Rapport Biogas till fordonsgas i Umeåregionen en förstudie

Transkript

1 Rapport Biogas till fordonsgas i Umeåregionen en förstudie Anna Säfvestad Albinsson 2011

2 Förord Denna förstudie är initierad av Näringslivsservice i Vännäs AB, LRF Västerbotten och BioFuel Region AB. Studien har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Länsstyrelsen i Västerbotten Projektet har utförts av BioFuel Region AB och Biogas Norr tillsammans med en arbetande styrgrupp. Stort tack riktas till alla dem som givit input till denna studie, särskilt vill jag ändå nämna: Katarina Martinsdotter- Frohm, Näringslivsservice i Vännäs AB Knut Dacklin, Vännäs kommun Christer Lindberg, LRF Stellan Strand, LRF Erik Bäckström, Rörflensodlarna Sven- Göran Sjöholm, Swedish Biogas International AB Linus Pettersson, LRF Gröna Piloter Umeå Anna Säfvestad Albinsson Projektledare 2

3 Sammanfattning Förutsättningarna för biogasproduktions till fordonsgas i Umeåregionen har studerats som ett led i att öka tillväxt, arbetstillfällen och bidra till att regionen uppfyller sina miljömål, både vad gäller klimat och näringsåterföring till jordbruket. Den stora marknadspotentialen för fordonsgas i Umeåregionen ligger i Umeå. Marknaden bedöms öka snabbt så snart det finns ett tankställe på plats vilket bekräftas från resten av Sverige. Inom 10 år bedöms en volym på 8 miljoner Nm3* vara fullt möjlig där 75 % av gasen nyttjas av tung trafik och 25% av personbilar och taxi. Råvara till anläggningen bedöms i första hand vara gödsel (10-15 GWh) och energigröda (30 GWh). Slaktavfall från lokala slakterier och fiskodlingar kan också vara aktuellt men påverkan på biogödsel och regelverk ska då beaktas. Matavfall och avloppsslam från ytterkommunerna står endast för en liten andel av potentialen och merkostnaden för att hantera dessa substrat överstiger värdet av gasen samt försämrar avsättningsmöjligheterna för biogödsel. Fokus i förstudien har därför legat på lantbrukets potential. Det finns befintlig biogas i regionen hos Öns avloppsreningsverk, UMEVA i Umeå (10 GWh) samt hos Norrmejerier (13-17 GWh). För närvarande används gasen internt. Långsiktigt finns produktionsmöjligheter hos SCA Obbola (ca 20 GWh) och goda förutsättningar för en lantbruksanläggning i Robertsfors (ca 30 GWh). En biogasanläggning för produktion av fordonsgas föreslås ligga i Vännäs norra industriområde. Kalkylen har gjorts utifrån en produktion på 30 GWh motsvarande 3 miljoner Nm3. Den totala investeringen av produktionsanläggningen uppgår till ca 54 MSEK och med dagens gaspris visar kalkylen ett positivt resultat. Rötresten från en biogasanläggning är högvärdig biogödsel. Under projektets gång har lantbrukarna i området bildat Klara Gas ekonomiska förening i syfte att dels tillhandahålla substrat till anläggningen och dels att utveckla en biogödselaffär av rötresten. Nästa steg är att genom samverkan med investerare säkra en viss mängd såld för gas de första 7 åren, påbörja ett samrådsförfarande innan tillståndsansökan, kartlägga och åtgärda behov på gårdsnivå samt genomföra en logistikstudie. Om allt går enligt planerna kan anläggningen driftsättas * 8 miljoner Nm3 8 miljoner liter bensin resp 80 GWh - 3 -

4 SAMMANFATTNING INLEDNING Projektdirektiv Bakgrund Syfte och mål Projektorganisation FÖRUTSÄTTNINGAR OCH METODIK Metodik Svenska klimat och energipolitiska mål Regionala och lokala initiativ som rör transportsektorn MARKNAD Fordonsgas i Sverige Regional marknad RÅVARA OCH SUBSTRAT REGELVERK Tillståndsprövning Animaliska biproduktförordningen Hållbarhetskriterierna KRAV-certifierad Biogödsel Lagrum och normer STRATEGI, LOGISTIK OCH LOKALISERINGSSTUDIE Fordonsgas i Umeåregionen - Strategi Tre alternativa satsningar Lokalisering Logistik - transport av gödsel och rötrest Situationsplan RÖTREST BIOGÖDSELAFFÄR EKONOMISK ANALYS Budgetkalkyl en anläggning som producerar 30 GWh/år Budgetkalkyl för en anläggning som producerar 15 GWh RISK- OCH MÖJLIGHETSANALYS Känslighetsanalys Investering Drift Politik NIVÅ PÅ ENGAGEMANG OCH FÖRETAGSFORMER PROJEKTPLAN PROJEKTERINGSFAS Paraplyprojekt Klara Gas Ekonomiska förening Produktions- och distributionsbolag Tidsplan SLUTSATS...27 BILAGA 1 BESKRIVNING AV VÄNNÄS KOMMUN, BIOFUEL REGION OCH LRF...28 REFERENSER

5 1 INLEDNING 1.1 Projektdirektiv Förutsättningarna för etablering av biogasproduktion till fordonsgas i Umeåregionen har studerats. Projektägare: Näringslivsservice i Vännäs AB Detta projekt utgör starten på en långsiktig satsning på fordonsgas i Umeåregionen. Följande utgångspunkter har legat till grund för studien: Projektet eftersträvar att utforma en optimal lösning för fordonsgas i Umeåregionen. Producerad biogas skall uppgraderas till fordonsbränsle. Ambitionen är att kunna använda rötresten som gödning för matproduktion. 1.2 Bakgrund Initiativet till förstudien har tagits i samverkan mellan Näringslivsservice i Vännäs AB, BioFuel Region, Biogas Norr och LRF. Samtliga aktörer är viktiga för att kunna ta tillvara den möjlighet som finns till biogasproduktion i Umeåregionen. I bilaga 1 finns beskrivningar av respektive aktör. Vännäs kommun är en pendlingskommun där ca 1800 personer pendlar till och från arbetet dagligen. Näringslivet har sin bas inom tjänstesektorn och transportbranschen med flera privata åkerier, bussbolag och ett flertal företag som avknoppats från järnvägssektorn. LRF Västerbotten vill öka biogasproduktionen i syfte att stärka lantbrukets konkurrenskraft och har också tittat på möjligheterna till att etablera ett småskaligt slakteri. I samband med Vindeln Utvecklings Projekt Visst småskaligt slakteri i Umeåregionen kom frågan om biogas från slakteriavfall upp. Vännäs kommun har genom Ålborgåtagandena tagit på sig att minska sina koldioxidutsläpp och BioFuel Region driver processarbete för att ställa om norra Sveriges fordonsflotta till förnybara drivmedel. Båda ser möjligheterna att etablera biogas som fordonsgas som en viktig pusselbit i det arbetet. I Vännäs kommun finns en politisk enighet i att få till ett tankställe för fordonsgas. Genom att ställa om kommunens fordonsflotta till gasdrift skapas en grund för ett tankställe i Vännäs. Metan är en mycket bra energibärare och kan användas i flera olika sammanhang, till värme, kraftvärme och fordonsgas. Biogas som bildas i rötkammaren består i huvudsak av metan, koldioxid och vatten. Om biogasen ska säljas som fordonsbränsle krävs att koldioxid och vatten avlägsnas så att halten metan överstiger 95%. Fordonsgas kan antingen säljas komprimerad till 200 bar (compressed biogas, CBG) eller i nedkyld flytande form (liquid biogas, LBG). Genom uppgradering av biogas till fordonsgas fås mesta möjliga värde ut av biogasen. Investeringen vid användning av biogas till värme och kraftvärme är relativt liten. Biogasen behöver då renas från vatten och svavelväte. Ersättningsnivåerna för att mata in småskalig elproduktion på elnätet är dock idag låga och det är svårt att få tillräcklig - 5 -

6 lönsamhet via försäljning av el och värme. Värme och kraftvärme är därför i första hand aktuellt för småskaliga biogasanläggningar på gårdsnivå i syfte att minska egen användning av el och värme. 1.3 Syfte och mål Det övergripande syftet med förstudien är att möjliggöra kommersiell produktion av biogas till fordonsgas samt i och med detta öka efterfrågan på fordonsgas. Förstudierapporten ska kunna användas som underlag för beslut om fortsatta studier och användas i samband med finansierings- och bidragsansökningar för ev. investeringsprojekt. Biogasproduktion till fordonsgas i Umeåregionen är en viktig satsning för att uppnå såväl lokala som regionala och nationella miljömål och en förbättrad miljö i länet. Mål med förstudien är att ha utrett/tagit fram: förutsättningar och intressentanalys gällande råvara och marknad affärskoncept för biogasproduktion till fordonsgas möjliga infrastruktur- och produktionslösningar, lokalt och regionalt sammanfattning av aktuellt regelverk förslag på projektets fortsättning och finansiering 1.4 Projektorganisation Arbetet har bedrivits av projektledaren, Näringslivsservice, representanter från LRF och Marknaden. 4 st styrgruppsmöten har hållits under utredningens gång. Beställare: Katarina Martinsdotter Frohm, Näringslivsservice i Vännäs Styrgrupp: Mikael Brändström /Arne Smedberg, BioFuel Region AB Christer Lindberg, LRF Stellan Strand, LRF Knut Dacklin, Vännäs Kommun Johan Söderling, Vännäs Kommun Bengt- Olov Lundberg, Sjöströms Buss Per- Jonas Johansson/Veronica Lövgren, Kaj Johanssons Åkeri AB Inger Olofsson, Vännäs Kommun Renhållning Pernilla Sjöstedt, Vännäs Kommun Miljö och Hälsa Projektledare: Anna Säfvestad Albinsson, BioFuel Region AB Figur 1 Projektorganisation - 6 -

