Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.



Relevanta dokument
Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Omställning. av Åsa Rölin

Trädgård på naturens villkor

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten Kompostbehållaren Kompostera så här Livet i komposten... 2

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Bibliografiska uppgifter för Permakultur - när naturen själv får stå modell

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Vildsvin Några sanningar

Katalog 2011 Greenspot/Rauna AB - Lidetorpsvägen 4 - SE Åtorp - tel mail. lennsrt@greenspot.se -

Kökets ABC Lönkan,

Matundersökning 2010 RESULTAT

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Medelarealen fortsätter att öka

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!

5 Trädgårdsodling Trädgårdsodling

Världskrigen. Talmanus

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

79:- Trädgårdens dag söndagen den 11/9. Rosa ölandstok. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Mandelmanns trädgård i Rörum

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Innehåller recept! Herbamare och Trocomare ekologiska örtsalter

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

Yvonne Wengström Leg. Dietist

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Grunderna kring helmäskning

Bra vallfoder till mjölkkor

Låt komposten vara din vän!

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess

Maten under graviditeten

Småskalig ekologisk odling

Vår. Vinter. Skräphörnan nere vid trädgårdslandet rensades upp och två kompostlådor snickrades till. En kulle med stenparti anlades intill brunnen.

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Nr 19, mars Rappestads Hembygdsförening. Bladet

Ser du marken för skogen?

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen

En varierad växtföljd som huvudmetod att förebygga skadeangrepp

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

. DEC Ekologiskt - Frukt. Ekologiskt - Grönsaker

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Företaget Närproducerat Sortiment

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Stekt korv med majsoch tomatsallad. vecka 23

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

OBS! Jag varnar känsliga ögon för otrevliga bilder längre ned på mina fötter.

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering.

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

3 juni Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_ ) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Examensarbete HGU-08

De stödvillkor som nämns här grundar sig på beredningssituationen Uppgifterna kan komma att ändras.

Bruksanvisning. EM Bokashi hinken kökskompostering

äggen i en korg Vi lade alla Tillsammans skapade vi en härlig middag som gav minnen för livet! och gjorde en fantastik 3-rätters meny

Slutrapport för projektet

Transkript:

Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. I gröngödslingen ska leguminose (klöver, baljväxter) ingå vilka binder luftens kväve. Här ska presenteras ett exempel på fyrårig växtföljd där vi odlar ett skifte med krävande grödor, ett annat med mindre men dock kvävande växter och ett tredje med mindre krävande växter. Växtföljden har stor betydelse för att få jorden i balans, det innebär att tillfredsställa köksväxternas näringsbehov. Förfrukten har stort värde för krävande växter och minskar jordbundna sjukdomar och skadedjursangrepp. I exemplet förutsätter vi att jordens första omställningsfas är genomförd. Jordlotten uppdelas i fyra lika stora skiften kallade 1-4. Sedan delas grödorna upp i: 1. A: krävande. 2. B: Mindre men dock krävande. 3. C: Mindre krävande. 4. D: Gröngödsling. Vi lägger gröda A vid skifte 1, B vid skifte 2, C vid skifte 3 och D vid skifte 4. Nästa år läggs gröda A i skifte 4, gröda B i skifte 1, gröda C i skifte 2 och gröda D i skifte 3. Grödorna cirkulerar medsols ett steg varje år. På hösten tar vi ph- och jordprov på alla skiften samtidigt. Efter luckring gödslar vi och påför 8-30 kg stenmjöl per 100 kvm (1 ar) 4-skiftsindelningen av köksväxter täcker inte helt för att förebygga och undvika jordbundna sjukdomar och förhindra angrepp av skadedjur om olycka skett. Vi måste komplettera med lottindelning. Har vi 4 lotter i skiftet behöver varje gröda matematiskt inte återkomma mer än vart 16:e år. Alltså indelar vi hela odlingen i 16 lotter med bibehållande av skiftena. Gröda A Här går vi igenom ett exempel. Vi förutsätter att jorden inte burit grönsaker tidigare. Gödslar vi på hösten före med 300-400 kg kodynga per 100 kvm kan vi på våren så och plantera krävande grödor. När det har varit gröngödsel (Gröda D) året innan behövs bara 150-200 kg stallgödsel per 100 kvm. Krävande växter är de som har stor bladmassa eller krav på en allsidig näring, exempelvis purjo, sallat, spenat,selleri, gurka, kål (brysselkål undantaget, har inte lika stort krav på näring som övriga kålsorter). Gröda A 1

