STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Vimmerby kommun 2011-03-29 Upprättad av: Christina Andersson, Kristoffer Persson och Mikael Olenmark, WSP
STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Vimmerby kommun Kund Vimmerby kommun Björn Holm Konsult WSP Environmental Box 574 SE-201 25 Malmö Besök/visit: Jungmansgatan 10 Tel/phone: +46 (0)40 35 42 00 Fax: +46 (0)40 35 43 99 www.wspgroup.se Kontaktpersoner WSP Christina Andersson, WSP Kristoffer Persson, WSP Mikael Olenmark, WSP 2 (24)
Innehåll: 1 Inledning 4 1.1 Syfte 4 1.2 Organisation av arbetet 4 1.3 Koppling till STEMFS 2010:5 och andra styrdokument 4 1.4 Ansvar, revidering och förankring 5 1.5 Klimatmål i Sverige och världen 5 2 Nuläge 7 2.1 Köpt energi för uppvärmning, varmvatten och elanvändning 7 2.2 Bränslemix fjärrvärme 8 2.3 Transporter 9 2.4 Inköpt förnybar el och egenproducerad förnybar el och värme 10 2.5 Energikostnader 10 2.6 Val av obligatoriska åtgärder 11 2.7 Kommunens arbete med riktlinjer och utbildningar 12 3 Mål och handlingsplan 13 3.1 Byggnader 13 3.2 Transporter 17 Bilaga: Föreslagna åtgärder för Vimarhems fastigheter enligt energideklarationerna 23 3 (24)
1 Inledning 1.1 Syfte Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar såväl Sverige och Europa som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför en av de största utmaningarna som världen och Vimmerby kommun står inför. Kommunens främsta möjlighet att påverka ligger i den egna direkta miljöpåverkan. En del av den direkta miljöpåverkan ligger i användningen av energi för uppvärmning av byggnader och för transporter. Syftet med denna strategi är att kommunen ska få ett grepp om hur mycket och till vad energin inom dessa områden används. Vidare har man tagit fram mål för minskningen av energi och en handlingsplan för att nå målen. 1.2 Organisation av arbetet En arbetsgrupp, bestående av representanter för olika förvaltningar i kommunen och WSP, har tagit fram uppgifter för nuläge samt arbetat fram mål och en handlingsplan. Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Björn Holm Bo Lennstam Kenneth Roth Janne Axelsson My Wigren Göran Andersson Bo Klarén Christina Andersson Mikael Olenmark Kristoffer Persson Projektledare, Vimmerby kommun Fastighetschef, Vimmerby kommun Inköpsamordnare, Vimmerby kommun Fastighetsförvaltare, Vimmerby kommun Energi- och klimatrådgivare, Vimmerby kommun Vimarhem AB, Vimmerby kommun Stadsarkitekt, Vimmerby kommun Energiingenjör, WSP Miljöingenjör, WSP Logistiker, WSP Kommunrepresentanterna kommer att bilda en energigrupp som ska fortsätta driva arbetet framöver. 1.3 Koppling till STEMFS 2010:5 och andra styrdokument Denna rapport avser att redogöra för de efterfrågade uppgifterna i föreskrifterna i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting (STEMFS 2010:5). Kommunen avser i dagsläget inte att arbeta med de frivilliga uppgifterna som anges i STEMFS 2010:5. Nulägesanalysen, basåret, avser år 2009. Vimmerby har en Energi- och klimatstrategi som antogs år 2010. Energi och klimatstrategin behandlar ett vidare område än denna energieffektiviseringsstrategi. Man kan se energieffektiviseringsstrategin som en fördjupning i de delar av energianvändningen som berör kommunens egen verksamhet. 4 (24)