7 2 Förutsättningar och metodik 2.1 Metodik Studien har gjorts på två nivåer. Den ena fokuserar på en övergripande biogasstrategi i regionen, tätt kopplat till övriga biogasaktiviteter och initiativ som pågår i de 4 nordligaste länen. Detta för att inte riskera en överkapacitet i biogasproduktionen och på så sätt skapa konkurrens om substraten. Den andra nivån är på produktionsnivå. Tre olika koncept har studerats, småskalig biogasproduktion på gårdsanläggning, medelstor biogasanläggning som ett samarbete mellan ett antal lantbrukare och fokus på rena substrat samt en större biogasanläggning där alla typer av substrat hanteras, inklusive matavfall och slam. Styrgruppen har genomfört ett antal strategiska val utifrån resultaten som framkommit under arbetes gång. Fokusering på en lantbruksanläggning med substrat från gödsel och energigröda Huvudmarknad är Umeå Ej fördjupning på matavfall pga de stora merkostnader förbehandling av matavfall innebär Ej fördjupning på avloppsreningsverksslam pga de ringa volymenra och försämring av möjlighet till avsättning av rötrest. Stor andel av arbetsinsatsen har lagts på en detaljerad substratstudie inom i huvudsak ca 3 mils radie kring Vännäs samt samverkan med lantbrukare. Litteraturstudier och personliga kontakter med erfarna personer i biogasbranschen och vid universitet har gett input till slutsatserna. För att få ett fungerande system för biogas som fordonsgas krävs att hela värdekedjan etableras från råvara, produktion, distribution och marknad. De olika aktiviteter som utförts inom ramen för denna förstudie utgår därför ifrån varje länk i kedjan. Se figur 2 Avgörande för en etablering är tillgång till råvara samt avsättning för gas varför fokus har lagts på dessa moment. Figur 2 Värdekedjan för drivmedel illustrerad av BioFuel Region

8 2.2 Svenska klimat och energipolitiska mål 2009 antogs ett klimat- och energipaket om mål fram till För Sveriges del är basåret Sverige ska år 2020 ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med 40% och andelen förnybar energi inom transporter ska vara 10%. Se tabell 1 Sverige har också som mål att år 2030 ska vi ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen 1 och regeringen har nyligen föreslagit förlängning av det reducerade förmånsvärdet för gas och el- bilar. 2 Tabell 1. Sverige och EUs klimat och energipolitiska mål 2016 Sverige EU Energieffektivisering 9% 9% 2020 Sverige EU Andel förnybar energi 50% 20% Andel förnybar energi inom transporter 10% 10% Energieffektivisering 20% 20% Minskade utsläpp av växthusgaser 40% 20% 3 Energimyndighetens förslag till sektorsövergripande biogasstrategi pekar ut biogas från gödsel men även från vall som särskilt viktiga i framtidens biogasframställning. Gödseln innehar en särställning då rötning av denna minskar utsläpp av metan från gödselstacken. Metan i sig är en aggressiv växthusgas. De pekar också ut samverkan mellan aktörer som en avgörande punkt då biogasframställning och distribution av fordonsgas är investeringstungt. Alla investeringar som görs måste användas till sin fulla kapacitet. På fordonssidan vill man fokusera på tung trafik, där alternativen till förnybara drivmedel är få och stora vinster kan göras i tätorter vad gäller utsläpp av kväveoxider och partiklar Regionala och lokala initiativ som rör transportsektorn År 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Västerbotten ha minskat med åtta procent jämfört med utsläppt mängd I skrivande stund pågår ett projekt Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens län vilket ska leda fram till nya mål år Visionen är att bli det hållbaraste länet år Biogas till fordonsgas finns idag i Västerbotten i Skellefteå vid Tuvans avloppsreningsverk. Umeåregionens kommuner (Umeå, Vännäs, Vindeln, Bjurholm, Nordmaling och Robertsfors) har alla antagit Ålborgsåtagandena och ska därmed verka för en hållbar utveckling. Det finns handlingsplaner för att minska både klimatpåverkan och lokala utsläpp från transportsektorn. Umeå kommun har som ett profilområde Ett energihushållande samhälle där energianvändningen utgår från förnybara energikällor och Umeå kommun ska själv vara en föregångare genom att bli fri från fossila bränslen. I handlingsplanerna ingår att minska den totala trafiken, omställning till energieffektiva fordon såväl som införande av miljözon i Umeå City. Inom ramen för detta drivs ett antal välrenommerade projekt, bland annat BeGreen (fd hållbart resande), utveckling av laddhybridbussar och torrifiering

9 I Vännäs vill man minska transportbehovet och öka andelen fordon som drivs med förnyelsebar energi samt verka för att tankställen med icke- fossila bränslen ska finnas tillgängliga för allmänheten För att följa arbetet med Ålborgsåtagandena och för att utveckla lokala mål, har kommunfullmäktige i Vännäs tillsatt en grupp (Hållbarhetsberedningen) som ska driva och utveckla hållbarhetsfrågor. 7 Umeå och Vännäs kommun är medlemmar i den ideella organisationen BioFuel Region. BioFuel Regions vision är Sveriges 4 nordligaste län att vara en världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybara råvaror. BioFuel Region driver flera projekt inom ramen för denna vision, t. ex Biogas Norr, KNUT och Forest Refine. 8 LRF satsar mycket på biogas, genom stöd till företagsutveckling, samverkan och satsar tillsammans med E.ON och VW på en gasdriven racingbil i STCC 9. LRF Västerbotten och Norrbotten driver projektet Gröna Piloter och Gröna Framtidsgårdar där ett av målen är att öka biogasproduktionen i syfte att stärka lantbrukets konkurrenskraft Marknad 3.1 Fordonsgas i Sverige Marknaden för fordonsgas expanderar i både privat och offentlig sektor. Det finns ca gasfordon i Sverige och var tredje buss som säljs i Sverige idag är en gasbuss. Det finns sammanlagt 176 tankstationer, varav 129 publika, 16 dedikerade tankstationer för vissa fordonsflottor och företag samt ytterligare 31 tankstationer för bussar. 11 Fordonsgas som drivmedel ökar kontinuerligt såldes över 90 miljoner Nm3 fordonsgas (900 GWh) vilket innebär en ökning på 40% jämfört med Mer än hälften av fordonsgasen kommer från biogas. Se figur 3. Fordonsgasen har under 2010 ersatt bensin och diesel och har därmed minskat utsläppen med ca ton koldioxid. Dessutom minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. Idag finns ett bra utbud av gasdrivna bilar i samtliga storlekar och modeller allt ifrån personbil, transportbilar till lastbilar. De flesta biltillverkare har gasdrivna fordon i sortimentet. Lastbilar med ottomotorer för komprimerad metangas har funnits länge, men tekniken begränsar räckvidden till ca 20 mil. Volvo Trucks har startat serietillverkning av en gasdriven dual- fuel lastbil med dieselteknik våren 2011, där metan tankas i flytande form alternativt komprimerad gas. Flytande metan gör att räckvidden blir betydligt längre, upp till 80 mil. Intresset från åkeribranschen är stort men något avvaktande på grund av politisk tvekan och avsaknad av infrastruktur

