Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Ert Dnr 2011-0336-4 Datum: 2012-05-03 BEMÖTANDEN AV YTTRANDEN ANGÅENDE ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Scanergy West AB har den 30 augusti 2011 sökt bygglov samt lämnat in anmälan enligt miljöbalken för etablering av vindkraft på fastigheterna Härja 7:3, Härja 1:4 samt Ryggahemmet 1:1 i Tidaholms kommun. Den 04 november 2011 kompletterade Scanergy ansökan med ytterligare information och handlingar efter begäran från miljö- och byggkontoret. Relevanta myndigheter, företag samt fastighetsägare och boende inom 1000 meter från något av de planerade vindkraftverken fick av miljöoch byggkontoret information och möjlighet att yttra sig med sista svarsdatum satt till 31 januari 2012. Detta ursprungliga svarsdatum för yttranden förlängdes därefter av miljö- och byggkontoret med två månader till den 31 mars 2012. Inkomna yttranden kommer både från av kommunen definierade sakägare samt från andra privatpersoner. Scanergy West väljer att bemöta alla de yttranden som inkommit oavsett om de anses komma från sakägare eller inte. Då yttrandena genomgående innehåller likartade sakfrågor bemöts de gemensamt nedan och uppdelat efter de olika identifierade sakfrågorna. 1. Påverkan på däggdjur Lodjur För att få en bild av lodjursförekomsten i etableringsområdet samt eventuell negativ påverkan av föreslagen vindkraftsetablering har kontakt tagits med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Viltskadecentret, Grimsö forskningsstation samt forskningsprogrammet Vindval (Naturvårdsverket). Information har även sökts hos Skandinaviska lodjursprojektet samt Rovdjurscentret-de 5 stora. Det har inte kunnat identifieras någon forskningsrapport specifikt beträffande effekter av vindkraftverk på lodjur. Kontakt med Jan-Olof Helldin, projektledare för Vindvals syntesrapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bekräftat att det är ont om specifik forskning om lodjur och vindkraft. Den syntesrapport om vindkraft och landlevande däggdjur som Vindval publicerar under 2012 fokuserar därför mer på de övriga stora rovdjuren varg, järv och björn. 1 Det finns dock en allmän kunskap om lodjuret som gör att de sakkunniga personer Scanergy varit i kontakt med samstämmigt anser att vindkraftverk sannolikt påverkar lodjur i mycket liten utsträckning. Som underlag till den bedömningen anges att lodjuret dels rör sig över mycket stora områden och dels att lodjuret av sin natur är mycket anpassningbart till olika typer av störningar. 1 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes, Jan-Olof Helldin m fl, Vindval, samt telefonsamtal med Jan-Olof Helldin 2012-04-12 1
Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör vintertid en årlig inventering av föryngringen i lodjurspopulationen i länet. Länsstyrelsens viltspårare spårar och registrerar familjegrupper av lodjur (hona + unge/ungar). Vintern 2011/2012 gjordes två kvalitetssäkrade spårningar av samma familjegrupp i området kring den planerade vindparken. De båda spårningarna låg på några kilometers avstånd från varandra. I Tidaholms kommun gjordes under 2011 t.o.m. mars 2012 totalt 30 kvalitetssäkrade spårningar av lodjur varav 10 spårningar av familjegrupper. 2 Lodjuret fredades i hela Sverige 1991 och är rödlistad som Nära Hotad (NT). Det sker dock en årlig licensjakt på lodjur, och 2012 blev västra Götalands län tilldelat licensjakt på två lodjur. Enligt länsstyrelsen är det tätast förekomst av lodjur i norra Bohuslän och Dalsland, och en långsammare återetablering i de sydöstra delarna av länet. 3 Lodjurspopulationen i södra Sverige har ökat de senaste åren och prognosen enligt Viltskadecenter är att ökningen kommer att fortsätta. 