1.4 Ansvar, revidering och förankring Strategin skall vara ett levande dokument som revideras kontinuerligt. Strategin innehåller åtgärdsplaner som beskriver de konkreta åtgärder som kommunen åtar sig att genomföra. För varje åtgärd har en ansvarig utsetts. Både åtgärder och ansvarig person kan ändras under arbetets gång med genomförandet av handlingsplanen. Strategin bör då uppdateras så att den är aktuellt och fortfarande kan användas som ett styrande dokument. Strategin förankras uppåt i organisationen genom att den tas upp i kommunstyrelsen och på bolagens styrelsemöten. För att strategin ska bli känd bland tjänstemännen informerar deltagarna i energigruppen om strategin på verksamhetsledningsgruppernas möten respektive bolagens ledningsgruppsmöten. Varje deltagare i energigruppen ansvarar för att strategin blir känd i sin organisation. Dessutom bör strategin nämnas i samband med relevanta utbildningar och informationstillfällen. 1.5 Klimatmål i Sverige och världen Klimatarbetet drivs på många olika nivåer. På global nivå finns Kyotoprotokollet som är en internationell överenskommelse sluten 1997 och senare klimatkonferensen i Köpenhamn 2009. Även EU har mål för energi och växthusgaser liksom Sverige och Kalmar län. På Europanivå finns följande mål: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. På nationell nivå finns följande mål fram till år 2020: 40 procent minskning av klimatutsläppen Minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn På regional nivå har arbetet under år 2010 vidareutvecklats och miljömålet Begränsad klimatpåverkan kommer revideras med nya ambitiösa mål kring klimatanpassning, reducering av växthusgaser, mer effektiv energianvändning och att andelen energi från förnybara energikällor ska öka. Några av målen för Kalmar län enligt Regionförbundet (NoOil) 1 : Delmål vägtrafik År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 procent lägre än år 1990 1 Presentationerna Nooil-mål, fastigheter, Stefan Svenaeus, Regionförbundet och Nooil-mål, Stefan Svenaeus, Regionförbundet som finns på: http://www.rfkl.se/sv/verksamheter/miljo/uthallig-kommun/presentationer-fran-moten/ 5 (24)
År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken från vägtrafiken i Kalmar län 50 procent lägre än år 1990 Delmål persontransporter År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala (befintligt delmål) Utöver de uppsatta målen kring minskning av användande av fossila bränslen har regionen antagit mål för ökad användning av biogas som fordonsbränsle: År 2014 finns det minst 4 500 biogasbilar i Kalmar län varav minst 300 i offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra 10 000 biogasbilar varav minst 1 000 i offentlig sektor. År 2014 finns det minst nio tankställen för biogas väl utspridda i länet. År 2016 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Delmål energieffektivisering År 2014 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A-temp) i bostäder och lokaler 10 % lägre än år 1995. År 2020 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet 20% lägre än år 1995 och år 2050 är motsvarande siffra 50%. From. år 2012 är energianvändningen i nybyggda bostadshus lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. From. år 2012 är energianvändningen i nybyggda lokaler lägre än 55 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 80 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Delmål energieffektivisering i kommuner och landsting År 2020 har energianvändningen i offentliga lokaler minskat med 20% jämfört med de energideklarationer som genomfördes senast 2008. Då är också elanvändningen i verksamheterna 20% effektivare än år 2008. From. år 2012 är energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. 6 (24)
