Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen

PM Stockholms Stads Exploateringskontor Slussen, miljöprövning Uppdragsnummer 1150640020 Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen Stockholm 2011-12-21 Sweco Environment AB Stockholm/Miljöutredning och tillstånd Henrik Tideström 1 (11) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Henrik Tideström Telefon direkt 08-695 58 46 Mobil 0734-12 58 46 henrik.tidestrom@sweco.se

Förord Denna pm beskriver övergripande den övervakning och kontroll (egenkontroll), som Stockholms stad planerar för Projekt Slussens ombyggnads- och driftskede. Egenkontrollen ska uppfylla de krav som ställs i 26 kap. 19 miljöbalken, förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll och andra tillämpliga föreskrifter. Egenkontrollen är också ett verktyg för att uppfylla 1 3 i miljöbalkens 2 kap. om allmänna hänsynsregler. Ombyggnaden av Slussen består av ett antal delprojekt. För dessa delprojekt finns övergripande beskrivningar av vad som ska genomföras. Hur arbetena kommer att genomföras i detalj avgörs tidigast vid upphandlingen av entreprenader. På vilket sätt som avbärningen av Mälaren ska ske i bygg- och driftsskedet fastställs av mark- och miljödomstolen. Denna pm bifogas Stockholms stads ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sweco Environment AB Stockholm/Miljöutredning och tillstånd Henrik Tideström 2 (11)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Egenkontrollens syfte 4 2 Organisation och principer för egenkontrollen inom Projekt Slussen 4 3 Egenkontrollens omfattning 5 3.1 Kulturmiljö 5 3.2 Buller och stomljud 6 3.3 Luft 6 3.4 Ytvatten 7 3.5 Grundvatten 7 3.6 Kemikaliehantering 8 3.7 Plan för återanvändning av restmaterial 8 3.8 Miljö- och hälsoriskutredning 9 3.9 Utvärdering och rapportering av kontrollresultaten 9 3.10 Hantering av klagomål 10 4 Bilagor 10 5 Referenser 11 3 (11)

1 Egenkontrollens syfte Syftet med den övervakning och kontroll, nedan kallad egenkontroll, som avses genomföras under Slussenprojektets ombyggnads- och driftskede är att planera och kontrollera verksamheterna så att olägenheter för människors hälsa och miljön kan motverkas och förebyggas. Egenkontrollen är också ett verktyg för projektet att hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Resultatet av kontrollen ska användas för att kontrollera och verifiera att verksamheten följer villkoren i domen från Mark- och miljödomstolen, däri meddelade villkor och att övriga krav enligt miljöbalken följs samt att vidtagna skyddsåtgärder fungerar som avsett. Begreppet egenkontroll, liksom övervakning och kontroll, används i vid bemärkelse, dvs. dels för mätningar, miljöronder och liknande, dels för rutiner av olika slag: funktionskontroller, anteckningar/journalföring, intern och extern rapportering och liknande. Med begreppet miljö avses här yttre miljö, dvs. inte arbetsmiljö (arbetsmiljöfrågorna regleras av särskild lagstiftning). Miljöbalkens krav på att en verksamhetsutövare fortlöpande ska planera sin verksamhet uppfylls genom projektets genomförandeplanering, masshanteringsplan och miljöprogram. Egenkontrollens omfattning ska anpassas till respektive miljöaspekts omfattning, komplexitet, utbredning m.m. 2 Organisation och principer för egenkontrollen inom Projekt Slussen Projektledningen har ett övergripande ansvar för styrning och uppföljning av Projekt Slussens miljökrav. Vid upphandling ställs krav på att projektörer och entreprenörer har de resurser och den kompetens som krävs för uppgiften. Projekt Slussen har tagit fram ett projektspecifikt miljöprogram som omfattar de lokala miljömål och miljökrav som Stockholms stad har satt upp för projektet. Version 1 av programmet riktar sig till projektets egen organisation samt till de externa arkitekter och projektörer, som är verksamma inom projektet. Senare versioner ska vända sig till externa leverantörer och exploatörer. Miljöprogrammet är begränsat till området för detaljplanen, men omfattar även etableringsområden och transporter inom ett större område. Styrande för miljösäkring i produktionen är de miljökrav för entreprenadens genomförande (MEG), som projektet tar fram för varje entreprenad. En MEG är en del av kontraktet mellan Stockholms stad och respektive entreprenör. Den baseras på projektets miljöprogram och på beslut från Mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna. Miljöplanerna är de verktyg som gör det möjligt för projektörer, entreprenörer och projektet att följa upp att miljömålen har tillgodosetts. Anlitade entreprenörer ska bedriva egenkontroll under ombyggnadstiden. Entreprenörerna utarbetar kontrollrutiner som dokumenteras i miljöplanen. 4 (11)

