2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014
2 (17)
Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik... 5 Nationella prov svenska... 5 Årskurs 6... 7 Genomsnittlig betygspoäng... 7 Godkänt betyg i alla ämnen... 7 Årskurs 9... 8 Genomsnittligt meritvärde... 8 Godkänt betyg i alla ämnen... 9 Gymnasiebehörighet... 10 Gymnasiet... 11 Övergång och genomströmning... 11 Andel med examen... 12 Högskolebehörighet... 12 Genomsnittlig betygspoäng... 13 Övergång till högre studier... 14 Uppföljning av skolor som haft riktade insatser... 15 Grundskolor... 15 Årskurs 3... 15 Årskurs 6... 16 Årskurs 9... 16 Gymnasieskolor... 17 3 (17)
Inledning Att mäta och utvärdera KUL-projektets effekter på kunskapsresultaten skulle i princip ha krävt en annan och mer experimentell design av projektet för att kunna isolera effekterna av projektet från alla andra faktorer som påverkar kunskapsresultaten. Att endast undersöka om kunskapsresultaten har minskat eller ökat under projekttiden är inte tillräckligt eftersom det är mycket svårt att uttala sig om hur utvecklingen skulle ha sett ut utan projektet. Dessutom är projekttiden kort i ett skolutvecklingsperspektiv och det är antagligen för tidigt att vänta sig effekter av skolutvecklingsinsatserna. De flesta insatser/aktiviteter har också startats efter hand under projekttiden vilket gör tidsperspektivet ännu kortare. Den här bilagan blir därför mer av en uppföljning av utvecklingen i regionen än en utvärdering av projektets bidrag till RUS:ens etapp- och inriktningsmål. och projektslut är markerat i diagramen men det är viktigt att komma ihåg att de flesta indikatorerna är resultat av skeenden under lång tid även om själva mätnigen har gjorts vid en viss tidpunkt. Samtliga statistiska uppgifter är hämtade från eller härledda utifrån Skolverkets allmänt tillgängliga statistik 1. 1 http://siris.skolverket.se och http://www.jmftal.artisan.se. 4 (17)
Uppföljning Årskurs 3 De nationella proven i årskurs 3 saknar ett sammanfattande provbetyg. För att ändå kunna sammanställa provresultaten på ett överskådligt sätt så används här den genomsnittliga andelen elever som nått kravnivån på delproven. Det är viktigt att komma ihåg att de nationella proven kan variera i svårighetsgrad och i innehåll från år till år och att de därför kan vara problematiska att jämföra över tid. Nationella prov matematik Resultaten har sjunkit relativt kraftigt i matematik från 2012 till 2014 i. Diagram 1. Genomsnittlig andel elever som nådde kravnivån på delproven i matematik, av de elever som genomförde eller skulle ha genomfört proven. 3 010 elever genomförde eller skulle ha genomfört proven 2014 i. 90 89 88 87 86 85 84 83 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nationella prov svenska I jämförelse med matematik så har resultaten i svenska varit mer stabila över tid. 5 (17)
Diagram 2. Genomsnittlig andel elever som nådde kravnivån på delproven i svenska, av de elever som genomförde eller skulle ha genomfört proven. 2 705 elever genomförde eller skulle ha genomfört proven 2014 i. 94 93 92 91 90 89 2010 2011 2012 2013 2014 2015 6 (17)
Årskurs 6 Betyg och betygsstatistik för årskurs 6 finns från och med 2013. Resultaten har sammantaget varit lägre i i förhållande till riket, både för flickor och för pojkar. Genomsnittlig betygspoäng Diagram 3. Genomsnittlig betygspoäng oavsett ämne. Elevantalet var 2 900 i 2014. 13,3 13,2 betygspoäng 13,1 13 12,9 12,8 12,7 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 4. Genomsnittlig betygspoäng oavsett ämne. betygspoäng 14 13,8 13,6 13,4 13,2 13 12,8 12,6 12,4 12,2 2011 2012 2013 2014 2015 - flickor - pojkar - flickor - pojkar Godkänt betyg i alla ämnen I fick 77,1 procent av alla elever godkänt betyg i alla ämnen. Motsvarande för hela riket var 79,5 procent. Uppgifter för 2013 saknas i Skolverkets redovisning. 7 (17)
Årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Både i Örebroregionen och i hela riket har det genomsnittligt meritvärde ökat något över tid (Diagram 5). Det skulle kunna vara ett resultat av den betygsinflation som Skolverket 2 bedömer finns och inte en verklig kunskapsökning. Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde. Elevantalet var 3 034 i 2014. 220 215 Meritvärde 210 205 200 195 Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde. 230 225 220 Meritvärde 215 210 205 200 195 - flickor - pojkar - flickor - pojkar 190 185 180 2 Se t.ex. Skolverkets PM Betygsinflation betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen, Dnr 2012:387. 8 (17)
