Information för barn och ungdomar om hjärnskakning



Relevanta dokument
Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Elevernas trygghetsplan

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Tjänsteskrivelse 1 (5)

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Välfärd på 1990-talet

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Vad är viktigt i en bra skola

Övning: Dilemmafrågor

Världskrigen. Talmanus

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Det visar sig att hon har fått diabetes. Pappa tittar ner på Moa som är ledsen.! -Moa du kan inte ha kalas i morgon. Säger pappa.! -Va? Säger Moa.!

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Ungdomsenkät Om mig 1

Ge aldrig upp. Träning

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Du kan stötta ditt barn

Sociala berättelser 1

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Inte ett ord Frågor och uppgifter

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

- Hörde du ljudet? sa Eveline. - Vilket ljud? sa William. - Hör du inte att det låter från golvet? sa Eveline. - Jaja fortsätt och baka, sa William.

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Grunder Medialitet !!!

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Vi kan barn och förstår föräldrar

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten Anmälan av rapport


TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

Innehåll. UNIK försäkring vid olycksfall Försäkringsgivare

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Om mig Snabbrapport år 8

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

UR-val svenska som andraspråk

Min försvunna lillebror

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Lusten att gå till skolan 2013

Välkommen till din loggbok!

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Sjä lvskättningsformulä r

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Kärleken gör dig hel

Ljudet Johan satt i kemisalen. Peter kastade pennor på honom som vanligt. Johan

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Svenska från början 2

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Likabehandling och trygghet 2015

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Musen Martina vinner en baktävling

Modul 6 Självutveckling Arbetsbok

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

meddelanden från bangladesh 2012

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Transkript:

Information för barn och ungdomar om hjärnskakning

Den här broschyren har framställts i samband med en vetenskaplig undersökning av lättare hjärnskador. Fondmedel kom från av Victorian Ministerial Implementation Committeee on Head Injury, Australien. Medarbetare: Ms Catherine Willmott Ass Professor Jennie Ponsford * Ms Robyn Nelms Ms Carolyn Curran Bethesda Rehabilitation Centre, Epworth Hospital & *Monash University Ass Professor Peter Cameron Department of Emergency Medicine, Royal Melbourne Hospital Tack till Rachel Nelms för illustrationerna. Häftet baserar sig på material från Dr Dorothy Gronwall & Dr Phillip Wrightson Auckland Hospital, New Zealand. Deras hjälp har tacksamt emottagits. Författarna tackar även för hjälp och generöst stöd från the Jack Brockhoff Foundation och Victorian Department of Human Services som ställt fondmedel till förfogande. Den svenska versionen är framtagen av Nationella nätverket för regionala rehabiliteringsteam för barn och ungdomar. Vid frågor, kontakta Catherine Aaro Jonsson. e-mail: catherine.aaro.jonsson@jll.se This booklet should not be reproduced or used for any other purpose without permission.

Många barn och ungdomar råkar varje år ut för olyckor där de får en hjärnskakning. De tidiga symtomen är huvudvärk, yrsel och trötthet. De flesta återgår till vardagen ganska snart och efter ett halvår är de få som upplever några problem. För vissa fortsätter dock besvär med huvudvärk, yrsel och trötthet. De kan vara mer lättdistraherade och kan därför få svårare att jobba koncentrerat i skolan. Vissa kan under en tid behöva kortare arbetspass än tidigare. En del barn kan få ett ökat behov av trygghet och söker sig kanske mer till föräldrarna. Ungdomar kan tycka illa om förslag på att ta det lugnare man vill att det ska vara precis som vanligt. Allt detta är naturliga följder för barn och ungdomar som fått en hjärnskakning. Om föräldrar och skola känner till detta och kan anpassa sig efter barnets behov behöver det inte bli några problem. Barnet får bara en lite lugnare period för läkning och återhämtning. Detta informationsblad är framtaget för barnet själv och för de vuxna i barnens vardag. Syftet är att ge en lättfattlig information om vanliga besvär och vad man kan göra för att undvika problem. Vill man ha mer hjälp kan man få kontakt med rehabiliteringsteam som arbetar med barn, familj och skola i liknande situationer. Får ni frågor efter hemgången från sjukhuset, välkommen att kontakta:

Du fick en hjärnskakning Du fick en hjärnskakning i en olycka och fördes till sjukhusets akutmottagning, eller till doktorns mottagning. En hjärnskakning kan utlösas av ett slag (en smäll) mot huvudet, som antingen får dig att förlora medvetandet eller gör dig yr. Det brukar ta några dagar för hjärnan att bli bättre. Till dess kan din hjärna (kanske) kännas sömnig. Saker som Du gör blir kanske svårare ett tag. Det kan till och med bli svårt att komma ihåg saker som händer. Man frågade dig säkert vad du kom ihåg före och efter olyckan. Detta beror på att många som råkar ut för en hjärnskakning har/får en minneslucka. Minnesluckan varar från strax innan du blev medvetslös till ett tag efteråt.

