Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri Förslag till beslut 1. Omsorgsnämnden beslutar att anta s riktlinjer för Socialpsykiatri2015 (Dnr 2015/37656). 2. Omsorgsnämnden beslutar att s riktlinjer för Socialpsykiatri 2015 ersätter Riktlinjer för s äldre- och handikappomsorg 2013 (Dnr 2013/58) samt Rutiner inom myndighetsutövningen i s äldre- och handikappomsorg 2013 (Dnr 2013/59). 3. s riktlinjer för Socialpsykiatri 2015 gäller från och med 2015-12-01. 4. Omsorgsnämnden beslutar att s riktlinjer för Socialpsykiatri 2015 gäller vid ny ansökan om insats enligt LSS, vid omprövning av insats eller när beslut upphör och det finns behov av fortsatta insatser. Sammanfattning av ärende Riktlinjer för bistånd enligt utifrån 4 kap 1 Socialtjänstlagen ska enligt omsorgsnämndens beslut 2012-06-27 revideras minst en gång per år. Den senaste revisionen innebar att nya riktlinjer antogs från och med 2013-07-01. Riktlinjer för socialpsykiatri har tidigare ingått i riktlinjer för s äldre- och handikappomsorg 2013, i de reviderade riktlinjerna är förslaget att socialpsykiatrin har egna riktlinjer. Syftet med riktlinjer är att skapa ett enhetligt synsätt vid bedömningar, de ska säkerställa att medborgarna behandlas lika oavsett biståndshandläggare samt ange en ambitionsnivå för bistånd enligt SoL. I riktlinjerna tydliggörs begreppet skälig levnadsnivå, bedömningskriterier och handläggningsprocessen för så väl biståndshandläggare som medarbetare inom omsorgsnämndens övriga verksamheter. Riktlinjer är utarbetade utifrån vad skälig levnadsnivå innebär i, gällande rättspraxis, SOSFS 2014:5 samt Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation. Hantering av ärenden och dokumentation hänvisas till SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS samt Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. I de delar handläggningsprocessen är specifik för, hänvisas till kommunens riktlinjer. Beslut om bistånd enligt SoL utifrån de nya riktlinjerna tas i samband med alla nya ärenden

2 samt vid omprövningar av beslut vid redan pågående insatser. Det innebär att pågående insatser fortgår utan förändring. Insatserna kommer att omprövas vid ändrade förhållanden eller när beslut upphör och det finns behov av fortsatta insatser. Beslutsunderlag Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen 2015 SKL Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 14:49 Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet funktionshinder, SOU 2006:5 Det är mitt hem, Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning, Socialstyrelsen 2010 Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psyksikt funktionshinder, rapport 2006:5 Verksamhetsanalys Omsorgen om funktionshindrade, LSS, Rapport från PWC augusti 2015. Handläggning och dokumentation Rutiner inom myndighetsutövningen i Borlänge kommuns äldre- och handikappomsorg 2013. Riktlinjer för bistånd, utifrån 4 kapitlet 1 Socialtjänstlagen, inom s äldre- och handikappomsorg 2013. Socialtjänstlagen, socialtjänstförordningen, Förvaltningslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Äktenskapsbalken, Föräldrabalken, Offentlighets- och sekretesslagen, Lag om nationellal minoriteter, Lagen om betalningsansvar, Lag om psykiatrisk tvångsvård, Lag om rättspsykiatrisk vård, föreskrifter och allmänna råd samt rättspraxis FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringens prop. 2000/01:80 Regeringens prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens prop.1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade. Dom från Kammarrätten i Göteborg med mål nummer 2618-12, meddelad 2012-10- 22. Dom från Kammarrätten i Göteborg med mål nummer 2291-15, meddelad 2015-09- 04. Dom från Kammarrätten i Göteborg med mål nummer 5509-06, meddelad 2007-12- 12. Beskrivning av ärendet Omsorgsnämnden beslutade 2015-03-18 att ge sektorchef i uppdrag att återkomma med förslag på reviderade riktlinjer så att anpassning till ekonomisk ram sker (Dnr 2015/35704). Under våren 2015 anlitades revisionsbyrån PWC för genomlysning av bl.a. biståndsenheten avseende rättsäkerhet, effektivitet och ändamålsenligheten i handläggningsprocessen i ärenden enligt LSS. Genom omvärldsbevakning har PWC jämfört Borlänge med andra kommuner, bland annat riktlinjer för biståndshandläggning. Enligt verksamhetsanalys från PWC daterad augusti 2015 avviker Borlänges riktlinje inte nämnvärt från jämförelsekommuner. Dock påpekar PWC att Omsorgsnämndens riktlinje är skriven i en positiv anda i den meningen att den enskildes önskemål framhävs liksom de rättigheter som lagen fastställer. Enligt analysen skulle en mer neutral riktlinje i större utsträckning balansera den enskildes rättigheter i förhållande till dennes ansvar för sitt eget liv. Om riktlinjerna ska kunna bidra till en rättsäker handläggning bör de enligt PWC vara tydligt formulerade.