Godkänt betyg i alla ämnen Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen sjönk relativt kraftigt i från 2012 till 2013 (Diagram 7). Det skulle kunna hänga samman med det nya betygssystemet, som första gången användes för slutbetyg 2013, men då borde motsvarande nedgång finnas på riksnivå, vilket det inte gör. Jämförs pojkar och flickor (Diagram 8) ser man att den här nedgången har varit större hos pojkar och 2014 skilde det hela tio procentenheter mellan pojkar och flickor i. Diagram 7. Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Elevantalet var 3 034 i 2014. 78 77 76 75 74 73 72 71 Diagram 8. Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. 82 81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 - flickor - pojkar - flickor - pojkar 9 (17)
Gymnasiebehörighet RUS:ens (reviderade) etappmål: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i som i riket. Andelen med gymnasiebehörighet tycks ha stabiliserats något efter att under många år sjunkit i (Diagram 9). Samtidigt så har skillnaderna mellan pojkar och flickor (Diagram 10) ökat oroväckande och 2014 skilde det hela sju procentenheter mellan pojkar och flickor i. RUS:ens ettappmål för 2015 ser inte ut att nås. Diagram 9. Andel elever behöriga till gymnasiet. Från och med 2011 behörighet till yrkesprogram. Elevantalet var 3 034 i 2014. 90 89 88 87 86 85 84 83 82 81 Diagram 10. Andel elever behöriga till gymnasiet. Från och med 2011 behörighet till yrkesprogram. 92 91 90 89 88 87 86 85 84 83 82 81 80 79 78 - flickor - pojkar - flickor - pojkar 10 (17)
Gymnasiet Övergång och genomströmning Från och med 2011 publicerar Skolverket statistik över andelen direktövergångar från grundskola till gymnasieskola. Andelen elever som inte går i gymnasiet hösten efter att de avslutat grundskolan (Diagram 11) är relativt liten, i jämförelse med andelen elever som påbörjat gymnasiet men inte fått slutbetyg inom fyra år (Diagram 12). Notera dock att det än så länge inte går att följa årskullar eftersom det senaste värdet i Diagram 12 avser elever som påbörjade gymnasiet 2010 och de finns alltså inte med i Diagram 11. Diagram 11. Andel elever som avslutat grundskolan och går i gymnasieskolan efterföljande höst. Uppgift för 2014 saknas i skrivande stund. 3 064 elever avslutade grundskolan i 2013. 100 99 98 97 96 Diagram 12. Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år. 3 704 elever påbörjade gymnasiet hösten 2010 i. 79 78 77 76 75 74 73 11 (17)
Andel med examen RUS:ens (reviderade) etappmål: År 2015 ska andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen, vara minst lika stor i Örebro län som hela riket. 2014 var första året gymnasieelever gick ut från den nya gymnasieskolan. Andelen elever med gymnasieexamen, av de elever som fick avgångsbetyg, var 2014 något högre i Örebro län jämfört med riket, både vad gäller yrkesprogram och högskoleförberedande program. RUS:ens etappmål för 2015 ser alltså ut att nås. Tabell 1. Andel elever med examen av de som fick avgångsbetyg 2014. 2 696 elever fick avgångsbetyg 2014 i Örebro län. Andel () med examen av de som fick avgångsbetyg Andel () med examen av de som fick avgångsbetyg från yrkesprogram 90,6 85,6 93,8 88,5 84,4 91,0 Andel () med examen av de som fick avgångsbetyg från högskoleförberedande program Eftersom dessa indikatorer baseras på de elever som kommit så långt i gymnasiesystemet att de fick avgångsbetyg så ligger det nära till hands att fråga sig om de relativt goda resultaten i beror på större andel avhopp från gymnasieskolan. Det tycks dock inte vara förklaringen utifrån att andelen direktövergångar till gymnasiet (Diagram 11) och andelen elever som får slutbetyg inom fyra år (Diagram 12) inte skiljer så mycket från hela riket. Som tidigare nämnts så släpar dock indikatorn i Diagram 12 fyra år i förhållande till indikatorn i Diagram 11 så viss osäkerhet återstår. Högskolebehörighet Andelen elever med högskolebehörighet sjönk kraftigt 2014, både i och hela riket. Det hänger med största sannolikhet ihop med införandet av den nya gymnasieskolan där yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet. Behörigheten för elever som läst högskoleförberedande program sammanfaller med andelen som fick examen, dvs. 93,8 procent i och 91,0 procent i riket 2014. 12 (17)