10 Figur 3 Fordonsgasens utveckling i Sverige, uppdelat på biogas och naturgas Regional marknad Antalet gasfordon i norra Sverige är i dagsläget få. Av Sveriges 129 publika tankställen för fordonsgas finns bara 4 norr om Gävle. De gasfordon som finns är av naturliga skäl främst lokaliserade runt dessa 4 tankställen. Antalet gasdrivna fordon i Umeå- regionen uppgår idag till drygt 10 st personbilar 13, trots att tankstation för fordonsgas saknas. Intresset är stort både hos privatpersoner och företag. Bedömningen av fordonspotential för gasdrivna fordon har gjorts genom intervjuer av ett antal företag, både bilförsäljare och slutanvändare. Se figur 4. Marknadspotentialen är störst i Umeå varför ett första tankställe bör placeras i där. I Vännäs kommun vill man ställa om kommunens och delar av Liljaskolans fordonsflotta till gas och ett tankställe kan med fördel placeras i direkt anslutning till produktionsanläggningen. De huvudsakliga förbrukarna kommer till en början vara privatbilister, tjänstebilar, taxi samt distributionslastbilar hos ett antal storkunder. Bussar och distributionslastbilar bedöms stå för en betydande andel av förbrukningen i ett längre perspektiv. Se figur 5. På många orter i Sverige där fordonsgas har introducerats har antalet gasdrivna fordon ökat betydligt fortare än prognoserna vilket i vissa fall lett till brist på gas och missnöjda kunder. Det är därför viktigt att beakta back- up lösningar för att säkerställa leverans av gas. Ett alternativ är naturgas, även om det inte är optimalt ur ett klimatperspektiv. En back- up lösning kan också säkerställa leverans av gas vid eventuella produktionsproblem vid anläggningen. Utvecklingen av effektivare motorer kommer påverka gasförbrukningen per mil vilket ger utrymme för fler fordon

11 1"/2%3200)+(#4%($&5/627408%')9:#)9"#$"%&'(&)8);+2.<#2'8"%2%) +!!!!!!" *!!!!!!" )!!!!!!"!"#$"%&'(&)*%+,-) (!!!!!!" '!!!!!!" &!!!!!!" %!!!!!!" $!!!!!!",-." / :4" ;<=39>04" /07239>04"?57704" =:47<139>04"B<7"708BC>>7062D4:4" 20E939>04" F49G0239>04" #!!!!!!"!" $!##" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!".#/(0) Figur 4 Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i Umeå-regionen. 14!"#$%&$''()#*$+,'-%.(/*('01("+2(#)%.(./345-*$%#5/6,7(-(85"+$%#(/*(./39:530';%-%.$%( $!!"#,!"# +!"# *!"# )!"# (!"# '!"# -./# :;143# <174=#2>1/#236?:# <174=#@>99# <174=#-6A;# <174=#5439B1@;=639#CD3@3>:1;1/# &!"# %!"# $!"#!"# %!$$# %!$%# %!$&# %!$'# %!$(# %!$)# %!$*# %!$+# %!$,# %!%!# Figur 5 Potentiell utveckling av lätt och tung gasdriven trafik, i procent av den totala gasförsäljningen. 4 Råvara och substrat Produktionspotentialen av biogas i Sverige bedöms vara ca 15 TWh 15 och de 4 nordligaste länen kan den vara så hög som 2,5 TWh om all trädesmark nyttjas för att odla energigrödor. 15 TWh motsvarar ca 1500 miljoner Nm3 fordonsgas eller lika många liter bensin**. Potentialen tar inte hänsyn till förgasning av skogsråvara. **Förenklat: Energiinnehåll fordonsgas från biogas: 10 kwh/nm3 Energiinnehåll bensin 10 kwh/liter bensin

12 En rimlig produktionspotential i Umeåregionen i närtid, dvs innan 2020 i Umeåregionen, är ca 80 GWh fordonsgas (8 miljoner Nm3). Detta bygger på 30 GWh i Vännäs, 20 GWh vid SCA Obbola och 30 GWh i Robertsfors. Utöver detta finns befintlig produktion från UMEVA och Norrmejerier på GWh som idag används internt Gödsel och energigröda i Umeåregionen Substratinventeringen har fokuserat på lantbrukare i Vännäs, Umeå och Nordmaling. Som ett resultat av förstudien har lantbrukare i Umeå- regionen gått samman i en ekonomisk förening, Klara Gas, med syfte att tillhandahålla substrat till biogasproduktion. Det finns också intresse från flera lantbrukare att bygga småskaliga gårdsanläggningar för biogas för egenproduktion av el och värme. Tabell 2 och 3 visar typ av substrat, mängder och lokalisering som har identifierats. Kartan i figur 6 visar hur substraten är lokaliserade. Den största mängden gödsel kommer från nötboskap, men det finns även en del svin och höns. Den största mängden har lokaliserats till Vännäs kommun men det finns även en stor andel gödsel i Umeå. Det finns ca 2500 ha trädesmark för potentiell vallproduktion 16 i en radie på 3 mil runt Vännäs. Med en uppskattning på 5 ton TS/ha och år efter skördeförluster 17 skulle detta ge en biogaspotential på drygt 30 GWh. Ingen information har tagits fram för Bjurholm som dock har ett gynnsamt läge i relation till produktionen och vidare undersökningar bör göras här. Likaså har inte potentialen från hästgödsel beaktats. Mängderna från stall som t. ex Umåker, Hippologum, Vännäs Ryttarförening bör identifieras i nästa steg liksom andelen kutterspån i substratet Figur 6 Karta över gårdarnas lokalisering, storleken på cirkeln anger bedömd energipotential,j

13 Tabell 2. Identifierade substratmängder och nyckeltal för biogasproduktion 18 i Umeåregionen Substrat Mängd (VV) TS-halt (%) Biogasutbyte (MWh/ton VV) Biogaspotential (GWh) Nötflyt m3 7% 0,14 7,8 Nöt fast ton 30% 0,59 2,5 Svin m3 8% 0,17 1,6 Höns ton 42% 0,79 1,9 Energigröda (<3 mil) ton 33% 0,8 30 Slaktavfall (mag/tarm) 615 ton 16% 0,57 0,4 Tabell 3. Identifierade substratmängder (GWh) för biogasproduktion per kommun i Umeåregionen Substrat Vännäs Vindeln Umeå Nordmaling Gödsel 6-6,5 1,5 4,5-5,5 2-2,5 Slakt och industri 0,04 0,2 Energigröda (<3 mil) Restprodukter från industri, jordbruk, vägrens och naturvård Fokus har legat på tillgängligt substrat inom lantbruket. Under arbetets gång har det framkommit ytterligare aktörer som är intresserade av att leverera substrat, bland andra Norrlandsägg och Västerbottenspotatis. 19. Strömdahla (styckning av vilt, nöt och lamm) har tagit ett initiativ till ett nytt slakteri i Nordmaling i samarbete med LRF. Det finns också ett antal naturbetesprojekt längs Vindelälven och i Umeådeltat där samverkan kan vara intressant. Gräsklipp från kommunala ytor och vägrenar kan också övervägas som möjliga substrat beroende på kvalitet. Ytterligare industrirester bör således finnas att tillgå i Umeå- regionen i första hand för att balansera substratmixen och maximera gasutbytet Matavfall och avloppsslam En översiktlig sammanfattning av biogaspotential från utsorterat matavfall och avloppsslam har genomförts, se tabell 4. Biogasproduktion av matavfall baseras på data vid 100 % insamlingsgrad, 128 kg per capita, 115 Nm3 CH4/ton våtvikt och 144 kwh per capita. 20 Tabell 4. Kommun Teoretisk bedömning av potentiell biogas ur avloppsslam och matavfall. Invånare 21 Avloppsslam Matavfall 35% Matavfall 100% Matavfall GWh/år 22 insaml. GWh/år insaml. GWh/år ton/år Bjurholm ,24 0,13 0, Nordmaling ,68 0,36 1, Umeå ,8 5,7 16, Vindeln ,52 0,28 0, Vännäs ,79 0,42 1, Totalt ,1 6,9 19,

14 4.1.4 VA- verksamhet och avfallshantering i regionen Umeås VA- bolag, UMEVA, rötar idag både slam från staden samt slam från kringliggande orter inom kommunens gränser. Rötningen sker på Ön i Umeå och producerar upp till 10 GWh biogas per år. Gasen används idag till intern uppvärmning av lokaler samt till processvärme. Ca hälften av gasen facklas. Planer finns på att investera i kraftvärme. 23 Kommunerna kring Umeå komposterar i huvudsak sitt slam, varefter det används som bland annat sluttäckning på deponier. I Umeå utsorteras matavfall i vissa kommundelar, vilket sedan rötas utanför kommunen. I kranskommunerna bränns matavfallet. 24 De mängder matavfall som finns tillgängliga för biogasproduktion bedöms som för små för att motivera den merkostnad förbehandlingen innebär. 25 Rekommendationen för Umeåregionens kommuner är att använda befintliga anläggningar anpassade för detta ändamål, trots mer transporter. Anläggningar finns i Skellefteå och Boden. En ny anläggning projekteras i Sundsvall Industriell verksamhet i regionen kopplad till biogas Norrmejerier i Umeå är en stor producent av biogas producerade de 13 GWh. Gasen utvinns ur deras organiska processavlopp. Företaget har nyligen tagit beslut om att bygga ut sin avloppsrening och då också bygga en ny ångpanna som ska drivas av biogas. Anläggningen beräknas vara klar SCA pappersmassabruk i Obbola har i dag en aerob (med syre) rening med aktivt slam. Denna behöver moderniseras och SCA undersöker möjligheten att istället bygga ut en anaerob (utan syre) rening som möjliggör biogasproduktion. Detta ligger inte inom den närmaste 5- års perioden Regelverk För att bygga och driva en biogasanläggning krävs tillstånd av flera myndigheter och instanser beroende på verksamhet och omfattning. Varje lag prövas av olika myndigheter. Det finns ingen enskild myndighet som kan göra en samlad bedömning. Det är alltid den som planerar för en biogasanläggning som ansvarar för att alla tillstånd finns på plats och att kontroller blir utförda Tillståndsprövning Miljöbalken styr vilka typer av miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd och hur en tillståndsprövning ska genomföras. Kapitel 9 bestämmer hur en verksamhet ska klassas. A- anläggning prövas av miljödomstolen, B- anläggning av länsstyrelsen och en C- anläggning anmäls till kommunen. Ett tillstånd reglerar verksamhetens omfattning och inriktning. En lantbruksanläggning för biogas i storleksordningen GWh/år som avser producera fordonsgas från gödsel, energigröda och eventuellt slaktavfall och andra industriella restprodukter klassas som antingen en B- anläggning eller en A- anläggning beroende på mängderna substrat och mängd gas som produceras. En biogasanläggning klassas som B- anläggning om den: framställer mer än m3 gasformigt bränsle/år behandlar > 500 och < ton avfall (ej farligt avfall) bearbetar >2500 ton animaliska biprodukter per år

