Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV...4 1.1 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING 1980-2005...4 1.2 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ...5 1.3 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH...5 2. ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA?...7 2.1 EKONOMISK TILLVÄXT...7 2.2 PRODUKTIVITET...8 2.3 MARKNADSANDELAR...9 3. EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER...10 3.1 DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS...10 3.2 NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN...10 3.3 EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING...11 4. SLUTSATS...12 5. APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER...13

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen De stora ökningarna av arbetskraftskostnaderna under 1970- och 1980-talen resulterade i att den svenska inflationen översteg den i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur förtroendet för och värdet av den svenska kronan, vilket ledde till upprepade devalveringar av växelkursen. Nu är läget ett annat. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet, samtidigt som växelkursen är flytande, kommer inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna att resultera i högre inflation och en dalande krona. Under det senaste decenniet har effekten snarare blivit en svag utveckling av sysselsättningen. I den här rapporten undersöker vi de svenska arbetskraftskostnaderna ur ett internationellt perspektiv. Dels redovisar vi utvecklingen under de senaste 25 åren och dels redogör vi för den nutida nivån inom tillverkningsindustri, privat tjänstesektor, samt byggsektor. Vi analyserar därefter huruvida arbetskraftskostnadernas nivå i är samhällsekonomiskt hållbar, samt vilka effekter de höga arbetskraftskostnaderna får på svensk ekonomi och i synnerhet arbetsmarknad. I både och de flesta andra -länder har sysselsättningen inom industrin sjunkit påtagligt det senaste decenniet. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Denna trend lär fortsätta även i framtiden och kan vara det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Det förutsätter i så fall att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. Men inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Vår övergripande slutsats är att de kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet sannolikt är en viktig orsak till att haft en svagare sysselsättningsutveckling än (de länder som var medlemmar före 2004). De svenska arbetskraftskostnaderna är idag cirka 30 procent högre än genomsnittet för och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. Mycket talar för att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med den höga beskattningen samt rigida arbetsmarknadslagstiftningen, hämmar den svenska strukturomvandlingen.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 4 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Internationell statistik över arbetskraftskostnader (lön, skatter och obligatoriska avgifter) inom näringslivet är en bristvara. Ofta jämförs arbetskraftskostnaden för tillverkningsindustrin och ibland försöker man även ta hänsyn till konkurrentländernas produktivitetsutveckling (RULC). En ofta citerad källa är det amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistik över arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i 32 olika länder. 1 Utifrån den statistiken har bland annat Facken inom Industrin lanserat en rad rapporter där s arbetskraftskostnader analyseras ur ett internationellt perspektiv. 2 Tillverkningsindustrins andel av den totala sysselsättningen har emellertid sjunkit trendmässigt i de flesta utvecklade länder de senaste decennierna. För 40 år sedan svarade tillverkningsindustrin för nästan 35 procent av den totala sysselsättningen i. 2005 uppgick sektorns andel till cirka 16 procent. Tillverkningsindustrins minskande sysselsättningsandel motsvaras av stigande andelar för bland annat den privata tjänstesektorn. Parallellt, om än i något måttligare takt, har tjänstehandelns andel av den totala handeln successivt stigit. 3 Då den privata tjänstesektorn blir allt viktigare ur såväl ett arbetsmarknads- som ett handelsperspektiv riskerar arbetskraftskostnadsjämförelser att bli missvisande om inte hänsyn tas till kostnadsutvecklingen inom tjänstesektorn. Vi har i den här rapporten valt att illustrera arbetskraftskostnaderna inom de västeuropeiska ländernas näringsliv ur två olika perspektiv. Först redovisar vi de svenska arbetskraftskostnadernas utveckling över tiden relativt övriga länder. Sedan granskar vi de svenska arbetskraftskostnadernas nutida nivå relativt övriga länder inom ett antal branscher. 