Långkulturer - vitkål, selleri, tomat och purjo, som har lång utvecklingstid - övergödslar vi 2-3 gånger med en organisk sammansatt gödsel. Första övergödsling sker vid början av juni månad och sedan gödslas med 3-4 veckors mellanrum till och med juli månads slut. Gödsla inte för sent för då blir kvaliteten för dålig, detta gäller speciellt selleri, 3-5 kg av fullgödseln per 100 kvm är lagom. Fullgödseln strös över hela landet. Kortkulturer har i regel tillräckligt med näring och den jorden gödslar vi efter skörden samtidigt som vi sår en gröngödsling. Men glöm inte att pudra över skörderesterna med stenmjöl för förebyggande av växtsjukdomar. Alla snittytor och skörderester kan angripas av mögel och svampar och bära sjukdomar vidare. Stenmjöl decifierar och läker brister och skador. Gröda B Till mindre men dock krävande gröda räknas till exempel dill, persilja, tidig potatis samt rotväxter som morot, lök, palsternacka, sockerrot, havrerot, persiljerot, svartrot, kålrot och rova. 150-200 kg stallgödsel per 100 kvm på hösten före. Övergödsling 3-5 kg organiskt sammansatt fullgödsel 1-2 gånger. Det gäller alla växter i gröda B. Samma tider gäller som för gröda A.Tänk dock på att växterna måste ha kommit igång efter efter gallring och rensning innan första övergödslingen. Den tidpunkten varierar som bekannt något på grund av om våren varit sen, till exempel. För att förebygga angrepp av morot- och lökfluga övergödslar vi med 5 kg träaska, helst från löv, eftersom den innehåller kali, före sådd och plantering av dessa kulturer. Tänk på att inte så dill efter dill för det ger sjukdomar. Omedelbart efter skörd av tidig potatis jämnar vi jorden lätt och sår en gröngödsling och övertäcker denna med den avskördade potatisblasten. När morötterna och löken vuxit upp till cirka 10-15 cm sår vi gröngödsling mellan raderna, lämpligen efter sista rensning eller täcker med organiskt material. Det är onödigt att så gröngödsling mellan palsternackor och rödbetor eftersom blasten växer ihop och täcker markytan. Gröda C Mindre krävande, denna gröda består av sen potatis, majs samt allehanda slags baljväxter och ärtor, som binder sitt eget kväve. Här gödslar vi med 100 kg stallgödsel per 100 kvm året innan. Det är välgörande även för gröna ärtväxter. Till potatis och majs 5 kg/100 kvm organisk fullgödsel vid planteringen. De ska också övergödsla i juni månad 1 gång med 5 kg organisk fullgödsel. Majs och sojaböna passar ypperligt till samodling liksom potatis och bondböna. Efter första skörd av bönor är det bra med en extra giva organisk fullgödning. Cirka 5 kg fullgödsel, eller en gödsel som innehåller fosfor och kali. Gröda B 2

