Rapport Biogas till fordonsgas i Umeåregionen en förstudie Anna Säfvestad Albinsson 2011
Förord Denna förstudie är initierad av Näringslivsservice i Vännäs AB, LRF Västerbotten och BioFuel Region AB. Studien har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Länsstyrelsen i Västerbotten Projektet har utförts av BioFuel Region AB och Biogas Norr tillsammans med en arbetande styrgrupp. Stort tack riktas till alla dem som givit input till denna studie, särskilt vill jag ändå nämna: Katarina Martinsdotter- Frohm, Näringslivsservice i Vännäs AB Knut Dacklin, Vännäs kommun Christer Lindberg, LRF Stellan Strand, LRF Erik Bäckström, Rörflensodlarna Sven- Göran Sjöholm, Swedish Biogas International AB Linus Pettersson, LRF Gröna Piloter Umeå 2011-06- 30.. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare 2
Sammanfattning Förutsättningarna för biogasproduktions till fordonsgas i Umeåregionen har studerats som ett led i att öka tillväxt, arbetstillfällen och bidra till att regionen uppfyller sina miljömål, både vad gäller klimat och näringsåterföring till jordbruket. Den stora marknadspotentialen för fordonsgas i Umeåregionen ligger i Umeå. Marknaden bedöms öka snabbt så snart det finns ett tankställe på plats vilket bekräftas från resten av Sverige. Inom 10 år bedöms en volym på 8 miljoner Nm3* vara fullt möjlig där 75 % av gasen nyttjas av tung trafik och 25% av personbilar och taxi. Råvara till anläggningen bedöms i första hand vara gödsel (10-15 GWh) och energigröda (30 GWh). Slaktavfall från lokala slakterier och fiskodlingar kan också vara aktuellt men påverkan på biogödsel och regelverk ska då beaktas. Matavfall och avloppsslam från ytterkommunerna står endast för en liten andel av potentialen och merkostnaden för att hantera dessa substrat överstiger värdet av gasen samt försämrar avsättningsmöjligheterna för biogödsel. Fokus i förstudien har därför legat på lantbrukets potential. Det finns befintlig biogas i regionen hos Öns avloppsreningsverk, UMEVA i Umeå (10 GWh) samt hos Norrmejerier (13-17 GWh). För närvarande används gasen internt. Långsiktigt finns produktionsmöjligheter hos SCA Obbola (ca 20 GWh) och goda förutsättningar för en lantbruksanläggning i Robertsfors (ca 30 GWh). En biogasanläggning för produktion av fordonsgas föreslås ligga i Vännäs norra industriområde. Kalkylen har gjorts utifrån en produktion på 30 GWh motsvarande 3 miljoner Nm3. Den totala investeringen av produktionsanläggningen uppgår till ca 54 MSEK och med dagens gaspris visar kalkylen ett positivt resultat. Rötresten från en biogasanläggning är högvärdig biogödsel. Under projektets gång har lantbrukarna i området bildat Klara Gas ekonomiska förening i syfte att dels tillhandahålla substrat till anläggningen och dels att utveckla en biogödselaffär av rötresten. Nästa steg är att genom samverkan med investerare säkra en viss mängd såld för gas de första 7 åren, påbörja ett samrådsförfarande innan tillståndsansökan, kartlägga och åtgärda behov på gårdsnivå samt genomföra en logistikstudie. Om allt går enligt planerna kan anläggningen driftsättas 2013. * 8 miljoner Nm3 8 miljoner liter bensin resp 80 GWh - 3 -
SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 1.1 Projektdirektiv...5 1.2 Bakgrund...5 1.3 Syfte och mål...6 1.4 Projektorganisation...6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH METODIK...7 2.1 Metodik...7 2.2 Svenska klimat och energipolitiska mål...8 2.3 Regionala och lokala initiativ som rör transportsektorn...8 3 MARKNAD...9 3.1 Fordonsgas i Sverige...9 3.2 Regional marknad... 10 4 RÅVARA OCH SUBSTRAT...11 5 REGELVERK...14 5.1 Tillståndsprövning... 14 5.2 Animaliska biproduktförordningen... 15 5.3 Hållbarhetskriterierna... 15 5.4 KRAV-certifierad Biogödsel... 15 5.5 Lagrum och normer... 15 6 STRATEGI, LOGISTIK OCH LOKALISERINGSSTUDIE...16 6.1 Fordonsgas i Umeåregionen - Strategi... 16 6.2 Tre alternativa satsningar... 17 6.3 Lokalisering... 18 6.4 Logistik - transport av gödsel och rötrest... 19 6.5 Situationsplan... 20 7 RÖTREST BIOGÖDSELAFFÄR...21 8 EKONOMISK ANALYS...21 8.1 Budgetkalkyl en anläggning som producerar 30 GWh/år... 22 8.2 Budgetkalkyl för en anläggning som producerar 15 GWh... 22 9 RISK- OCH MÖJLIGHETSANALYS...22 9.1 Känslighetsanalys... 23 9.2 Investering... 23 9.3 Drift... 23 9.4 Politik... 24 10 NIVÅ PÅ ENGAGEMANG OCH FÖRETAGSFORMER...24 11 PROJEKTPLAN PROJEKTERINGSFAS...24 11.1 Paraplyprojekt... 25 11.2 Klara Gas Ekonomiska förening... 25 11.3 Produktions- och distributionsbolag... 26 11.4 Tidsplan... 26 12 SLUTSATS...27 BILAGA 1 BESKRIVNING AV VÄNNÄS KOMMUN, BIOFUEL REGION OCH LRF...28 REFERENSER...32-4 -
1 INLEDNING 1.1 Projektdirektiv Förutsättningarna för etablering av biogasproduktion till fordonsgas i Umeåregionen har studerats. Projektägare: Näringslivsservice i Vännäs AB Detta projekt utgör starten på en långsiktig satsning på fordonsgas i Umeåregionen. Följande utgångspunkter har legat till grund för studien: Projektet eftersträvar att utforma en optimal lösning för fordonsgas i Umeåregionen. Producerad biogas skall uppgraderas till fordonsbränsle. Ambitionen är att kunna använda rötresten som gödning för matproduktion. 1.2 Bakgrund Initiativet till förstudien har tagits i samverkan mellan Näringslivsservice i Vännäs AB, BioFuel Region, Biogas Norr och LRF. Samtliga aktörer är viktiga för att kunna ta tillvara den möjlighet som finns till biogasproduktion i Umeåregionen. I bilaga 1 finns beskrivningar av respektive aktör. Vännäs kommun är en pendlingskommun där ca 1800 personer pendlar till och från arbetet dagligen. Näringslivet har sin bas inom tjänstesektorn och transportbranschen med flera privata åkerier, bussbolag och ett flertal företag som avknoppats från järnvägssektorn. LRF Västerbotten vill öka biogasproduktionen i syfte att stärka lantbrukets konkurrenskraft och har också tittat på möjligheterna till att etablera ett småskaligt slakteri. I samband med Vindeln Utvecklings Projekt Visst småskaligt slakteri i Umeåregionen kom frågan om biogas från slakteriavfall upp. Vännäs kommun har genom Ålborgåtagandena tagit på sig att minska sina koldioxidutsläpp och BioFuel Region driver processarbete för att ställa om norra Sveriges fordonsflotta till förnybara drivmedel. Båda ser möjligheterna att etablera biogas som fordonsgas som en viktig pusselbit i det arbetet. I Vännäs kommun finns en politisk enighet i att få till ett tankställe för fordonsgas. Genom att ställa om kommunens fordonsflotta till gasdrift skapas en grund för ett tankställe i Vännäs. Metan är en mycket bra energibärare och kan användas i flera olika sammanhang, till värme, kraftvärme och fordonsgas. Biogas som bildas i rötkammaren består i huvudsak av metan, koldioxid och vatten. Om biogasen ska säljas som fordonsbränsle krävs att koldioxid och vatten avlägsnas så att halten metan överstiger 95%. Fordonsgas kan antingen säljas komprimerad till 200 bar (compressed biogas, CBG) eller i nedkyld flytande form (liquid biogas, LBG). Genom uppgradering av biogas till fordonsgas fås mesta möjliga värde ut av biogasen. Investeringen vid användning av biogas till värme och kraftvärme är relativt liten. Biogasen behöver då renas från vatten och svavelväte. Ersättningsnivåerna för att mata in småskalig elproduktion på elnätet är dock idag låga och det är svårt att få tillräcklig - 5 -