2 Nuläge Förutom kommunens egna byggnader och bilar omfattas även kommunens helägda bolag av strategin. Dessa är: Tabell 1, Kommunens helägda bolag som ingår i strategin Bolag Verksamhet Vimmerby Energi & Miljö AB Vimarhem AB Vimmerby halkbana Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Energibolag Allmännyttigt bostadsbolag Halkkörning Ansvarar för verksamheten på Astrid Lindgrens Näs Endast Vimarhem har ett större bestånd av byggnader, som ingår i strategin. Förutom bolagen ovan finns Vimmerby Industrifastigheter AB, men eftersom hyresgästerna här betalar sin egen energianvändning omfattas de inte av strategin. 2.1 Köpt energi för uppvärmning, varmvatten och elanvändning Kommunens egna och de helägda bolags byggnader har en energianvändning enligt tabellen nedan. Tabell 2, Köpt energi per bolag Energianvändning [MWh/år] Area [m 2 ] Specifik energianvändning [kwh/m 2 och år] Kommunens egna byggnader 17 900 106 000 170 Vimmerby Energi & Miljö AB 230 1000 220 Vimarhem AB* 19 600 112 000 170 Vimmerby halkbana 24 160 150 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB 320 1100 290 *För Vimarhem ingår ej hyresgästernas användning av hushållsel i tabellen Ett antal byggnader med bostäder har uteslutits från nulägesanalysen. Det kan exempelvis bero på att hyresgästerna betalar för sin egen uppvärmning eller att byggnaderna är nybyggda och energistatistik ännu inte har samlats in. För ett antal av Vimmerby Energi & Miljös lokaler, exempelvis återvinningscentralen, pumphus, avloppsreningsverk och vattenverk, kan man inte skilja på fastighets- och övrig el varför dessa inte tas med i nulägesanalysen. Vimarhem har energideklarerat hela sitt fastighetsbestånd. En företeckning över föreslagna åtgärder finns i bilaga 1. Vimarhems hyresgäster beräknas använda 3 200 MWh 2 hushållsel per år. 2 Beräknat på en schablon om 40 kwh/m 2 boarea. 7 (24)
Energisiffrorna kan också delas upp på typ av energibärare. Tabell 3, Köpt energi per energibärare Energianvändning [MWh/år] Olja 1 200 3 % Biobränsle 520 1 % Fjärrvärme 27 000 71 % El 9 200 24 % Bostäder och lokaler i kommunen värms framför allt med fjärrvärme. Med hänsyn till att fjärrvärmen produceras med nästan 100 % biobränsle kan man förutse låga utsläpp av CO 2 från uppvärmning av kommunens bostäder och lokaler. 2.2 Bränslemix fjärrvärme Vimmerby Energi & Miljö AB levererar fjärr- och närvärme till bl.a. kommunens fastigheter och Vimarhem AB. Av den fjärr- och närvärme som producerades under 2009 var 98,5 % biobränsle (trädbränsle och bioolja) och 1,5 % fossil olja. I strategin behandlas närvärme som om det vore fjärrvärme. 8 (24)
2.3 Transporter För nuläget år 2009 genererades cirka 2 012 000 fordonskilometer inom den kommunala verksamheten och de kommunalägda bolagen. Nedan visas en sammanställning av de faktorer som beräknats och som ligger till grund för inrapportering till Energimyndigheten. Tabell 4, Nuläge transporter för år 2009 Ägda/leas ade bilar Antal miljöklassade fordon Antal nm 3 /år Koldioxid kg/år MWh/år Etanol Antal kilometer/år Bensin/die sel Etanol Bensin/dies el Etanol Bensin/die sel Ägda 25 1 307000 23 57800 200 16 1 213000 16 40200 152 41 2 520000 39 98000 352 Ägda 25 0 452000 28 72000 278 18 4 252000 17 43000 166 43 4 704000 45 115000 444 Ägda 1 0 14000 1 1 500 1500 4 6 13 13 279000 13 10 10400 23900 86 88 14 13 293000 14 11 10900 25400 90 94 Totalt ägda/leas ade bilar Ägda 51 1 773000 1 52 500 131300 4 484 47 18 744000 13 43 10400 107100 86 406 98 19 1517000 14 94 249300 980 Bensinbilar Leasade Dieselbilar Leasade Etanolbilar Leasade Leasade Korttidshyrda bilar Bensinbilar 60500 3 7400 27 Dieselbilar 29700 3 7400 28 Etanolbilar 19800 3 1400 12 Totalt korttidshyrda bilar 110000 3 6 16200 67 Privata bilar använda i tjänst Bensinbilar 385000 27 67200 249 Totalt samtliga transporter 98 19 2012000 17 127 332700 1296 Utav ovan nämnda information har ett antal uppskattningar genomförts: 9 (24)
