Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden per box Antal utfodringar per dag Bakgrund Uppdelningen mellan smågrisar och slaktgrisar görs endast eftersom grisarna byter stallavdelning och ofta även besättning. Målen med utfodringen av växande grisar är annars desamma dvs att ansätta mycket kött på friska grisar under kort tid och till lägsta kostnad Foder Energihalt Grisar anpassar mag-tarmkanalen till hur koncentrerat fodret är. Har fodret ett lågt innehåll av energi anpassar grisarna genom att äta mer. Innehållet av energi i fodret kan därför variera inom ett ganska brett intervall utan att inverka på produktionsresultatet. Foderintaget påverkas först när energihalten är lägre än 13,2 13,8 MJ OE/kg TS (=10-10,5NEv). Så låga energihalter är oftast inte aktuella i spannmålsbaserade foder. Eftersom energihalten kan variera beroende av kostnaden per energienhet, relateras samtliga övriga näringsämnen till energi i foderoptimeringen. 1
Behovet av näring styrs av olika faktorer I början av produktionsfasen är tillväxten av kött hög i förhållande till övriga vävnader, fettansättningen liten och grisen har lågt behov för underhåll. Efterhand ökar grisen behov av energi för underhåll medan det dagliga behovet av aminosyror är detsamma eftersom köttillväxten per dag inte ökar. Det innebär att grisarnas behov av aminosyror i fodret minskar med ökande vikt. Dagligt behov Dagligt energibehov = fett+ energi för underhåll Dagligt aminosyrabehov för köttansättning Levande vikt Sogrisar och okastrerade hangrisar har högre tillväxt av kött och lägre fettansättning än kastrerade grisar. Därmed har de högre behov av aminosyror. Tillväxten av skelettet avtar i förhållande till energibehovet. Sammantaget gäller att grisarnas behov av aminosyror och mineralämnen per energienhet minskar under uppfödningen till slakt. Detta återspeglas i rekommendationerna för fodrets sammansättning under olika viktsintervall. OBSERVERA att grisen behov i produktionssammanhang inte är absolut. Det finns ett samband mellan näringsinsats och produktionsutbyte. Ökande inblandning av aminosyror i fodret ger exempelvis högre köttprocent, men blir vid en viss punkt oekonomisk. Var denna punkt finns styrs av kostnaden för aminosyrorna och intäkten för köttet. (= avtagande innehåll av aminosyror per MJ) rekommenderas för att anpassa aminosyraförsörjningen till grisen vikt och därmed minska spillet av protein. Eftersom variationen i vikt inom box eller omgång är stor, är det inte meningsfullt att ge mer än två foder från 30kg till slakt. Även om grisarna sorteras efter vikt vid insättning och är friska så ökar spridningen. 2
Typisk spridning inom box. Medelvikt Lägsta vikt Högsta vikt 50 40 60 90 72 108 Definition av fasutfodring Fas 1: 1/3-del av energin Fas 2: 2/3-delar av energin och 15% mindre aminosyror per MJ än Fas 1 Kompensatorisk tillväxt Grisar har en stor förmåga att kompensera förlorad tillväxt som beror på lågt innehåll av aminosyror. Försök och praktiska erfarenheter visar att utbytet av energi inte påverkas av om slaktgrisarna ges enhetsfoder eller fasutfodras. Möjligen försämras utbytet av aminosyror något med enhetsfoder, men det finns inga försök som kan berätta hur mycket. Den kompensatoriska tillväxten gör att det fungerar med ett foder under slaktgrisstadiet om detta i medeltal innehåller den mängd aminosyror som grisen behöver under hela perioden. Grisarna utnyttjar fodret sämre under första delen av slaktgrisperioden vid ettfoderanvändning. Däremot blir de effektivare foderomvandlare jämfört med fasutfodrade grisar under andra delen av uppfödningsperioden Tillväxt/dag eller MJ/kg tillväxt Enhetsfoder Tappad tillväxt Kompenserad tillväxt Vikt Samma princip gäller under smågrisperioden och mellan smågris- och slaktgrisperiod. Väljer man ett foder med lågt aminosyrainnehåll till smågrisarna så 3