Diagram 13. Andel elever behöriga till högskola av de elever som fick slut-/avgångsbetyg. Från och med 2010 ändrades behörighetreglerna och 2014 var första året eleverna gick ut från den nya gymnasieskolan där yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet. 95 90 85 80 75 70 65 Genomsnittlig betygspoäng Med avseende på genomsnittlig betygspoäng har resultaten ökat i och den genomsnittliga betygspoängen var 2014 praktisk taget lika stor som i hela riket. Diagram 14. Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slut-/avgångsbetyg. 14,2 14,1 Genomsnittlig betygspoäng 14 13,9 13,8 13,7 13,6 13,5 13,4 13,3 13 (17)
Övergång till högre studier RUS:ens etappmål: År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i som i riket. Utvecklingen i av andelen elever som går vidare till högre studier följer utvecklingen i riket relativt väl men har alltid varit lägre i förhållande till riket (Diagram 15). Notera att den här indikatorn släpar efter tre år på så sätt att det senaste värdet i diagrammet avser elever som avslutade gymnasiet 2010. Diagram 15. Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet. Uppgift för 2014 saknas i skrivande stund hos Skolverket. 46 45 44 43 42 41 40 39 38 37 36 14 (17)
Uppföljning av skolor som haft riktade insatser I detta avsnitt görs en uppföljning av de skolor som haft riktade insatser i form av kartläggning med utvecklingsplan och där kartläggningen blev klar senast hösten 2013. Den senaste mätpunkten som finns tillgänglig är våren 2014 varför det inte bedömts som meningsfullt att ta med skolor där kartläggningen blev klar efter hösten 2013. De skolor som då kommer ifråga är Björkhagaskolan F-6, Bregårdsskolan 4-9, Järntorgsskolan F-6, Möckelngymnasiet Karlskoga, Navet F-9, Rudbecksskolan (gymnasieskola), Stora Vallaskolan 7-9 och Vivallaskolan F-3. Grundskolor Årskurs 3 Fyra av grundskolorna har årskurs 3 men på Vivallaskolan var det för få elever som läste svenska för att det ska finnas resultat för 2013 och 2014. Utifrån hur utvecklingen har sett ut tidigare, med stora variationer från år till år, är det svårt att se några generella mönster i utvecklingen efter kartläggningarna. Möjligen kan det gå utläsa en liten förbättring 2014 i svenska. Diagram 16. Genomsnittlig andel elever som nådde kravnivån på delproven i matematik, av de elever som genomförde eller skulle ha genomfört proven. 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Björkhagaskolan Järntorgsskolan Navet Vivallaskolan F-3 15 (17)
Diagram 17. Genomsnittlig andel elever som nådde kravnivån på delproven i svenska, av de elever som genomförde eller skulle ha genomfört proven. 100 95 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Björkhagaskolan Järntorgsskolan Navet Vivallaskolan F-3 Årskurs 6 Årskurs 6 har inte tagits med utifrån att tidsserierna som finns är så korta (2013-2014). Årskurs 9 På de tre skolorna med årskurs 9 genomfördes kartläggningarna hösten 2012, vilken ur uppföljningshänseende kan vara problematiskt eftersom det sammanfaller med bytet till det nya betygsystemet som slog igenom i slutbetygen 2013. Det är svårt att dra några generella slutsatser om utvecklingen mer än att resultaten i de flesta fall sjönk från 2012 till 2013. Diagram 18. Genomsnittligt meritvärde. Meritvärde 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 170 Navet Stora Vallaskolan Karlbergsskolan/ Bregårdsskolan 16 (17)
Diagram 19. Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. 85 80 75 70 65 Navet Stora Vallaskolan Karlbergsskolan/ Bregårdsskolan 60 55 Diagram 20. Andel elever behöriga till gymnasiet. Från och med 2011 behörighet till yrkesprogram. 95 90 85 80 75 Navet Stora Vallaskolan Karlbergsskolan/ Bregårdsskolan 70 Gymnasieskolor Gymnasieskolorna följs inte upp här. Dels är de bara två stycken. Dels är Möckelngymnasiet Karlskoga svårt att följa upp utifrån att skolan i Skolverkets statistik är uppdelad i tre rektorsområden som inte alltid går att slå ihop utifrån att uppgifter baserade på färre än tio elever är prickade. 17 (17)