You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text
Bilaga 1 Beskrivning av Vännäs kommun, BioFuel Region och LRF Vännäs kommun Vännäs kommun fortsätter att utvecklas. Kommunen är med sina 534 km2 Västerbottens minsta kommun, men den fjärde största i fråga om befolkning med ca 8500 invånare. Här är det nära till en fullgod service, såväl offentlig som kommersiell, och det är nära till utbildningar, från förskola till universitet, och till både fritid och kultur från den stilla stunden vid en outbyggd älv till världens stora mästare på operascenen. Här erbjuds medborgarna en utsökt utgångspunkt för livet mitt i en av Sveriges tillväxtregioner Umeåregionen. Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs för att främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor och samhällsservice. I Umeåregionen finns bra boendemiljöer, ett rikt kulturliv och fritidsutbud, två universitet, ett dynamiskt näringsliv och goda möjligheter för människor och företag att utvecklas. Näringsliv I Vännäs kommun finns ca 780 företag registrerade varav 75% av dem har 0 anställda dvs är soloföretagare, 17% har 1-4 anställda och endast 0,5% har fler än 50 anställda. Traditionellt har den järnvägsanknutna verksamheten dominerat sysselsättningen i Vännäs kommun. En dominans som kraftigt minskat under senare år och Vännäs har i dag ett mera differentierat näringsliv, även om offentlig sektor dominerar bilden. En viktig förklaring till att denna dominans är större i Vännäs än i länet och riket är bl. a. att utbildningssektorn i form av Liljaskolan växt kraftigt och att även vård och omsorg har en stor andel av sysselsättningen. Offentlig sektor sysselsätter cirka 41 % av dagbefolkningen, där sjukvård, omsorg och utbildning är de dominerande delarna, näst största sektorn är tjänstesektorn som omfattar företagstjänster och handel som sysselsätter sammanlagt ca 14 %. Byggtjänster och tillverkningsindustri samt transportsektorn sysselsätter ca 11 % vardera. Jord- och skogsbruk svarar för 4 %. Tjänstesektorn som är den sektor som växer snabbast och så ser det ut för hela riket. Under 2010 startade 45 nya företag i kommunen. Landsbygdsutveckling En levande landsbygd och ett öppet landskap är viktiga delar av den lokala och den regionala utvecklingen och en förutsättning för tillväxten i vår tätortsnära landsbygd. Vännäs landsbygd är därför en viktig del av kommunen. I Vännäs bor för närvarande 32 % av kommunens befolkning och vi ser en ständig ökning av attraktiva boendemiljöer genom att allt fler väljer att bosätta sig på vår landsbygd. För att underlätta landsbygdsboende krävs att vi hela tiden arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för detta. På kommunstyrelsen uppdrag har genom bred samverkan tagits fram ett nytt utvecklingsprogram för Vännäs kommun. Detta utvecklingsprogram ersätter det landsbygdsprogram som antogs 2002. I EU-sammanhang räknas hela kommunen som landsbygd och programmet omfattar därför både landsbygden och tätorterna. 28