Här på detta fält är det välgörande med marktäckning. Skördeutfallet på ärt- och bönväxter ökar om marken är täckt. Gröda D Denna gröda består av 225 gr perserklöver och 225 gr rajgräs/100 kvm. Denna gröda sår man relativt tidigt i början av maj medan det ännu finns jordfuktighet. Sår man senare kan det bli en torrperiod och den gror sämre. Den behöver ungefär 8 veckor förr första snittet, sedan kan man slå den var fjärde vecka. Detta klipp kan man använda som marktäckning på övriga skiften. Man kan med fördel så en täckgröda därtill. Man får då vid första snittet mycket mera och man kan slå mycket lättare. Som täckgröda sår man samma blandning som man på hösten sår som höstgräs, 500 gr havre/, 300 gr ärtor och 300 gr vicker/ 100 kvm. Man får absolut inte så mer än 1 kg/100 kvm av denna blandning, då kan den tränga undan perserklövern. Höstgräsblandningen sår man med 3-4 cm djup i marken och klöverblandningen sår man samma dag efteråt på ytan. Varpå man kör över med en vält så att på ytan liggande frö trycks mot jorden. Efter vartannat snitt övergödslar man med en mindre giva gödsel. På hösten innan har vi försett marken med 150 kg halmig stallgödsel/ 100 kvm, algomin och stenmjöl. Genom att berika jorden med makro-mikroämnen skapar vi en förrådsnäring för kommande grödor. Därför viktigt med växtföljd Både för amatören och yrkesodlaren är det lättare att bemästra de svårigheter som kan uppstå om man lägger upp en växtodlingsplan. Växtföljden har stor betydelse för att en balanserad och frisk jord ska uppstå. Det är praktiskt ur många synpunkter ha växelbruk av följande orsaker: 1. Olika näringsbehov. 2. Förfruktsvärde. 3. Jordbundna sjukdomar. 4. Skadedjursangrepp. Olika näringsbehov Det är allmänt bekant att bladgröna växter har stort behov av kväve. Andra växter, selleri, tomat och gurka, vill ha en allsidig näring. Skulle vi tillföra dessa växter ensidigt animaliska eller vegetabiliska näringsämnen blir kvalitén lidande. En blandning är bäst ur humus- och näringssynpunkt. Egentligen skulle vi ha en gröngödsel som mellankultur mellan gröda A och gröda B för kvalitetens skull. Där kan vi så höstgräs efter råg som övervintringsgröda. Rotfrukterna är förbrukare av kalium och måttliga på kväve. De passar alltså bäst efter gröda A. Gröda D 3

Nu är det dags till nästa år att så bönor och ärtor. Marken hungrar efter kvävesamlare. Våra små hudsjur, mikroberna, består till 40-80 procent av proteiner. Potatisen och majsen ger vi ett extra tillskott av näring. Förfruktsvärde Av vad som tidigare framgått är kväve samlande växter särskilt lämpliga som förfrukter till bladgröna och krävande växter. Skulle vi odla några av de mest krävande växterna något år i rad skulle det inverka på både mark och växter. Efter de bladgröna växterna är marken väl förberedd att bära rotfrukter och lök. Rödbetor trivs att växa där året före vuxit gurka. Efter rotväxterna växer ärtor och bönor bra, kanske med tillskott av något benmjöl och kalimagnesia. Jordbundna sjukdomar Vid en intensiv grönsaksodling kan jordbundna sjukdomar uppstå. Dessa kan nedsätta skörderesultatet ganska mycket. Kvalitén kan bli lidande och det blir mindre betalt för grönsakerna. Vi som bannlyser giftiga medel för bekämpning av svamp och mögel samt skadedjur får inrikta oss på det förebyggande. Genom skiftindelninn kan vi undvika att samma växt återkommer för ofta. Bland sjukdomar som kan komma kan vi nämna: Klumprot på kål, rädisor och kålrot. Skorv på rödbeta och potatis. Bakteriesjukdomar på kål, gurka, potatis, tomater med flera. Diverse sjukdomar på dill. Delar vi in varje skift i 2 lotter eller 4 behöver de olika grön sakerna inte återkomma mer än vart 8:e eller 16:e år. För att motverka sjukdomar av detta slag har vi stenmjöl, som ska användas vid nedmyllningen av organiskt material. Gröngödsling utrotar skorv och andra svampar. Till slut försvinner detta gissel nästan helt, tack vare odlingsformen. Skadedjursangrepp I en frisk jord förekommer det balans mellan de olika nedbrytningsorganismerna. Får vissa arter utveckla sej kan det gå snett och skördeutfallet blir ringa eller kvalitén sämre. Betål och jordflyar kan fördärva rödbetsskörden. Nematoderna kan göra stor skada bland jordgubbar och potatis. Morots- och lökflugans härjningar vet många allt för väl om. Genom skiftesodlingen och en fast återkommande gröngödsling bekämpar vi de ovälkomna nematoderna. Förfruktsvärde 4

Genom skiftes- och lottindelning kan vi flytta morötter, rödbetor och lök så att de inte återkommer så ofta. Denna artikel skrevs först av Rune Johansson och publicerades i FOBO:s handbok. Du kan läsa originalversionen här. Skadedjursangrepp 5