i*. i' C FORORD IN~~LLSF~RTECHP~~ n. 1 F~RTI~CKITIXG OVER VÄIMÖ LIIWAS TILL SPXT?SHB ÖVERSATI'LI SKO~LI'PTERÄRA VE9K EED ANGIVANDE AV 1:NDEXFJU.DE PERSOlDB is. 2 PÖR'PECECMLTTG ÖKER IND-E PERSOXER I VÄINO LINNAS TILL SVENSKA OVERSATTA SK~NLITTERÄRA VERK S. 6 f.i\
FORORD. D% det p%g&.r ett projekt.p% Bibliotekshögskolan att %stadkomma ett register &ver intressanta gestalter i svensk skönlitterakkr har aven jag haft som ftkebild det gestaltregister som man dar hänvisar till, vilket är det f&sta gestaltregistret som färdigställdes p% Biblio- tekshögskolan, nämligen Gunvor Weinmarins FEcteckning över ett antal i Vilhelm Mobergs skönlitterära verk, Boras 1974. Jag har i stort följt samma kriterier och principer vid malet av gestalter. Vainö LSuias skönlitterikca verk är med undantag av romanen Mörk kär- Iek mycket rika p& gestalter och episoder. Verken är slakt- ooh/eller kollektivxomaner med en mangfald bipersoner, som aktivt deltar i handlingen och för denna framat. Vainö Linas. koxta och träffsäkra beskrivningar av människorna och deras öden har gjort mig ovillig at;t utesluta ibland aven perifera gestalter. KRI!FERiER P~ ImDEXERADE PERSONER 1. Huvudpersonex. 2. Självständiga karaktärer med egna t&&=, känslor etc, 3. Självständiga karaktärer som beskrivs av farfattaren eller n%gon aman. 4. Ty-per, original, ofta med illanamn/'smeknstmn, som är latta att minnas, förekommer i Mpliga situationer eller som tjäastgör som forfattarens språkrör eller kommentatorer. In%&-allan anar man:hos dessa gestalter sällsamma eller tragiska levnadsöden. Olika namngivna bipersoner som har olika roller i handlingen.
FORTECKNING OVER VÄINÖ LIP~VAS TILL SBENSKB OTTERSATTA SKO~ITTERÄRA VEBX MED ANGLVANDE AV ImDEXTBADE PERSONER Högt bland Saari jiirvis moar (1959; Torpartrilogin. Folkskolläraren Friherrinnan Halme, Adolf Alexander Halme, Emma Handelsnannen Iieh.1berg ~e&r~&rdsns kusk Eollos dotter Kankaanpää-Elias IZankaanpaa-Kus taa Kivioja-Lauri UvioJa-Viktor Kivivuori, Alexandra PXathilda Kivivuori, Anna Kivivuori, Jame Kivivuori, Oskar Kivivuori, Otto Kaskela, Akseli Johannes K~skeia, Aleksi Johannes Kodiela, Alma Kaskela, Augus-t Johannes. Kmkela, Elina Koskela, Johannes Vilhelm Kustaa Kylä-Pentti, fasata generation Laurila, Alina Lamila, Anton Gustav Laurila, Antti Laurila, Arvi Laurila, Elma 1959), del 1 av den s& kallade Laurila, Unna Lempf nen Leppänen, Aune Leppänen, Henna Leppänen, Pree t i Leppänen, Valentin Liaren Magnus W-t ila Hellola, A. Mäkelas Aino Makelas Vappu Näkela-Vihtori Mäki-Pent t i Pxiita Salin, Edvard Salpakazi, Ani Salpakari, Ellen Salpdcari, Ilmari Salpakari, Lars Albin Silander, Kalle August Tbofe j TGyry T0;~y-ATTO Töpy-moran Vall éia Viinu Vuori, Tilda Ylla-Arttwri nlö-uolevi
- Mörk kärlek (1 947 1 1957) Alfred Eskola, Unto Farbrodern Haantie, PaulF den grundligt omarbetade tredje upplagan. Saarinen Sabela, Arrturi Salmela, Marjatta <.... 3 - Okänd. soldat, (1954; 1955)i roman. Alexe j Asmanierni AuCio Baranov Eerola Grischa Hauhia Helminen Hessn Hiebnen, Urho Hanka j oki, Arne Iaoaho Ja1 ovaaza Kams. Karilpob9 Jorma Karjula, Uno Emil bukonen Korpela Kossumaki Koskela, Vilho Kotilainen, Raili Lahti, Jalmari Lahtinen, Yr j ö Mäkinen Nää t Nina Pakki Bahikainen Bekomaa Biitao ja. Rokka, Antero Sa10 Salonen Sarastie Sazkola Sihsronen Slrtkkonen Sipila- Sirkka fan ja Faskinen 'fi'yynelä Ukkaia Uusitalo Vaxihala vag Vera Viirllä Vilda Kalle Virolainen Vumela, Jaakko
Söner av ett folk (1962; 1962)~ del j av den sa kallade Torpartri- login. Dahlberg, E. Eino Friherrinnan Halme, Emma Han&elsmamen Raukkalas do t ter Herrgårds fntn $vi0 ja-auils dvio ja-lauri Kivioja-Viktor Kivivuori, Alexandra MathiIda Uvivuori, Anna Kivivuori, Janne Uvivuori, Jodso Kivinori, Otto Korri Kcskeia, Akseli Johannes Koskela, Alma Koskela, Eero Kaskela, Elina Koskela, Juhani Kaskela, Haarina Ilaskela, Vilho Johannes KosE;ôla, Voitto Kus.taa Kflä-Pentti, andra generation Qlä-Pentti, tredje generation Kyla-Penttis Hilkka Kyla-Pent tia Kirsti Lauri Leppäneo, Aune Leppanen, Henna Leppäaen, Pree ti Leppänen, Val tu Lill-Vicke Mellola, A. M'äkela Mäki-Pent ti matta Pa janen, Jalmari Päkki Bantala Rautajärni, Eila Rautajärvi, Pentti Salpakari Ani Salpakari, Ellen Salpakari, Ilmari Salpakari, Lars Albin Salpakari, Laura Salpakari, Marja. -.. m kalar 6 1960 ; 3 960), del 2 a7 den s& kallade Tarpartrilogin. Al~lgren, Ed~ard Dahlberg, E. &ilierrj.~maa Graalxnd Ealme, Adolf Alexander Halne, Exma
Handelsmamen Hei kkilä Hellberg Hollos drangpojke Jokinen Kalle Kanlraanpaa-Elias KankaanpaZ-Kus taa. Kivioja-Lauri Kivio ja-vikt or Kikivuori, Alexanära Mathilda Kivivuori, Allan Kivivuori, Anna IELivivuori, Janne Kivivuoxi, Oskar Rivivuoria 0t;ito Koskela, Akseli Johannes Koskela, Aleksi Jahannes Koskela, Alma Koskela, Augiask Johannes Koskela, Eero Koskela, Elina Koskela, Johannes Vilhelm Koskela, Vilho Johannes Kaskela, Vaitto Kustaa Kyla-Pentti, andra generation La tomaki Laurila, Alina Laurila, Anton Gustav Laurila, Arvi. Laurila, Elma Lamila, Uuno Lehtimaki Lehtanen Leivonaho, Armas Leppänen, Henna Leppänen, Preeti Leppänen, Valentin Leppänen; Valtu Läraren Magnus Haxttila Mellola, A. M~llpäki. Häkelä-Vihtori Mäki-Pent ti Nikola j Pajunen, Jalmari Pajunens drängpojke Privalihin, Tihon Bautala-Valfrid Reunanen, Ja1 i Salmela Salpakari, An3 Salpakari, Ellen Salpakari, Ilmari Salpakari, Lars Albin Santeri Silander, Kalle August!Cuomenokaa Tme Tay~.y IC6yry-Aaro Tayry-Arvo Töyry-Ensio. TQry-moran Vanni Yllä-Axtturi Yllö-Uolevi YIZsmt;alo, Kalle Armas
FÖRTECKXING OVER LNDEXE&CJIE PERSOLUER I VÄmÖ LnTAS TILL SV3BSK.A ÖVERSATTA SRÖI?LITTEUFU VEIZK - Aatu Se Halme, Adolf Alexander Adolf Alexander Halme Se,'~aI.rne, Adolf Alexander l 3 Ahlmen, Edvmd, inspekterar d% kyrkoherde Salpakari sitter f&nge p% komitmalhemmets sinnessjukavdelni~ig under de rödas uppror. H@ till dem som azkebuseras av sbyddsk%xisterna vid de vitas Mpro- viserade st%ndrätt, IVäfnCiLinnasU p p t r a 1 ar - Aino Se Ka,nkaanpaa-Aino - Aino Se Piakelas Aino Akseli Johannes Koskela Se Koslcela, Akseli Johannes Akxl I Se Koskela, August Johaanes. Akns ti Se Koskela, August Johannes Aleksi Joha.r..es Koskela Se Kaskela, Aleksi Johannes Alexel$ en av Hietanens skyddslingar bland barnen i den in-tagna sta- den Pe'croskoi i Karelen. I Vaina Linnas O k ä. n d s o l d a i;
Alfred, ungkarl, ansedd som tokig. F%r besök av Pauli Haantia d% denne söker bekrzftelse p& sina av svartsjuka födda misstankar gentemot Marjatta Salmela. I Väinö Limas PI ö r k k ä r l e k Se Laurila, Aline " Allm Kivivuori 7 Se Kivivuori, Allan Alma Koskela 7 Se Koskela, Alma Ande'xs son, Johanne s Vilhelm Se Koskela, Johannes Vilhelm Anna Kivivuori Se Kivivuori, Anna Antero Bokka Se Rokka, Antero Anton Gustav Laurila Se Lausila, Antan Gustav Antti Laurila Se Laurila, Bntti - Ant ti Se Roidsa, Antero Arne HonkaJoki CL Se Hoakajoki, Arne Arr tli I Se Salne18f Arrtmi