BioFuel Region och Biogas Norr BioFuel Region är ett samarbete i Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten och Jämtland mellan kommuner, företag, regionförbund, länsstyrelser och universitet. Visionen är att vara en världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybara råvara. BioFuel Region är partipolitiskt obundna och arbetar med regional utveckling av flertalet biodrivmedel och hållbara transporter. Se även bifogad broschyr Biogas Norr Biogas Norr är ett nätverk som drivs inom ramen för BioFuel Region AB med syftet att öka produktion och förädlingsvärde av biogas i de 4 nordligaste länen. Genom att samverkan, kommunikation och engagemang mobiliseras och aktiveras befintliga och nya medlemmar för att nå målen. LRF Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRFs mer än 170 000 medlemmar driver tillsammans 90 000 företag och de gröna näringarna står för 9 procent av Sveriges BNP. LRF ska medverka till utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Gröna Piloter Gröna Piloter är LRF-projekt som ska resultera i 18 nya pilotsatsningar inom energi, entreprenad och turism i Västerbotten och Norrbotten. Pilotföretagen ska fungera som förebilder, och bidra till ökad framtidstro. Projektet har som mål att skapa 50 arbetstillfällen. Satsningen inriktar sig på att matcha fram innovativa och genomtänkta affärsidéer. Medan LRFs andra projekt i Norrbotten och Västerbotten - Grön Framtidsgård - arbetar på bredden med företagsutveckling koncentrerar Gröna Piloter resurserna kring ett fåtal affärsidéer med spets. Tonvikten ligger på energiområdet, där tio förebilder ska komma fram under den treåriga projekttiden. Det kan handla om till exempel affärsidéer inom småskaliga närvärmeanläggningar, energigrödor eller vindkraft. Inom entreprenad är målet fyra pilotföretag. Exempel på arbetsområden där är grön omsorg, miljövänliga transporter av livsmedel, och entreprenad inom skog. Även inom turism är målet fyra pilotsatsningar. Där kan det handla om att utveckla skogsturism, natur- och kulturmiljö eller gårdar med miljövänliga koncept. Kunskapsgrupper med experter från näringsliv, forskning/utveckling och offentlig sektor är knutna till projektet. Med hjälp av dem sållas de mest bärkraftiga affärsidéerna fram. De som blir kvar har tillgång till samlad kompetens, studiebesök hos spetsföretag, seminarier och mycket annat. - 29 -
- 30 -
6n DUEHWDU YL LQRP %LR)XHO 5HJLRQ $WW EOL HQ YlUOGVOHGDQGH UHJLRQ L RPVWlOOQLQJHQ WLOO ELRGULYPHGHO RFK SURGXNWHU IUnQ I UQ\EDU UnYDUD lu YLVLRQHQ I U DOOD DNWLYLWHWHU L %LR)XHO 5HJLRQ 6WUDWHJLQ lu DWW HQJDJHUD DNWLYHUD RFK PRELOLVHUD Vn PnQJD VRP P MOLJW RFK GHW JHQRPV\UDU DOOD YnUD SURMHNW 6DPKlOOHWV RPVWlOOQLQJ WLOO ELRGULYPHGHO ) UXWRP DWW VNDSD HWW EUHWW HQJDJHPDQJ EHK YHU YL PRGLJD I UHJnQJDUH VRP YLVDU YlJHQ 'lui U DUEHWDU YL PHG DYVLNWVI UNODULQJDU I U DWW W\GOLJJ UD YDG YDUMH PHGOHP L %LR)XHO 5HJLRQ NDQ J UD Sn HJHQ KDQG WLOOVDPPDQV PHG DQGUD PHQ RFNVn KXU YL PHG %LR)XHO 5HJLRQV JHPHQVDPPD SURMHNW NDQ Qn YnU YLVLRQ.RQNUHWD JHPHQVDPPD SUR MHNW VRP EHGULYV lu YLGDUHXWELOGQLQJ DY J\PQDVLHOlUDUH SURMHNWDUEHWHQ I U J\PQDVLHHOHYHU %LRJDV 1RUU RFK SURMHNWHW +nooedu VNRWHU 5nYDUD I U ELRGULYPHGHO,QWUHVVHW I U DWW In IUDP PHU ELRPDVVD WLOO HQHUJL IUnQ VNRJV RFK MRUGEUXNVPDUN lu HQ DNWXHOO RFK VDPWLGLJW NRPSOH[ IUnJD HIWHUVRP GHW PnVWH VNH Sn HWW I U VDPKlOOHW KnOOEDUW RFK DFFHSWDEHOW VlWW 'lui U DUEHWDU %LR)XHO 5HJLRQ PHG IUnJDQ JHQRP VDP DUEHWH PHG IRUVNQLQJHQ RFK YL lu HWDEOHUDGH L SURMHNWHW )RUHVW 3RZHU VRP VHQDUH NRPPHU DWW IRUWVlWWD XQGHU QDPQHW )RUHVW 5H QG IUnQ nu 6WlUNW RUJDQLVDWLRQ RFK QDQVLHULQJ ) U DWW In HQ VWDUNDUH QlUYDUR L UHJLRQHQ KDU ÀHU SHUVRQHU LQYROYHUDWV L YHUNVDPKHWHQ,GDJ EHVWnU YHUNVDPKHWHQ DY 9' HWW YDULHUDQGH DQWDO SURFHVVOHGDUH RFK