1.1 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING 1980-2005 Utifrån OECD:s statistikdatabas Economic Outlook, kan man beräkna jämförbar statistik över timkostnaden för arbete för OECD-länderna. I diagrammet nedan redovisas näringslivets arbetskraftskostnad inom - länderna (exklusive och, för vilka data saknas) under perioden 1980-2005. Under hela 1980-talet och fram till krondeprecieringen 1992 låg de svenska arbetskraftskostnaderna varaktigt högre än motsvarande kostnader i våra konkurrentländer. Efter krondeprecieringen och fram till mitten av 1990-talet var inte de svenska arbetskraftskostnaderna särskilt mycket högre än genomsnittet för övriga västeuropeiska länder. Under senare hälften av 1990-talet och 2000-talets första fem år har dock de svenska arbetskraftskostnaderna successivt stigit relativt våra konkurrentländer. Enligt OECD:s statistik är timkostnaden enbart högre i och jämfört med och därtill bör påpekas att skillnaden endast utgörs av några få procentenheter. 40 35 30 25 20 15 10 5 Arbetskraftskostnad inom näringslivet, Västeuropa 1980-2005, USD/timma 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: OECD samt egna beräkningar Irland 1 Se exempelvis: International Comparisons of Hourly Compensation Costs for Production Workers in Manufacturing, 2004, United States Department of Labor, Bureau of Labor Statistics, November 2005. 2 Se exempelvis Globala arbetskraftskostnader, En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1960 2005, Facken inom industrin, oktober 2006. 3 Enligt Statistiska Centralbyråns statistik över tjänsteexport och tjänsteimport har tjänstehandelns andel av den totala handeln med utlandet stigit från cirka 15 procent 1970 till cirka 25 procent 2005.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 5 För svensk del är bilden av de senaste tio årens ökningar av arbetskraftskostnaderna möjligen överraskande. Andra internationella jämförelser gör gällande att löneökningarna inom den svenska industrin varit lägre än i de flesta andra länder. Notera därför att statistiken ovan refererar till hela näringslivet, det vill säga även de tjänsteproducerande sektorerna samt byggsektorn. OECD:s statistik är intressant ur ett strukturellt perspektiv, inte minst då man vill undersöka trender och avvikelser från trender ur ett något längre perspektiv. Dock kan det vara vanskligt att lägga alltför stor vikt vid statistiken då man vill undersöka den exakta nivån relativt övriga länder för ett givet år, detta då grundstatistiken för såväl arbetskraftskostnader som antal arbetade timmar kan skilja sig åt definitionsmässigt länderna emellan. Ur det perspektivet kan det vara mer relevant att utgå från statistik från Eurostat. 1.2 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ Eurostat genomför, i samarbete med EU-ländernas nationella statistikmyndigheter, sedan ett decennium tillbaka en omfattande, branschöverskridande undersökning av arbetskraftskostnaderna i EUländerna. En fördel med statistiken från Eurostat är att ett utförligt arbete har ägnats åt att harmonisera definitionerna, vilket ger en stor styrka i relevans då man jämför arbetskraftskostnadernas nivå mellan länderna. 4 Statistiken, mätt i euro/timma, finns lätt tillgänglig på Eurostats hemsida. 5 Dessvärre publiceras statistiken med flera års fördröjning, varför det senaste jämförbara året för närvarande är 2003. Det finns dock inte något skäl att anta att rangordningen i arbetskraftskostnaderna har förändrats i stor utsträckning sedan dess. 140 80 60 40 20 0 Arbetskraftskostnader inom näringslivet, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Cypern *Data för avser 2002. Data för Irland saknas. Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Enligt Eurostats statistik är arbetskraftskostnaderna högre inom det svenska näringslivet än i något annat EUland. Detta innebär därmed att den tidsserie över arbetskraftskostnadernas utveckling som illustrerades i föregående avsnitt, det vill säga utifrån OECD:s statistik, underskattar s relativa position något. De svenska arbetskraftskostnaderna är cirka 30 procent högre än genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. I Lettland, vilket är det EU-land med lägst arbetskraftskostnader, uppgår arbetskraftskostnaden till cirka åtta procent av den svenska nivån. Statistiken återfinns i rapportens appendix. 