Arrturi Saimela Ss Salmela, krturi Asumaniemi, rekryt, i eldlinjen en alv plutonens stöttepelare. Drivs av en stor oro och njuter av faran, Stqar ned en fö2vhad min Sver ansikte t, I V aina Linnas O k ä n d s. o 1 d a.t August Johannes Koskela Se Koskela, August Johannes - Awe, Leppänen Se Leppänen, Aune Autio, LGjtnant, tredje kompaniets chef, Lugn och m&lmedvesen, känd som en bra chef* Bans död ar en av de! st&tligaate dödar mannarna sett, I Väin6 Linnas O k a n d s o 1 d a t; Baranav, rysk fånge p% den finlähdska. sidan, Erkänner s&. småningom att han a1: kapten. I Einö Linnas O k a o d S) O 1 d a t, Baranovs po,jkin Se Baranov Bar onen Se Magnus Dahlber~, E,, apotekare i kyrkbyn. Hed i de vitas skyddskårsstab, från vilken nan i brev till högn&lsdoinstolen kräver dödsstraff för
Akseli Koskela för hans deltagande i de rödas uppror. Är ned och ordnar vid Ilmaxi Salp~karis br8l-lop,, IVäinGLinnasUpp trälar och Siinex a v ett. f o l k Dräng-Yr ;i ö Se Yxjö, Edvard Ahlgren Se Ahlpen, Edvard Edvard Salin Se Salin, Edvard ~ero Koskela Se Koskela, Eero Eerola, tjugoårig soldat, ligger dueride i ett förbandstalt. Hans liv som ständigt undernärd statarson och daglgnarpojke målas upp. I Väinö Linnas O k ä n d s o 1 d a 't - Eila Rautajärvi Se Rautajärvi, Eila - Eino, läkare. Gift med Ani Salpakari,, som han ocks% likna. Eygglig och väluppfostrad, av god fanilj. Passar artigt upp p& sin hustru och vinner svarfecäldrarnas aktning. Under kriget läkare p% krigs- S j~khus. I Väina Linnas S oi n e r a v e t t f. o 1 k Elias Se Kankaanpaa-Elias - Elina Koskela Se Koskela, Elina Ellen Salpakari - Se Salpakzrl, Ellen
Se Halme, Emma Eskola, Iinto. Beee, helt styrd av sina drifter. Har en g& legat med Marjatta Salmela och vacker i berusat tillstikd Padi Haanties svartsjuka. Dmas i hastigt mod av denne. I Väin6 Linnas W 22; r k k ä r 1 e k Farbrodern, ägare till borstbinderi. Pauli Haantie har vuxit upp i farbroderns familj och finansierar sina studier med räntefria lån som han får fx%n honom. I Vaina Limas M ai r k k a r 1 e k Fogden Se Marttila Folkskoll2raren, ungfinne och laglighetsman, lärare i kyrkbyn. IVäinöLinnas HaIgt b l a n d Saa-ri järiis m o a r FolkskollZraren Se Rautajärvi, Pentti Friherren Se B1;lagnus. Friherrinnan, en Uten spiid kvinna. "]Ett slags blomma i knapphålet p% sin bastante makes kavaj.n. Ägnar sig &t sina blomor och &t sin makes halsa. Tynar stilla bort efter isin makes död. IVainiiLinnas H ö g t b 1 and S a a r i j a r v i s moar, Upp trälar och S&ner,av e t t f o l k Fula Santeri Se Santeri Gamle Koakela Se Koskela, Johannes Vilhelm Gnidar-Psiita Se Priita
Granlund, liijtnant, desertör fran ryska armen. Apotekare Dahlbergs sv%ger. Med i de vitas sibdratt, som militär ledeaot, och en sarskilt ivrig tillstyrkare av dödsdomar. I Vainö Linnas U p p t r ii l a r Griacha, en av Hietanens skyddslingar bland barnen i den intagna sta- den Petroskoi i Karelen. I Väin9; Linnas O k ä n d s o 1 d a t Guds gissel Se Lautsalo, Usko Antero Haantie, Pauli, fattig student p% tekniskt läroverk, Lever ensam och isolerad, p% lhade pengar fr%n sin farbror, Träffar Marjatta 1 Salmela och förälskar sig v%ldsaint i henne. De förlovar sig. Starkt rnilstänksam, avarts juk, fantasifull och högmodig g& lovning oh%llbar. Söker upp och dräper Unta Eskolz. I Vaina Linnas M i r k k a r 1 e k han deras för- Halme, Adolf Alexander, i folkmun Aôtu. Gift med Bana Halrne. Skräddare. Vuxit upp som fattighjon, vdlpojke :hos Maki-Pentti. Har gatt i lära i Tammerfors. Bygger upp hela sin li'vsroll kring en ursprunglig osäker- hetskxnsla. Talar som en bok och är auktoritet bland kvinnorna. Hl% --; sig elegant och ar en mycket duktig,skräddare. Tar till sig VaAentin Leppänen som lärling. Har en val uhiecklad känsla för social rättvisa och utvecklas genom mötet med Hel1be:rg till sociôlist, fr%n suometarianism och senare via vegetarianism till antroposofi, Startar brandkilr, agera vid storstrejken 1905, Grundsr arbetarföreningen Riento och lantarbetarnas fackavdelning. Admini;stresar revolutionen i hembyn, medan de röda är vid fronten. Blir mycket upprörd och sjuk av mordet p& baron Wagnus. Åklagas, döms och arkebuseras av de vita. IVäinöLinnas HGigt b l a n d l3aari j ä r v i s moar och Upp t r ä l a r Halme, Emma, kalaskokerska. En ödmjulc, flink kvinna som respekterar sin man och s.tilla fogar sig efter honon. Lever ensam efter sic mans dö'd och lär sig bära sin sorg. Trö~ti~ Elina Koskela, Kominer p% fattig- hus och dör av hjärtfel. Janne Kivivuori gör hennes begavning till den högtid som skulle ha Iiommit hennes man till del. IVainöLinnas Hö,gt b l a n d 13aari j ä r v i s moar, Upp triilar, och Soaner e t t f o l k
Se Halme, Adolf Alexander Handelsmannen, Töyrys bror. Nggot slags agent fr& trakten nära stationen. Öppnar affär p& tomten efter den vrakte Anton Laurilas torp, Bakom hans godmodighet skymtar broderns h%rulhet och snalhet. Deltar i fangslandet av de röda. POE befälet nar de hämtar Halme, IVainaiLinnas Högt bland Saari järvis moar, Upp trälar och S.&ner av ett folk Hauhia, ersättningsmanskap tillsammans ned Honkajoki. Rekryt, nyligen kommen fr%n u.f;bildningscentralen, med befälsskrack. Full av entusiasm, beundrar och tar efter RoUa, Den unge pojkens sllimpdöd höjer strids- moralen. & Vain5 Linnas O k 'ä n d s o I. d a t Hatikkalas dotter, gått p% folkhögskola och alla majliga hem- och hus- h%llskurser. Gift med TCyrys-Arvo. I Vainö Linnas S ö n e r a v e t t f o 1 k Eeikkilä, en vansinnig som prästen Salpakari avsiktligt far arbeta tillsanmans med under sin fångenskap under de rödas befäi, 1 Väinö Lirmas U p p t x a l a r Hellberg, självl~rd byggmästare och organiserad tjamerman fr%n kyrkbyn. En bestämd och självsäker karl som fassta gangen kommer till Pentinknzlma för att avervaka skolbygget. Agiterar och far en pratkumpan i Balme, som han lånar socialistiska skrifter. Med i lantdagen, men aköter ock& socknens angelägenheter. Bland dem som l$ter fängsla prästen Salpakari. Ger sig av till V,iboxg vid de rödas reträtt. IVainö Linnas H & g t b 1 a n d IS a ar i j a r v i s m o a r och U p p t.ralar Helminen, första koapaniets chef. Leder en av transporterna. I Väinö Limas O k ä n d s o 1 d a t Henna Lsppänen.IyII. Se Leppäaen, Eenna Rerrggrdens Ir(~.sk~ blir övningschef i den av Ealme initierade brand- k%ren, 3:ViiinöLirinas Hizg-i; bland Saarijärvis m a a r
