp. Detta beteende tär på jordens tillgångar samtidigt som miljöstörande ämnen lösgörs och sprids i naturen. De resurser som borde återföras till naturen samlas istället ovanpå jordytan. Giftiga ämnen som till exempel kvicksilver och kadmium, lakas ut i mark och vattendrag istället för att återanvändas. Kretsloppssamhället växer fram Jordklotet med produkter i cirkulation visar det alternativa sättet att utnyttja resurser, kretsloppet. Varor och material återvinns eller återförs till naturen. Ett exempel på detta är kompostering av matrester och återanvändning av skrot. För att nå ett hållbart samhälle måste miljöarbetet bygga på ett helhetstänkande där miljöhänsyn tas under en produkts hela livscykel. Produktens totala miljöpåverkan måste beaktas redan på konstruktionsbordet. Val av förnybara material underlättar en praktisk tillämpning av kretsloppsprincipen. Men det räcker inte med en kretsloppsanpassad produkt. Väl fungerande distribu Ekosystemen på jorden är oerhört komplexa och tidsrymderna är svåra att överblicka. tionssystem och uppsamlingssystem för kasserade varor är också en förutsättning för att återvinning ska fungera i praktiken. Det finns olika sorters återvinning produkt-, material- och energiåtervinning. För att minska miljöbelastningen är återanvändning av produkter eller ingående komponenter det bästa valet. I andra hand kan materialet återvinnas. I de fall det är lämpligt kan avfallet förbrännas och då utvinns energi (t ex träavfall). Idag återanvänds dryckeskärl av glas och plast. Aluminiumburkar samlas in och smälts om till nya burkar. Detta kräver inte lika mycket energi som att framställa ny aluminium, vilket ger både en miljövinst och en ekonomisk vinst. Även papper och järnskrot samlas in och återanvänds i nya produkter. Inom vissa områden fungerar kretsloppet redan nu, även om det inte är hundraprocentigt. Målet är att fler material ska kunna återanvändas och om det inte går ska de ersättas med nya förnybara, miljövänliga material. 16
v ä r m e Sortering Allt material sorteras för sig och återvinns genom att t ex papper blir till nya tidningar. t r ä, pa p p e r, p l a s t Bilden visar att vi med vår fjärrvärme är en del av kretsloppssamhället. Trä, papper och plast som inte kan återvinnas omvandlas exempelvis till energi i värmeverket istället för att läggas på sopberget. 17
Växthuseffekten är egentligen förutsättningen för allt liv på jorden på grund av dess effekt på klimat- och temperaturförhållanden. En enda jord miljörörelsen växer fram Miljöfrågorna har blivit mer och mer aktuella. Under slutet av 1960-talet började man inom FN diskutera dessa frågor och Sverige kom med ett förslag om att alla länder skulle träffas för att prata om miljöproblemen. Det var inte bara problem med föroreningar från uppvärmningen, utan också sophögar som växte, utsläpp från fabriker och toaletter som gick rakt ut i sjöar utan någon rening. Bilismen ökade också vilket gav upphov till att luften förorenades. 1972 ägde FN:s första miljökonferens rum i Stockholm. Världens ledare hade kommit till insikt att vi bara har en enda jord något som också blev mottot för konferensen. Den stora uppmärksamheten och insikten som började växa fram ledde till att politikerna tog en rad beslut för att försöka minska miljöförstöringen. 1982 träffades världens länder i Rio de Janeiro i Brasilien. Här växte idén om lokala Agenda-21 program fram. Något som man har arbetat med i våra kommuner sedan dess. En smart och miljövänlig lösning på uppvärmningsfrågorna för framförallt flerbostadshus i tätområden i vårt kalla land kom när fjärrvärmen började byggas ut i större skala på 1970-talet. Utsläpp och miljöpåverkan Vid all förbränning bildas utsläpp av koldioxid, svaveloch kväveoxider som alla har en påverkan på miljön. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen innebär oönskade klimatförändringar medan svavel- och kväveoxider bidrar negativt till bland annat försurningen. Klimatförändringen orsakade av växthusgaser största miljöfrågan Sedan industrialismen började har mängden växthusgaser i atmosfären ökat. Växthusgaserna är i huvudsak vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och freoner. Det är mycket svårt att bedöma vilka konsekvenser det kan medföra. Forskarna befarar en påtaglig höjning av jordens medeltemperatur med ökad ökenutbredning och torka som följd. En annan indirekt följd kan vara att havsytan höjs och att låglänta kustområden översvämmas. Under 1900-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,6 C. I Europa har den årliga medeltemperaturen stigit med 0,8 C, nederbörden ökat med 10 40 procent i norr medan delar av södra Europa blivit upp till 20 % torrare. 1990-talet har varit det varmaste årtiondet som uppmätts. För närvarande stiger temperaturen med 0,1 18
C till 0,4 C per årtionde. Årsmedeltemperaturen i Sverige kan enligt beräkningar komma att höjas med 4 C fram till 2100. En svensk utredning har kartlagt samhällets sårbarhet för klimatförändringar och menar att anpassningen till dem bör ske redan idag! Se www.regeringen.se. Internationella överenskommelser Hotet om klimatförändring är en av de svåraste miljöfrågorna som människan ställts inför, menar Naturvårdsverket. Alla länder påverkas och alla bidrar till problemet. FN:s klimatpanel IPCC menar att temperaturökningen endast kan förklaras med de ökade utsläppen av koldioxid från vår användning av kol, olja och naturgas som står för den största delen av växthusgasutsläppen. Därför har bland annat Kyotoprotokollet kommit till. Det är en överenskommelse om att samtliga länder som skrivit på ska sänka sina koldioxidutsläpp till de som gällde 1990. För att det skulle träda i kraft var det tvunget att 55 länder skulle skriva på. När så Ryssland skrev på 2004 så kunde det träda i kraft. USA och Australien är dock några av de länder som inte har skrivit på än. Sverige hade sedan tidigare, när riksdagen antog sina övergripande miljömål, beslutat att försöka sänka sina koldioxidutsläpp till det dubbla mot vad som krävdes enligt protokollet. I EU har också ett särskilt handelssystem för utsläppsrätter införts sedan 2005. Fjärrvärmen har minskat koldioxidutsläppen Utsläppen av koldioxid från energiproduktionen beror endast på val av bränslen. Koldioxid bildas vid förbränning av allt organiskt material och det är mycket svårt att i praktiken begränsa utsläppen. Koldioxid från fossila bränslen som kol och olja bidrar till växthuseffekten eftersom nybildning av kol och olja tar miljontals år. Torv som nybildas inom cirka 1 000 år är omdiskuterad om förbränningen av den ger ett tillskott till atmosfären. Det finns olika synsätt på detta nationellt och i EU. I vår fjärrvärmeproduktion räknar vi torv som ett biobränsle som bidrar till växthuseffekten. Sammantaget har vi minskat koldioxidutsläppen från vår egen fjärrvärmeproduktion med cirka 70 procent sedan 1990. Detta beror på vår medvetna övergång från att elda med kol till att elda främst med biobränslen och returbränslen. Om man jämför utsläppen av koldioxid mellan en normalstor villa som har fjärrvärme från vårt system och en villa som värms upp med olja, så släpper villan med oljeuppvärmning ut ca 10 ton koldioxid per år. Den fjärrvärmeuppvärmda villan släpper då ut mindre än en tredjedel. Att utsläppen är så låga för den fjärrvärmeuppvärmda villan beror på att vår fjärrvärmeproduktion bygger på mer än 95 procent bio- och returbränslen. Huvuddelen av dessa bränslen ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. När kraftvärmeverket står klart år 2010 kommer halten av skadlig koldioxid minska ytterligare. men vad är egentligen växthuseffekten? Växthuseffekten är egentligen förutsättningen för allt liv på jorden på grund av dess effekt på klimat- och temperaturförhållanden. Vissa gaser i jordens atmosfär kan absorbera solvärme. Inkommande solljus absorberas 19