För korttidshyrda bilar fanns inte statistik tillgänglig för mer än ca 10 % av det totala antalet bilar. Med bas i befintlig statistik beräknades den totala summan. För privata bilar använda vid tjänsteresor fanns enbart data gällande totalt antal körda kilometer. En typbil med bensindrift och en bränsleförbrukning av 7.1 l/100 km användes vid beräkning. Vid beräkning av koldioxid användes Nätverket för Transporter och Miljöns (NTM) data vilken även innefattar en LCI-faktor (livscykelinventering) som även tar hänsyn till de koldioxidutsläpp som i snitt genereras vid transport av bränsle till försäljningsställe. För energivärde i respektive bränsle användes de värden som utställts av Energimyndigheten. Utav de ovan nämnda fordon som under år 2009 ägdes eller leasades av kommunen så var 19 av totalt 98 fordon miljöklassade dvs. med en utsläppsgräns av maximalt 120 gram koldioxid/kilometer. Fordonens miljöklass jämfördes därefter med organisationen Miljöfordon.se och deras sammanställning av miljöklassade fordon. 2.4 Inköpt förnybar el och egenproducerad förnybar el och värme Vimmerby kommun och dess helägda bolag köper el från Vimmerby Energi & Miljö AB. All inköpt el är till 100 % vattenkraft, dvs. 9 200 MWh/år. Kommunen producerar ingen egen förnybar el eller värme (avseende el från solceller eller vindkraft respektive solvärme) 2.5 Energikostnader Tabell 5, Energikostnader i Vimmerby kommun Bolag Energikostnader [kkr/år]* Kommunens egna byggnader 14 325 Vimmerby Energi & Miljö AB 142 Vimarhem AB 11 772 Vimmerby halkbana 30 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB 284 *exklusive moms Vimmerby kommun har en total energikostnad på 26,6 miljoner kr per år, vilket motsvarar 120 kr/m 2 och år. 10 (24)
2.6 Val av obligatoriska åtgärder Vimmerby kommun har åtagit sig att arbeta med åtgärder: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge Troligtvis kommer kommunens bostadsbolag, Vimarhem AB, även genomföra flera av de åtgärder som anges i energideklarationerna. 11 (24)
2.7 Kommunens arbete med riktlinjer och utbildningar Här redogörs för hur Vimmerby kommun arbetar med de frågor som ställs i föreskrifterna (STEMFS 2010:5) under avsnitt 3 Övriga uppgifter Riktlinjer för energieffektivitet vid upphandling Vimmerby kommun har en inköpspolicy som bl.a. beskriver rutiner, organisation och vilka krav som kan ställas vid upphandling. Under miljöhänsyn anges att Miljöstyrningsrådets miljökrav bör ställas vid upphandlingar. I merparten av upphandlingarna deltar kommunens inköpssamordnare och i dessa fall följs inköpspolicyn. Emellertid genomförs inköp av varor och tjänster utan att inköpssamordnaren kontaktas och i dessa fall följs ofta inte policyn. Energifrågor i översikts- och detaljplanering Ett av kommunens verktyg för planering av energi är den lokala utvecklings- och översiktsplanen. I denna finns ett avsnitt som beskriver nuläge avseende el- och fjärrvärmenät. Här beskrivs också beslutade och planerade framtida projekt för närvärme, biogas och kraftvärme. Eftersom översiktsplanen är från år 2006 är planerna för närvärme nu genomförda. Den biogas som produceras vid kommunens reningsverk fungerar idag som bränsle i fjärrvärmeverkets produktionsanläggning. Enligt översiktsplanen finns ett mål att kommunens och dess bolags samtliga fordon i framtiden ska drivas med egenproducerad biogas. När det gäller kraftvärme planeras på sikt en anläggning på Tallholmens industriområde. Målet är att den tänkta elproduktionen, 15 GWh per år, ska täcka kommunens och dess bolags elbehov i framtiden. För närvarande arbetar kommunen med en Vindbruksplan (klar senast 31 oktober 2011) som ska ingå i översiktsplanen. När det gäller detaljplaneringen så finns alltid rekommendationer om att använda förnyelsebar energi för uppvärmning. Kommunen arbetar med att implementera nya kunskaper på området. Resepolicy Kommunen har riktlinjer för