15 Samråd ska genomföras i god tid gällande lokalisering, omfattning, utformning, miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Efter samrådet upprättas miljökonsekvensbeskrivningen som bifogas tillståndsansökan tillsammans med en teknisk beskrivning. Mer hos länsstyrelsen i Västerbottens län Animaliska biproduktförordningen Regelverket syftar till att säkerställa ett gott smittskydd. Substrat med animaliskt ursprung, t ex gödsel, matavfall och slaktavfall måste i allmänhet hygieniseras (upphettas i 70 grader Celsius i en timme) innan det får rötas i en biogasanläggning. Den reglerar även hanteringen av substrat på respektive gård samt hantering och rengöring av pumpbil. 5.3 Hållbarhetskriterierna Regelverket kring hållbarhetskriterierna syftar till att säkerställa en hållbar produktion av biodrivmedel så att de bidrar minst till 35% koldioxidreduktion jämfört med motsvarande användning av fossila bränslen. Detta krävs för att erhålla skattebefrielse för förnybara bränslen. För att bränslet ska bli klassat krävs en spårbarhet genom hela tillverkningsprocessen alltifrån hur gödslet som används i produktion framställts, hur maskinparken ser ut och vilka drivmedel som använts. För odling av energigrödor är det inte tillåtet att ställa om marker som har hög biologisk mångfald eller frigöra stora kollager till atmosfären vid förbehandling inför odling, t ex skog- och torvmarker. 5.4 KRAV- certifierad Biogödsel Stallgödsel och växtmaterial från ekologisk odling får efter rötning användas som gödning i ekologisk odling. När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas gemensamt så får den andel som motsvara mängden tillåtet material tas ut ur rötresten och användas för KRAV- certifierad produktion. Dock måste minst 5 % på volym och årsbasis komma från ekologisk produktion. Det får inte ingå gödsel från djur som fått GMO- foder, är genmodifierade, djur i bur eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår. 30 När det gäller slaktavfall så tolkas reglerna såsom att kategori II och III är godkända för rötning förutsatt att de steriliseras (120 grader Celsius, 3 bar under 20 minuter). Det är dock något oklart om detta material är godkänt för ekologisk odling, ens som en liten del av råvaran in i anläggningen. 5.5 Lagrum och normer För detaljerad beskrivning av reglementet hänvisas till Regelverket kring biogashantering 31 samt berörda myndigheter. Under projekteringen av anläggningen behöver minst nedanstående lagrum och dokument beaktas: Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (Nya) Animaliska biproduktsförordningen (EG) nr 1069/2009 Förordning (Nya) Animaliska biproduktsförordningen (EU) nr 142/2011 Lagen om brandfarliga och Explosiva varor (1988:868) Arbetsmiljölagen Föreskrift AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning Sevesolagstiftningen ELSÄK- SF 2008:1 ADR- direktivet (94/55/EG)

16 Lag (1994:1776) om skatt på energi (LSE) Boverkets Byggregler (BBR 18, 2011:6) Plan- och bygglagen (2010:900) Anläggningslagen (1973:1149) Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Reach Kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006 samt CPL (EG) nr 1272/2008 Regler för KRAV- certifierad produktion, Strategi, logistik och lokaliseringsstudie 6.1 Fordonsgas i Umeåregionen - Strategi Etablering av ett nytt fordonsbränsle såsom fordonsgas kräver en samordning av produktion och marknad. En möjlig utbyggnad av fordonsgas i Umeåregionen beskrivs nedan. Se figur 7. a. Tankställe i Umeå - fokus personbilar. Fordonsgas transporteras på flak från Skellefteå eller Gävle om inte Umeås lokala produktion av biogas kan användas i ett övergångsskede med hjälp av en mobil uppgraderingsanläggning. b. Fordonsgasproduktion i Vännäs samt tankställe i Vännäs i direkt anslutning till produktionsanläggningen. c. Tankställe för fordonsgas i Umeå Simultant med driftsättningen av produktion i Vännäs. Fokus tung trafik, men med möjlighet för personbilar att tanka. d. Biogödselaffär utvecklas i Vännäs ihop med Norrmejerier e. Fordonsgasproduktion i anslutning till SCA Obbola f. Fordonsgasproduktion i Robertsfors, inklusive tankställe Figur 7 Möjlig utbyggnad av fordonsgasmarknaden i Umeåregionen

17 En jämförelse av produktion och marknadsutveckling visar en någorlunda samstämmig bild. Under vissa perioder finns ett överskott av gas och under vissa ett underskott. Se figur 8. För perioder med underskott är det viktigt att kunna erbjuda kunderna back- up av gas, antingen från närliggande biogasanläggningar alternativt med hjälp av naturgas. För att minska perioder med överskott av gas rekommenderas samordning av marknadsutveckling och produktionsutbyggnad i regionen via Biogas Norr. +!!!!!!" *!!!!!!" )!!!!!!" -&./)0/11$2'&(340&)$&56$/7/'%'8+,)$,9$ %&'(&)*+,*$:$:$;"/8<'/+:&)/)$!"#$%&'(&)*+,*$ (!!!!!!" '!!!!!!" &!!!!!!" %!!!!!!" $!!!!!!" #!!!!!!",-./012.3" /60789:1;<3="!" $!##" $!#$" $!#%" $!#&" $!#'" $!#(" $!#)" $!#*" $!#+" $!$!" Figur 8 Potentiell produktion och efterfrågan av fordonsgas i Umeå-regionen 6.2 Tre alternativa satsningar Styrgruppen har beaktat tre alternativa projekt; småskalig gårdsnära biogas, lantbruksanläggning för fordonsgas samt storskalig biogasanläggning för alla typer av substrat Storskalig biogasanläggning för fordonsgas En storskalig biogasanläggning för fordonsgas med flexibilitet att ta hand om alla typer av substrat kräver avancerad förbehandling av främst matavfall. För att den merkostnad som detta innebär krävs stora mängder matavfall. Idag finns 2 anläggningar i norra Sverige som har kapacitet att ta emot matavfall och en tredje planeras i Sundsvall. Styrgruppen har under förstudiens gång beslutat att arbetet ska inrikta sig på en gemensam lantbruksanläggning för fordonsgas samt i viss mån småskalig gårdsnära biogas. Motivet är den begränsade mängd matavfall som finns i närområdet med hänsyn tagen till befintliga och planerade anläggningar i norra Sverige. Inga mer studier av detta alternativ har därför genomförts Lantbruksanläggning för fordonsgas En lantbruksanläggning för fordonsgas i Umeåregionen bygger på samverkan kring gödselhantering samt odling av energigröda, främst vall. Anläggningen bör producera GWh/år för att vara lönsam och substratinventeringen visar att gödsel kan bidra till ca 8 GWh och energigröda med GWh/år. Detta alternativ har därför studerats djupare avseende logistik, lokalisering, rötresthantering och ekonomi