Entreprenörernas miljöplaner granskas och godkänns av projektet. Miljöprogram och andra styrande dokument kommer att vara levande dokument under hela projektet. Vid förändringar i projektet eller nya krav utifrån kan miljöprogrammet förändras under projektets gång. Projektet kontrollerar entreprenören via miljöronder på arbetsplatsen och genom återkommande kvalitets- eller miljörevisioner. 3 Egenkontrollens omfattning I denna pm ges en orientering om den planerade omfattningen och inriktningen på egenkontrollen inom projektet. Konsekvensbedömningar och beskrivningar av möjliga skyddsåtgärder finns i MKB:n med underlagsutredningar. För aspekterna vibrationer (inverkan på kulturmiljön), buller, stomljud, grundvatten, vattenarbeten och reglering av Mälaren finns separata åtgärdsplaner eller kontrollprogram, där egenkontroll ingår som en del och beskrivs mer detaljerat. Därutöver har projektet även tagit fram säkerhetsrutiner för driften av den nya regleringen. Övrig egenkontroll specificeras i entreprenörernas miljöplaner (kontroll- och mätmetoder, mätstationer, parametrar, mätfrekvens, mätvärdeshantering m.m.). Provtagningar och annan mätning utförs normalt av entreprenören, men kan också utföras av projektet eller av projektet utsedd person. Provberedning och analys görs på ackrediterade laboratorier. 3.1 Kulturmiljö Projekt Slussens arbetsområde ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap miljöbalken (Stockholms innerstad med Djurgården). Egenkontrollen för inverkan på kulturmiljön syftar till att undersöka påverkan samt att förebygga, hindra och motverka sättningar eller annan skadlig påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Exempel är vibrationsalstrande arbeten som schaktning, bergborrning, sprängning och viss grundläggning på berg. Hela arbetsområdet ligger även inom ett fornlämningsområde enligt kulturminneslagen (1988:950): Stockholm RAÄ 103. Alla ingrepp under markytan kräver därför särskild hantering enligt kulturminneslagen och ska följa den undersökningsplan som fastställs av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stockholms stad kommer att söka tillstånd för ingrepp i fornlämning enligt kulturminneslagen. Frågor kopplade till prövning enligt denna lag tas inte upp ytterligare i föreliggande förslag till kontrollprogram, utan här beskrivs de försiktighetsmått och hänsynstaganden som följer av miljöbalkens bestämmelser. 5 (11)