HQ NRPPXQLNDW U 'H IULD SHQJDU VRP YnUD PHGOHPPDU RFK VDPDUEHWVSDUWQHUV VDWVDU IRUWVlWWHU DWW YDUD HQ DYJ UDQGH IUDP JnQJVIDNWRU I U %LR)XHO 5HJLRQ 8WDQ YnUD PHGOHPPDU VNXOOH GHW YDUD RP MOLJW DWW GULYD YnU SURFHVV IUDPnW,QGXVWULHOO RFK UHJLRQDO XWYHFNOLQJ 1lU GHW JlOOHU DWW VNDSD LQGXVWULHOO RFK UHJLRQDO XWYHFNOLQJ WURU YL Sn VWUDWHJLVN VDPYHUNDQ 'H QlWYHUN YL XWYHFNODW HOOHU HWDEOHUDW RVV L VRP SDUWQHUV lu )UDPWLGHQV %LRUDI QDGHUL %LR JDV 1RUU (QHUJLVDPYHUNDQ QRUU 9L XW NDU YnUW QlWYHUN I U ELRGULYPHGHO L KHOD QRUUD 6YHULJH 'HVVXWRP DJHUDU YL NRQWDNWPlNODUH L UHJLRQHQ I U LQQRYDW UHU HQWUHSUHQ UHU RFK I UHWDJ %LR)XHO 5HJLRQ VRP NRPPXQLNDWLRQVDUHQD (Q DY %LR)XHO 5HJLRQV YLNWLJDVWH UROOHU lu DWW YDUD HQ NRPPXQLNDWLRQVDUHQD GlU UHJLR QHQV DOOD DNW UHU HQNHOW NDQ P WDV XWE\WD HUIDUHQKHWHU RFK KLWWD VWUDWHJLVND DOOLDQVHU 'lui U VDWVDU YL Sn DWW E\JJD HQ VPLGLJ SODWWIRUP I U GHW PHG nuolj PHGOHPVNRQIHUHQV VHPLQDULHVHULHU KHPVLGD Q\KHWVEUHY PHG YHU SUHQXPHUDQWHU ) UHOlVQLQJDU RFK GHEDWW lu RFNVn HQ YLNWLJ GHO DY YnUW XSSGUDJ 9L VDWVDU PHGYHWHW Sn DWW ND QlUYDURQ DY YnUD IUnJRU L PHGLD L GHEDWWDUWLNODU RFK DQGUD VDPPDQKDQJ %LR)XHO 5HJLRQ QQV lyhq Sn )DFHERRN XQGHU DGUHVVHQ ZZZ IDFHERRN FRP ELRIXHOUHJLRQ - 31 -
Referenser 1 Energiutblick Transporter, ET 2010:07, Energimyndigheten 2010 2 Regeringen 3 Energimyndigheten 4 Energimyndigheten 5 Länsstyrelsen i Västerbotten 6 Umeå kommun, åtgärdsplan för minskade utsläpp av växthuser, Kommunfullmäktige 2009-09- 28 7 www.vannas.se 8 www.biofuelregion.se 9 www.lrf.se/energi/biogas/ 10 www.lrf.se/vasterbotten 11 www.gasbilen.se 12 Energigas Sverige 13 SCB Fordon i län och kommun vid årskiftet 2010/2011 14 Muntlig kommunikation med Umeå Taxi, Motorcentralen i Umeå, Norrmejerier, Umeå kommun, Vännäs kommun, UMEVA, Kaj Johanssons Åkeri, Liljaskolan 15 Energigas Sverige 16 Muntlig kommunikation med Erik Bäckström, Rörflensodlarna/Maskinringen 17 Muntlig kommunikation med Anne- Maj Gustavsson, forskningsledare SLU, vall och rörflen 18 SGC Rapport 200 Substrathandbok för biogasproduktion 19 Muntlig kommunikation med Dick Ekström, Norrlandsägg och Nils Nilsson Maskinringen 20 Linné, M., et al. (2008). Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Avfall Sverige, Svenska biogasföreningen, Svenska Gasföreningen och Svenskt Vatten. 21 Statistiska centralbyrån, SCB. http://scb.se 22 Egriell, N. (2009). Information om utbyggnad av Ängholmens avloppsreningsverk, Tjörns kommun. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Norconsult AB, Göteborg. http://www.tjorn.se 23 www.umeva.se 24 respektive kommuns hemsida 25 Fokusera Utveckling Sundsvall AB, Biogas i Sundsvall en förstudie 2009 26 www.norrmejerier.se/om- norrmejerier/vart- miljoarbete/biogas 27 Muntlig kommunikation med Susanne Rutqvist, SCA Obbola 28 Johansson, A. (2011) Regelverket kring biogashantering hinder eller möjlighet? Mittuniversitetet 29 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/miljo- och- klimat/verksamheter- med- miljopaverkan/miljofarlig- verksamhet/provning 30 KRAV Regler för KRAV- certifierad produktion, januari 2010 31 Johansson, A. (2011) Regelverket kring biogashantering möjlighet eller hinder? Mittuniversitetet 32 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet 33 Studiebesök SBI Katrineholms biogas 34 www.biotain.com 35 Muntlig kommunikation med Sven- Göran Sjöholm, Swedish Biogas International AB 36 www.gasbilen.se 37 Muntlig kommunikation med Erik Bäckström, Rörflensodlarna 38 Muntlig kommunikation med Christer Lindberg, LRF 32