18 6.2.3 Småskalig gårdsnära biogas Ett alternativ till en större lantbruksanläggning för fordonsgas är satsningar på respektive gård. Konceptet bygger på att gården själv bygger och driver sin biogasanläggning baserad på egen gödsel för produktion av kraftvärme. Fordonsgas skulle kunna bli aktuell om det tillkommer småskaliga uppgraderingsanläggningar till ett bra pris. LRF genomför ett projekt Gröna Piloter i Västerbotten och Norrbotten. För den lantbrukare som vill titta på sina möjligheter finns mycket hjälp att få via detta projekt. Inom ramen för denna förstudie jämförs möjliga val för enskilda lantbrukare på ett översiktligt plan. Faktorer som talar för en gemensam anläggning: Stordriftsfördelar, billigare investering per m3 rötkammare Enklare att sköta drift med utsedd och utbildad personal Möjlighet till uppgradering till fordonsgas Möjlighet att utveckla en biogödselaffär Blandning av olika typer av gödsel ger bättre gasutbyte Gemensam upphandling och uppbyggnad av satellitbrunnssystem för spridning av rötrest Faktorer som talar för egen gårdsanläggning: Enklare teknik och mindre regelverk som styr verksamheten Mindre transport av gödsel Tydligare ägande Lättare att se de ekonomiska fördelarna vid minskning av inköpt el och värme 6.3 Lokalisering Vännäs kommun har under arbetets gång föreslagit en möjlig plats i industriområdet norr om tätorten, se figur 9 och 10 nummer 1. Förhärskande vindriktningar är bra i relation till bostadsbebyggelse, det finns tillgång till VA, el och det är nära till E.ONs fjärrvärmeverk där en eventuell samverkan kan komma till stånd. Tomten ligger i omedelbar anslutning till väg 92. I samma industriområde ligger Liljaskolan med en väletablerad fordons- och YH- utbildning. Skolan har ambitioner att utveckla fordonsprogrammet till att hantera ny teknik inom förnybara drivmedel samt starta en driftutbildning med inriktning mot biogasteknik. Med ett tankställe för fordonsgas inom området kan skolans fordon bytas till gasdrift liksom kommunens övriga fordon. En biogasproduktionsanläggning skulle också kunna tillhandahålla utbildningsmöjligheter i skarp miljö. Detta är till fördel även för ett produktionsbolag som är beroende av driftingenjörer. Alternativa lokaliseringar är Norrmalm (2) samt Statoil i Vännäsby (3), se figur 10. Fördelen med Norrmalmslokaliseringen är att gödsel från en av de stora mjölkgårdarna inte behöver transporteras. Området ligger något längre från väg 92 och samordningsvinster med fjärrvärmeanläggning, tankställe och ev. driftutbildning på Liljaskolan uteblir. Lokaliseringen i Vännäsby är intressant utifrån närheten till Kaj Johanssons Åkeri och Statoil. Dock är närheten till bostadsbebyggelse en parameter som gör detta alternativ mindre intressant för kommunen. Lokalisering utanför kommunen har inte beaktats i enlighet med styrgruppens beslut

19 Figur 9 Föreslagen placering av biogasanläggning. Figur 10 Alternativa placeringar av biogasanläggning. 6.4 Logistik - transport av gödsel och rötrest Anläggningens lönsamhet är starkt beroende av transportkostnaden för gödsel och rötrest. Det är därför viktigt att optimera lastning, lossning, transportrutt och returfrakt. I nuvarande förslag till lokalisering har man inte tagit hänsyn till minimering av transportkostnader. Under samrådsförfarandet och en detaljerad lokaliseringsstudie bör det genomföras en GIS- analys där transport- och driftkostnader beräknas för olika alternativ. För att klara av lastning av gödsel kan det behövas åtgärder på respektive gård. Det rör sig främst om pumpbrunnar och vägdragningar. Det behöver göras en detaljerad kartläggning av behov och kostnad på respektive gård. Rötresten ska i första hand återföras till åkrarna. Förvaring av rötrest kan göras i gemensamma satellitbrunnar med strategiska placeringar. Även här behöver det göras en kartläggning av respektive gårds behov och en optimeringsstudie för att minimera transportbehovet

20 6.5 Situationsplan En biogasproduktionsanläggning för gödsel, energigröda och industriavfall kräver olika behandling, processteg och lagring. Följande steg behöver lokaliseras och dimensioneras: mottagning och förbehandling, hygienisering, rötning, rötresthantering, uppgradering och komprimering till fordonsgas, gaslagring, luktreducering samt rörsystem för gödsel, rötrest och gas. På tomten finns ett antal luftburna elledningar, 10, 45 och 130 kv. Nödvändiga säkerhetsavstånd måste beaktas vid projekteringen. Geofysiska markförhållanden behöver också klarställas. I föreslagen situationsplan förutsätts 2 rötkammare för att antingen kunna köra separata linjer och på så sätt kunna optimera värdet av biogödsel. Alternativt kan man röta materialet i flera separata steg för att förenkla styrningen av processen. Se figur 11. Figur 11 Möjlig situationsplan för en biogasproduktionsanläggning 1. Mottagningsbrunn för flytgödsel Lila ledning 130 kv 2. Mottagningshall för slakt och industriavfall Grön ledning 45 kv 3. Mottagningsyta för fast gödsel Röd ledning 10 kv 4. Hygienisering 5. Rötkammare 6. Rötrestlager 7. Uppgradering 8. Kompressor och högtryckslager 9. Tankstation för fordonsgas 10. Driftcentral, kontor och utbildningslokal Till hygieniseringen behövs värme. Spillvärme och återvunnen värme från substratet kan sedan användas för uppvärmning av rötningsprocessen. Den primära värmeförsörjningen kan ske på flera sätt: egen produktion från biogas egen produktion från biobränsle fjärrvärme

21 Förslagsvis används egen överskottsgas i början till dess marknaden för fordonsgas täcker in hela produktionen. Anläggningen förbereds för att kunna försörjas externt, antingen av fjärrvärme eller från en egen biobränslepanna. Vatten och avlopp finns framdraget till industribyggnaden söder om området. El- central finns i närheten. Lösningar för den tekniska försörjningen tas fram i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen i Vännäs kommun. 7 Rötrest Biogödselaffär Rötresten som uppstår efter rötningen är ett utmärkt gödselmedel. Det är i princip luktfritt, innehåller minimalt med ogräsfrö, har högre ammoniumkvävehalt än gödsel och har en lägre TS halt. 32 Genom användning av rötrest kan lantbrukarnas behov av mineralgödsel minska. Mineralgödselpriset kommer med stor sannolikhet att öka framöver då detta är starkt beroende av både pris på olja och fosfor. Rötresten kan vidareförädlas genom olika metoder, t. ex pressning, avvattning och pelletering. På detta sätt kan näringsinnehållet styras och produkterna blir mer lika traditionellt mineralgödsel. Vid Katrineholms biogasanläggning avvattnas rötresten och den kväverika vattenfasen används för gödsling av åkrarna och den fosforrika fasta delen är tänkt att säljas som biogödsel. 33 En biogödselaffär kan utvecklas på det överskott som kvarstår efter lantbrukarnas behov. Norrmejerier har en stor mängd rötrest som de är angelägna att återföra till åkrarna för att sluta kretsloppet. Området är nytt och det finns fortfarande stora utvecklingsinsatser att göra, både vad gäller tekniken och affären. Företaget Biotain tillverkar SplitBox i Sollefteå 34, en anläggning för separering till renat vatten, fast fas och koncentrerade näringsämnen. Denna och liknande lösningar kommer troligen att öppna upp för nya affärsmöjligheter inom biogödsel. En tillämpning kan vara avvattning av nötflyt på gården innan transport till biogasanläggningen för att minska mängderna transporterat vatten. I den här förstudien har det inte funnits utrymme för ytterligare studier för biogödsel men vi ser ett behov att utreda potentialen vidare. Biogassektionen inom Energigas Sverige planerar att titta djupare på detta område. 8 Ekonomisk analys En budgetkalkyl har gjorts på två alternativ, 30 respektive 15 GWh. För gårdsspecifika kalkyler hänvisar vi till LRF och Gröna Piloter. Kalkylen är gjort enligt annuitetsmetoden med kalkylränta 5%, avskrivningstid 20 år på rötkammare och 10 år på övrig utrustning. Kalkylen förutsätter att en metanreduceringspremie på 20 öre/kwh gödsel beslutas i enlighet med den föreslagna nationella biogasstrategin. Kostnaden för transport av gödsel och rötrest bedöms till ca 20 öre/kwh och kostnaden för energigröda fritt levererat till anläggningen 310 kr/ton VV. Alla siffror är antaganden baserade på erfarenhet från tidigare projekt av liknande karaktär

22 8.1 Budgetkalkyl en anläggning som producerar 30 GWh/år Resultat för en biogasinvestering om 30 GWh/år visas i tabell 5. Här antas att gödsel står för 10 GWh/år och energigröda för 20 GWh/år. Med ett resultat före skatt på 5,1 MSEK/år ger det en avkastning på investerat kapital på 9,4% före skatt. Rötkammare Hygienisering Uppgradering Kompressorstation och flakfyllning Markarbeten och övrigt 29 MSEK 3 MSEK 12 MSEK 6 MSEK 4 MSEK Tabell 5. Budgetkalkyl för biogasanläggning 30 GWh MSEK MSEK/år kr/mwh Försäljning gas 19,5 650 Metanreduceringspremie 2,0 200 Investering 54-5,4-179 Driftkostnader - 11,1-369 Resultat efter finansiella kostnader före skatt 5, Budgetkalkyl för en anläggning som producerar 15 GWh Resultat för en biogasinvestering om 15 GWh/år visas i tabell 6. Gödsel står för 8 GWh/år och energigröda för 7 GWh/år. Resultatet blir negativt, - 1,8 MSEK per år. Rötkammare Hygienisering Uppgradering Kompressorstation och flakfyllning Markarbeten och övrigt 26 MSEK 3 MSEK 7 MSEK 6 MSEK 4 MSEK Tabell 6. Kalkyl för biogasanläggning 15 GWh MSEK MSEK/år kr/mwh Försäljning gas 9, Metanreduceringspremie 1,6 200 Investering 43-4,5-299 Driftkostnader - 8,7-576 Resultat efter finansiella kostnader före skatt - 1,8-118 Storskalighet och maximalt nyttjande av infrastruktur och driftkostnader är helt avgörande för att få en lönsam investering. 9 Risk- och möjlighetsanalys Risker och möjligheter delas upp i tre områden; Investering, drift och politik. De största riskerna för projektets genomförande bedöms vara tillgång på gödsel och transportkostnaden för denna samt förskjutning av byggnation av tankställe för fordonsgas i Umeå