4 Enligt länsstyrelsens viltspårare Mia Bisther är lodjur mobila och extremt adaptiva, vilket gör att eventuell påverkan från vindkraftverken sannolikt blir liten. Enligt Jens Karlsson på Viltskadecentret har lodjuret mycket stora hemområden där de rör sig. Honor har hemområden på 25-30 000 hektar och hanar kan ha dubbelt så stora hemområden. Lodjuret är mycket anpassningsbart och verkar kunna vänja sig vid olika typer av störningar, vilket bland annat yttrar sig i att de etablerar sig, föryngrar sig och jagar i närheten av människor och bebyggelse. Jens Karlssons bedömning är därför att risken för en negativ påverkan på lodjursförekomst i ett område på grund av vindkraft är liten. Den teoretiska risk han ser med vindkraftsetablering är att tillgängligheten och därmed risken för illegal jakt ökar vid nyanläggning av vägar inom ett område. Den illegala jakten på lodjur beror främst på att lodjuret tar rådjur och i vissa fall hjort, och därför ses som en konkurrent av jägarna. 5 I det aktuella etableringsområdet är redan tillgängligheten god eftersom det finns en befintlig skogsbilväg och vindkraftverken kommer att placeras utefter denna. Risken för negativ påverkan på lodjuret på grund av ökad illegal jakt bedömer därför Scanergy vara liten i det här fallet. Kontakt har även tagits med Olof Liberg vid Grimsö forskningsstation (Sveriges lantbruksuniversitet), projektledare för Lodjursprojektet. Olof Lidberg bedömer risken för negativ påverkan av det aktuella vindkraftprojektet på lodjursförekomst i området som försumbar. Bedömningen grundar han på att lodjuret är mycket rörligt, anpassningsbart och på att det aktuella projektet på fem vindkraftverk i storleksordning är litet. 6 Den sammantagna bedömningen är således att risken för en negativ påverkan på lodjur av planerad vindkraftsetablering sannolikt är liten. Skogshare Om skogshare förekommer i området är det inte säkert att den påverkas negativt, utan den kan istället till och med påverkas positivt i enlighet med forskning som visar att viss landskapsförändring kan gynna vissa arter. I skogsdominerade områden kan kantzoner mot skog och avverkade ytor som inte återbeskogas innebära en lokalt 2 Viltspårare Mia Bisther, Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland, mail, telefon 2012-04-12 3 Viltspårare Mia Bisther, Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland, mail, telefon 2012-04-12 4 Den svenska lodjurspopulationen 2009-2010 samt prognoser för 2011-2012, Viltskadecenter, Henrik Andrén m fl 5 Jens Karlsson, Viltskadecenter, telefonsamtal 2012-04-12 6 Olof Liberg, Grimsö forskningsstation (SLU), projektledare Lodjursprojektet, telefonsamtal 2012-04-18 2
ökad förekomst av löv, gräs och örter och därmed ge värdefulla foderresurser för växtätare som klövvilt, harar och smågnagare. 7 Fladdermus Rapporten Bedömning av förutsättningar för fladdermöss vid Härja (bilaga 6 till miljöanmälan) har sammanställts av Naturcentrum AB under juni 2011 efter kunskapssammanställning, flygbilder och fältbesök. Den sammanfattande bedömningen i rapporten är att områdets förutsättningar för fladdermöss är dåliga, och att risken att fladdermusvärden skadas av etableringen sannolikt är liten. 