Överskottet av koldioxid fungerar som glaset i ett västhus. Den tillåter solvärme att nå ner till jordytan men håller kvar den värme som normalt skulle stråla tillbaka ut i atmosfären. av jordens yta, som värms upp. Den uppvärmda ytan ger i sin tur ifrån sig värmestrålning. Växthusgaserna, i huvudsak vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och freoner håller kvar en del av värmestrålningen och höjer på så sätt temperaturen i atmosfären. Problemet är att det har uppstått en obalans på grund av att mängden växthusgaser ökat i atmosfären. Svavel- och kväveoxidutsläppens miljöpåverkan Svavel- och kväveoxidutsläpp är en av orsakerna till försurning av mark, vatten och skog. Detta leder till att den naturligt uppbyggda balansen mellan organismer och deras omgivning störs. I en försurad miljö kan nedbrytande organismer slås ut så att överföringen av näringsämnen försämras. Det kan i sin tur slå ut andra arter. Försurade sjöar kan därför vara mycket artfattiga. En surare markmiljö medför också att metaller som tidigare varit bundna i markpartiklar frigörs. Dessa har en giftverkan på både växter och djur och i förlängningen även på människor. Den ökade försurningen ligger till exempel delvis bakom de höga kvicksilverhalterna i fisk i många svenska sjöar. Kalkning av sjöar minskar effekterna av det sura nedfallet och kan kortsiktigt hejda försurningen. Men på längre sikt måste utsläppen av försurande ämnen minskas. I vår fjärrvärmeproduktion har vi sänkt våra svaveloch kväveoxidvärden kontinuerligt med hjälp av allt bättre miljöteknik. Dessa har sänkts med 86 respektive 56 procent sedan 1990 och vi arbetar hela tiden för att förbättra våra värden. Är Grön Flagg något för er skola? Grön Flagg är en internationell miljöutmärkelse som är utvecklad för att passa miljö arbete i skolor och förskolor. Genom att anmäla sig till Grön Flagg blir man medlem i ett nätverk med fler än tusen förskolor och skolor i Sverige. Läs mer på: www.hsr.se 20
Produktionsanläggningar och bränslen För att kunna leverera fjärrvärme till kommunerna Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarn behöver vi ett flertal värmeverk. Det största värmeverket är Igelstaverket i Södertälje där merparten av värmen produceras. I dessa anläggningar används till största delen bio- och returbränslen. Nedan har vi gjort en sammanställning över alla våra gemensamma värmeverk och de bränslen som vi använder när vi tillverkar fjärrvärmen. Värmeverk Söderenergi producerar fjärrvärme i fyra anläggningar, Igelstaverket i Södertälje, Fittjaverket i Botkyrka, Huddinge Maskincentral i Huddinge och Geneta Panncentral i Södertälje. Igelstaverket Igelstaverket med sina tre pannor är den största anläggningen där cirka 80 procent av värmen produceras. Här eldas biobränslen såsom skogsflis, träpellets och torv samt returbränslen t ex bränslepellets och returträ. Fittjaverket I Fittjaverket eldas huvudsakligen träpellets. Olja eldas enbart när det är mycket kallt ute. Övriga anläggningar Övriga anläggningar är reservanläggningar som går igång när det är riktigt kallt och eldas med lågsvavelhaltig olja. Oljan utgör mindre än 5 procent av bränsleanvändningen. Fjärrvärmen säljs och distribueras av Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. Vi har också ett värmeutbyte med Fortum. Totalt produceras ca 1 850 GWh per år. 2007 har bygget av Sveriges hittills största biobränsleeldade kraftvärmeverk för produktion av miljövänlig el och värme påbörjats. Det kommer huvudsakligen att elda skogsflis och beräknas vara i drift 2010. Skogås Värmeverk är Södertörns Fjärrvärmes egen produktionsanläggning i Huddinge. Huvudsakligen eldar vi med biobränslen som bioolja och biogas. Vid riktigt kall väderlek används även eldningsolja (fossilt bränsle). I denna anläggning produceras årligen mellan 100 140 GWh fjärrvärme. Telge Näts egna produktionsanläggningar finns i Järn a och Nykvarn. I Järna eldar vi främst med havreskal, men även med deponigas och eldningsolja. I Nykvarn så finns en stor solfångaranläggning som under sommaren bidrar med värme till fjärrvärmenätet. När solen inte räcker till eldar man med skogsflis och tallbeck olja. Produktionsanlägg ningen i Nykvarn producerar ca 20 GWh per år och i Järna produceras årligen ca 50 GWh. 21