23 9.1 Känslighetsanalys En känslighetsanalys har genomförts för produktionsanläggningens resultat på 30 GWh/år avseende ±10% förändring av gaspris, tillgänglighet, investering respektive driftkostnad, se tabell 7. Tabell 7. Utfall av resultat (MSEK) vid förändring av indata. Parameter -10% Basfall +10% Gaspris 3,1 5,1 7,0 Tillgänglighet 3,1 5,1 - Investering 7,0 5,1 4,4 Driftkostnad 6,2 5,1 4,0 Gaspriset och tillgängligheten har störst inverkan på anläggningens lönsamhet. Snittpriset för fordonsgas vid pump ligger idag på 13,36 kr/nm3, motsvarande 11,44 kr/liter bensin. 36 Om dagens bensin och dieselpriser ligger kvar på samma nivå så är kalkylens 650 kr/mwh en konservativ bedömning även med hänsyn till flakdistribution av gas. Möjligheterna att ta ut ett högre pris bör vara goda och är starkt kopplat till oljepris och kundernas alternativa kostnader för drivmedel. 9.2 Investering Tillgång till kapital är den största enskilda frågan för investeringen. För att detta ska lösas krävs avtal på upp till 15 år för såväl råvaruleverans, gasavsättning och lån. För att kunna få igång marknaden och avsättningen för gas så är ett första tankställe i Umeå avgörande. Investeringsviljan hos marknadens aktörer är idag beroende av att de kan se en viss mängd säkrad volym i minst 7 år. Detta kan lösas genom avtal med kollektivtrafikens bussar alternativt en industriell storkund med stort distributionsbehov. Norrmejerier, med flera aktörer, har stort intresse av att ställa om sina distributionsbilar till gasdrift och detta skulle kunna vara bra långsiktiga avtal. 9.3 Drift Tillgång till råvara är en viktig faktor. Vid befintliga biogasanläggningar utgår normalt ingen ersättning för gödselleverans. För att säkra tillgången till gödsel behöver de ekonomiska fördelarna för den enskilda lantbrukaren tydliggöras. Trenden inom lantbrukssektorn är att lantbruken blir färre men större, detta är i detta sammanhang en fördel då transporterna blir effektivare. Rörflensodlarna 37 är idag angelägna om att säkra långa avtal för odling av energigröda. Detta är en bra möjlighet för en biogasproducent, men om ett investeringsbeslut drar ut på tiden och/eller spannmålspriserna stiger snabbt finns risk att de tecknar in sina åkrar för annan produktion. Transportkostnaden för gödsel är avgörande för anläggningens lönsamhet. Alla steg för att minska denna är viktiga. Väl genomtänkta transportsträckor, avvattning av gödsel på gården, gemensamma satellitbrunnar och effektiv hantering på respektive gård. Lantbrukarna i området använder i huvudsak kutterspån som strömedel. Kutterspån kan orsaka driftproblem i rötningsanläggningen samtidigt som det är en dyr kostnad för lantbrukaren. Halm används som strö i södra Sverige, men tillgången på halm i Västerbotten är begränsad. Torv kan vara en möjlighet som är tillgängligt i närområdet

24 och också bör fungera i rötprocessen. Lantbrukarna upplever användningen av torv som positiv, dock blir det lite mörkare i ladugården och torvblocken kan frysa samman under vintermånaderna. 38 Ytterligare studier rekommenderas. 9.4 Politik Långsiktighet och stabilitet i stödsystem och regelverk är viktigt för att investerare ska våga ta beslut. I dagsläget riskerar bristande långsiktighet i politiken och subventioner till den fossila drivmedelssektorn att utarma en satsning på förnybara drivmedel. Samtidigt så är miljömål i EU, Sverige och regionen samstämmiga biogas som fordonsgas passar in i det framtida energisystemet. 10 Nivå på engagemang och företagsformer Förstudien föreslår en uppdelning på gödselbolag och gasproduktionsbolag. Det gör att lantbrukare och andra intressenter kan välja nivå på engagemanget. 1. Låna ut gödseln till gasproduktion och få tillbaka högvärdig rötrest med mindre ogräs och mindre lukt till önskad plats. Få stöd med upphandling och finansiering av åtgärder som krävs på gården. 2. Vara delägare i gödselbolaget Klara Gas Ekonomiska förening och ett ev tillkommande aktiebolag. Syftet är att tillhandahålla substrat till biogasanläggningen, leverera rötrest till medlemmarna samt utveckla en biogödselaffär för överskottet. 3. Vara delägare i biogasproduktionsbolaget och utveckla en fordonsgasaffär. Gödselbolaget kan fortsätta drivas som ekonomisk förening, gemensamhetsanläggning (för satellitbrunnssystem mm) eller aktiebolag. För en lantbrukare ger de olika nivåerna på engagemang ett alternativ till en egen biogasanläggning på gårdsnivå. Via LRF:s projekt Gröna Piloter finns tillgång till kalkylexempel för en egen småskalig investering som kan jämföras med de olika nivåerna på engagemang i en satsning på fordonsgas. Detaljerade förutsättningar för de olika nivåerna tas fram under projekteringsfasen i direkt dialog med de olika företagen. Budgetkalkylen i avsnitt 8 visar att ett delägande i biogasproduktionsanläggningen skulle kunna ge en avkastning på 9,4% efter finansiella kostnader och före skatt på investerat kapital. Delägandet i Klara Gas är inte lika investeringstungt. Dock är affären inte så utvecklad att det är möjligt att indikera en avkastning. 11 Projektplan projekteringsfas Den fortsatta utvecklingen av en biogasanläggning för fordonsgas i Umeåregionen består främst av 3 delar; ett paraplyprojekt, utveckling av gödselbolaget samt förberedelse för investeringsbeslut hos ett produktionsbolag respektive ett distributionsbolag. Dessa beskrivs nedan inklusive aktiviteter, budget och förslag på finansiering. Projektet ägs förslagsvis även fortsättningsvis av Vännäs kommun

25 11.1 Paraplyprojekt Paraplyprojektet ska hålla ihop biogassatsningen i Umeå regionen för att säkerställa att hela värdekedjan för fordonsgas utvecklas simultant och koordineras sinsemellan. Tidskrävande processer såsom samråd och tillståndsansökan ska påbörjas liksom delar av miljökonsekvensbeskrivningen, substratanalyser och teknisk beskrivning. Lokalisering och diskussioner med markägare om hur tilldelning ska gå till och vilka åtgärder som krävs på aktuell fastighet. Aktiviteter Samråd, tillståndsansökan, inkl MKB och lokaliseringsstudie Teknisk beskrivning och ekonomisk analys Marktilldelning Substratanalys gasutbyte på aktuella recept Koordinera arbetet längs hela värdekedjan (från råvara, produktion till distribution och marknad) och mellan alla inblandade aktörer. Information och workshops till allmänhet, politiker, näringsliv och skola Marknadsföringsaktiviteter och info material, deltagande på mässor Budget bedöms till 1,5-2 MSEK och består av en heltidstjänst för upphandling, koordinering och samråd, konsultkostnader och kemianalyser. Finansieringsmöjligheter Region Västerbotten Medel genom pågående ansökningar i NPP (genom BioFuel Region) 11.2 Klara Gas Ekonomiska förening Under förstudiens gång har lantbrukare i Umeåregionen gått samman i en ekonomisk förening, Klara Gas, i syfte att tillhandahålla råvara till en biogasanläggning samt utveckla en biogödselaffär av rötresten. Aktiviteter Starta upp föreningen och aktiviteter, alternativt i bolagsform Logistikstudie för insamling av gödsel och distribution av rötrest till medlemmarna Gemensam planering och upphandling av satellitbrunnar och annan teknisk utrustning Kartlägga behov av åtgärder på respektive gård för en effektiv gödsel- och rötresthantering Ge stöd till finansieringsansökningar för åtgärder på respektive gård Budgeten bedöms till SEK och består av ersättning för lantbrukarnas eget arbete, GIS- analys och konsultkostnad inför upphandling. Finansieringsmöjligheter Urnära, max kr