2. Påverkan på fåglar Inför miljöanmälan togs kontakt med Lars-Göran Lindgren som upprättat programdel och objektskatalog i Tidaholms kommuns Naturvårdsprogram 2010-2014. Enligt uppgift från honom förekom framförallt den skyddsvärda fågelarten järpe i etableringsområdet. Eventuell påverkan på järpe av etableringen togs därför upp och beskrevs i miljöanmälan. Då synpunkter från allmänheten inkommit som gör gällande att det finns andra fågelvärden i området har en förstudie över fågellivet utförts av naturvårdskonsulten Calluna AB i april 2012, se bilaga 1. Av de fågelarter som förekommer i närheten av etableringsområdet har Calluna bedömt sex arter som intressanta att belysa i samband med en eventuell vindkraftetablering. Dessa sex arter och risken för en negativ påverkan från planerad etablering beskrivs nedan. Kungsörn Kungsörn häckar inte i närheten av etableringsområdet och dess flyttstråk går mestadels längre väster ut i Tidans dalgång. Övervintrande kungsörn har inte observerats i närheten av etableringsområdet utan längre österut. Eftersom varken häckande kungsörn eller koncentrationer av övervintrande fåglar finns i området bedömer Calluna risken för kollisioner som låg. Fiskgjuse Fiskgjuse födosöker i Gimmenesjön men sjön verkar inte vara en frekvent fiskesjö för den då det bara finns ett fåtal observationer de senaste åren. Fiskgjuse har ett par gånger noterats förbiflygande i närheten av etableringsområdet men häckar troligtvis flera kilometer från etableringsområdet. Enligt Calluna utgör etableringen därmed inte någon risk för fiskgjuse. Sparvuggla Sparvugglan är inte rödlistad och visar en stabil population i Sverige, samt är väl spridd i södra Sverige. Flera observationer av sparvuggla har gjorts öster om etableringsområdet kring Skinnmon och Gasarp. Ugglor löper generellt sett ingen stor risk att kollidera med vindkraftverk, men det finns få studier kring detta och inga uppgifter om sparvuggla specifikt. Stor omfattning av tung trafik under byggtid på vägen mellan Skinnmon och Gasarp kan störa häckande sparvuggla under senvintern till försommaren. I övrigt bedömer Calluna risken för påverkan av sparvuggla som liten. Skogshöns (järpe, orre, tjäder) Skogshöns kolliderar relativt ofta med vindkraftverk och andra konstruktioner jämfört med andra grupper. Järpe har noterats nordväst om etableringsområdet vid Långebergstorp. Orre och tjäder har noterats öster om etableringsområdet vid Gasarp. Orrspel med som mest tre tuppar har noterats i närheten av Gasarp. Eftersom det för alla tre arterna rör sig om ett litet antal fåglar som observerats 7 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes, Jan-Olof Helldin m fl, Vindval 3
bedömer Calluna kollisionsrisken som liten. Ingen påverkan bedöms ske på den regionala populationen. Om det förekommer tjäderspel i skogsmiljöer där vindkraft planeras rekommenderas generellt en skyddszon på 1 kilometer om spelplatsen är stor och viktig med fler än fem spelande tuppar. Enligt Callunas rapport har inget tjäderspel rapporterats från området och någon skyddszon är därmed inte aktuell. Sammanfattande bedömning av påverkan på fågellivet Callunas sammanfattande bedömning är att det inom det utredda området inte finns några uppgifter som tyder på förekomster av fågelarter som är etablerade eller använder området på ett sådant sätt att de påverkas negativt av vindkraftsparken. Generellt kan man vid vindkraftsetablering ta hänsyn till fågellivet genom att vid vägdragning använda skyddszoner runt myrar, samt i möjligaste mån anpassa byggtiden så att den sker utanför häckningssäsong. 3. Nyckelbiotoper och övriga naturvärden Skogsstyrelsen har yttrat sig angående den registrerade nyckelbiotopen öster om Vitafjället på fastigheten Grimmestorp 1:6 och anfört att nyckelbiotopen inte får skadas i samband med etableringen. De två naturvärden som utpekats i Tidaholms naturvårdsprogram och ligger i anslutning till etableringsområdet (objektsnummer 737713 samt 737705) sammanfaller i stort sett med de nyckelbiotoper som registrerats av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoperna och naturvärdena som utpekats i naturvårdsprogrammet ligger utanför det område där väg och uppställningsplatser anläggs och kommer därmed inte att påverkas av etableringen. Då slutligt val av vindkraftverk gjorts utförs en detaljprojektering där placering av vindkraftverk, typ av fundament samt exakt vägdragning bestäms. Nyckelbiotoper och registrerade naturvärden ingår som underlag till detaljprojekteringen vilket säkerställer att hänsyn tas. De slutliga placeringarna av vindkraftverken, uppställningsplatser samt exakt vägdragning samråds med tillsynsmyndigheten innan byggstart, och tillsynsmyndigheten kan då säkerställa att hänsyn tagits till naturvärdena. 