1.3 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH De höga arbetskraftskostnaderna i beror inte på att arbetskraftskostnaderna är högre inom samtliga sektorer i ekonomin, utan snarare på att det inte finns någon bransch där de svenska arbetskraftskostnaderna är förhållandevis låga jämfört med övriga länder. EU-25 4 En metodologisk beskrivning av statistiken återfinns på följande sida: http://europa.eu.int/estatref/info/sdds/en/lc/lc_lcan_sm.htm 5 Den statistik vi redovisar i diagramformat finns att läsa på följande sida: http://epp.eurostat.cec.eu.int. Gå in under Data och därefter Labour Market. Gå vidare in på Labour costs och vidare in på Labour costs annual data. Välj slutligen Hourly labour costs.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 6 Inom tillverkningsindustrin är exempelvis arbetskraftskostnaderna högre inom såväl som. Skillnaden gentemot de tyska arbetskraftskostnaderna är relativt liten, men de belgiska arbetskraftskostnaderna är cirka elva procent högre än de svenska. Hursomhelst kan vi konstatera att de svenska arbetskraftskostnaderna är drygt 20 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för näringslivet i stort är arbetskraftskostnaderna inom den baltiska tillverkningsindustrin cirka en tiondel av den svenska nivån. Eurostats statistik visar att skillnaden i arbetskraftskostnad mellan och genomsnittet för är större i tjänstesektorn än i tillverkningsindustrin. Den svenska tjänstesektorns genomsnittliga arbetskraftskostnad är nästan 35 procent högre än genomsnittet för. En förklaring till den stora skillnaden kan vara de höga skatterna på arbete i relativt många andra EU-länder, vilket har som följd att vissa tjänster som karakteriseras av en något lägre produktivitet knappt tillhandahålls i, åtminstone inte i den vita sektorn. Ytterligare en förklaring kan vara det faktum att en stor del av den svenska tjänstesektorn, till skillnad från tillverkningsindustrin, fortfarande inte är utsatt för utländsk konkurrens. Detta förhållande ändras emellertid snabbt, inte minst i takt med en ökad internationell tjänstehandel. 160 140 80 60 40 20 0 160 140 80 60 40 20 0 160 Arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = *Data för avser 2002. Cypern Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Slovenien Cypern Malta Tjeckien Ungern Polen Estland Slovakien Litauen Lettland *Data för och avser 2002. Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = EU-25 EU-25 Även inom byggsektorn är de svenska arbetskraftskostnaderna drygt 30 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för tjänstesektorn speglar detta sannolikt en bristande grad av konkurrens från utlandet. Konkurrensen tenderar dock att brytas in även i denna traditionellt skyddade sektor, vilket bland annat illustreras av det i EU-domstolen pågående Vaxholmsfallet där det lettiska byggföretaget Laval anser sig diskriminerat av svenska fackföreningen Byggnads. 140 80 60 40 20 0 *Data för Irland saknas. Cypern Slovenien Malta Tjeckien Polen Estland Ungern Slovakien Litauen Lettland EU-25

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 7 2. ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA? Det faktum att arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare och idag är högre än i våra konkurrentländer behöver inte vara något problem i sig. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns det nödvändigtvis inte något egenvärde i att minimera arbetskraftskostnaderna. Ett sätt att undersöka huruvida de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna är samhällsekonomiskt hållbara är att studera svensk respektive europeisk statistik över ekonomisk tillväxt, produktivitet och marknadsandelar. 2.1 EKONOMISK TILLVÄXT Om den ekonomiska tillväxten har varit högre i än i omvärlden skulle man kunna argumentera att det inte är mer än rättvist att även svenska arbetstagare får sin beskärda del av den växande kakan. Den svenska tillväxten, mätt som ökningen av real BNP, har varit större i än i, men skillnaden är försumbar. Mellan 1995 och 2005 ökade s reala BNP med cirka 25,6 procent, samtidigt som -ländernas reala BNP ökade med 24,5 procent. Det faktum att s ekonomiska tillväxt inte har varit mer än marginellt högre än tillväxten i övriga -länder bekräftas dessutom av Eurostats statistik över medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP/capita. Under perioden 1995-2005 har klättrat förbi EU:s problembarn, samtidigt som vi har blivit omkörda av de mer dynamiska ekonomierna Irland och. Såväl 1995 som 2005 var s köpkraftsjusterade BNP/capita sex procent över genomsnittet för EU- 15. Och såväl då som nu intar vi en mellanposition i -ländernas välståndsliga. Sammantaget kan man konstatera att de svenska tillväxtsiffrorna inte direkt rättfärdigar våra höga arbetskraftskostnader. 