26 11.3 Produktions- och distributionsbolag I första hand kommer paraplyprojektet söka samarbete med företag som har tidigare erfarenheter av liknande biogasproduktionsanläggningar och distribution av fordonsgas. Samverkan med lokala företag är också eftersträvansvärt. Paraplyprojektet kommer att stötta produktionsbolagen med information, kontakter och att starta samrådsprocessen så tillståndsprocessen förkortas och därmed förenkla deras investeringsbeslut. Produktionsbolagets aktiviteter Säkra långa avtal för leverans av substrat och avsättning av gas Investeringsbeslut Tillståndsansökan Detaljprojektering Finansiering Byggnation Distributionsbolagets aktiviteter Säkra långt avtal med storkund för totalt ca nm3/år Bygga tankstation för fordonsgas i Umeå i samverkan med storkund Säkra leverans av fordonsgas för perioden innan Vännäs- anläggningen är klar Säkra back- up för leverans av fordonsgas på långsikt Budget för produktionsanläggningen bedöms enligt kalkylen i denna förstudie till 54 MSEK. Två till tre tankställen bedöms kosta ca MSEK, två i Umeå och ett i direkt anslutning till biogasproduktionsanläggningen i Vännäs. Finansieringsmöjligheter Produktionsbolag med tidigare erfarenhet och möjligheter till tillväxt Energimyndigheten Tillväxtverket Lokala företag med intressen i lantbruk och transport 11.4 Tidsplan Ansökan för projekteringsfasen lämnas till Region Västerbotten och Länsstyrelsen i juni Om ansökan går igenom så planeras aktiviteterna ovan att genomföras enligt tidsaxel i figur juni december januari december januari Aktivitet juli augusti september oktober november februari mars april maj juni juli augusti september oktober november februari mars april maj Paraplyprojekt finansieringsansökan projektstart samråd Uoohandling konsult MKB konsult teknisk beskrivning konsult Substratanalyser koordinering Marknadsföring och informationsinsatser Klara Gas säkra substratmängder och skaffa medlemmar GIS-analys och transportplanering Kartläggning av åtgärder på gården söka finansiering för åtgärder på gårdarna Gemensam upphandling Genomföra gemensamm och enskilda åtgärder konsult ev. konsult Produktionsbolag Formera bolag Avtal (substrat, avsättning gas, lån) Detaljprojektering Tillståndsansökan LST, Jordbruksverket, kommun mm tillstånd klart Upphandling Byggnation Första leverans Distributionsbolag Säkra avtal/avsiktsförklaringar med storkunder Investeringsbeslut bygglov mm Byggstart driftsättning Figur 12 Projektplan projekteringsfas

27 12 Slutsats Resultatet från förstudien visar att det är fullt möjligt att bygga en biogasanläggning för fordonsgas på affärsmässiga grunder. Det finns tillräckligt med substrat och det finns tillräcklig avsättning för gasen på en kommande marknad i Umeå. En nyckelfråga som måste lösas för att projektet gå vidare till en investering är säkrad avsättning för Nm3 fordonsgas under en 7- års period. Diskussioner förs för närvarande med ett antal industrikunder med stort lokalt transportbehov. Den andra viktiga frågan är tillgång till gödsel. Lantbrukarna står inför valet att fortsätta som vanligt, bygga en egen biogasanläggning för kraftvärme eller att tillhandahålla gödseln till en större anläggning för fordonsgas. Det behöver därför klargöras vilka ekonomiska incitament de har för att upplåta sin gödsel. Ju högre andel gödsel ju bättre klimatnytta och lönsamhet även om projektet är fullt möjligt med enbart energigröda som substrat. Logistiken kring gödseltransport måste vara effektiv samtidigt som smittskyddet måste vara säkert. För att inte försena projektet föreslås att en samrådsprocess startar under hösten 2011 inom ramen för paraplyprojektet parallellt som ovanstående frågor tas vidare. Om allt går enligt plan bör en anläggning kunna vara i drift under Marknaden behöver dock starta upp i liten skala innan dess, vilket görs genom en tankstation för fordonsgas i Umeå. Befintlig biogas vid UMEVA och Norrmejerier är i dagsläget inte tillgänglig för produktion av fordonsgas på grund av politiska och interna beslut varför metangas behöver transporteras till Umeå. De alternativ som finns är transport av fordonsgas från Skellefteå eller Gävle biogasanläggningar alternativt naturgas från Stockholm eller norra Norge. För att säkra en långsiktigt stabil leverans till marknaden behövs en plan för att utöka produktionskapaciteten med t. ex SCA Obbola, ytterligare lantbruksanläggningar liksom ett back- up- system av fordonsgas för situationer vid hög efterfrågan eller vid driftstopp. På längre sikt kan befintlig biogas på UMEVA och Norrmejerier eventuellt bidra med produktion

28 Bilaga 1 Beskrivning av Vännäs kommun, BioFuel Region och LRF Vännäs kommun Vännäs kommun fortsätter att utvecklas. Kommunen är med sina 534 km2 Västerbottens minsta kommun, men den fjärde största i fråga om befolkning med ca 8500 invånare. Här är det nära till en fullgod service, såväl offentlig som kommersiell, och det är nära till utbildningar, från förskola till universitet, och till både fritid och kultur från den stilla stunden vid en outbyggd älv till världens stora mästare på operascenen. Här erbjuds medborgarna en utsökt utgångspunkt för livet mitt i en av Sveriges tillväxtregioner Umeåregionen. Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs för att främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor och samhällsservice. I Umeåregionen finns bra boendemiljöer, ett rikt kulturliv och fritidsutbud, två universitet, ett dynamiskt näringsliv och goda möjligheter för människor och företag att utvecklas. Näringsliv I Vännäs kommun finns ca 780 företag registrerade varav 75% av dem har 0 anställda dvs är soloföretagare, 17% har 1-4 anställda och endast 0,5% har fler än 50 anställda. Traditionellt har den järnvägsanknutna verksamheten dominerat sysselsättningen i Vännäs kommun. En dominans som kraftigt minskat under senare år och Vännäs har i dag ett mera differentierat näringsliv, även om offentlig sektor dominerar bilden. En viktig förklaring till att denna dominans är större i Vännäs än i länet och riket är bl. a. att utbildningssektorn i form av Liljaskolan växt kraftigt och att även vård och omsorg har en stor andel av sysselsättningen. Offentlig sektor sysselsätter cirka 41 % av dagbefolkningen, där sjukvård, omsorg och utbildning är de dominerande delarna, näst största sektorn är tjänstesektorn som omfattar företagstjänster och handel som sysselsätter sammanlagt ca 14 %. Byggtjänster och tillverkningsindustri samt transportsektorn sysselsätter ca 11 % vardera. Jord- och skogsbruk svarar för 4 %. Tjänstesektorn som är den sektor som växer snabbast och så ser det ut för hela riket. Under 2010 startade 45 nya företag i kommunen. Landsbygdsutveckling En levande landsbygd och ett öppet landskap är viktiga delar av den lokala och den regionala utvecklingen och en förutsättning för tillväxten i vår tätortsnära landsbygd. Vännäs landsbygd är därför en viktig del av kommunen. I Vännäs bor för närvarande 32 % av kommunens befolkning och vi ser en ständig ökning av attraktiva boendemiljöer genom att allt fler väljer att bosätta sig på vår landsbygd. För att underlätta landsbygdsboende krävs att vi hela tiden arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för detta. På kommunstyrelsen uppdrag har genom bred samverkan tagits fram ett nytt utvecklingsprogram för Vännäs kommun. Detta utvecklingsprogram ersätter det landsbygdsprogram som antogs I EU-sammanhang räknas hela kommunen som landsbygd och programmet omfattar därför både landsbygden och tätorterna. 28

29 BioFuel Region och Biogas Norr BioFuel Region är ett samarbete i Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten och Jämtland mellan kommuner, företag, regionförbund, länsstyrelser och universitet. Visionen är att vara en världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybara råvara. BioFuel Region är partipolitiskt obundna och arbetar med regional utveckling av flertalet biodrivmedel och hållbara transporter. Se även bifogad broschyr Biogas Norr Biogas Norr är ett nätverk som drivs inom ramen för BioFuel Region AB med syftet att öka produktion och förädlingsvärde av biogas i de 4 nordligaste länen. Genom att samverkan, kommunikation och engagemang mobiliseras och aktiveras befintliga och nya medlemmar för att nå målen. LRF Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRFs mer än medlemmar driver tillsammans företag och de gröna näringarna står för 9 procent av Sveriges BNP. LRF ska medverka till utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Gröna Piloter Gröna Piloter är LRF-projekt som ska resultera i 18 nya pilotsatsningar inom energi, entreprenad och turism i Västerbotten och Norrbotten. Pilotföretagen ska fungera som förebilder, och bidra till ökad framtidstro. Projektet har som mål att skapa 50 arbetstillfällen. Satsningen inriktar sig på att matcha fram innovativa och genomtänkta affärsidéer. Medan LRFs andra projekt i Norrbotten och Västerbotten - Grön Framtidsgård - arbetar på bredden med företagsutveckling koncentrerar Gröna Piloter resurserna kring ett fåtal affärsidéer med spets. Tonvikten ligger på energiområdet, där tio förebilder ska komma fram under den treåriga projekttiden. Det kan handla om till exempel affärsidéer inom småskaliga närvärmeanläggningar, energigrödor eller vindkraft. Inom entreprenad är målet fyra pilotföretag. Exempel på arbetsområden där är grön omsorg, miljövänliga transporter av livsmedel, och entreprenad inom skog. Även inom turism är målet fyra pilotsatsningar. Där kan det handla om att utveckla skogsturism, natur- och kulturmiljö eller gårdar med miljövänliga koncept. Kunskapsgrupper med experter från näringsliv, forskning/utveckling och offentlig sektor är knutna till projektet. Med hjälp av dem sållas de mest bärkraftiga affärsidéerna fram. De som blir kvar har tillgång till samlad kompetens, studiebesök hos spetsföretag, seminarier och mycket annat

