FÖRSLAG 2004:14 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003: 35 av Maria Wallhager (fp) om läckande regnskydd Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet Motionären föreslår åtgärder för hur regnskydd skall vara beskaffade samt ett utbytesprogram för de regnskydd som läcker. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad i enlighet med AB Storstockholms Lokaltrafiks yttrande. Länshandikapprådet uppmärksammar i sitt yttrande över motionen att det finns behov av markering på regnskydden, särskilt de som är tillverkade i glas, på ett sådant sätt att de uppmärksammas av personer med synskador. Det är särskilt viktigt att regnskyddens gavlar förses med färgkontrast som kan uppmärksammas av synsvaga personer även i regn och rusk. SL bör därför vid utformningen av regnskydden rikta särskild uppmärksamhet mot markering på de skydd som kan vara svåra att uppmärksamma för personer med synskador. Bilagor 1 Motion 2 Länshandikapprådets kanslis tjänsteutlåtande 2003-08-28
FÖRSLAG 2004:14 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 5 november 2003. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 11 november 2003. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till fp-ledamöternas förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. Fp-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt SL att utreda hur regnskydd ska vara beskaffade och skapa en policy så att man inte upprepar misstagen, att uppdra åt SL att ta fram ett utbytesprogram för de regnskydd som läcker. Landstingsdirektören har föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att bifalla motionen. AB Storstockholms Lokaltrafik har budgeterat för förbättrad trafikantmiljö, varav satsning på regnskydd för 200 000 kr. Det finns alltså i investeringsbudgeten medel reserverade för väderskydd. AB Storstockholms Lokaltrafik hävdar att vid stark vind från ett ogynnsamt håll kan det regna in i skyddet. Tyvärr är det då som trafikanterna verkligen behöver sina regnskydd Det skärmtak vid Älvsjö pendeltågsstation som är avbildat, har nu fått den ursprungliga konstruktionen åtgärdats och har fått en avvattningsränna, så nu är det systemfelet avklarat. De flesta andra läckande väderskydd brister också i skötsel och underhåll, de bör naturligtvis också åtgärdas. Länshandikapprådets synpunkter: I motionen uppmärksammas problemet med läckande regnskydd vid SL:s hållplatser som ett systemfel vars ansvar vilar på landstingets ledamöter och tjänstemän. Synskadade medborgare är, liksom andra, mer betjänta av regnskydd som det inte regnar in i, därför stöder vi motionens förslag.
FÖRSLAG 2004:14 3 Ärendet och dess beredning Maria Wallhager (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 8 april 2003 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt Storstockholms Lokaltrafik att utreda hur regnskydd ska vara beskaffade och skapa en policy så att man inte upprepar misstagen, att uppdra åt Storstockholms Lokaltrafik att ta fram ett utbytesprogram för de regnskydd som läcker. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören, länshandikapprådets arbetsutskott och AB Storstockholms Lokaltrafik. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 25 augusti 2003 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen under förutsättning att eventuella åtgärder ryms inom den beslutade investeringsbudgeten. I landstingets budget 2003 med planering för 2004-2005 anges för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) bland annat att stor uppmärksamhet måste riktas mot de stora bytespunkterna och att trängsel och annan otrivsel successivt skall byggas bort. I den nu liggande investeringsbudgeten och planen för SL för 2003, 2004 och 2005 inryms utgifter för bytespunkter och stationsupprustning med 770 mkr, 497 mkr och 250 mkr respektive år. Av dessa belopp utgör motsvarande 135 mkr, 95 mkr och 107 mkr utgifter för modernisering av bytespunkter och bussterminaler. Därutöver har budgeterats utgifter för förbättrad trafikantmiljö på busshållplatser med 6 mkr, 5 mkr och 5 mkr respektive år, varav satsning på regnskydd utgör 0,2 mkr per år. Dessa åtgärder får ses som en kraftfull satsning på den utveckling och kvalitetstänkande som genomsyrar landstingets budget för kollektivtrafiken på land. SL har genom att teckna avtal med olika entreprenörer delegerat ansvaret för skötsel och underhåll av väderskydd. Ett läckande väderskydd