Hur känner du dig? En del får ont i huvudet och blir lite illamående. De kan bli rejält trötta och tänker långsammare. Det kan bli svårt att minnas saker. De här problemen brukar gå över. Mamma, pappa eller dina lärare tror kanske att du mår bra, så tala om för dem om du känner dig dålig. Det gör ont i mitt huvud... Du kan få ont i huvudet några dagar. I så fall kan det hjälpa att ta en paus från lekar eller läxläsning och att vila dig i ett tyst rum. Be någon att följa dig till doktorn om det inte blir bättre.

Jag känner mig yr... Ibland känner man sig lite yr eller illamående om man reser sig eller sätter sig upp snabbt. Du kommer antagligen inte att kräkas - det kan bara kännas så. Försök att göra saker lite långsammare. Kanske blir du också klumpig och stöter ihop med väggar eller tappar saker. Jag är så trött... Om du känner dig trött - gå och lägg dig. Även om det är mitt på dagen är det okej att vila en stund. Vilan och sömnen hjälper din sömniga hjärna att bli bättre.

Jag kan inte koncentrera mig så bra... Efter en hjärnskakning kan det hända att man har svårigheter med att lyssna på läraren i klassrummet, att titta på TV eller spela data- eller tvspel. Det beror på att den sömniga hjärnan inte kan koncentrera sig lika bra som förut. Om du inte kan koncentrera dig - ta en paus eller gör något annat. Jag kan inte minnas så bra... Din sömniga hjärna är kanske inte så bra på att komma ihåg saker efter ett slag mot huvudet. Oroa dig inte om du har glömt någons namn eller inte kan minnas vad du såg på TV igår kväll. Ditt minne blir snart bättre. Till dess kan du be någon rita eller skriva ner saker som är viktiga att komma ihåg. En kontrollista på saker som Du ska ta med dig till eller från skolan kan hjälpa dig.

Att bli arg Du upptäcker kanske att du blir mer arg på dina kompisar eller din familj. Det beror på att din sömniga hjärna kontrollerar hur du känner dig och den fungerar ju inte så bra. En del tycker att det hjälper att bara hålla till på sitt rum en stund eller att hålla sig borta från den person man är arg på. Att gå ut en stund kan hjälpa. Problem med störande ljud När man inte vill se något kan man blunda, men man kan inte stänga av öronen. Ljud verkar ofta väldigt starka efter en hjärnskakning. TV:n eller oväsen som exempelvis hundskall kan vara mycket obehagligt. Man kan försöka dämpa TV:n eller stereon, be andra att vara tysta eller gå in i ett tystare rum.

Ögonproblem Om det är obehagligt med starkt ljus kan det hjälpa att släcka inomhus eller på sig solglasögon utomhus. En del saker kan också se suddiga ut, eller man kan se dubbelt. Det blir snart bättre. ha Vad Du inte ska göra Stanna inte i sängen tills du blivit bättre. Man behöver inte ligga i sängen tills man blir bättre. Man behöver sova, men man behöver också ge sin hjärna tillräckligt att syssla med för att hjälpa den att bli bättre.

Lekar och sport Delta inte i några lekar eller sporter där du kan få en smäll i huvudet. Fotboll, ishockey, ridning och skridskoåkning är olämpligt. En smäll mot huvudet kan göra att det blir sämre. Låt din sportklubb få veta att du råkat ut för en lätt hjärnskada. Om du cyklar, var noga med att använda hjälm. Andra aktiviteter som simning och tennis är OK.

Att komma tillbaka till skolan Du behöver kanske vara ledig från skolan några dagar när du kommer hem från sjukhuset När du kommer tillbaka till skolan kan det hända att din sömniga hjärna gör det svårt för dig att hålla dig vaken under lektionerna, att komma ihåg vilken läxa du måste göra och att delta i lekar under lunchrasten. Se till att dina lärare får veta att du råkat ut för en hjärnskakning, så att de kan ge dig extra hjälp. Detta skulle t ex kunna betyda att du behöver längre tid för uppgifter i skolan, mer hjälp av läraren och att du inte genast behöver delta i prov. Om det blir för mycket - ta ledigt några dagar till och vila. Vi tror att du snart kommer att vara helt ok igen.

Extra hjälp De flesta barn och ungdomar blir helt återställda, men ibland känner en del att saker har blivit jobbiga efter hjärnskakningen. Om du känner det så, be din mamma eller pappa ta dig med till doktorn igen. Det finns många människor som kan hjälpa dig. Det var allt. Lycka till!