130 125 115 110 105 95 90 1995 1996 1997 Real BNP-tillväxt, 1995-2005 Index 1995 = 1998 Källa: Statistiska Centralbyrån, Eurostat, samt egna beräkningar BNP per capita, Justerat för köpkraft (PPS), Index = 1999 2000 2001 1995 2005 181 232 115 Irland 128 112 116 110 114 109 113 108 109 106 109 106 106 103 102 98 102 94 Irland 89 93 79 91 68 78 64 66 2002 2003 2004 2005

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 8 2.2 PRODUKTIVITET Om den genomsnittliga produktiviteten inom det svenska näringslivet är högre än i andra länder skulle man kunna argumentera att även arbetskraftskostnaderna borde kunna tillåtas vara högre. Produktivitet kan mätas på en rad olika sätt. Ett vanligt sätt är att undersöka produktionsvärdet per arbetad timma, vilket erhålls genom att dividera BNP med antalet arbetade timmar i ekonomin. Detta kan bland annat illustreras i form av volymförändring, real förändring, relativ nivå i löpande priser, eller relativ nivå i köpkraftsjusterade termer. Eurostat väljer att jämföra EUländernas produktivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per arbetad timma. Enligt det måttet har den svenska 90 produktiviteten gått från att ha varit cirka två procent lägre än genomsnittet för 1995, till att 2004 vara 0,6 procent högre än genomsnittet för. 6 har med andra ord haft en något bättre produktivitetsutveckling än EU- 15, men skillnaden i nivå är fortfarande marginell. Eftersom skillnaden i köpkraftsjusterad BNP/capita var oförändrad mellan 1995 och 2004, vilket illustrerades i föregående avsnitt, kan produktivitetsskillnaden helt och hållet förklaras av att antalet arbetade timmar har utvecklats i en långsammare takt i. Vid en jämförelse med samtliga -länder framgår att produktiviteten i den svenska ekonomin är medelmåttig ur ett västeuropeiskt perspektiv. I sex länder är produktiviteten högre och i åtta länder är produktiviteten lägre. Möjligtvis kan den förhållandevis låga produktiviteten delvis förklaras av att den offentliga sektorn är större i än i övriga länder, vilket drar ned vår genomsnittliga produktivitet. Samtidigt tenderar emellertid höga arbetskraftskostnader att slå ut lågproduktiva branscher, vilket innebär att den genomsnittliga produktiviteten i ekonomin blir högre än vad den annars skulle ha varit. Sammantaget kan vi dock dra slutsatsen att produktivitetsstatistiken inte rättfärdigar s höga arbetskraftskostnader. 110 105 95 160 140 80 60 40 20 0 1995 1996 Irland Produktivitet i, 1995-2004 BNP per arbetad timma, PPS, Index = 1997 1998 1999 Produktivitet i, 2004 BNP per arbetad timma, PPS, Index = 2000 2001 2002 2003 2004 6 Dessvärre har Eurostat ännu inte publicerat produktivitetsstatistik avseende 2005 för samtliga länder.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 9 2.3 MARKNADSANDELAR Om svenska företags marknadsandelar har utvecklats bättre än marknadsandelarna för företag i andra länder skulle man kunna hävda att de höga arbetskraftskostnaderna inte har hämmat den svenska konkurrenskraften. s världsmarknadsandel har successivt sjunkit de senaste tio åren. 1995 svarade den svenska exporten för cirka 1,6 procent av världens totala export. Tio år senare hade andelen sjunkit till cirka 1,4 procent. Denna trend delar med de flesta andra utvecklade länder. Parallellt har en rad utvecklingsländer, inte minst i Asien, vunnit marknadsandelar. Drygt hälften av den förlust i världsmarknadsandelar som OECD har erfarit sedan 1995 kan förklaras av en ökad världsmarknadsandel för Kina. 7 Då vi i denna rapport främst ämnar jämföra den svenska utvecklingen med, är det intressant att avgränsa exportjämförelsen till ett europeiskt perspektiv. Mellan 1995 och 2005 ökade den svenska exportvolymen med 94 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 73 procent för. Samtidigt har svenska exportpriser sjunkit med tre procent, vilket kan jämföras med en exportprisökning om tio procent för. Svenska företag har med andra ord exporterat ett snabbt växande antal varor och tjänster till fallande priser. Den goda exportvolymen har därmed inte resulterat