resor i tjänst, som finns tillgängliga på kommunens intranät. Riktlinjerna beskriver framförallt hur resor ska bokas. Man ger inga direktiv om när man ska välja bil, tåg eller flyg. Däremot ska hyrbilar vara miljöbilar. Vissa förvaltningar använder riktlinjerna bättre än andra. Internutbildningar för att skapa förutsättningar för energieffektivisering Kommunen har inte haft någon internutbildning av den typ som åsyftas. Nätverksbyggande Vimmerby har medverkat i Energimyndighetens program Uthållig kommun och har deltagit vid de träffar som arrangerats med tema energieffektivisering av fastigheter. I övrigt finns ett embryo till nätverk bland kommuner som använder sig av EPC. Vimarhem nätverkar inte med andra SABO-företag. 12 (24)
3 Mål och handlingsplan 3.1 Byggnader Mål till år 2014 Energianvändningen till uppvärmning av värme och varmvatten (avseende fjärrvärme och olja) i kommunens fastighetsbestånd ska minska med 8 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Elanvändningen i kommunens fastighetsbestånd ska minska med 5 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Energianvändningen till uppvärmning av värme och varmvatten i Vimarhem ABs fastighetsbestånd ska minska med 5 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Omräknat till MWh betyder målen ovan 2 000 MWh/år, vilket motsvarar 5 % av den energi som används för kommunens och kommunens helägda bolag år 2009. Mål till år 2020 Energianvändningen till uppvärmning av värme och varmvatten (avseende fjärrvärme och olja) i kommunens fastighetsbestånd ska minska med 18 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Elanvändningen i kommunens fastighetsbestånd ska minska med 11 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Energianvändningen till uppvärmning av värme och varmvatten i Vimarhem ABs fastighetsbestånd ska minska med 10 % jämfört med 2009 (kwh/m 2 ) Omräknat till MWh betyder målen ovan 4 100 MWh/år, vilket motsvarar 11 % av den energi som används för kommunens och kommunens helägda bolag år 2009. 13 (24)
Åtgärdsplan byggnader Föreslagen åtgärd Ansvarig Start Klart Hålla sig informerad - om lagstiftning, utredningar, finansieringsinstrument mm., relevant för kommunens energieffektiviseringsarbete. Exempel är nära-noll-direktivet, föredömliga offentliga byggnader, Sveriges energimål mm. Äldreboende som låg- eller passivhus Verka för att kommande byggnation av äldreboende byggs efter låg- eller passivhusstandard. Automatisk avstängning av datorer Energieffektiv utrustning #1 Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer framtagna av Miljöstyrningsrådet. Energieffektiv utrustning #2 Köpa in utrustning med energieffektiv energianvändning i alla lägen. Uppdatera inköpspolicyn - så att den hänvisar till miljöstyrningsrådets avancerade krav. Starta en energigrupp Formalisera arbetet med strategin genom att skapa en arbetsgrupp med representanter från berörda delar av kommunens verksamhet. Gruppen bör arbeta både med energieffektiviseringsstrategin och kommunens energi- och klimatplan. Gruppen har regelbundna träffar för att driva arbetet gemensamt och rapporterar årligen till kommunstyrelsen Energigruppen 2011 fortlöpande Teknik och service, fastighetsavdelningen 2011 2011 IT-avdelningen 2011 2011 Inköpssamordnare 2011 2011 Inköpssamordnare 2011 2011 Inköpssamordnare 2011 2011 Projektledare för energigruppen 2011 2011 14 (24)