4. Ljud från vindkraftverken Regelverk Naturvårdsverkets riktlinjer säger att vindkraft maximalt får ge upphov till ljudnivån 40 db(a) vid bostadshus. Detta har genom ett flertal domar blivit till praxis. Miljööverdomstolen fastslog i en dom 2010 (mål nr M 7411-09, dom 2010-05-14) att 40 db(a) ska gälla även för bostad i friluftsområde och upphävde därmed Miljödomstolens villkor om 35 db(a) i friluftsområde. Vilken ljudpåverkan från vindkraftverk som tillåts vid kringliggande bostäder regleras i beslutet om bygglov/miljöanmälan. Som beskrivits i miljöanmälan är det inte möjligt i detta skede att bestämma vilket fabrikat och modell av vindkraftverk som kommer att uppföras på platsen. Valet av vindkraftverk görs dock inom ramen av de storlekskriterier som anges i beslut om bygglov/miljöanmälan, samt så att föreskrivna riktvärden för ljud- och skuggpåverkan på bostäder kan innehållas. Den specifika modell av vindkraftverk, Kenersys K100 2,5 MW, som använts i fotomontage och ljud- och skuggberäkningar i miljöanmälan är avsett att illustrera hur ett typverk av denna storlek kan komma att 4
påverka med ljud- och skuggbildning samt påverkan av landskapsbild. De villkor som anges i beslut om bygglov/miljöanmälan är verksamhetsutövaren alltid skyldig att följa oavsett vilket vindkraftverk som etableras. Ljudberäkningen som bifogats miljöanmälan är gjord på Kenersys K100 2,5 MW som har oreglerat källjud 106 db(a). Fyra av vindkraftverken i beräkningen körs med ljudmode Level 1 som kallas Swede-mode av den tyska tillverkaren Kenersys eftersom detta lägre ljudmode är framtaget specifikt för den svenska marknaden. I ljudmode Level 1 är källjudet nedsatt till 104 db(a) men produktionsminskningen är marginell. Det femte verket i beräkningen som körs med ljudmode Level 2 (källjud 102 db(a)) har däremot en märkbar produktionsminskning. I produktionshänseende kan man därför anse att enbart det verk som använder Level 2 är nedskruvat i egentlig mening. Det bör återigen betonas att denna beräkning är avsedd enbart som ett typexempel på vilken ljudpåverkan kringliggande bostäder kan komma att få från vindkraftverk i denna storlek. En kompletterande ljudberäkning där fler fastigheter tagits med som ljudkänsliga punkter i beräkningen bifogas detta dokument, se bilaga 2. Slutlig ljudberäkning Då slutligt val av vindkraftverk gjorts samt en slutlig placering för vindkraftverken valts inom de ramar som angetts i beslut om bygglov/miljöanmälan, kommer en förnyad ljudberäkning att redovisas för tillsynsmyndigheten. Den nya ljudberäkningen kan utföras av en oberoende konsult om önskemål om detta finns. Tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren att kontrollmäta ljudnivåerna då vindparken är i drift. En sådan kontrollmätning utförs av oberoende och specialiserad ljudkonsult. Förslag på villkor som säkerställer att riktlinjerna för buller innehålls ges nedan: En förnyad ljudberäkning ska redovisas för tillsynsmyndigheten innan byggstart då slutligt val av vindkraftverk och verksplacering gjorts. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte under någon del av dygnet ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder, inklusive fritidshus, än 40 db(a). Tillsynsmyndigheten bestämmer tidpunkt och metodik för en eventuell kontrollmätning av ljudnivåerna. Ett överskridande av villkoret ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att villkoret ska kunna innehållas vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Markinversion och flack terräng i ljudberäkning Naturvårdsverkets modeller för ljudberäkning avser en fri ljudutbredning i medvind och tar hänsyn till ljudabsorption i luft. Vid motvind, en negativ temperaturgradient eller vid stora avstånd blir ljudnivåerna betydligt lägre än vad beräkningarna anger. Det finns andra beräkningsmodeller där hänsyn kan tas till fler parametrar än ljudabsorption i luft, men Scanergy tillämpar den beräkningsmodell som Naturvårdsverket anvisar. Ljudberäkning vid 8 m/s Vid beräkningar av ljud från vindkraftverk anges referensvärdet 8 m/s vid 10 meters höjd, något som motsvarar ca 11,5 m/s vid 100 meters höjd. Moderna vindkraftverk börjar producera el vid 3-4 m/s, där börjar även ljudet att bli märkbart intill vindkraftverket. Ljudemissionen ökar sedan med ökad vindhastighet till vindhastigheter omkring 8-10 m/s. Därefter är ljudemissionen konstant alternativt sjunker något med ökande vindhastigheter. Praxis är idag att beräkna ljud vid 8 m/s och 10 meters höjd. 5
Lågfrekvent ljud Det finns idag inga belägg att lågfrekvent ljud (20-200 Hz) från vindkraftverk skulle innebära någon risk för närboende. Karolinska institutet har i uppdrag från Naturvårdsverket tagit fram rapporten Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Rapporten konstaterar att vindkraftverk inte har större innehåll av lågfrekvent ljud än andra bullerkällor vid deras riktvärden. Allvarliga störningar från lågfrekvent ljud är inte sannolikt om riktvärdet 40 db(a) utomhus vid bostadens fasad innehålls. Ett examensarbete från KTH utfört hos ÅF-Ingemansson visar att om den vindkraftalstrade ljudtrycksnivån utomhus inte överstiger 40 db(a) så uppfylls med stor sannolikhet Socialstyrelsens riktlinjer gällande lågfrekvent buller inomhus. 8 Rena toner Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer ska ljudkraven skärpas med 5 db(a) vid förekomst av rena toner. Rena toner, maskinellt ljud, är idag mycket ovanligt bland serietillverkade vindkraftverk på grund av bättre ljuddämpande isolering i maskinhusen. Teknisk utveckling och ljudalstring Ljudalstringen från rotorbladen på vindkraftverk sker huvudsakligen vid bladets spets på väg ner i luftmassan. De exakta mekanismerna bakom varför det sker just i den delen av varvet är inte helt klargjorda. En möjlig förklaring anses vara att bladet är vridet för att maximera produktionen i enlighet med vindhastighet på navhöjd och uppåt, och har därmed fel attackvinkel när det möter en lägre vindhastighet. Detta kan i framtiden komma att åtgärdas genom att bladen varierar sin attackvinkel över varvet, vilket förutom en lägre ljudemission även skulle kunna påverka produktionen positivt. Med tanke på de långa löptider som förväntas i aktuell etablering i Härja så kan det inte uteslutas att sådan teknik finns tillgänglig vid byggstart. Ljudreducerande inställningar kontra elproduktion Reduktion av ljudemissionsvärden följs av en motsvarande justering av effektkurvan på vindkraftverket, vilket ger en något lägre elproduktion. Scanergys beräkningar indikerar en total produktionsskillnad på ca 3-4% vid ljudreducerande inställningar för Härja vindpark. Denna minskning kan ses som marginell då vindresursen i området är mycket god. En stor rotor som ger en stor svept yta är en viktig faktor för att erhålla en hög energiproduktion. Ett mindre verk är vanligtvis tystare, men ger i det aktuella fallet i Härja lägre elproduktion än ett större verk som körs med ljudreducerande inställningar. Att på