Herrg%rdsfrim, gift med den nye herrg,&rdshem, Ger intryck av att direkt g% rar vägen för de underlydande, Talar bara svencrka. Med sin man g%r hon p% besök hos Arne Leppäne:n d& hennes son Valtu stupat i vinterkriget. J. Painö Linnas S &n e r a, v e t t f o l k " 130 Herrgardsherrn, brorson till gamle bsron laagnus, agronom, Lever isolerad med hustru och tre barn utan direkt kontakt med g%rdens folk, Deltas ej i lapporörelsen. Biget niimrna familjen till folket, i en känsla av samhösighet och broderskap, Efter kriget förlorar herrgasden mycket av sin makt, genom jorddel.nin.g, efter att i trehundra &r dominerat i byn. I Väinöl Linnas S ö' n e r a Q e t t, f o l k Hessu, spelar mandolin för sin kapten La~tsalo i den intagna staden Petroskoi i Karelen. I Vainö Linnas O k a n d s> a 1 d a t Hietanen, Urho, talar österbottnisk dialekt, Ställfö=eträdande ylutonchef i Vilho Koskelas frhvaro, sergeant, plutonchef, Den öppnaste av dem alla, Ett naturbarn, med fin känsla f& mänskligt medlidande, Fogar &g i allmänhet i disciplinen. Tror inte p% nggot övernaturligt och diskuterar gärna med kommunsiten Lahtinen. Hedkämpar en atridsvagn. P&alskar sig g% ett hägre plan i Vera i staden,petroskoi, Wognar och mt5.rkna.r till lynnet, blir djärvare, Skakzd av nederlaget, Skadas, omkommer vid ambulanstransport, I Väinti Limas O k a n d s o 1 d a t Hietanenskans Urho Se Sietmen, Urho Hollos dotter, brorsdotter till Tö.yry-.morari, g&r i flickgymnasiet i Tasimerfors, Deklamerar dikt p% suonetarianernas valrnete. IVainöLinnas Hggt b l a n d S a a r i j a r v i s moar Hollos drängpojke, den första stupade frk hembyn i kriget mellan de röda och de vita. I Vaina Lfnnas U p g t r a 1 a r E~nka~joki, Arne, ersättningsmanskag, Illfundig soldat med pilbke. K~lLar sig veteaskpsman, perpetum mobile bland amat, Förs~ker degextera, Fördriver tiden ned vilka va-sinnighejcer som helst.
Är likgiltig inf öx nederlage t och alt1 ting annat. I Viiinii Linnas O k a n d s o 1 d a t Ilmari Salpakari Se Salpakari, Ilmari Isdoaho, endast omtalad, men repressnterar genom sitt exempel en av dem som vagat klaga P% maten, och da.för drabbas av det vanliga HessiasEdet, en menig har inga ratti,gheter. I Vainö Linnas O k a n d s o 1 d a. t - Jali Reunanen Se Reunanen, Jali Jallu Se Lahti, Jalmari Jalmari Lahti Se Lahti, Jalmari Jalovaara, fiinrik. Bl%ö.gd, svikt för att tro att kriget ar slut. F&&dras p% ett par veckor till ett stillsamt, segt, kamratligt befil. Fylls av hat och trots inför inederlaget och faller i bitter, v%ldsam gr%%. I Vainö Linnas O k a n d s. o 1 d a t Janne Kivivuori 11111 Se Kivivuori, Janne Jokinen, skall först skjutas av de -vita, men döms till tvångsarbete d& han är den som sköter Nellolzs sagt av Ylliibonden skonad. I Vaina Limas U p p t r a 1 a r Jouko Kiviaiori Se Kivivuori, Jouka
Jussi Se Koskela, ' Johannes Vilhelm. barina Koskela Se Koskela, barina Kaarna, jagarkapten, kompanichef, Eri. liten, mager och torr, livlig och rivande femtioarig man. Patriot och äregirig hoppas hsn p& ett hart krig för karriärens skull. Fast som befäl, p& sitt kompanis sidae Eed ett tippet, sakligt och r5ttvist satt tar han mannarna med stom. I' VaMa Linnas O k a n d a o 1 d ai t Kaile? en stor och kraftig befastninigsarbetare som eggas till att 7 brottss med Vänni. I Vaina Limas U 2 p t r ä 1 a r Kalle August Silander Se Silander, Kalle Airgast Kal l e Se Vilda Kalle Kadkaanpaa-Aino, syster till Kankaaiipaa-Antero och till Wanpaa-Elias, I Vainö Linnas S ö n e r a v e t t f o 1 k Kankaanpää-Antero, son till Kadcaauipaä-Kustaa. Far faderns torp vid inl6sningen. Blir störd av sin bror Elias d% denne inte f%r ut nago?c av sin del. I Vaina! Linnas. S 61 n e r a v e t t f o l k.. Kankaanpaa-Blias, hornblasare i inbördeskriget, F& aven Elku, son till Kakaanpaa-Kustaa. T,jänstg& som Atta Cir och maste stanna i Tammerfors. Kammer hem och gae omkring i stugorna, smasuper och berättar, G%r öppet med i k'ummunist?artiet. Super och slik dank, Ingen tar honom p% allvax. Langar sprit nal: f6rbudelagea %räder i kraft, Ligger mest i en hydda och laser gamla tidningar. Lever mot slutet av sitt liv som g%rdfari- handlare. IVainöLinnas E ö g t b l a n d S a a r i j a r v i s moar, Upp tr21ar och Stirner 8.a e-tt folk
XankaanpaZ-Kus.taa, herrg%xdstorpare,, Styselsemedlem i arbetarföre- ningen Riento. Tar emot Anton Lauxli!!as sitt torp. Fangdaa av de vita men ~:äddas fr& faailj nar den vraks frau dödsdom av Pajunen, som är avlägset släkt till honon. S~rälter ihjäl i fängelslet i Tanner- fors. IVainaLinrras H 8 ; g t b l a n d Saa.ri jarvis moar och U p z trälar i 6. Kariluoto, Jomna, fänrik, chef for gevärspluton, kapten. I idealistisk anda uppfostrad herrskapspojke. 1FÖxl.ovar och gifter sig med Sirkka, som han h%ller helig. Lite valpig som fänrik, med nissuppfattad manlighet. Måste kapa sig till mod hela tiden. Beundras Rokka och Koskela. Höts av mannarnas gillande och blis en av plutonens basta chefer. Be-' trtckt över nederlaget, känner skam över att ha drivit mannarna i doden. S tupar. I ~ äinö Linnas O k ä n d a. o 1 d a, t Kaziluotos gosse Se Kariluoto, Jorma Kar.iula, Uno Emil, Everste, stridcva.gnsgruppens chef. ELcaftig, personligt orädd med en okuvlig energi. Saknar dack taktiskt förstand. Ratas --4 eller fruktas av underordnade. Provoceras av Viirila till "destruktionsoch morddriftu. Skjuter honom och u.ppträder som vettvilling. Piiminner dem därigenom att de kan dö. Omkommer. I Vain6 Linnas O k a n d s o 1 d a, t Kaukonen, soldat, undersergeant Lehtos skytt. Stupar tidigt. I Väinö Linnas O k ä n d s. o 1 d a t Ke j s arn Se Kyla-Pentti; Kejsarn Ers ti Se Kyla-Penttis Kirs%i Kivio.ja-Ardis, son till Kivioja-Lauri. Hjälper fadern p% hans buss och lastbil, oersättlig fe honon. Är lika skrodersam som de andra i familjen. En avspänd och stilig pojke som beundras av alla flickor, ned en skojfrisk och bekymmerslös syn p% livet. Växer till under krigsaren. Gifter sig meii Paarina Koskela. En selfnade man soiri utvidgar faderns rörelse kraftigt. Har kri@noaffa~er p% sidan on, vilket hustrun