3.1.1 Kontroll Projektet har tagit fram en speciell åtgärdsplan för hur särskilt värdefulla kulturhistoriska byggnader inom Projekt Slussens influensområde ska skyddas från skador på grund av vibrationsalstrande 1 byggaktiviteter (Tyréns, 2011-12-21). Åtgärdsplanen bifogas (se bilaga 7 till ansökan). Planen omfattar förebyggande moment, uppföljning under byggtiden och efterkontroller då byggarbetena har avslutats. För en mer detaljerad beskrivning av egenkontrollen hänvisas till åtgärdsplanen. 3.2 Buller och stomljud Slussen är en trafikplats med hög ljudnivå på grund av intensiv trafik Ljudnivån överskrider gällande riktvärden för trafikbuller längs Munkbroleden och Skeppsbron samt vid Södermalmstorg. Tunnelbanetrafik och tung trafik orsakar hörbart stomljud inne i bostäder och arbetsplatser i Slussenområdet. Ombyggnadsarbetena bedöms kunna höja den totala ljudnivån i de södra delarna av Gamla stan och i de norra delarna av Södermalm. Projektet har identifierat de byggnader där bullerskyddsåtgärd kommer att övervägas. 3.2.1 Kontroll 3.3 Luft Bakgrundsnivåer från trafiken och de ljudnivåer som ombyggnadsarbetena beräknas kunna medföra utomhus redovisas i MKB:n. Projektet har tagit fram ett åtgärdsplan för att följa upp och förebygga olägenheter inomhus i fastigheter utsatta för luftburet buller och stomljud som överstiger riktvärden och övriga rekommendationer i NFS 2004:15 (Norconsult, 2011-04-27). För beskrivning av åtgärdsplanen hänvisas till bilaga 6 till ansökan. På grund av intensiv trafik överskrids idag miljöbalkens miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid i utomhusluft längs flera av Slussens omgivande gator. Vid ombyggnadsarbetena tillkommer utsläpp av partiklar (PM10) och kvävedioxid från främst arbetsmaskiner, men också till en liten del från masstransporter in och ut ur arbetsområdet. Utsläppen från projektets masstransporter bedöms dock bli mycket små jämfört med utsläppen från den ordinarie vägtrafiken på Stadsgårdsleden. Vid rivningsarbeten på land under torr väderlek kan även damm komma att påverka utomhusluften i delar av arbetsområdet. 3.3.1 Kontroll Bakgrundsnivåer och de föroreningshalter som ombyggnadsarbetena beräknas tillföra redovisas i MKB:n. 1 Kontroll och övervakning av inverkan på byggnader som med grundvattenpåverkad grundläggning beskrivs i avsnitt 3.5 Grundvatten i föreliggande pm. 6 (11)

Egenkontrollen är inriktad på att följa upp att entreprenörerna uppfyller de krav på drivmedel, maskin- och fordonstyper, som Stockholms stad ställer vid entreprenadupphandling. Inom Stockholms stads miljözon gäller särskilda regler, vars efterlevnad också följs upp. Eftersom utsläppen till luft främst kommer att påverka luften inom arbetsområdet där miljökvalitetsnormerna inte gäller, är det inte motiverat att mäta luftkvaliteten. 3.4 Ytvatten Vattenmiljön i Slussens närhet är starkt modifierad och påverkad av föroreningar. Växtoch djursamhällen är utarmade och domineras av föroreningståliga arter. Muddring och utfyllnad av djuphålor och vissa andra ombyggnadsarbeten påverkar vattenmiljön främst genom kortvarig grumling, spridning av förorenade sediment och genom att påverka bottensubstratet. Utsläpp av länshållningsvatten, processvatten och liknande kan påverka vattenkvaliteten. De muddermassor som hanteras i arbetsområdet ska i första hand återanvändas för att jämna ut botten i området kring sluss och avtappningskanaler. Bottnarna i de planerade muddringsområdena har analyserats med avseende på innehållet av metaller och organiska svårnedbrytbara ämnen. Analyserna visar att föroreningshalten är lägre än den lokala bakgrundsnivån (medelhalterna i Riddarfjärden). 3.4.1 Kontroll Projektet har låtit ta fram ett förslag till kontrollprogram för ytvatten i byggskedet. Programmet bifogas (se bilaga A). Vid utsläpp av länshållningsvatten, processvatten och liknande ska entreprenören kontrollera föroreningshalten och i övrigt följa Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten samt spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser (Stockholm Vatten, 2011-03). 3.5 Grundvatten De grundvattenundersökningar som har bedrivits sedan 2007 visar att föroreningshalterna i Slussenområdets grundvatten är låga. Det kan dock inte uteslutas att det kan finnas förorenat grundvatten i fickor i berget eller dylikt. Grundvattenbortledning eller dämning under ombyggnadsarbetena kan påverka grundvattennivån. I MKB:n beskrivs de skyddsåtgärder, som bedöms vara möjliga för att förhindra negativa konsekvenser som grundvattensänkning, portrycksminskning i lera, förändrade flödesriktningar, sättning av byggnader med mera. 3.5.1 Kontroll Projektet har låtit ta fram ett särskilt förslag till kontrollprogram för grundvatten. Programmet bifogas (se Bilaga B). 7 (11)