30 - 30 -

31 6n DUEHWDU YL LQRP %LR)XHO 5HJLRQ $WW EOL HQ YlUOGVOHGDQGH UHJLRQ L RPVWlOOQLQJHQ WLOO ELRGULYPHGHO RFK SURGXNWHU IUnQ I UQ\EDU UnYDUD lu YLVLRQHQ I U DOOD DNWLYLWHWHU L %LR)XHO 5HJLRQ 6WUDWHJLQ lu DWW HQJDJHUD DNWLYHUD RFK PRELOLVHUD Vn PnQJD VRP P MOLJW RFK GHW JHQRPV\UDU DOOD YnUD SURMHNW 6DPKlOOHWV RPVWlOOQLQJ WLOO ELRGULYPHGHO ) UXWRP DWW VNDSD HWW EUHWW HQJDJHPDQJ EHK YHU YL PRGLJD I UHJnQJDUH VRP YLVDU YlJHQ 'lui U DUEHWDU YL PHG DYVLNWVI UNODULQJDU I U DWW W\GOLJJ UD YDG YDUMH PHGOHP L %LR)XHO 5HJLRQ NDQ J UD Sn HJHQ KDQG WLOOVDPPDQV PHG DQGUD PHQ RFNVn KXU YL PHG %LR)XHO 5HJLRQV JHPHQVDPPD SURMHNW NDQ Qn YnU YLVLRQ.RQNUHWD JHPHQVDPPD SUR MHNW VRP EHGULYV lu YLGDUHXWELOGQLQJ DY J\PQDVLHOlUDUH SURMHNWDUEHWHQ I U J\PQDVLHHOHYHU %LRJDV 1RUU RFK SURMHNWHW +nooedu VNRWHU 5nYDUD I U ELRGULYPHGHO,QWUHVVHW I U DWW In IUDP PHU ELRPDVVD WLOO HQHUJL IUnQ VNRJV RFK MRUGEUXNVPDUN lu HQ DNWXHOO RFK VDPWLGLJW NRPSOH[ IUnJD HIWHUVRP GHW PnVWH VNH Sn HWW I U VDPKlOOHW KnOOEDUW RFK DFFHSWDEHOW VlWW 'lui U DUEHWDU %LR)XHO 5HJLRQ PHG IUnJDQ JHQRP VDP DUEHWH PHG IRUVNQLQJHQ RFK YL lu HWDEOHUDGH L SURMHNWHW )RUHVW 3RZHU VRP VHQDUH NRPPHU DWW IRUWVlWWD XQGHU QDPQHW )RUHVW 5H QG IUnQ nu 6WlUNW RUJDQLVDWLRQ RFK QDQVLHULQJ ) U DWW In HQ VWDUNDUH QlUYDUR L UHJLRQHQ KDU ÀHU SHUVRQHU LQYROYHUDWV L YHUNVDPKHWHQ,GDJ EHVWnU YHUNVDPKHWHQ DY 9' HWW YDULHUDQGH DQWDO SURFHVVOHGDUH RFK HQ NRPPXQLNDW U 'H IULD SHQJDU VRP YnUD PHGOHPPDU RFK VDPDUEHWVSDUWQHUV VDWVDU IRUWVlWWHU DWW YDUD HQ DYJ UDQGH IUDP JnQJVIDNWRU I U %LR)XHO 5HJLRQ 8WDQ YnUD PHGOHPPDU VNXOOH GHW YDUD RP MOLJW DWW GULYD YnU SURFHVV IUDPnW,QGXVWULHOO RFK UHJLRQDO XWYHFNOLQJ 1lU GHW JlOOHU DWW VNDSD LQGXVWULHOO RFK UHJLRQDO XWYHFNOLQJ WURU YL Sn VWUDWHJLVN VDPYHUNDQ 'H QlWYHUN YL XWYHFNODW HOOHU HWDEOHUDW RVV L VRP SDUWQHUV lu )UDPWLGHQV %LRUDI QDGHUL %LR JDV 1RUU (QHUJLVDPYHUNDQ QRUU 9L XW NDU YnUW QlWYHUN I U ELRGULYPHGHO L KHOD QRUUD 6YHULJH 'HVVXWRP DJHUDU YL NRQWDNWPlNODUH L UHJLRQHQ I U LQQRYDW UHU HQWUHSUHQ UHU RFK I UHWDJ %LR)XHO 5HJLRQ VRP NRPPXQLNDWLRQVDUHQD (Q DY %LR)XHO 5HJLRQV YLNWLJDVWH UROOHU lu DWW YDUD HQ NRPPXQLNDWLRQVDUHQD GlU UHJLR QHQV DOOD DNW UHU HQNHOW NDQ P WDV XWE\WD HUIDUHQKHWHU RFK KLWWD VWUDWHJLVND DOOLDQVHU 'lui U VDWVDU YL Sn DWW E\JJD HQ VPLGLJ SODWWIRUP I U GHW PHG nuolj PHGOHPVNRQIHUHQV VHPLQDULHVHULHU KHPVLGD Q\KHWVEUHY PHG YHU SUHQXPHUDQWHU ) UHOlVQLQJDU RFK GHEDWW lu RFNVn HQ YLNWLJ GHO DY YnUW XSSGUDJ 9L VDWVDU PHGYHWHW Sn DWW ND QlUYDURQ DY YnUD IUnJRU L PHGLD L GHEDWWDUWLNODU RFK DQGUD VDPPDQKDQJ %LR)XHO 5HJLRQ QQV lyhq Sn )DFHERRN XQGHU DGUHVVHQ ZZZ IDFHERRN FRP ELRIXHOUHJLRQ

32 Referenser 1 Energiutblick Transporter, ET 2010:07, Energimyndigheten Regeringen 3 Energimyndigheten 4 Energimyndigheten 5 Länsstyrelsen i Västerbotten 6 Umeå kommun, åtgärdsplan för minskade utsläpp av växthuser, Kommunfullmäktige Energigas Sverige 13 SCB Fordon i län och kommun vid årskiftet 2010/ Muntlig kommunikation med Umeå Taxi, Motorcentralen i Umeå, Norrmejerier, Umeå kommun, Vännäs kommun, UMEVA, Kaj Johanssons Åkeri, Liljaskolan 15 Energigas Sverige 16 Muntlig kommunikation med Erik Bäckström, Rörflensodlarna/Maskinringen 17 Muntlig kommunikation med Anne- Maj Gustavsson, forskningsledare SLU, vall och rörflen 18 SGC Rapport 200 Substrathandbok för biogasproduktion 19 Muntlig kommunikation med Dick Ekström, Norrlandsägg och Nils Nilsson Maskinringen 20 Linné, M., et al. (2008). Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Avfall Sverige, Svenska biogasföreningen, Svenska Gasföreningen och Svenskt Vatten. 21 Statistiska centralbyrån, SCB Egriell, N. (2009). Information om utbyggnad av Ängholmens avloppsreningsverk, Tjörns kommun. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Norconsult AB, Göteborg respektive kommuns hemsida 25 Fokusera Utveckling Sundsvall AB, Biogas i Sundsvall en förstudie norrmejerier/vart- miljoarbete/biogas 27 Muntlig kommunikation med Susanne Rutqvist, SCA Obbola 28 Johansson, A. (2011) Regelverket kring biogashantering hinder eller möjlighet? Mittuniversitetet 29 och- klimat/verksamheter- med- miljopaverkan/miljofarlig- verksamhet/provning 30 KRAV Regler för KRAV- certifierad produktion, januari Johansson, A. (2011) Regelverket kring biogashantering möjlighet eller hinder? Mittuniversitetet 32 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet 33 Studiebesök SBI Katrineholms biogas Muntlig kommunikation med Sven- Göran Sjöholm, Swedish Biogas International AB Muntlig kommunikation med Erik Bäckström, Rörflensodlarna 38 Muntlig kommunikation med Christer Lindberg, LRF 32