först& men stolt försökes basa. I Väinö Linnas S 5, n e r a v e t t f o l k Kivio,ia-Lauri, aven Latte kallad, son %i11 Kivioja-Viktor, Är rarit- 16s och byter ofta arbetsplats. Delta i inböxdeskriget. Böms till tre ars fängelse och fem %r villkorligt, vilket betyder att han fri+ ges och blir den förste som kommer hem frh lagret. Den rada färgeo rinner lätt av. Köper lastbil och senaze buss. Bor i Halses hus. Gör affärer me& vad som helst. Dör?l&tsligt i kräfta. IVäinöLinnas Hö-gt b l a n d S a a r i j ä r v i s moar, Upp trälar och Saner av e t t f o l k Xivioja-Veikko, brorson till Kivioja-Lauri. Springer bud med brev till mina Koskela från Kivioja-Aulis, d% de just har börjat sällskapa och Aulis mobiliserats. I Vainö Linnas S 5 n e r a v e t t f o 1 k Kivioja-Vicke Se Kivio ja-viktor. Kivioja-Viktor, torpare under Ivlaki-Pieatti. Har sitt förfallna torp som binäring. Är en skrävlare och en första klassens hästskojare, som gärna lever sig in i skojarrolle~n. italad för del-iiagazdo i demonstrationen vid vriihingen av Anton Laxmilas familj. Ocks% hjälpkarl $t sin son Lauri p% dennes lastbil. Närmare sjuttio %r är han lika fylld av livsglädje, IVäinöLinnas Hägt b l a n d 13aari järvis moar, Upp tralar och Ssner av e t t f o l k. - Kivivuori Se Kivivuori, Janne Kivivuori, Alextimlra Mathilda, kallad Sanni, Dotter till.kalle Silander. Bikeltelefonist i kyrkbyn och anses för lite för mer. Hela hennes uppförande är anlagt p% det korrekta och hon är i sin naiva sj2ilvmedvetenhet awapnande. Gifter sig ned Janne Kivivuori och de f%r en son, A1la.a. IVäinöLinnas H&g t b l a n d iiaari j ä r v i s moar, Upp trälar och S ö n e r a v e t t f o l k kllan, son till Sami och Jame H9vl8irori9 nervös och självsv%ldig. Fas g& i Las?over& i Helsingfors d% foraldrarna vill att han ska
bli haradshövding. Kamratkretsen f%r honom narapa att skmas över att vara son till en socialist, Som värnpliktig slutar han undex- officersskolan som korpral, men blir under kriget befordrad till rättsofficer, I: va in^,. Linnas U p p t r ä l a r och S 8. n e r a v e t. t f o l k Kivivuori, Anna, gift med Otto Kivivuori. Nedslaget resignerad och lite tillgjord sköter hon hemet omsorgsfullt och &ömer om ett bättre liv i kontrast mot pikax och grovkornigheter frb den manliga sidan av hemet, Hennes kärlek tf11 Otto är tragisk och'allvarligt sinnad bär hon p% en hemlig skräck a!tt fgbrlara honom, Vill sin dotter Elina n%got för mer och har svart att acceptera Akseli Koskela som svärson. F& en lycklig och nära gemenskap med Otto d& han ligger föx döden, Avlider under kriget. I IYainöLinnas Hatgt bland Saari j ä r v i s moar, Ubp triilar och Söner av ett folk Kivivuori, Elina Se Koskela, Elina Kivivuori, Janne, äldsta sonen till Otto och Anna Hivivuosi. Visar tidigt ett okynne som ingen f6rsta.x sig på, som sin faders avbild. *---- Intelligent, skaffsr delar av författningssamlingen och börjar tidigt intrigera och far namn om sig som skriftlärd. Gifter sig med Sanni Silander och bosätter sig i kyrkbyn, Arbetar som murare. Trots sin idealitet och känsla för de sm% m%ste han opponera mot de rödas uppror, d& han är mot v%ld, Anses.ändock för delaktig och får fängelse tillsammans ned sin far. Hjälper Akseli till presidentben%dning. Gör kommunalpolitisk karriär, taz aktiv del i motst%ndet mot lappo- rbelsen, råkar ut fös s% kallad skjutsning, Sitter till slut med i riksdagen, som socialdemokrat och blir kommtuialr%d p& initiativ av sina före detta lappornotståndare, Ser vid ett senkommet aterbesak i hembyn tillbaka p% sitt liv med en känsla av tornhet och le-r%gar sig om det kan finnas n%gonting på andra sidan detta livet.. LVainöLinnas Högt bland Saari järvis moar, Upp trälar och Sö:ner av ett folk Kivivuori, Jciuko. Kommer tillsammans med sin farfar Janne till Pentinkulma n%gon g&w kring 1950. AX i t j.ugo4~~2ildern och nybliven student, Ex1 ung neuropkw sons är existentia1is.t och talar on alltings relativitet, Xr mest intresserad av estetik och psykologi, och betraktas av sin farfar som en nars.,denne vill :ha in honom ph samhällsvetenskap-
lig f<et, 19. Ugptrader valuppfos~rat och vill göra ett 8ott iatryck p& sina släktingar, I Väinö Linnas S ö n e r a v e t t f o 1 k Wivuori, Oskar, även Osku, son till Otto och Anna Kivi~uori. Liknar till det yttre sin syster Elina, h sällskaplig av sig och skaffar sig lätt nya bekantskaper, Sägs vaza far *till Aune Leppänens barn, Deltar i de rödas uppror och agerar vid fronten sorglast och kallblodigt dar det är som värst. Stupar i de rbdas sista anstormning. IVäinö-Linnas H ö.gt bland Saari jarvis moar och Upp trälar Kivivuori, Otto, torpare under herrgb%xden, Gift med Anna Kivivuori, Arbetar kvickt med loja, andamalsenliga rörelser, mest med murnings- ochlbyggnadsarbete. Tar icte torpet och hemets hushallning s& all- varligt. Kvick och finurligt skämtsam behandlar han, med inträngande blick, barn och vuxna likadant, Medlem i arbetarfareningen Riento, Irriterar med sitt munväder och baronen vill saga upp arrendet. Raddas av arrendelagen, med retroaktiv verkan, Håller sig på sidan av de rödas uppror och klarar sig med fängelse i Tammerfors. ater politiskt aktiv under lappoterrorn, Drabbas av apati och visar sig ha cancer, Kommer i allvaret inför döden hustrun nara, Avlider, IVain6Linnas H2i;gt bland Saarij ärvis moar, Up-,p trälar och Söner av ett f o L k e. Korpela, lantvarnsman, ersättningsmanskap. En tjurig, småmuttrande soldat, blir has tkarl, Stupar, I Väinö Linnas O k a n d s o 1 d a t Korri, h& till socknens agrarledaue, men lutar at lapporörelsen. Fössaker halla de värsta hetsporrarna tillbaka, men anses en smula aderförkalkad. FGrklzcas av lappoledar~a som den skyldige till att kuppfg.xsöket inte lyckades i sockaen, Tvingas lana skyddskkens lokaistab för en plats %t Pentti Bautajarvi, I Vainö Linnas S Q n e s a v e t t f a 1 k Korsmäki, gammal gränsjägarfiiltviibel, kompanifältväbel, Flegmatisk, populas, Omkommer under ett flyganfall, I Vainö Linnas O k a n d s o 1 d a t Koskels,, Useli Johannes, Sldste sonen till Jussi och Alina Koskela. Visar tidigt prov 2% hat ack utbrott av ilska, envishet, Liknar fa-
och Upp t x ä l a r Koskela, Eero, andre son till Akseli. och Elina Koskela, Är ganska lik sin äldre bror, men nagot livligare. Ska averta Eivinoris torp, Utbildas i det militära till snabbeldsgevarsskytt. Stupar i kriget. IVainaLimas Upp t r ä l a r och SBner av e t t f o l k Koskela, Elina, dotter till Otto och Anna Eivivuori, blir Annas ögonsten, ar stillsam och tyst. Modern lägger ned all energi -p% henne och lyckas bevaa henne frb andm i familjen. Vacker, med en stralande livsglädje ser hon och Akseli Koskela varandra plats- ligt med nya &on, och en v m och Gm kärlek växer fram mellan dem. S% amhingoin gifter de sig och bosätter sig på Koskela torp, Elina och A h a Koskela går bra ihop ach hon trivs son hustru och nara, Elina utvecklas, hngger i och arbetar,. lär sig att spara och att ta Akseli smidigt,. Socialismen, upproret och de rödas nederlag ser hon bara som formare av Akselis Cde. 3% vansimighet~anfall vid meddelandet om dödsdomen mot Akseli och fördjupas då i sin religi6.sa tillit. Kon och Bkseli far fem barn och hon alskas i synnerhet av