3.6 Kemikaliehantering 3.6.1 Kontroll Projektet följer de miljökrav för användning av kemikalier och produkter som projektet föreskriver. En mer detaljerad handlingsplan kommer att upprättas inför produktionsstarten. Bygg- och anläggningsprodukter granskas innan de används och projektet kommer att anvisa bedömningssystem och listor för detta. Kontroll av ställda miljökrav görs i huvudsak vid återkommande miljöronder som utgår från kraven i MEG. Alla entreprenörer ska enligt lag ha en uppdaterad förteckning över de kemiska produkter de använder (drivmedel, oljor, sprängmedel, injekteringsmedel m.m.). Platsanpassade krav för hantering av kemiska injekteringsmedel kommer att ställas i projektet. Kemiska injekteringsmedel är injekteringsmedel som i undantagsfall kan behövas om cementinjektering inte bedöms vara tillräcklig för att stoppa vattenflöden eller behöver användas för tätning av sprickor i betongkonstruktioner där sprickvidden kan tänkas påverka konstruktionens livslängd. Användningen av kemiska injekteringsmedel ska begränsas, men om de behöver användas ska entreprenören göra en platsspecifik riskanalys. I riskanalysen ska mängden kemiska injekteringsmedel, planerade skyddsåtgärder, risker och förslag till kontroll behandlas. 3.7 Massor och masshantering Målsättningen för masshanteringen inom projektet är att omgivningen ska påverkas så lite som möjligt. Hittills genomförda undersökningar av blivande schakt- och muddermassor visar att föroreningsinnehållet generellt sett är lågt. Vid rivning av byggnader och konstruktioner kommer farligt avfall att hanteras i enlighet med gällande lagkrav. 3.7.1 Kontroll Egenkontrollen av hanteringen av överskottsmassor syftar till att säkerställa att hantering och omhändertagande av massor utförs på ett miljömässigt godtagbart sätt. En plan för återanvändningen av restmaterial i projekt slussen finns framtagen och bifogas i bilaga 8E. Fornlämningar kan påträffas under arbetena. Upptagna massor ska hanteras enligt tillstånd och undersökningsplaner från Länsstyrelsen i Stockholms län. Bygg- och rivningsavfall Hanteringen av bygg- och rivningsavfall kommer att följa Kretsloppsrådets riktlinjer. Projektanpassade rivningsplaner tas fram. Slam från förbehandling av länshållningsvatten Föroreningsinnehållet i det slam som uppkommer vid förbehandling av länshållningsvatten vid sprängarbeten ska bestämmas innan vidare hantering. 8 (11)