om hur arbetet framskrider. Skapa rutiner och mallar - för en smidig inrapportering av energianvändningen till projektledare för energigruppen. Rutinerna bör vara dokumenterade och innehålla information om - vem som ansvarar för vad - vad som ska rapporteras när - hur den ansvarige praktiskt går till väga Skriva på kommunens hemsida om nybyggnadsregler och passiv- och lågenergihus. Utbildning för politiker och tjänstemän På förslag 4 tillfällen á 1 h. Förslag på tema: - energieffektiv fastighetsförvaltning - kommunen påverkansmöjlighet genom inköp - hur kan Vimmerby bli en fossilbränslefri kommun? Informera om effektiviseringsarbetet Använda nyhetsfunktionerna på kommunens hemsida för att informera om kommunens effektiviseringsarbete. Utbilda anställda Identifiera utbildningsbehovet hos de anställda och ta fram en utbildningsplan för energifrågor för alla eller vissa anställda. Projektledare för energigruppen Energi- och klimatrådgivningen 2011 2011 2011 2011 Energigruppen 2011 2012 Projektledare för energigruppen Energi- och klimatrådgivningen 2011 2012 2011 2012 15 (24)
Upphandling av energieffektiv IT-utrustning Bevaka utvecklingen av IT- SAM eller motsvarande för att så småningom ge dem i uppdrag att använda Miljöstyrningsrådets avancerade krav vid upphandling Projektledare för energigruppen tillsammans med inköpsansvarig 2011 2013 Planering för klimatneutral byggnation ska inledas Inköpssamordnare ska ha en central funktion Verka för att inköpssamordnare får en central funktion i kommunens beslutande organisation. Ökade resurser för inköpssamordnare Verka för att inköpssamordnare får ökade resurser och kompetenshöjning. Idag finns inköpssamordnare på deltid, tjänsten bör utökas till en heltidstjänst. Anpassningsåtgärder Undersöka vilka konsekvenser ett varmare klimat kommer att medföra för Vimmerby och identifiera anpassningsåtgärder. EPC-projekt Genomföra ett EPC-projekt enligt förstudie från Schneider på merparten av kommunens fastigheter. Planavdelningen 2011 2013 Energigruppen 2011 2014 Energigruppen 2011 2014 Projektledare för energigruppen Teknik och service, fastighetsavdelningen 2011 2014 2011 2026 16 (24)
3.2 Transporter Utsläppen av koldioxid från fossila drivmedel från person- som godstransporter ska i kommunen kontinuerligt minska under planperioden så att kommunen bidrar till att det nationella och regionala klimatmålet till 2020 nås. Detta kan dock leda till att den årliga energianvändningen ökar för transporter beroende på högre energimängd per kilometer för förnyelsebara drivmedel. Antalet miljöbilar och fordon som drivs med förnybara drivmedel ska i kommunen kontinuerligt öka under planperioden. Antalet resor med cykel inom tätbebyggt område ska under planperioden öka. Alla bilar som ägs eller leasas av den kommunala organisationen ska vid planperiodens slut vara miljöklassade enligt Trafikverkets definition (förordning 2009:1). Endast i undantagsfall ska bilar som inte uppfyller kraven leasas av kommunen och dess bolag. Privat bil använd i tjänsteärenden ska enbart i undantagsfall användas. Åtgärder relaterade till körbeteende och teknisk drift på befintligt bestånd ska genomföras. Vidare ska en kontinuerlig uppföljning genomföras med avseende på befintliga och kommande utvecklingsmöjligheter för minskad energianvändning. Mål till år 2014 För år 2014 beräknas en minskning i energianvändning av 18% vilket motsvarar 234 MWh i relation till basår 2009. Byte till miljöfordon (max 120 g CO2/km Minskat bruk av bensindrivna privatbilar i tjänst mot miljöfordon (max 120 g CO2/km) Nitrogen i däck (minskad bränsleförbrukning 5 %) ECO Driving (minskad bränsleförbrukning 10%) Basår 20% 100% 0% 0% 2009 MWh 1 047 249 980 1 296 2011 25% 90% 12% MWh 1 037 246 974 2012 30% 80% 100% 50% MWh 1 025 243 931 1 231 2013 35% 70% 100% MWh 1 016 239 1 155 2014 40% 60% MWh 1 006 236 Efter 2014 Mål 2014-41 MWh -13 MWh -49 MWh -130 MWh -234 MWh -3% -1% -4% -10% -18% 17 (24)