i en lika fördelaktig utveckling av våra marknadsandelar. Tio av -länderna har haft en bättre utveckling av exportvärdet, mätt i euro, än. Det innebär att har tappat marknadsandelar i förhållande till övriga -länder, vilket illustreras i diagrammet ovan till höger. Vid en närmare analys av ländernas exportutveckling på den snabbt växande kinesiska marknaden visar det sig att även där har tappat marknadsandelar relativt övriga. Huruvida svenska företags dåliga utveckling på världsmarknaden kan förklaras av alltför höga arbetskraftskostnader är naturligtvis 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Irland Andelar av :s totala export Förändring i procentenheter, 1995-2005 svårt att avgöra men vi kan trots det konstatera att den svenska exportstatistiken inte motiverar högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. samt egna beräkningar 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Irland Andelar av :s totala export till Kina Förändring i procentenheter, 1995-2005* *Data saknas för Källa: National Bureau of Statistics, China s världsmarknadsandel, 1995-2005 Svensk export som andel av global export, procent 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: OECD Economic Outlook Database 7 Kinas världsmarknadsandel har under ökat från 2,3 procent 1995 till 6,6 procent 2005.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 10 3. EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Utifrån statistik över BNP-tillväxten, produktiviteten, samt marknadsandelarnas utveckling är det svårt att rättfärdiga högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. Detta till trots är våra arbetskraftskostnader märkbart högre än i andra jämförbara länder. Frågan är då vad effekten av för höga arbetskraftskostnader blir, samt om det i det perspektivet går att dra någon lärdom av svensk ekonomisk historia. 3.1 DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS På 1970- och 1980-talet kompenserade svenska företag de höga ökningarna av 10,0 arbetskraftskostnaderna genom att ta ut högre priser, vilket resulterade i att inflationstakten i 9,0 var högre än i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur penningvärdet, med en fallande krona som följd. I praktiken skedde denna kronförsvagning genom upprepade devalveringar. Alltför stora ökningar av arbetskraftskostnaderna skapade således stor obalans i ekonomin under dessa decennier som sedermera resulterade i devalveringar. 8,0 7,0 6,0 Den svenska växelkursen, 1970-2005 SEK/euro 5,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: OECD Economic Outlook Database Omkring 1990 deklarerade politikerna att det måste bli ett slut på devalveringspolitiken. Inflationstakten skulle pressas tillbaka till omvärldsnivå. Under de följande turbulenta åren övergavs den fasta växelkursen, varefter ett mål om prisstabilitet infördes. Sedan dess kan man konstatera att penningpolitiken har varit lyckosam i detta avseende; inflationstakten har det senaste decenniet legat väl i nivå med omvärlden. 3.2 NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN Trots att inflationstakten har pressats till omvärldsnivå, har ökningstakten av arbetskraftskostnaderna fortfarande varit snabbare i än i omvärlden. Under den nuvarande penning- och valutapolitiska regimen resulterar med andra ord inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna i ökad inflation och fallande växelkurs. Obalans skapas emellertid fortfarande. Skillnaden är att obalansen numera klingar ut på annat sätt. Stigande arbetskraftskostnader innebär för det första att det blir mindre fördelaktigt för företag att anställa. För det andra medför den ökade inflationsrisken att Riksbanken måste föra en mer restriktiv penningpolitik, vilket hämmar den generella aktiviteten i ekonomin. Det som är gemensamt för dessa två faktorer är att sysselsättningen tenderar att utvecklas sämre än vad den annars skulle ha gjort. Konjunkturinstitutet redovisar i sin Lönebildningsrapport ett tydligt, negativt samband mellan arbetskraftskostnader och sysselsättning. I rapporten jämförs två alternativa utfall i avtalsrörelsen. I det så kallade höga alternativet antas lönerna stiga med 1,2 procentenheter mer per år jämfört med det så kallade låga alternativet. Detta beräknas medföra en negativ sysselsättningseffekt motsvarande 140 000 jobb på lite längre sikt. 8 8 Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2006.