3.8 Miljö- och hälsoriskutredning Ombyggnadens risker från hälso- och miljösynpunkt undersöks, bedöms och dokumenteras fortlöpande och systematiskt i enlighet med kraven i förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. En riskanalys för byggskedet med avseende på tredje man, naturmiljö, kulturmiljö samt sjöfart och andra samhällsviktiga funktioner pågår i projekteringen. Riskutredningar kommer även att göras under ombyggnadstiden. 3.9 Ny reglering av Mälaren Slussen ombyggnad medför att tappningskapaciteten utökas från ca 800 m³/s till 2 000 m³/s vilket medför att den nuvarande regleringsregimen för Mälarens vattennivåer behöver göras om. För driftsfasen har nya tappningsbestämmelser tagits fram som förutsätter en flödesstyrd tappning i Söderström och så småningom även i Norrström. Regleringen syftar till att minska risken för översvämningar, att minska risken för låga vattennivåer samt att förhindra saltvatteninträngning. Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringen ska också eftersträva att sänka vattenhastigheterna för att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningen av regleringen eftersträvar vidare att, om möjligt, ta särskild hänsyn till det allmänna fiskeintresset och kulturmiljön genom längre tidsperioder med flöden i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Regleringen eftersträvar också tidigare och mer frekvent tappning i Hammarby (kulverten vid Skanstull) för att förbättra vattenmiljön i Årstaviken och Hammarby sjö. Under tiden för ombyggnaden föreslås tillfälliga hushållningsbestämmelser som i huvudsak innebär att de nu gällande bestämmelserna ska upprätthålls, men att tappningsordningen kan ändras om behov uppstår samt att nya avtappningskanaler får tas i anspråk när de är färdigställda. 3.9.1 Kontroll För att tillvarata ovanstående syften och hänsynstaganden har projektet tagit fram ett särskilt förslag till kontrollprogram för den nya regleringen av Mälaren. Kontrollprogrammet gäller både för bygg- och driftskedet. Programmet bifogas (se Bilaga C). För att öka säkerheten vid situationer med höga flöden har projektet tagit fram ett förslag till säkerhetsrutiner för den nya regleringen av Mälaren. Rutinerna bifogas (se bilaga D). 3.10 Utvärdering och rapportering av kontrollresultaten Miljöuppföljningen i projektet kommer att dokumenteras. Projektet planerar att samråda med tillsynsmyndigheterna om hur det löpande miljöarbetet ska kommuniceras. 9 (11)

Vid driftsstörningar, olyckor eller liknande händelser, som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, underrättas tillsynsmyndigheten omgående, vid behov även räddningstjänsten. Vid behov av avsteg från gällande tappningsbestämmelser tas även kontakt med SMHI i egenskap av kontrollant. 3.11 Hantering av klagomål Vid störande byggarbeten ska berörda fastighetsägare, boende och verksamheter informeras om arbetenas start- och stopptider. 4 Bilagor Bilaga A: Förslag till kontrollprogram för ytvatten i byggskedet (WSP, 2011-12-21) Bilaga B. Förslag till kontrollprogram för grundvatten (Bergab, 2012-01-20) Bilaga C. Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren (Stockholms stad, 2011-12-21) Bilaga D. Förslag till säkerhetsrutiner för ny reglering av Mälaren (Tyréns 2011-12-21) Bilaga E. Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen (Stockholms stad, 2011-12-21) 10 (11)

5 Referenser NFS 2000:15. Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter. Norconsult, 2011-12-21. Projekt Slussen. Åtgärdsplan för buller och stomljud under byggtiden. Stockholm Vatten, 2011-03. Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten samt spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser. Utgåva 7, mars 2011. Stockholms stad et al, 2011-02-01. Miljökrav vid upphandling av entreprenader överenskomna mellan Göteborgs, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket. Tyréns, 2011-12-21-1. Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader. Oskar Lundberg, Christer Jönsson. Tyréns, 2011-12-21-2. Projekt Slussen Stomljud och komfortvibrationer. Konsekvensbedömning vid ombyggnad av Slussen. FSD, 2011-12-16. PM H Riskanalys avseende föroreningsspridning delområde land och berg. Granskningsversion (Ej samgranskad av Tyréns). Bergab, 2012-01-20. Kontrollprogram vattenverksamhet grundvatten 11 (11)