3 Biståndsenheten har ansvar för att kontinuerligt utveckla och förbättra myndighetsutövningen. Detta görs genom prenumeration i rättsdatabas där vägledande och prejudicerande domar inom området publiceras. Biståndsenheten jobbar aktivt med att uppdatera sig i socialstyrelsens SOSFS:ar (Socialstyrelsens författningssamlingar), allmänna råd med mera. Utifrån detta skapas rutiner som sammanställs och samlas på ett för biståndshandläggarna gemensamt digitalt lagringsutrymme i kommunens nätverk. Detta förfarande har, tillsammans med verksamhetsanalys från PWC, legat till grund vid revidering av riktlinjer. Riktlinjer för Socialpsykiatri Vid revidering av tidigare riktlinjer har det framgått att det saknas tydliga riktlinjer kring de bistånd som oftast är aktuella för målgruppen. Utifrån det har riktlinjer utarbetats som tydliggör de vanligast förekommande bistånden inom socialpsykiatrin boendestöd, ledsagare, kontaktperson, sysselsättning samt bostad med särskild service. I riktlinjen tydliggörs målgruppen, andra stödfunktioner i samhället samt specifika lagar. Behoven tillgodosedda på annat sätt Enligt omsorgsnämndens strategiska plan 2014-2016 ska utgångspunkten i nämndens arbete vara människors jämlika livsvillkor. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:8. s. 95) framgår vad som gäller för hemtjänst och sådant bistånd för livsföringen som inte är av ekonomisk art bl.a. följande: Den enskildes ekonomi får inte avgöra om han eller hon ska de få biståndsinsatser han eller hon har behov av. Äldre eller funktionshindrade människor skall inte behöva få sina biståndsbehov bedömda i relation till sin ekonomi. Regeringsrätten har i dom från 2008 (Mål nr. 6371-07) bl.a. anfört följande: Vid den individuella bedömningen ska hänsyn också tas till den enskildes möjligheter att anlita annan utförare av sådana tjänster som erbjuds på den allmänna marknaden. Det nu anförda tar endast sikte på det fall att den enskilde begär en insats av socialnämnden som nämnden inte anser den enskilde vara berättigad till. Vidare anför Regeringsrätten att socialnämnden aldrig kan avslå en begäran om bistånd i form av hemtjänst enbart med hänvisning till att exempelvis städning kan köpas på den allmänna markanden. I förslaget förtydligas ändå att biståndshandläggarna ska informera om möjligheter att t.ex. ta del av det utbud som finns inom frivilligorganisationer som erbjuder aktiviteter, mötesplatser, träffpunkter samt hushållsnära tjänster. Informationen får dock inte sammanblandas med den enskildes rätt till bistånd om det föreligger ett sådant behov och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Tydliggörandet följer uppdraget om anpassning till ekonomisk ram. Kartläggning och utredning ICF och BIC Omsorgsnämnden föreslås anta en gemensam benämning, på den utrednings- och dokumentationsmodell som används inom omsorgsnämnden i och som grundar sig på ICF. Modellen har utvecklats från Socialstyrelsens rekommendationer i ÄBIC och stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt och ger möjlighet till strukturerad dokumentation. Olika benämningar förekommer i dagsläget så som ÄBIC (Äldres behov i centrum) och IBIC (Individens behov i centrum). I Borlänge används utredningsmodellen inom såväl socialpsykiatrin som inom äldreomsorgen och LSS, varför begreppet ÄBIC inte anses vara ändamålsenligt. Omsorgsnämnden föreslås anta BIC (Behov i centrum) som gemensam benämning då BIC skulle inkludera samtliga målgrupper

4 inom omsorgsnämndens ansvar. BIC är även den benämning som socialstyrelsen antas föreslå vid vidareutveckling av ÄBIC för samtliga målgrupper. Beslut Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på delegation från omsorgsnämnden framgår av omsorgsnämndens delegationsordning (Dnr:2015/36451). Omsorgsnämnden förslås anta följande tillägg enligt förlaget: Vid tveksamhet om nämndens ambitionsnivå i samband med nya eller andra former som innebär ökad kostnad, ska beslutet tas av omsorgsnämndens arbetsutskott. Syftet med tillägget är att dels uppmärksamma omsorgsnämnden på nya eller andra former av insatser som kan komma i fråga om begäran om insatser enligt LSS för eventuellt vidare åtgärder i revidering av riktlinjer och delegationsordning men skall också ses som ett led i arbetet med god ekonomisk hushållning. Om beslut går den enskilde emot I verksamhetsanalys Omsorgen om funktionshindrade, LSS daterad augusti 2015 genomförd av PWC, framgår att handläggningsprocessen i Borlänge inte fullt ut lever upp till regelverket avseende skyndsam handläggning. De konstaterar vidare att med långa handläggningstider kan också följa kostnader för insatser som inte är grundligt utredda i väntan på beslut och som kan