Mål till år 2020 För år 2020 beräknas en minskning i energianvändning av de kommunala transporterna att hamna kring 30 % motsvarande < 450 MWh. År 2020 har största andelen av privata bilar använda i tjänst minskat, antalet miljöfordon enligt gällande krav är 100 % inom kommunen och dess bolags regi. Antagande att de totala fordonskilometrarna kommer att minska till år 2020 baseras på de åtgärder som effektiviserar ruttval, exempelvis genom samordning av transporter och en vidare utredning och möjlig implementering av system för ruttoptimering. Det är viktigt att poängtera att målet är ytterst svårt att fastställa då en rad faktorer samverkar vid målsättningen exempelvis införande av elbil, biogasdrivna fordon och dylikt vilket kan ha stor inverkan på energianvändning. Åtgärdsplan transporter Nedanstående åtgärder ska bidra till att delmålen uppnås. Föreslagen åtgärd Ansvarig Start Klart Insamling - föra logg på befintliga fordon (ägda, hyrda/leasade, privata bilar i tjänst) Nuläge: Saknas rutiner för insamling av statistik kring fordon Standardiserad insamling för samtliga förvaltningar Projektledaren i energigruppen samordnar 2011 2014 och vidare Elbilsinfrastruktur Nuläge: Inga förutsättningar för elfordon. Utföra en lokaliseringsstudie av infrastruktur för elfordon Bedöma möjligheterna för utbyte till elfordon Rese- och mötespolicy Granska och uppdatera befintlig rese- och mötespolicy i kommunen och de kommunala bolagen Nuläge: Riktlinjer är inte uppdaterade och kommunicerade med hänsyn till riktlinjer för resor i tjänsten och möten. Möjligheter för utbyte till elfordon: Projektledaren i energigruppen Lokaliseringsstudie: VEMAB - Miljöingenjör Kommunens reseoch mötespolicy Projektledare samt inköpsamordnare ansvarar Inköpssamordnare VEMABs rese- och 2011 2011 2011 2012 18 (24)
Bevaka ITSAM m.h.t. utveckling av ITstruktur (ex tele-/ video-konferens) Uppdatera riktlinjer för minskat bruk av privata bilar i tjänsten Reseinköp ska ske via SKL upphandling Uppdatera rese- och mötespolicy för alla bolag Informera och marknadsföra vertikalt i organisationerna Utbildning av möjligheter för distansmöte Nuläge: Idag finns inga klara riktlinjer gällande befintliga och framtida möjlighet till ökad användning av IT-verktyg för distansmöten Hålla en enkel genomgång på arbetsplatsträff. Etablera en samordnare som personal kan vända sig till. Genomföra utbildning i webbmöten via befintlig utrustning på Högskolecentrum mötespolicy. Miljöingenjör ansvarar. Vimarhems rese- och mötespolicy. ansvarar. VEMAB, Miljöingenjör Vimarhem Kommunen, projektledare VEMAB, Miljöingenjör samordnar 2011 2011 Nitrogen i däck Nuläge: I dagsläget pågår ett pilotprojekt inom VEMAB för minskad bränsleförbrukning genom att pumpa däck med nitrogen. Utföra test och följa upp (VEMAB) Projektledare för Energigruppen. VEMAB, Miljöingenjör och efterträdare levererar uppföljning efter test under sommar och vinter. 2011 (VE- MAB) 2012 (alla) Införa pumpning av nitrogen i däck på samt- 19 (24)
liga av kommunen och dess kommunala bolags ägda/leasade/hyrda bilar Samordning av varutransporter Idag inköp: inköpssamordnare 2011 (pågår) 2013 Nuläge: Körs i egen regi med två miljöklassade bilar. Potential i att samordna dagens leveranser till kommunala verksamheter Inköpssamordnare Samordning är med vid upphandlingar Införande av bilpool Nuläge: Finns bilpool via bilhandlare. Överse möjlighet till utökad bilpool genom kostnads- och miljöberäkning. Ställa bil vid kommunhus. Göra rese- (fordons)policy mer tillgänglig för bilhandlare. Ställa krav på biltyper (miljöfordon) Ställa krav på statistik Projektledare samordnar med kommunchef. Inköpssamordnare har skickat ut mall för registrering av resor. 2011 2013 Ägarform fordonspark Nuläge: Varje förvaltning kan köpa eller leasa in egen bil. Ingen samordnad bild. Klara riktlinjer kring leasing av bilar i kontrast till inköp av bilar för att höja andelen miljöfordon i kommunen. VEMAB, byta ut bilar som i storlek inte krävs framöver Utöka inköpssamordnarfunktionen för att ge möjlighet att se över inköp av bilar. Projektledare, inköp kommunchef Behövs inköpssamordnare Finns leasing avtal med Nordea. Inköpssamordnare. 2011 2013 20 (24)