en plats med en mycket god vindresurs placera ett mindre verk är därför resursslöseri både ur produktionsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Tyst område i Mullsjö kommun Byggnadsnämnden i Mullsjö kommun beslutade att inte yttra sig över föreliggande ansökan. Kommunstyrelsens allmänna utskott i Mullsjö lämnade yttrandet att de ställer sig tveksamma till de två sydligaste vindkraftverken på grund av ett nyupptäckt tyst område strax söder om kommungränsen. Kontakt har därför tagits med Mullsjö kommun för att utreda vilken påverkan Härja vindpark kan komma att få på det tysta området. Det tysta område som hänvisas till i yttrandet är hämtat från rapporten Inventering av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner som har utförts av ÅF Ingemansson 8 Lindkvist, P, Lågfrekvent buller från vindkraftverk -Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering, 2010 6
hösten 2011. 9 Rapporten färdigställdes i september 2011, d v s efter att bygglovsansökan för Härja vindpark hade lämnats in. Rapporten är inte antagen av kommunfullmäktige utan överlämnad som arbetsmaterial till arbetet med en ny översiktsplan i Mullsjö kommun, vilken beräknas vara klar i slutet av 2013. 10 Rapporten identifierar tysta områden i kommunen genom kartläggning av kända bullerkällor, men värderar i övrigt inte de tysta områdens storlek eller övriga värden. Det tysta område som hänvisas till i yttrandet är i storleksordning ca 250 x 300 meter och ligger strax norr om ett annat betydligt större tyst område vid Tavelhult hembygdsgård, se bilaga 3. Eftersom rapporten endast är ett arbetsmaterial inför en ny översiktplan samt att området i sin storlek är ringa och ligger strax norr om ett betydligt större tyst område som sannolikt har ett högre bevarandevärde anser Scanergy att en eventuell ljudpåverkan på det aktuella området bör accepteras. 5. Skuggor från vindkraftverken Praxis är att beslut om bygglov/miljöanmälan för vindkraftverk innehåller villkor avseende skuggpåverkan vilka verksamhetsutövaren är skyldig att följa. Boverkets rekommendation är en maximal skuggpåverkan på 8 timmar per år eller 30 minuter per dag vid bostadshus. Beräkningar visar att dessa riktvärden kan innehållas för Härja vindpark om skuggreglerande teknik installeras på vindkraftverken. Skuggreglering är en etablerad och vanligt förekommande teknik och ger en ytterst marginell produktionsminskning. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att kontrollera att riktvärdena innehålls. En kompletterande skuggberäkning där fler fastigheter tagits med som skuggkänsliga punkter i beräkningen bifogas detta dokument, se bilaga 4. Slutlig skuggberäkning Då slutligt val av vindkraftverk gjorts samt en slutlig placering för vindkraftverken valts inom de ramar som angetts i bygglovsbeslutet, kommer en förnyad skuggberäkning samt aktuell teknisk metod för skuggreglering att redovisas för tillsynsmyndigheten. Förslag på villkor som säkerställer att riktlinjerna för skuggtid innehålls ges nedan: En förnyad skuggberäkning samt teknisk metod för skuggreglering ska redovisas för tillsynsmyndigheten innan byggstart då slutligt val av vindkraftverk och verksplacering gjorts. Den faktiska skuggtiden vid bostad eller fritidshus får inte överstiga åtta timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag. Om beräkningar visar att riktvärden riskerar att överskridas vid någon bostad eller fritidshus skall skuggreglerande teknik användas för att säkerställa att riktvärdena innehålls. 6. Närliggande vindkraftsprojekt Vindkraftsprojekten i norra delen av område 3 i Tidaholms kommuns vindkraftsplan har inkluderats i kumulativa ljud- och skuggberäkningar då detta begärts i kompletteringskraven från kommunen. Vindkraftsprojektet i Pirkafjäll, Mullsjö kommun, ligger drygt 2,5 kilometer söder om projektet i Härja. Projektet är pågående men ingen ansökan om bygglov eller ansökan om tillstånd enligt miljöbalken har lämnats in. Samråd påbörjades 2008, men eftersom det finns försvarsintressen i området finns enligt uppgift inga omedelbara planer på att lämna 9 Inventering av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner, rapport nr 550471, ÅF Infrastruktur AB, 2011-09-12 10 David Jansson, Mullsjö kommun, telefonsamtal 2012-03-12 7