Bränslen Idag eldar vi främst med bio- och returbränslen. Returbränslen Bränslekross utsorterat papper, trä och plast från industrier, kontor och hushåll som inte kan återvinnas igen. I Huddinge och Botkyrka är det exempelvis sådant som lämnas på återvinningsstationen i containern brännbart. Bränslepellets utsorterat papper, trä, och plast som packats samman till pellets i Holland. Returträ upphackat träflis från sågverk. Det är material som inte kan återanvändas. Biobränslen Träpellets tillverkas av biprodukter från sågverk i Sverige och Baltikum. Skogsflis toppar och grenar från skogsavverkning. Tallbeckolja en biprodukt från pappersmassatillverkningen. Kommer från Sverige. Biogas utvinns bland annat från Sofielundstippen på Gladökvarn och från Tvetatippen i Södertälje. Det är biogas från utsorterade hushållsopor. Havreskal är en restprodukt från Cerealias havregrynstillverkning. I en särskild panna eldas skalen och värmer upp ånga och hetvatten som hjälper till att driva processerna i Järnafabriken. Resten av hetvattnet, drygt hälften, blir fjärrvärme till ca 1 500 hushåll i Järna. Torv förmultnade växter som sedan tusentals år tillbaka finns på stora mossmarker. Torven kommer från Sverige och Estland. På grund av att torven är ett långsamt förnyelsebart biobränsle, till skillnad från våra övriga biobränslen, så bidrar den vid förbränning negativt till växthuseffekten. Fossila bränslen Lågsvavelhaltig olja olja använder vi enbart när det är riktigt kallt ute. Mindre än 5 procent av den totala bränsleförbrukningen är olja. Oljan importeras. Övrigt Spillvärme från Spendrups hämtar vi spillvärme från läsk- och öltillverkningen. 22
Länkar och källor Här har vi samlat de länkar du behöver för att ta reda på mer och ta ert miljöarbete vidare. Länkar www.soderenergi.se www.sfab.se www.telgenat.se www.varmtochklokt.se Är gemensamma webbplatsen för Söderenergi, Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. www.svenskfjarrvarme.se Svensk fjärrvärme är branschföreningen för fjärrvärmeföretag. Här finns både fakta om miljö och fjärrvärme. www.energimyndigheten.se Energimyndighetens hemsida. www.energiradgivningen.se Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete som erbjud er opartisk och kostnadsfri rådgivning. www.svenskenergi.se Svensk Energi är bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag. www.botkyrka.se www.huddinge.se www.nykvarn.se www.salem.se www.sodertalje.se Kommunerna är aktiva när det gäller miljöarbetet. Läs gärna om deras Agenda 21-arbete och de lokala målen för luft och klimat. www.snf.se Svenska Naturskyddsföreningens webbsida där man kan ladda ner skolmaterial om klimatfrågorna. www.naturvardsverket.se Naturvårdsverkets hemsida. Bra översikt om klimat frågan, inklusive aktuella uppgifter om utsläpp och förväntade effekter. www.ieh.se/klimatkommunerna Klimatkommunerna är ett nätverk för kommuner som arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Södertälje är en sådan kommun. www.smhi.se SMHI:s hemsida där man bl a har en klimatanpassningsportal. www.nrm.se Naturhistoriska riksmuseet har en utställning om klimatet och klimatförändringarna. www.miljo.regeringen.se/sb/d/1471 Miljödepartementets hemsida. www.hsr.se Stiftelsen Håll Sverige Rent. Här kan man anmäla sig till Grön Flagg. www.wwf.se Världsnaturfondens hemsida. Källor ÅF Energi- och miljöfakta: www.energiochmiljo.se Statens Energimyndighet: www.energimyndigheten.se Svenska Naturskyddsföreningen: www.snf.se Svensk Fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se 23
Söderenergi AB Södertörns Fjärrvärme AB Telge Nät AB Box 7074 Box 3073 Box 633 152 27 Södertälje 145 03 Norsborg 151 27 Södertälje Kontakt: Madeleine Kontakt: Kontakt: Marie Pårs Engfeldt-Julin Kristina Lagneborg tel. 08-553 220 00 tel. 08-553 055 00 tel. 08-534 705 00 www.telgenat.se www.soderenergi.se www.sfab.se