Cykelpool/elcykelpool Nuläge: Enligt ÖP ska cykel gynnas. Utbildning och utökade möjligheter att i tjänst och vid privata resor till/från arbetet använda en cykelpool Etablera cykelpool vid varje avdelning/bolag Projektledare för Energigrupp. Miljöingenjör driver för VEMAB. Vimarhem 2011 2014 Sparsam körning Nuläge: Utbildning i sparsam körning har tidigare genomförts för delar av kommunens anställda men inte följts upp. Påbörja utbildning i sparsam körning för alla kommunalt och i ägda bolags anställda. Uppföljning enligt fastställd plan med krav på kontinuitet ska genomföras. Projektledare för energigrupp 2012 2014 Ruttoptimering av kommunala resor Nuläge: Hemtjänst, sker enligt egenutvecklad ruttplanering baserad på praktisk erfarenhet. Finna best practice och ta lärdom av projekt i närliggande kommuner för möjlig samverkan i analys och implementeringsstadie. Projektledare för energigrupp. 2012 2014 Biogas Nuläge: Politiker ska ta beslut om uppföljning med avseende på tidigare genomförd lokaliseringsstudie för biogastankställe. Bevaka olika initiativ, både privata, kommunala och regionala och Projektledare energigruppen. 2012 2015-2017 (Regionalt mål, biogastapp ska finnas i varje kommun) 21 (24)
hålla kommunen uppdaterad. Se över potentiell användning. 500 000 Nm 3 kan vara intressant för privata aktörer. Påverkan mot privata aktörer för etablering av biogastankställe 22 (24)
Bilaga: Föreslagna åtgärder för Vimarhems fastigheter enligt energideklarationerna Fastighet Aspen Djursdalavägen 2 A-C Drottninggatan, gruppbost. Flädern Frödala Frödalagränd Gelbgjutaren 1 Gelbgjutaren 2 Gästgivaren Hagavägen Klockaregårdsgatan Loarpsgatan, gruppbostad Lönnen Norrgården 4 Norrgärdet, Norrgårdsg 3 Betesstigen Nygård 108, sercishus Nygård 104, lägenheter Nygård 112, lägenheter Näktergalen 3, Museum Näktergalen 3, Lägenheter Knastorp 1:86 Föreslagna åtgärder Reglera värmen, (värmeåtervinning) kolla vindsisolering Injustering av värme, serva ventilation (isolera väggar) sänka värmen mäta framledningstemp. fönsterbyte, isolera vägg, ventilation fönsterbyte, isolera vägg, ventilation ventilation, värme hög innetemp, fläktar hög innetemp, kulvert, dålig FTX varmvattenförbrukning OVK besiktning isolera väggar vid kök, vindsisolering inreglering värme, Rumskulla 1:52, daghem, lägenheter klimatskal Rumskulla 1: 67, lägenheter Rumskulla 1:39 Frödinge 35:18, Radhusgatan Frödinge 35:19, Radhusgatan Örsåsa 1:151, Ringvägen 30 Tuna 1:56, Servicehus hög innetemp, hög framledningstemp hög framledn. temp, kulvertförlust, förlust i grund, dåliga fläktar hög innetemp, klimatskal, dålig panna hög innetemp, kulvertförlust, värmesystem hög innetemp, kulvertförlust, värmesystem kulvertförluster, sänka framledningstemp. byte av fläktar, sänka framledningstemp bålig oljepanna, klimatskal dåligt klimatskal vindsisolering klimatskal klimatskal ventilation, framledningstemp. klimatskal, innetemperatur, cirkulationspumpar 23 (24)
Tuna 1:56, Stationsgränd Sjundekvill 1:191, Centrumg., Torgrund. Vi 85:1, Södra storgatan 29 Söegården 1 Västgården 1 Sjundekvill 1:193, Kvillgränd innetemperatur, pumpar, framledningstemp. vindsbjälklag, kulvertförluster, framledningstemp. hög vattenförb. Klimatskal klimatskal, pumpar, fläktar innomhustemp. pumpar, fläktar vindsbjälklag, kulvertförlust. 24 (24)