beror enligt SL i de flesta fall på brister i entreprenörens åtagande. Det synes som en enkel åtgärd att genom god uppföljning av entreprenörernas förmåga att leva upp till avtalad servicenivå råda bot på detta. SL genomför två gånger varje år en stor kvalitetsenkät där 20 000 resenärer intervjuas om sin syn på SL-trafiken. I undersökningen, som genomförs på SL:s samtliga trafikslag och i alla områden, får resenärerna svara på frågor om till exempel punktlighet, trygghet, information, städning etc. I vårens enkät sade sig 63 procent av resenärerna vara nöjda eller till och med mycket nöjda med kvaliteten. Detta är en förbättring med två procentenheter sedan
FÖRSLAG 2004:14 4 den förra undersökningen som genomfördes hösten 2002. I undersökningen finns ett avsnitt som berör frågor om städning och rengöring. Förslagsvis kan detta avsnitt kompletteras med frågor avseende upplevelsen av komfort på hållplatser, stationer och perronger. På detta sätt fångar man upp resenärernas synpunkter och önskemål och resultatet kan därefter tjäna som underlag för beslut om eventuella förändringar. Resenärerna har utöver enkäterna möjlighet att framföra synpunkter på trafiken genom kontakt med SL Kundtjänst. Sammantaget kan konstateras att det i landstingets investeringsbudget finns medel reserverade för utgifter avseende väderskydd och att avtal är tecknade avseende skötsel och underhåll. För att ta reda på resenärernas synpunkter om bl.a. väderskydd föreslås att kundenkäten kompletteras med frågor rörande komfort. Länshandikapprådets arbetsutskott har den 22 september 2003, med beaktande av inkomna synpunkter från handikappföreningarna, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad enligt kansliets förslag (bilaga). AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 26 augusti 2003 anfört att de gröna väderskydden i SL-trafiken har funnits med sedan början av 1990-talet. De s.k. City 90 skydden består av fem standardmodeller, med vissa skillnader i storlek och utseende. Att väderskydden ibland läcker är inget systemfel, som motionären påstår. Vid stark vind från ett ogynnsamt håll händer det dock att regnet kan blåsa in i skyddet, särskilt om skyddet är av den smalare typen. De flesta läckande väderskydd avslöjar däremot brister i skötsel och underhåll. Väderskydden har en inbyggd avvattningsränna. Ibland blir det stopp i rännan p.g.a. nedfallande frön, löv och andra föremål. I den skötsel av väderskydden som våra entreprenörer utför ingår att se till att skydden är hela och fräscha samt att avvattningen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns två olika avtalsformer för underhållet av väderskydden. Dels det gamla avtalet där Busslink Hållplatsservice ansvarar för underhållet, dels det nya konceptet som innebär att bussentreprenörerna ansvarar för tillsyn och underhåll av hållplatserna. Tillsynen av väderskydden sker med olika intervall. Intervallet, som varierar från 1 gång/vecka till 1 gång/månad, är beroende på framför allt hur väl frekventerade de är samt var hållplatserna är belägna. I Södertälje, Söderort, Huddinge/Botkyrka och Nacka/Värmdö sköter bussentreprenörerna tillsynen. Från och med i höst kommer även
FÖRSLAG 2004:14 5 Järfälla/Upplands Bro, Sollentuna och Solna/Sundbyberg att omfattas av detta koncept. Vidare finns ett antal väderskydd som ingår i vårt reklamavtal med Clear Channel. Dessa hanteras och sköts av samma företag. Det skärmtak vid Älvsjö station som finns avbildat i motionen är ett exempel på ett gemensamt projekt mellan Stockholms stad och SL. Taket på gångbron ska komplettera det tak som finns på Stockholms Mässans område. Den ursprungliga konstruktionen har åtgärdats och väderskyddet är nu kompletterat med en avvattningsränna som ska leda bort regnvattnet. För väderskydd krävs bygglov som ges av aktuell kommun. Skärmtaket vid Älvsjö station är ett exempel på att det råder olika förutsättningar på varje plats. Därför är också många objekt unika och måste utformas efter den aktuella platsens förutsättningar för att ge bästa möjliga skydd. Fp-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Det skärmtak vid Älvsjö pendeltågsstation som är avbildat, har nu fått den ursprungliga konstruktionen åtgärdad och har fått en avvattningsränna, så nu är det systemfelet avklarat. De flesta andra läckande väderskydd brister i skötsel och underhåll, och sådana systemfel kan man ju också åtgärda.