sina söner. Hon lyckas alltid se de goda sidorna hos saker och ting, Xomer sakta aver sorgen och ångesten öxer tre av deras söners död i kriget och nib ett mjukt och milt lugn, IVäinöLinnas H ö g t b l a n d S a a r i j a r v i s moar, Upp trälar och SQner ;sv e t t f a l k Koskela, Johannes Vilhelm, Jussi kallad, heter först Andersson men tar namnet Koskela efter torpet sitt. Nygift med Alma, statare p% pxastg&rden, där han vuxit upp Öräi&arl& sedan hungergren, Ocks% genom ~itt allvm och sin nykterhet tidigt isolerad. Känd och retad för sin sjukliga snglhet, som lbara blir värre med åren, Röjer och skapar en liten tillgång i torpet Koskela. Hans tillgång& blir legendariska och växer i folksun ö:ve:c all ~idig niar%, En stor idealist, mot all fliird, med arbetet som enda ara, f&ordig och undvikan- de. Känner ett slags tillfredsstäl1e:tse Över sitt självpl5geri i det hårda arbetet, Osäkerheten över att inte aga jorden, frusen skörd? den nya priistfamiljelis ~kade krav p% arbetsdagar p& prastg%rden och dess &tertag av hälfsen av bästa jortlen bara ekar bitterheten, som d% blir ett krafttillskott av bittert -trotse P%r ned sin hustru tre s.öner och överl%ter torpet till den iildste av dem, Akseli. F& necl kgest uppleva hur de två =dra sönerna alrebuseras av de vita,
Avlider efter sviterna fr& ett sla,ganfall, IVäinöLinnas H 6 g t b l a n d S a a r i järvis: nroar och Upp trälar Koskela, Juhani, efter Jus si (~ol-;annes)s. Phinnex i sin spassamkret om fzrfadern. Tar över torpet efter sin fader Akseli, Gift med Kyla-Penttis yngre dotter Hilkka, far en son. I Vainii Limas S 5, n e r a v e t t f o 1 k Koskela, Kaarina, första flickan Xoskela. Stillsam, flitig och foglig hjälper hon tidigt till hemma. Magot undanglidande i sitt väsen. An- spx%lsslös och admjuk har hon sv%st att tro p& Kivioja-Aulis' intresse för henne. Trots föraldramas varaiilgar gifter hon sig med honom, men stht vägrar hon visa det berättigade i dem. I I Vaino Linnas S ö n e r a v e t t f o 1 k l Koskela, Vilho, reservfanrik, tredje plutonens chef, senare liijtnant. Har utmärkt sig i vinterkriget, Har bara folkskola, kommer fxh en ut- präglad röd familj. Piiordig, lite k11um&~, men saklig, god instnstör. Tycker ej om att ge order, har en ltrgnmde inverkan p& mamarna och komex dem nara, &n t2nka p% vad han vill, 1Qber oroblen och är mog- nare frh bbjan, Rättvis, utan prestige, Blir dock trött och degr'i- b.-<< merad och far ett utbrott. Saker radda bataljonen. Skjuts vid ett an- fall not en stridsvagn, I Vaina. Linnas O k a n d s o l. d a t Koskela, Vilho Johannes, samme. som ovan. Akselis och Elinas första son, Star sin farbroder August ngra. Phiild och stillsam, tidigt mogen, med en nykter och saklig inställning til.1 arbetet, med en skarp blick för vad som kravs,' Hyser en vag installni% till politiken och star mot lapportkelsen p& släktkänslans grund, G%r till faderns stlora sorg in i det militära och fgr1ora.r känslan f& landsbygden, Som l8jtnant i kriget, s tuptir. IVäinöLimas U p p trälar och S a n e r a v e t t.. f o l k Haskela, Voitto, tredje son till Akseli och Elina, ÄT redan tre ar d& Akseli konner fr& fgngenskapen. Den enda av bröderna som till sinnelaget påniimer om sin fader, Iite envis, häftig och äregirig, ar palitiskt mer vaken än sina brader, fosterländsk-i sinnad* Son värnpliktig i higet, stupar tre dygp efter brodern Eero, I VZinö Limas U p p t.r ä l a r och S 5, n e r a v e t t f o l k
Koskela-Akselis far Se Kaskela, Johannes Vilhelm Koskela-Jussi Se Kodcela,, Johannes Vilhelm Koskelas Akseli Se Kaskela, Akseli Johannes ~oskelaskhs Ville. Se Koskela, Vilho I Kotilainen, Raili, lotta, Landsortsté~lefonissa som drömmer om officerare. I Väinö Li'nnas O k ä P d s o 1 d a t Kris jka Se Grischa Kustaa, ocks% Varg-Kustaa kallad, son till byns jordemor Priita, utom- _II äktenskapligt barn med fadern till hirsbonden 2% Tayrfr, En särpräglad, oberäknelig filur som inte arbetar. IFiiger sig en studsare och jagar n& och var som helst. Börjar uppträda son trollkarl allt oftare, Lever ensam, som skogsanarkist. Fängrslas av de vita, men raddas till livet av Ilmari Salpakari. F%r det han behöver genom att byta sig till det mot potatis och genom jakt. Får allt svårare att klara sig sjäiv, tas in p% kommunalhusets sinnessjuka~rde1nin;rg och senare p& allmänna sidan. Tyxanniserar där Preeti Leppänen. IVainGLinnas H & g t bland Saarijärvis moar, U p p trälar och S8,ner.a~ ett folk Kyla-Pentti, Kejsarn kallad, husbonden p% Kylä-P~ntti, fiksta genera- tionen. Har rujt det stora Penttikarret till åker och blivit legend. Ger Jussi en kokalv och ett par l m som bevis p% uppskattning. Jussi äx den ende han behandlar son Säralike. Arrenderar ut en tomt för arbetarföreningshuset. IVäin6Linnas H6gt bland $$sari j arvis. moar
Kyla-Pentti, husbonde, andra generationen p& Kyla-Pentti. Far vara helt i fred f& de röda, och salvilli.gt opponerar han sig mot de vitas bestraffningar. Man lyssnar p% honom i hembyn, men inte i kyrkbyn och han lyckas inte radda byborna, Penttifolket hyser en bes taende sympati f ör Koskelas, Deras spontana' och vallliga satt inverkar starkt p& Akseli Koskelas atitityder. I Vainö Lianas. U p g t. s: a 1 a r och S i5 n e r a v e t t folk Kyla-Pentti, ung bonde och tredje gen.eration p&'kylä-pentti. H& tre': barn, flickorna Kirsti och Hilkka, pojken Eino. I Vainö Linnas S 6 n e r a Q e t t f o 1 k Kyla-Penttis HilBka, dotter till ungbonden g& Kylä-Pentti. Gifter sig med Juhani Kaskela. IVainaL~as Saner av ett folk Kyla-Penttis Kirsti, dotter till ungbonden _a& Kyla-Pentti, Vilho Koskela har känt ett svagt intresse föt henne. Ken d3.hon företräder rye- och väggbonadskulturen och han dessutom fatt perspektiv p& tillvaron, s% förefaller hon honom plötsligt s& vanlig. IVainöLinnas S&ner av ett folk =koherden Se Salpakari, Lars Albin Kärrkejsarn Se Kyla-Pentti; Kejsarn Lahti, Jalmari, en av äldsta årsklass~ens soldater. G&r hoppläst ned- _I_ stämd och bekymmrar sig för dem där hema, om dikningsackord, hö och ekonomi, Hôr en son i yngsta inkallade %rsklassen, redan stupade I Vainö Linnas O k a n d s o l d a t Lahtinen, YrjZL, undersergeant, samvetisgrann bra chef föx andira gruppen, Ensam, allvarlig, med uppenbar dragnimg %t det kommunistiska försöker han hela tiden vidh%lla sin praletasa st%ndpunkt och sin vana trogen att vara pessimist. Disputerar gärna. Wannarna avspisar revoltadan med ett skämt och retar honom för surlral och radikal. Stupar, I Vairn~~ Linnas O k a n d z4 a l d a.t Lmio, lajtnant, första plutonens chef, blir kapten och till sist ma- En högdragen, sjzlwledvzten h111~~.dstadsl5j-knant, Ger order p% ett YGT.