in en ansökan. 11 I Högaberg, några kilometer öster om projektet i Härja, planeras för upp till ca 7 vindkraftverk men projektet befinner sig fortfarande i tidig fas och samrådsprocessen har inte påbörjats. 12 Vid beskrivning av kumulativa effekter från andra vindkraftsprojekt är det relevant att inkludera redan befintlig vindkraft samt vindkraftsprojekt som antingen ligger före eller i samma fas i tillståndsprocessen. Scanergy anser därför att det ej är rimligt att behöva inkludera ytterligare vindkraftsprojekt för beskrivning av kumulativa effekter i detta skede. 7. Påverkan på landskapsbilden Till miljöanmälan bifogades fotomontage från 8 fotopunkter där kommunen beretts möjlighet att ge synpunkter till valet av fotopunkter. Efter kompletteringsbegäran från kommunen gjordes därefter även animationer av vindkraftverken i dagsljus och skymning/natt från fyra representativa fotopunkter. Scanergy anser att de gjorda fotomontagen och animationerna sammantaget ger en god bild av hur vindparken kan komma att påverka landskapsbilden, och bedömer inte att ytterligare fotomontage är nödvändiga. 8. Placering av vindkraftverken Placering nära fastighetsgräns Synpunkter har inkommit som gjort gällande att två vindkraftverk står för nära fastigheten Tidaholm Bäckäckra 1:3 och inte har rätt att med rotorbladen svepa in över denna fastighet. Enligt fastighetsbildningen är fastigheter tvådimensionella, och man äger därmed inte luftrummet ovanför fastigheten. Beroende på rotorns storlek vid slutligt val av vindkraftverk samt slutlig placering av vindkraftverken kan teoretiskt sett verkets rotorspetsar vid vissa tidpunkter svepa in på luftrummet ovanför fastigheten Bäckäckra 1:3. Om exempelvis ett vindkraftverk med 100 meters torn och 100 meters rotordiameter placeras 45 meter från fastighetsgräns kan rotorspetsarna komma att svepa in 0-5 meter över en teoretisk lodrätt fastighetsgräns samt på en höjd av ca 100 meter ovan mark. Detta sker enbart då vindriktningen är exakt sådan att rotorn står vinkelrätt mot fastighetsgränsen. Det bör noteras att överklagan av bygglovsbeslut med anledning av att rotorspetsar från vindkraftverk sveper in över en fastighets luftrum tidigare har avslagits av länsrätten i Västra Götalands län. 13 Exakta positioner för vindkraftverken Yttranden har framförts som gör gällande att bygglov bör beviljas endast för exakta positioner utan att ge möjlighet till mindre förflyttning efter att detaljprojektering gjorts. För vindkraftsetablering är praxis att bevilja bygglov till en viss position med möjlighet till mindre förflyttning, vanligen 50-100 meter. Vindkraftverkens slutliga exakta placeringar ska dock kommuniceras till tillsynsmyndigheten, och riktvärdena för buller- och skuggpåverkan ska kunna innehållas för de slutliga positionerna, vilket beskrivs i punkt 4 och 5 ovan. 11 Telefonsamtal 2012-04-17, Johan Jönsson, projektledare på Eolus Vind 12 Telefonsamtal 2012-04-17, Karl-Johan Hellblom, projektledare på O2 13 Beslut Länsrätten 2009-03-19, Dnr 403-9829-2009 8