vara kostsamma. PWC konstaterar vidare att den långa handläggningstiden till viss del beror på den tidigare delegationsordningen då nämndens AU var de som fattade beslut utifrån biståndshandläggarnas utredningar. Om biståndshandläggare, efter en utredning, bedömer att den enskilde inte har rätt till sökt bistånd ska alltid en kommunicering ske med den enskilde innan beslut fattas. Kravet på kommunicering enligt 17 Förvaltningslagen (FL) innebär bl.a. att ett ärende inte får avgöras utan att den som är sökande har fått ta del av en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv. I förslaget om reviderade riktlinjer framgår följande: Enligt s riktlinjer för biståndshandläggning innebär kommunicering, utöver vad som avses i 17 FL, även att den enskilde får ta del av hela den utredning som ligger till grund för ställningstagandet om avslag på ansökan. Det kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska också ges möjlighet att komma in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden ska delges den enskilde. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta dokumenteras och tas i beaktande innan beslutet fattas. Förslaget innebär en utökad service till Borlängebon i förhållande till vad som anges i Förvaltningslagen. Rutinen har funnits sedan lång tid tillbaka i Borlänge och den innebär ökad möjlighet för delaktighet och kommunikation inför beslut för Borlängebon. Förfarandet kan också innebära att färre beslut överklagas hos förvaltningsdomstol. Nackdelen med förfarandet är vad som angivits i analys från PWC. Då nämndens delegationsordning har reviderats och ett större ansvar nu har lagts på biståndshandläggare

5 och chefer vid beslut bistånd, bedöms utredningstiderna minska. s rutin på kommunicering av ärenden föreslås därmed ingå i revideringen av riktlinjer. Förslaget bedöms inte ge några ekonomiska konsekvenser. Genomförandeplan I förslaget tydliggörs Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:5) - Planera insatsens genomförande och dokumentera enligt 11 kap 5 SoL eller 21 a LSS. I de allmänna råden framgår bl.a. att hur en insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Planen bör upprättas med utgångspunkt från den beslutande nämndens uppdrag till utföraren. Förslaget innebär ett tydliggörande för hur biståndshandläggare och utförare inom omsorgsnämnden skall samverka i beslutade insatser. Genomförandeplanen ska vara upprättad senast 2 veckor efter det att uppdraget har startat hos den enskilde. Vid behov kan ställföreträdare eller anhörig delta. Planen ska uppdateras och hållas aktuell. När genomförandeplanen är upprättad ska ett exemplar sändas till biståndshandläggaren för uppföljning avseende beslutets samstämmighet med genomförandeplanen dvs. att den enskildes rättigheter verkställs i förhållande till beslutet. Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när behoven skall följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år och dokumenteras i verksamhetssystemet. Tydliggörandet följer uppdraget om anpassning till ekonomisk ram. Barnperspektiv När en åtgärd eller insats rör ett barn ska enligt 1 kap. 2 SoL beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Bestämmelserna är avsedda att stärka barns ställning och innebär att när en åtgärd eller insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Riktlinjerna innehåller en större tonvikt på barnperspektivet jämfört med tidigare riktlinjer. De tar bl. a. upp att vid uppföljning av insats så ska även uppföljning av hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals har beaktats under insatsens genomförande. Detta tydliggör att barnperspektivet ska beaktas i samband med planering av insats samt att detta även dokumenteras för att sedan kunna följas upp av biståndshandläggare. Boendestöd Boendestöd avser insatser i form av såväl pedagogiskt, socialt samt visst praktiskt stöd. Riktlinjen förtydligar att visst praktiskt stöd kan ingå inom ramen för boendestöd. Boendestödet är att betrakta som hjälp i hemmet och bör endast i undantagsfall kombineras med insatser i form av hemtjänst. För att en serviceinsats där den enskilde inte deltar aktivt ska beviljas inom ramen för boendestöd krävs dock att den enskilde befinner sig i närheten. Om den enskilde inte befinner sig i närheten, till exempel inte följer med för att genomföra sina inköp, beviljas inte boendestöd för det hjälpbehovet. Den enskilde hänvisas då till att ansöka om hemtjänst alternativt ordna på eget sätt med till exempel hushållsnära tjänster. Strävan är att renodla besluten, till antingen boendestöd eller hemtjänst. Har den enskilde inte förmåga att på något sätt delta i aktiviteterna skall istället hemtjänstinsatser beviljas.