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 11 Antagandet att höga arbetskraftskostnader resulterar i en sämre sysselsättningsutveckling bekräftas av Eurostats sysselsättningsstatistik för och under perioden 1995-2005. Under denna period ökade den svenska sysselsättningen med cirka 5,5 procent, samtidigt som sysselsättningen ökade med cirka tolv procent inom. De kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet är sannolikt en viktig bidragande orsak till den i svagare sysselsättningsutvecklingen. 115 110 105 95 1995 1996 1997 Sysselsättningsutveckling, 1995-2005 Index 1995 = 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 3.3 EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING Sysselsättningen inom såväl den svenska industrin som de flesta andra - ländernas industri har sjunkit påtagligt sedan 1995. Sammantaget har industrisysselsättningen sjunkit med cirka 8 procent i och ungefär lika mycket i. Till följd av återkommande rationaliseringar kombinerat med en ökande utflyttning av produktion till lågkostnadsländer kan vi vänta oss att denna negativa trend fortsätter även i framtiden. Man skulle kunna förklara denna utveckling som det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Detta förutsätter emellertid att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Mellan 1995 och 2005 ökade sysselsättningen inom denna sektor med 14 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 22 procent i genomsnitt för. Mycket pekar med andra ord på att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med höga inkomstskatter, hög moms, samt en rigid arbetsmarknadslagstiftning, hämmar den svenska strukturomvandlingen. 102 98 96 94 92 90 1995 125 115 110 105 95 90 1995 1996 1996 Sysselsättningsutveckling inom industrin, 1995-2005 Index 1995 = 1997 1998 1999 2000 Sysselsättningsutveckling inom privat tjänstesektor 1995-2005 Index 1995 = 1997 1998 1999 2000 2001 2001 2002 2002 2003 2003 2004 2004 2005 2005

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 12 4. SLUTSATS Den svagare sysselsättningsutvecklingen i har varit påtaglig, inte minst de senaste fem åren. Under dessa år har också de svenska arbetskraftskostnaderna varit bland de högsta i Europa. I detta läge står vi nu, mitt under brinnande högkonjunktur med snabbt stigande sysselsättning och inför en avtalsrörelse där löneavtal skall tecknas för drygt 2,8 miljoner arbetstagare. Om inte den kommande avtalsrörelsen blir återhållsam hotar en mycket allvarlig situation för såväl det svenska näringslivet som den svenska arbetsmarknaden. Återigen riskerar den svenska ekonomin att hamna i en kostnadskris av det slag som tidigare utlöste devalveringar. Nu kommer inte en fallande växelkurs att rädda det svenska näringslivet. Följden blir istället att företag slås ut från marknaden, flyttar ut produktion och investeringar, eller rationaliserar verksamhet, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen negativt. Olika tal om löneutrymmen, produktivitetstillväxt, vinster, med mera, är alla irrelevanta när det kommer till en internationell jämförelse. Det allenarådande kvittot på hur en avtalsrörelse förlöper är att studera vad som händer på arbetsmarknaden. Om sysselsättningen utvecklas svagare i än i omvärlden samtidigt som den ekonomiska tillväxten är i paritet med omvärlden är det ett uttryck för att arbetskraftskostnaderna i har stigit för mycket.

Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 13 5. APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER. Arbetskraftskostnader inom näringslivet EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom tillv.industrin EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = 2003 130,5 136 129,9 123 127 123 118 122 116 116 115 111 112 106 110 106 107 102 101 96 89 82 61 65 57 52 Cypern 46 Cypern 40 Slovenien 45 Slovenien 40 39 Malta 35 Malta 33 33 Tjeckien 23 Tjeckien 21 Ungern 22 Ungern 20 Polen 20 Polen 17 Slovakien 17 Slovakien 16 Estland 17 Estland 15 Litauen 13 Litauen 12 Lettland 10 Lettland 9 EU-25 88 EU-25 88 *Data för avser 2002, data för Irland saknas. *Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = 2003 137 134,3 136 133,6 133 132 132 128 115 124 112 113 110 113 106 104 105 104 91 102 83 89 61 60 Cypern 59 59 Slovenien 42 Slovenien 51 41 Cypern 45 39 45 Malta 25 Malta 35 Tjeckien 24 Tjeckien 25 Polen 19 Ungern 23 Estland 19 Polen 21 Ungern 18 Estland 18 Slovakien 17 Slovakien 18 Litauen 13 Litauen 14 Lettland 10 Lettland 10 EU-25 88 EU-25 87 *Data för Irland saknas. *Data för och avser 2002. Data för Irland saknas.