avskyvärt formellt satt, med ett omsoxgsfr;tllt uttal. Hans nod gar ho- nom an mer hatad. Hans enda princip ar hård disciplin och schematisk militarism. Kan ej fatta en anrian änn ni sk as sinnestillstånd. Blir allas gemensamma fiende. Beg%r felet att ar5etskomendera Rokka. I Vainö Linnas O k a n d s o I d (a t 25 Lampinen, Bokkas hjälpskytt, fylld av ödmjuk beundran inför honom. Är nästan virrig av.skrack, i en kväljimde känsla inför sliktandet, men kommer ej i samvetsnöd. I Väinö Linnas O k a n d e o i d i3 t Latomäki, en av dem som fkst %terkommer från de radas &genskap och berattax om hur det g%tt till i f%ngenskôpen. I Vaina Linnas U p p - Latte Se KivioJa-Lauri t r a 1 a r Laura Salpakari Se Salpakari, Laura Lauri, smedens son, skolelev. Stupa: i fortsattningskriget. IVainöLinnas SBner a v e t t f o l k Lauri.1(1i1 Se Kivio ja-lauri Lauri Se Salpakari, Lars Albin Laur&, Alina, hustru till Anton Laiurila. Har gift sig med honom re- dan som fjortonårig. Grälar ständigt; med mannen och aldras tidigt, blir ~tra-~ och ogin, Bland dem som fängs1.a~ p% Rkvinnofolkssidonn och'av- rattas av de vita. IVäinöLinnas H & g t b l a n d Saari j ä r v i s moar och Upp t r ä l a r Laurila, Anton Gustav, torpare undcx TÖ>yf.yl sedan flera generationer. En spänd och argsint karl som inte kan ta ett mederlag, Trots sin s.ty3ga lyckas hah inte f%..h&got. uf ax' si-t%- axbeke. Ofta i gräl med. fgs~x och vräkaine;sbjiotet 1igger.i 1u.f.O;en. Med i styrlesen.fö2 arbetarfi5xer;ii~zaablenl;o, De eaks tarpet, under mctstcfind och de-
monstration frh arbetarföreningen. Anton får sex månaders tukthus, misshandlar en vakt och far stanna y4;terligare. Han uttalar öppet sitt gillande sver baronens död och fängslas av h o Töyig. Far sin dom ohiird. Skju%s. IPäinGLinnas HaIgt b l a n d Sisari j ä r v i s moar och U p p trälar 26, Laurila, Antti, svagsint son till Anton och Alina Laurila. Sitter fastkedjad i en av torpets väggar. Hamnar p& fattighuset,, IVainaLinnas Hag t b l a n d 'S:aaLoj ärvis. mo ar Laurila, Arvi, en velig och lite pluilip aon till Anton och Alina Laurila. Stupar under ett av de rödasi anfall i närheten av Tammerf ors. 11aini5Linnas f H 6 g t b l a n d S a a r i j a r v i s moar o;! u p p trälar Laurila, Elma, dotter till Anton och Alina Laurila. Eri vacker, svart- ud och frispr3kig flicka, räknas som tattsrjänta. August Koskela och Elma gar ed p% att gifta sig. Hamnar i isoleringscell i de vitas fbglager. Är ej rädd f ~ döden, r skju.ts med kulsprpta. IVäinöLinnas Högt b l a n d S'aari jarvis m.oar och Upp trälar --L.- Laurila, Uuno, en hårdfjällad son till Anton och Alina Laurila. Full- vuxen redan som arton5ring. Stickes efter gräl ned Viinni och far fem ar fö,r drap. Är med och hämtar Tö,yry-lbonden till de vitas stab, men skjuter honom p% vägen. Ifed i de rödas flyktingström, men hämtas, i Lahtis. och skjuts. IVainiiiLinnas. H i t g t b l a n d S i a a r i j ä r v i s m o a r och U p p t r ä l a r Lautsalo, Usko Antero, kapten. Uppträeder berusad i den av finnarna belägrade staden Petroskoi. I Vaini3 Linnas O k ä n d s. o 1 d a t Lehtimäki, deltar med bland andra Akseli Koskela i de rö'das anfall mot Tammerfors. I Bäin6 Linnas U p p t r a 1 a r Lehto, undersergeant, f6rc.ta gruppens chef. Has lätt att ta vara p% slg själv, En bard, tvär natur, som hatar allt svagt, allt själfullt.
Bar g% ett förmanshat, revolterar bara i underordnad stallning. Har hatat s% länge han kan mimas och det finns bara fiender eller Xibiltiga fä2 honom. HCgmodigt självmedveten t31 han ingen i ain närhet. Duglig genom sin hårdhet och energi. Såras svht och skjuter utan skräck sig själv, I Vain6 Linnas O k a n d s o 1 d a t Lehtonen, en av de rada i fgngenskap. Får genom s&tt barn reda g& att de makts fr& husbondens mark. X Vainö Linnas U p p t r a l a r i Leivonaho, Armas, bland dem som arkebuseras av de vita hemma i Pent inkulma. Lempinen, bland de %Idringar som far i%ka med prästen till kyrkbyn, f& att minska g% prästens likgiltighet gentemot sin nästa. IVainaLinnas HaIgt b l a n d S a a r i j a r v i e moar m e n, Aune, dotter till Preeti och Henna Leppänen, Ser tidigt fullvuxen ut, med en lealös och velig kropp. Tjänar som byhora och 1 blir tidigt med barn, Valtu. Med i de rödas flyktingström men konmer %ter hem, i eländigt skick. Lever i ett primitivare hushiil1 än n%gon- sin. Firas: som mor till en hjälte nar Valtu omkommit i vinterkriget;. Får genom understad och pension m~jlighet att lösa in stuga och tomt. 3:VainCLuuias H>. b l a n d S a a r i j ä r v i s. maar, Upp t s a l a r crch S8ne.r av e t t f o l k Leppänen, Henna, gift med Preeti LeppZnen. Lika'tafatt som honom, lever de i e t t eländigt hush311, där de nästan sval ter e xr en fjäskig och virrig pratroakerska. Avlider så, sni&ningom. IVäin~,Linnas H ö g t b l a n d S a a r i järvis moar, Upp t r ä l a r och S 5 n e r a v e t t f o l k Leppänen, Preeti, dagkarl p% herrgarden.,w stillsam, tafatt man, full av hjalplöshet, godlgnt och undfallande. Gift med herrgårdspi- gan Henna, sam ar av samnia natur, Ned p% de rödas sida, som bland annat budbarare. Fängslas, men far arbetstjänst. Blir statkarl när Henna d6tt, Pensioneras, hamar p% konmunalhemmet tack vare Janne Kivivuori och f& det bättre än n%gonsiin. Avlider. IVainalLinnas Högt b l a n d S a a r i j ä r v i s moar, Upp trälar och So.ner av ett. f o l k
28 e Leppänen, Valentin, son till Preeti och Henna Lcppänen. Tas om hiznd av Ealme som lärling, Har en vild, otyglad fantasi och tar efter Halme. Blir sekreterare i arbetarfareningen Biento. Är valhänt och akriver helst dikter. Reser till Ame?rika innan kriget börjar men kommer plotsligt hem igen. Med i de rödas flyktingström. DQr stilla i fanglagret i Hennala. IVainaLinnas Hag t b l a n d S a a r i j arvis moar. och U p p trälar Leppänen, Valtu, son till Aune Leppälnen. En gr%daskig, mager pojke m m inte går i skolan, utan mest st3.r och hänger i nagat vägskäl. B&jar se sig om i världen och är borta i månader, Inkallas och stupar i vinterkriget, vilket kommer som en chock far hela byn. Får hedersbegravning och plats bland. hjältegravarna, 1VälnÖ.Linnas Upp trälar och S 6 n e r av e tt f o l k Lil1;jussi Se Koskela, Juhani Lill-Kalle Se Kaile Lill-Vicke, son till RTvioja-Aulis i hans äktenskap med Kaarina Koskela. I Väinö Lirmas S Q: n e r a v e t. t f o l k Läraren, en mycket typisk lärare med brillor och pipskägg, Hm förlorat all humor. Ordnar s% att alla barnen har varsin näsduk. Efterträds när han pensioneras av Pentti :Rautajarvi. IVainöLinnas H ä g t b l a n d d S a a r i j ä r v i s moar och Upp t r ä l a r L5.i tnanten Se Koskela, Pkseli Johannes Hagnus, Nbaronentl, friherre p% herrgbrden. Har ej gatt i skola utan fatt en bris.tfallig allmänbildning av en informator och mycket av sin idealbildning ur sägnerna. Talar d%lig finska och latsas inte begripa, Strör omkring sig finska kraftuttsyclc ut9 att veta vad de betyder. Ugpträder rättfrat och tvart och hale rent av som livsprincip att ge korta, kategoriska order, En liten despot, Hr~er förakt för Ralme,