kompenserar slaktgrisarna det sämre resultatet under smågrisperioden, förutsatt att innehållet av aminosyror i slaktgrisfodret är tillräckligt högt Optimalt innehåll av näringsämnen Rekommendationer om sammansättningen av foder för olika viktintervall kommer att finnas på SLU:s hemsida från september 2009. Det finns några principer för sammansätting av foder till växande grisar som är viktiga att komma ihåg 1. Grisens intag av energi är direkt kopplad till daglig viktökning om inga andra näringsämnen begränsar. Ökar grisarnas dagliga intag av energi med 5% så ökar daglig tillväxt med 5% 2. Innehållet av aminosyror, sett över hela tillväxtperioden, får inte vara så lågt att energiutbytet påverkas ( blå linje i figuren) 3. När innehållet av aminosyror inte längre begränsar energiutbytet finns det ett dos- responsförhållande mellan aminosyror och köttansättning. Sogrisarnas köttansättning påverkas mer av ökat aminosyrainnehåll i fodret än kastraternas 4. Ekonomiskt optimal aminosyranivå beror av kostnaden för aminosyror och betalningen för köttprocent 5. Innehållet av mineralämnen och vitaminer får aldrig påverka foderutbyte och hälsa negativt Samband mellan foderutbyte, klassning och as-nivå EUTB Sogrisar kött% Låg as-nivå Optimal Kastrater kött% Hög as-nivå 4
Utfodringsnorm Under slaktgrisperioden åtgår en mindre del av fodrets näring till underhåll av livsfunktionerna och den större delen används för tillväxt. Flertalet grisar i världen utfodras med fri tillgång av foder, men om man vill slakta dem lite tyngre som i Sverige, och inte ha dem för feta, tillämpas restriktiv utfodring. Principen vid styrd fodertilldelning är att ge grisarna så mycket de orkar äta fram till en maxgiva på 34-36MJ OE (=26-27MJ NEv) per dag och sedan hålla denna giva fram till slakt. Normen innebär att grisarna i medeltal, under hela uppfödningen, får 5% mindre energi än de kan konsumera. SLU-normen Den s.k. SLU-normen börjar på 14,3 MJ OE (=10,9MJ NEv) per dag vid 20kg och slutar på 34MJ OE (=25,8MJ NEv) per dag vid 60kg levande vikt. För varje kg grisen ökar i vikt skall givan ökas med 0,5MJ OE (=0,38MJ NEv) per dag. OBSERVERA att normen är viktsrelaterad och att ökningen per dag eller vecka beror på hur fort grisarna växer. Om grisarna växer 800gram per dag mellan 30 och 40kg levande vikt så tar detta 12,5 dagar. Under dessa 12,5 dagar skall givan successivt ökas med 5MJ OE (=3,8MJ NEv) per dag. Därför måste den tidsrelaterade normen anpassas till varje besättnings energiutbyte och det är viktigt att ingångsvikten är känd så att grisarna startar på rätt nivå. Anpassa fodermängden per box Normen är ett riktmärke för hur mycket energi grisarna skall ha och stämmer bra för den friska medelgrisen. Eftersom givan är nära vad de klarar att äta kan tillfälliga konsumtionsstörningar hos enstaka individer göra att det står kvar foder i trågen och då måste givan reduceras. Därför är det viktigt att följa utfodringen en gång per dag och kontrollera att grisarna äter upp. Detta blir också en kontroll av normen och utfodringsanläggningens funktion. Under perioden som givan ökas bör grisarna äta upp på 30-40min. Är tråget tomt efter 10min får grisarna för lite foder. Antal utfodringar per dag Tre utfodringar per dag rekommenderas. Grisarnas dagliga intag av foder påverkas inte med 4 utfodringar. Vid fler än 3 utfodringar ökar stressen vilket kan bidra till att grisarna börjar bita svansar. 5