9. Påverkan på radio- och TV Berörda instanser har remissats av kommunen och ingen påverkan föreligger. 10. Säkerhet och avspärrning Bengt Göransson på konsultföretaget Pöyry har räknat på riskerna av att träffas av nedfallande is från vindkraftverk. 14 Beräkningsresultaten visar att risken för att en servicetekniker ska träffas av is då han står vid tornet är 1 på 530 år. Risken för att någon ur allmänheten som ibland vistas vid verket ska träffas är 1 på 1,3 miljoner år. Risken för att någon ur allmänheten som passerar på 50 meters avstånd ska träffas är 1 på 53 miljoner år. Risken för allmänhet att träffas av is från vindkraftverk är således mindre än risken att träffas av blixten. Bengt Göranssons konklusion är att en varningsskylt som informerar om riskerna är fullt tillräcklig och att någon avspärrning kring vindkraftverk inte krävs. 11. Ekonomisk säkerhet för nedmontering Avsättning av ekonomisk säkerhet för nedmontering av vindkraftverken efter att de tagits ur drift, återställande av markytor, samt tidplan för hur snart detta ska göras efter att verksamheten upphört finns reglerat i de arrendeavtal som är upprättade mellan fastighetsägare och Scanergy. 12. Elanslutning Elnätet i området kring Härja är i dagsläget underdimensionerat för den planerade vindkraftsutbyggnaden. En utbyggnad av regionnätet norrifrån är redan påbörjad av Vattenfall Eldistribution AB, och en utbyggnad söderifrån är i planeringsstadiet. Elnätsbolagen avgör när och hur Härja vindpark kan anslutas till det överliggande elnätet, och närmare detaljer kring ledningsdragning fram till vindkraftparken finns inte i detta tidiga skede. Då det gäller det interna elnätet mellan vindkraftverken är praxis att det läggs som jordförlagd kabel längs vägarna. 13. Samråd Inkomna yttranden gör gällande att det tidiga samrådsmöte som hölls den 3 april 2008 inte handlade om den aktuella etableringen. Presentationen som hölls på samrådsmötet 2008 tog upp två alternativ. Det ena alternativet innebar fem verk varav fyra verk var placerade väster om aktuellt etableringsområde och betydligt närmare bebyggelse. Det andra alternativet innehöll ytterligare fyra verk av vilka tre verksplaceringar överensstämmer med de nu sökta verksplaceringarna, se sid 6 bilaga 5. På samrådsmötet 2008 framgick att de närvarande tyckte att verksplaceringarna nära bebyggelsen var olämplig och att det var bättre att placera verken utmed den befintliga södergående skogsbilvägen. I den nuvarande utformningen av vindparken ligger vindkraftverken samlade och utmed aktuell skogsbilväg. 14. Tillståndspliktig verksamhet Vattenfall Vindkraft AB har i ett yttrande uppgett att aktuell etablering bör hanteras som en tillståndspliktig verksamhet. Som skäl anges att etableringen ingår i ett utpekat vindkraftsområde i vindbruksplanen där kommunen satt en maximal gräns 14 How dangerous are wind turbines in cold climate and can we do something about it, Bengt Göransson- Pöyry SwedPower, presentation Winterwind 2012-02-08 9
för hur många vindkraftverk som ska tillåtas och att etableringen då konkurrerar med övriga vindkraftsprojekt i området i fråga om tillgängligt utrymme, samt att etableringen visuellt har en påverkan på övriga vindkraftsprojekt i området. Tillståndsplikt enligt miljöbalken gäller ej för en vindkraftsetablering av den storlek som är aktuell för Härja vindpark. Härja vindpark ligger drygt fem kilometer från de övriga vindkraftsprojekt Vattenfall Vindkraft hänvisar till, och fotomontage samt ljudoch skuggberäkningar visar att eventuell kumulativ påverkan är ytterst marginell. Scanergy ser därför inte att det finns några skäl till att etableringen skulle anses vara tillståndspliktig. Bilagor Bilaga 1 Förstudie över fågellivet Bilaga 2 Kompletterande ljudberäkningar Bilaga 3 Tyst område i Mullsjö kommun Bilaga 4 Kompletterande skuggberäkningar Bilaga 5 Presentation från samrådsmöte 2008 10