De icnderlydande börjar med aren att alltmera hata honom olch de röda betraktar han som patrask och bovar, B= arresteras av de: ratia och sticks ned med bajonett, Har d& sedan hunnit tänka sig in i döden och tar det med fattning. IVaintLLimas HiLgt b l a n d S a a r i j a r v i s moar och Upp t r ä l a s, Mar ja Salpkari Se Salpakmi, Marja Wrdatta Salmela Se Salmela, Harjatta Marttila, herrggrdens nya fogde. En ung, tjuraktig karl 80m s jalv genom att vara en.h%rdföx torparkarl höjde torparnas beting och darföz var allmänt avskydd. Egentligen en hel och gcdmodig, lite barnslig karl. IV$iinöLinnas H B g t b l a n d Saaari J ä r v i s moar Mellola, A., patron, rustallare, bor i kyrkbyn, bror till Y116, Äger en s%g vid vilken arbetarna förutom vid jarnviigsstationen strej- kar farsta g%ngen. 31ed i de vitas slåndratt, bland dem som kräver dödsstraff för Akseli Koskela. P%r med åren en ailt mer pösig och primitiv uppenbarelse. Med i torpinlösningsnämnden och kyrkbyfull- mäktige har hans obeslutsamhet ofta försatt nämnden i pinsam belägen- het, bland annat nar de kommit till Akseli Koskela, Far ett samman- brott när han talar p% Ilmari Salpakaris bröllop. Avlider, IVainöLinnnaa H ö g t b l a n d S a a r i 3 a r v i s moar, Upp. trälar och S ~ ~ n ea v r e t t f o l k Mielonen, undersergeant, kulsprutekampaniets ordonnansunderofficer. En smatt envis, saklig yngling med sunt bondförnuft. I hälarna p&' sin kompanichef &&rna vill hzn gana bestämma, kommendera, Lider ai7 konpariichef sbytet. I VainQ Lfnnas O k a n d s o 1 d a t. Mus.po1isen Se Ilivimaui, Janne MsllymZBi, kompanichef, komendör p% de rodas sida, SkSuter vid ett gräl en karl och blir själv skjuten, I Väinö Linnas U p p t r ä 1 a r
Hakelä, son till Halrelä-Vihtori, en s1;illsam och tystlilten man, ordföranile i arbetarföreningen Riento efter Otto Kivivuoxi. I Väinö Linnas S &t n e r a v e t t f o l k Mäkelä Se IGkela-Vihtori Makelas,Bino, dotter till Mäkelä-Vihtctri. Har berättat fiir Elina att Akseli Koskela har legat med Aune Leppanen, IVäinCLinnas Högt b l a n d S a a r i j ä r v i s moar Mäkelas Vappu, dotter till Mäkelä-Vihtari, IVäinöLinnas Hag* b l a n d S a a r i j ä. r v i ~ moar Makela-Vihtori, -Viktor, herrgårdstorpare. Deltar i Jussi Koskeias taktalko. Styrelsemedlem i arbetarföreningen Biento, D% han dör f%r Akseli Koskela hans plats i styrelsen,, IVäinö,Linnas H s g t b l a n d S a a r i j a r v i s moar och U g p trälar Makila, undersergeant, ekonomiunderofficer. En stillsam, religiös natur som störs av oordning och superi, svär aldrig. Patologiskt gnidig, orubbligt ärlig i tjänsten. Det r%der ett konstant kristillsthd mellan honom och kompaniet, Hans seghet och privata initiativ hjälper upp fältväbelns brister och räddar biulsprutekompaniets underhall, Blir allt snålare ju mer som förstörs, Kör ut soppa i stället för Uusitalo och omkamer. I Väinö Linnas O k ä n d s o 1 d a t; minen, en av de nyinryckta. Hans syrr p% världshistorien blesthr i "Adolf rumsterarw. I Vainö Linnas O k ä n d s. o l d a i; 3Eaki--Pentti, husbonde, Halme har varit fattighjon och vallpojke hos denna boade. Hans torpare ar Kivioja-Viktor, IVaimöLimas H> b l a n d S a a r i j ä r a i s moar, Upp tralar och S a n e r av e t t f o l k Ellaatta, meaig soldat, skytt i anrlra. @!uppen p% Lahtinens kulspruta, _1 senare korpral, gruppchef efter Lahtinen, undersergeant. Elz av de s.tills~ztsit.e och lydigas-te, tillbasaclragen och &sidosatt. Besittes en kall och okänslig djarfilcit, ParstAr att han kan mata sig med Tern
s.om helst och redex sig utan att fr%ga. Hans trohet mot vapnet, ett uttryck för hans sjiilvhavdelsebehov, har sublinexats till ett slags id&. Han är ej intresserad föz den ideella sidan av kriget, I Vain6 Linnas O k ä n d s o 1 d a, t. Maatta, en av Vilho Koskalas kamrater i fortsattningskriget, IVainöLinnas Saner av ett folk NikolaJ, rysk &oldat, deltar i befastningsarbetena i byn Pentinkulma. Ackompanjerar vid en fest sina ka;nra.ter som s jm&er ryska folkvisor. I Väinö Linnas U 2 2 t s ä 1 a r - Nina, karelska. Nina och Vera Er de tv% flickor som Rolrka, Vanhala och Hietanen besöker i staden Petroskoi, I Vainö Linnas O k a n d s o 1 d a t Oskar Kiviuuori Se Kivivuori, Qska - Osku Se Kivivuori, Oskar - Otto Kivivuori Se Kivivuori, Otto Pajunen, Jalnari, kyrkbybonde. Medlem av de vitas st%ndratt, bland dem som kräver dödsstraff fö.x Akseli Koskela, Ocks% med i inlösnings- nämnden när den kommer till Akseli Koskela, I Väinö Linnas U p p t r a l a r och S ö n e r a v e k t folk Pstjunens dranmojke, en av exekutionskarlarna da bland andra Halme och tv& bröder Koskela axkebuseras..allmänt ansedd som mindre vekde. I Vainö Linnas U p p t x a 1 a r l?as.torskan -. Se Salpakari; Ellen Paul& Haantie. _R_ Se Haantie, Pauli 'Paulus p-
Pest-ii Ilautajarvi Se Rautajärvi, Pentti Pentti-husbonden Se Kyla-Pentti Pentti-kejsarin Se Kyla-Pentti; Kejsarn Pok-ki, lqtnant, foxsta kompaniets chef, Kiiver uppretad av mannarna upp och får en kala i halsen. I Väinö Linnas O k a n d s; o. 1 d a -t 1 Preeti Leppänen 7- Se Leppuen, Preeti 1. - Priita, byns massas. och jordernor, mor till Kustaa. IVainöLinnaa E> b l a n d S a a r i j a r v i s moar Privalihin, Tihon, sxrppörunderofficer!, bland gruppen ryska soldater infas: världsluiiget, Aune Leppänens fästman en tid, I Väing Linnas U p. p x ä l a x Pros ten Se Salpakari, Lars Albin Pros timan Se Salpakari, Ellen Pras.ta&rds jussi Se Koskela, Johasines Vilhelm Palcki, svärson till ell lo la, hm ärvt bade garden och sagen, En man i den större stilen som blivit komunalpamp, yttrar sig l%ngsamt och eftertänksamt, med expanderande affärer, En av de ivrigaste lapposymgatisörerna i kyrkbp, tillsammans rrtetl Xlmairi Salpakari. Har en be-