FÖRSLAG 2004:14 6 Bilagor Motionen Under åren har det talats och skrivits mycket om regnskydd i landstingsfullmäktige. En landstingsledamot har exempelvis tagit upp och diskuterat den luftspalt som finns mellan regnskyddens tak och väggar. Andres Käärik skrev en interpellation 1996. Där skriver han: Regnskydden saknar hängränna eller motsvarande. Regnet fångas av taket och rinner från taket ned rakt på några horisontella balkar. Där studsar regndropparna och finfördelas till en vattendimma, som sedan sprids jämlikt inuti hela regnskyddet. Följden blir att man vid ett starkt regn blir minst lika blöt inuti regnskyddet som utanför. Bänkarna i regnskydden blir oanvändbara av vattenansamling. Inuti regnskyddet är det dessutom omöjligt att skydda sig med paraply eller liknande, eftersom vattendimman kommer från nästan alla håll samtidigt. Dessutom finns det ofta springor mellan de genomskinliga takplåtarna, vilket också leder till ett betydande regnande inuti regnskydden. Problemen kan exempelvis studeras på det regnskydd som står rakt utanför Landstingshuset. Jag har också fått klagomål på regnskydden. Jag vill lyfta fram en medborgare som har haft en blöt upplevelse vid gångbron vid Älvsjö pendeltågsstation. Han har gjort sig besvär att göra en bild om hur regnet kommer in i regnskydden. Han skriver: Som det syns på teckningen så blir gångtrafikanterna blöta både uppifrån och nedifrån. Dessutom så kommer den dyra konstruktionen dra mycket underhållskostnader, eftersom det i mitten rinner vatten rakt ned på den målade stålkonstruktionen och förbi lamporna som sitter infälld på undersidan.
FÖRSLAG 2004:14 7 Regn Öppning i taket där vattnet rinner ned förbi lamporna mot den kupade betongrampen i mitten. Vind Lampor Regndroppar som stänker upp från betongen. Man kan ju ironisera om detta problem! Men det är faktiskt vi landstingsledamöter och våra tjänstemän som har ansvaret för detta systemfel. Jag föreslår därför att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt SL att utreda hur regnskydd ska vara beskaffade och skapa en policy så att man inte upprepar misstagen. att uppdra åt SL att ta fram ett utbytesprogram för de regnskydd som läcker. Stockholm den 8 april 2003 Maria Wallhager
FÖRSLAG 2004:14 8 Länshandikapprådets kansli Kansliet har anfört följande: Svar har inkommit från DHR Stockholms läns distrikt, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) i Stockholm län och SRF Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län. Länshandikapprådets arbetsutskott anser i likhet med handikappföreningarna att det är orimligt att de regnskydd som ska fungera som ett skydd mot just regn läcker men vill ändå påpeka att regnskydden måste utformas enligt de normer som SL fastställt. Särskilt regnskydden i glas måste vara markerade på ett sådant sätt att de uppmärksammas av personer med synskador. Särskilt viktigt är att regnskyddens gavlar förses med färgkontrast, som kan uppmärksammas av synsvaga personer även i regn och rusk. SYNPUNKTER FRÅN HANDIKAPPFÖRENINGARNA DHR Stockholms läns distrikt har i skrivelse den 20 augusti 2003 meddelat att DHR Stockholms läns distrikt tillstyrker motionen. Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Stockholms län har i skrivelse den 18 augusti 2003 lämnat följande synpunkter: I motionen uppmärksammas problemet med läckande regnskydd vid SL:s hållplatser som ett systemfel vars ansvar vilar på landstingets ledamöter och tjänstemän, vilket HSO helt instämmer i. HSO tillstyrker därför förslaget att SL får i uppdrag att utreda hur regnskydd ska vara beskaffade, att en policy skapas så att inte misstagen upprepas samt att det tas fram en utbytesprogram för de regnskydd som läcker. SRF Stockholms och Gotlands län har i skrivelse den 23 juni 2003 anfört följande: Synskadade medborgare är, liksom andra, mer betjänta av regnskydd som det inte regnar in i, därför stöder vi motionens förslag. Vi vill dock understryka att det är mycket viktigt att samtliga regnskydd skall vara utformade enligt de normer som SL fastställt. Särskilt regnskydden i glas måste vara markerade på ett sådant sätt att de uppmärksammas av personer med synskador. Det är särskilt regnskyddens gavlar som måste förses med färgkontrast, som kan uppmärksammas av synsvaga personer även i regn och rusk.