6 Förslaget innebär att boendestöd riktar sig till personer upp till 65 år. Är personen över 65 år, men tidigare haft boendestöd kan insatsen fortgå, så länge personen är delaktig i aktiviteterna. Insatsen blir som regel inte aktuellt till personer upp till och med grundskoleåldern eftersom det stöd som avses faller inom ramen för normalt föräldraansvar. Kontaktperson I riktlinjerna föreslås att en individuell bedömning av uppdragets omfattning ska göras utifrån SKL:s rekommendationer, där tre olika kategorier lyfts fram: 1. Kontakt minst en gång per vecka 2. Kontakt flera gånger per vecka 3. Kontakt i stort sett dagligen I dagsläget fattas beslut om kontaktperson utan omfattning och kontaktpersonsuppdraget utförs i två nivåer 4 respektive 8 timmar/månad. Kontaktpersonsuppdraget är ett arvoderat uppdrag där arvode och omkostnader utbetalas till kontaktpersonen enligt avtal. Ersättningens omfattning bedöms utifrån uppdragets art och vilka omkostnader som kan komma i uppdraget. Sysselsättning I takt med att dagverksamheten för personer inom målgruppen har utvecklats och förändrats så har önskemål från bland annat utförare inkommit om att biståndet dagverksamhet ska byta namn till sysselsättning. Den verksamhet som erbjuds ska ha ett klart syfte för den enskilde till exempel att stödja den enskilde med att upprätthålla/utveckla sina resurser avseende närvaro, aktivt deltagande, kognitiv förmåga och social förmåga så att exempelvis ett inträde på arbetsmarknaden blir möjligt. Sysselsättning föreslås vara aktuell för personer inom som är i yrkesverksam ålder, inte utbildar sig och inte förvärvsarbetar. Yrkesverksam ålder bör vara upp till 65 år vilket motsvarar den allmänna pensionsåldern. Bostad med särskild service Förslaget tar upp de två olika former av bostad med särskild service som i dagsläget finns i Borlänge, gruppbostad samt servicebostad. Förslaget förtydligar att när det gäller särskilt boende avser en ansökan alla boenden i kommunen. Den enskilde har möjlighet att framföra önskemål men rätten att få behovet tillgodosett på ett speciellt boende saknas. Efter att ha anvisats en bostad med särskild service kan dock den enskilde framföra önskemål om överflytt till önskat boende. Om den enskilde med beslut om särskilt boende vid upprepade tillfällen tackar nej till anvisat boende ska biståndhandläggare följa upp beslutet. Beslutet kan också behöva omprövas. Externa vårdköp Bedömning av rätten till boende i form av ett externt vårdköp görs utifrån den enskildes individuella behov. Anledningen till att biståndet ska beviljas i form av ett externt vårdköp ska tydligt framgå i utredningen, t ex platsbrist eller behov av specifik kompetens. Detta är av vikt bland annat för att kunna planera behovet av bostad med särskild service i Borlänge.

7 Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska vinningarna förväntas ligga inom de förändringar som omfattar det linjära perspektivet dvs. riktlinjer med förtydliganden som omfattar hela sociala sektorns ansvarsområden. Utifrån förslaget om att kunna fatta beslut gällande omfattning i insatsen kontaktperson förväntas kostnaderna för biståndet att öka. Däremot förväntas kostnaderna för ledsagare till viss del att minska biståndet ibland används för att kompensera biståndet kontaktperson. På sikt förväntas de totala kostnaderna för insatserna kontaktperson och ledsagarservice minska. Sammanhållna beslut inom boendestöd och hemtjänst bör leda till att utförare kan vara mer resurseffektiva, då det är en arbetsgrupp som ska utföra biståndet. Kostnadsuppföljning kommer att ske efter att riktlinjerna har börjat gälla och nya beslut utifrån riktlinjerna har fattats. Fredrik Blomqvist, verksamhetschef Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Ja Finns med i ärendebesk rivningen Ja Bilagor 1. s riktlinjer för Socialpsykiatri 2015. Beslutet skickas till: Anna Andersson, Sektorchef Paulina Karlsen, Verksamhetschef Bistånd