rahande syn p% världen. I Vainö Linnas S 5 n e r a v e t t f o l k Rahikainen, en nordkazelsk maskare och skhlm som i princip vagr- nggot förlorat p& förhand. Är framgångsrik flickhjälte och har inga anlag för hjaltedad. F%r som Koskelas ordonnans efter Salanen större xörelsefrihet. Hasarderar som den varleta jobbarkung, som ett satt att leva f& att f% tiden att g%. Hyser s;ympati för Eietanen. I Vainö Linnas O k a n d s o 1 d a.t ge Rahlkaiskans kille Se Rahikainen l Raili Kotilainen ICL se' Eotilainen, Baili I Rantala, Ilmari Salpakaris ordonnans i fortsattningskriget. Fascine- rar honom med sin trumpna &het och sitt cyniska fnittrande. I Väinö Linnas S 6 n e r a v e t t f o l k Rautajarvi, Eila, gift med Pertti ra ut aj ar vi, som hon lever i skuggan av och tycks trivas med, Hennes far var länsman och till deras stol-1;- het mördades han av de röda, Undervisar i smi%skolan. FiLder mariga barnrn= %t sin make. I Vainö Linnas S ö n e r a v: e t t f o 1 k Rautajärvi, Pentti, kommer ung till Pentinlculma som deras nye folkskollärare, Reservfänrik och aktiv iarottsman sätter han ig%ng med fys.isk träning och militäx fostran. Nedlem i det nationalistiska Akademiska karelska sällskapet, Kallar sig frihets?.:ämpe och ser &et som sin fosterländska plikt att skaffa mhga barn, Umg%s livligt i pr%stg%rden. Ordnar med idrottsplan och predikm spart-nska ideal, Anaer kriget vara en del av Guds världsordning. Hävdar att lapgomannen handlar i lagens anda, eftersom marxisterau. ska utrotas, Med i de vitas misslyckade 14atsal&ppsor, Med i vinterkniget, Hemförlovad predikar han farsoning och far till stbd en grav aver de avrättade röda. Efter kriget slut startar han ungdoms- och idrotts- Skening. Talar om demokrati och nordisk rättsordning. I Vainö Linna S 6n'e r a v e t, t f o 1 k - Rautala-Valfrid, medlem i arbetarföreningen Riento som han läanax och gifter upp sig med en kiemzns2gardotter0 I Vain5 Linnas. U p p t r ii l a r
Bekomaa, Tyy?eEäs oskiljaktige kaffektrnpam, 3'81- ta befälet över andra gruppen efter honon. I Väia5 Limas, O k ä n d s o l d a t 34 9 Beunanen, Jali, en av fhngarna i dödscellen där Akseli Koskela ligger och trantar p& sin dom, på gott humör. Fars bort. I Vainö Linnas U p, 2. t r a 1 a r Riitaoja, soldat, en av första kiálspru.tegruppens patronbärare, Haas sbrsck tar sig exceptionellt tydliga uttryck, lyckligt fri fr%n ä2e- lystnad och tycker si& inte ha nagot fosterland. Äx barnslig,sa att de inte ens vill driva med honom. Bär p& den alltför undergivne soldatens rädsla för sin förman, Lehto. Springer bakat och skjuts i bduvudet av fienden, I k i ain6 Linnas O k a n d a o 1 d a t, I RoMra, Antero, talas 6stnyländsk dialekt, Undersergeant, ersättnings- maslskap, vice gruppchef, gruppchef. Gör sig genast hemma~tac2d. Spanar ach vet vad som ska hända. Tanker först och handlar sen, med ofelbar säkerhet, Uppträder gärna livligt pratande, halvt p% skäm0 eller i långa docerande föxklaringar. Lever här och nu, tycks njuta av kriget och dödar med kall beräkning, Släpper inte rädslan inp% sig. Gös det kriget fordrar. Han ar känd och beundiiiad för sin olyhad d5 den mili--'-<- tära discb-glinem inte ang2i.r honom. Skzdas och skickas hem, I Vainö. Linnas. O k ä n d s o B d a -t Rokkas Anttf Se Rokka, Antero Saasinen, änka med mariga barn. Granne till Axtturi och Marjatta Salmela. SkvaL1ra.r p% XarJattas f&h%llaslde med Unto Esklola och bekräft tar därigenom Pau-li Baaaties misstanlr;~, I VainG Limas, M Q r k k ä r 1 e k Saarinenskan Se Saarinen Salin, Edvard, även Eetu, skomakare, en av de största herrarna inom I arbetarpartiet. Reser.oakring för att tala p% valnöten. En god talare, full av humor. Besöker Pentinhlma.
Salmela, norra frontens högste chef p% den röda sidan, I Väinö Linnas U p p t r ä 1 a r Salmela, Arttari, kallas Arstu. Pabriksarbetare, fm till Harjatta, godhjärtad och lite stolt över dottern som förlovar sig med en blivande ingenjör, Pauli Haastie. I Vainö Linnas M ö r k k a r 1 e k. Salmela, Narjatta, dotter till Artturi Salmela, som hon ocksa bor tillsammans med. Hon och Pauli Haantie föralskar sig i varandra och de förlovar sig, Ett svartsjukedrama vaxer fram. Margatta avlider i sviterna efter en lunginflammation, I Väinö Linnas; M ö r k k ä r 1 e k - Salo, menig soldat. &l1 av inställsam iver appträder han med krystad karlaktighet. Hans enfald ar välkänd och han är den godtrognaste av dem alla, sväljer wfoikupplysningenn. Hör som soldat till den stora majoriteten vanliga karlar som önskar vara modigzre an de är. Skadas och sänds iväg och de minns honom som lugn och modig genom hans offer- gärning, I Vainö. Linnas. O k a n d. s o J, d a t Salonen, menig soldat, omkommer d% ena armen slits av, I Vainö Linnas O k a n d s. o 1 d a t Salpakari, hi, dotter rill Ellen och Lauri Salpakari, kallas av modern för Lady för sitt behärskaae sätt. Uppträder fo~mellt och verkar stel och otillgänglig och tala valv:kdat, med ett prudentligt tonfall, Kallas mamsell av de underlydande. Gifter sig med Eino, läkare, och de iikr en son, Evakuerad frh Helsingfors deltar hon flitigki den kvinnliga v%rd- och insamlingsverksainheten i sochen. IVainöLinnas H6gt bland Saari järvi& moar, Upp trälar och S&ner,iau ett folk Sal~akari, Ellen, dotter till era känd häradshövcing och finskhetsman, en stursk och stolt familj. En vacker, p% sin man sinnligt upphetsande kvinna med n%got otillgängligt och atwisande i sitt vasen och en bä- vande, nyckfull kärlek till sin man. Hon ar ytlig, med en stark vilja och otaligt t%l hon ej att bli niotsagd och de levex med tv& olika livs- uppfattningaz, NeZ: sin man under toffel sköter hon hushålle-t och lan%- bruket med ytliga jordbsaks3nulskaper, S-Lrejkerna farsiitter henne i verkliga vredesutbrott. De rödas uppror vzcker hos henne ett helgjutet, orabbligt hal;. Hem.ets bildx~ing ar gtcnonp;iid al7 krigiskhet och upsskstt-