SID 1 (6) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2012.05.21 SR Dnr 2012-0188 (S-Dp 2011-06771) Till Stadsbyggnadskontoret Ang. Marieberg, programsamråd Med anledning av stadsbyggnadskontorets remiss av rubricerat ärende vill Skönhetsrådet anföra följande. Förutsättning för programmet Stadsbyggnadskontoret prövar idéer för en förtätning i ett program för hela stadsdelen Marieberg ett programområde som i senare skeden delas upp i ett antal separata detaljplaneområdet. Vinsten med det stora programområdet är en mer sammanhållen syn på de effekter de olika förtätningarna kan ge för området som helhet och en möjlighet till strukturanalyser som mindre områden inte tillåter. Till programmets natur hör dock att idéer och volymstudier måste hållas generella för att inte låsa alternativ innan de olika möjligheterna studerats färdigt. Detta innebär i sin tur att programmet i vissa fall kan väcka fler frågor än det svarar på och ett grundligt sammanställande av programsamrådens synpunkter är materialet för att ge rätt förutsättningar för nästa fas i planeringen. Det är alltså viktigt att hålla i minne att förslaget som presenteras just därför bara innehåller förslag och att detaljeringsgraden i rådets remissyttrande blir därefter. Rådet har t.ex. beslutat att inte ta ställning till alternativa hushöjder inom programområdet innan innehåll och gestaltning redovisas, se vidare nedan under rubriken synpunkter på förslaget. Den kommande detaljplaneringen ska grunda sig på programhandlingen vad gäller utgångspunkter och mål sedan ska respektive detaljplan utvisa vilken byggrätt, utformning och exakt innehåll som är lämpligt på respektive plats. Målet med programförslaget är att möjliggöra en förtätning i stadsdelen med ca 1 100 nya bostäder och 30 000 kvm för kontor, handel, service och skola. Utvecklingen ska ske under de kommande 10-15 åren och förhoppningen är att det ökade underlaget genom fler boende och arbetande också skapar bättre förutsättningar för en stärkt lokal kärna och ökad service. Marieberg ska utvecklas till en stadsdel med aktiverade stadsrum och fler möjligheter att röra sig inom och till området vilket också betyder att fler åtgärder än faktiska byggnadsvolymer krävs av programmet. 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29 000. Fax 08-650 82 05 cecilia.skog@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L www.stockholm.se/skonhetsradet
SID 2 (6) Topografi och begränsningar Marieberg är en stadsdel som i många delar karaktäriseras av sin topografi och sina avgränsningar. Efter det med tiden utflyttade begreppet tullsnittet och med stadsutvecklingsområdet nordvästra Kungsholmen omdefinierat till att även inkludera västra Kungsholmen räknas nu området in i det vi självklart kallar innerstaden. Däremot saknar stadsdelen mycket av de karaktäristika som Stockholms innerstad besitter inte minst genom dess särpräglade avgränsningar, vilka går att jämföra med Essingeöarna och Reimersholme och den struktur området fram till nu utvecklats efter. Den närmast ölika stadsdelen avgränsas av vattenrummen Mariebergsfjärden och Riddarfjärden, av de stora trafikstukturerna Norr Mälarstrand, Drottningholmsvägen och Essingeleden men flyter i en smalare midja bestående av ett fåtal byggnadskroppar mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan ihop med stadsdelen Fredhäll. Marieberg skiljer sig dock distinkt från Fredhäll genom särskillnaden i stadsbyggnadsskick. Marieberg präglas av de individuella byggnaderna som dominerar det glesbyggda området till skillnad mot den enhetliga karaktären i Fredhäll. Stadsdelen uppfattas därför avgränsad även i detta läge. Trots att kollektivtrafiken är välutvecklad till och inom stadsdelen uppfattas området som svårtillgängligt för fotgängare. Även inom programområdet finns tydliga barriärer som gör att rörelsemönstret begränsas. De stora kvarteren låser valfriheten och för orienterbarhetens skull väljer man oftast den tydligaste grundstrukturen som också är skapad för bilismen Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Anslutningen till tunnelbanan som ligger geografiskt relativt nära men uppfattas som avsides sker genom lokalbuss till Fridhemsplan eller genom promenad via Konradsbergsparken till tunnelbanestationerna Thorildsplan och Kristineberg. Områdets tydliga avgränsningar och den modernistiska struktur som präglar stadsbyggnadsmönstret innebär en utmaning för programmets vision. Området ska förtätas och kopplas samman med övriga stadsdelar på ett övertygande sätt utan att de särskilda kvaliteter som topografi och planstruktur skapar går förlorade. Synpunkter på programmet I programförslaget ingår inte bara en god analys av de befintliga bebyggelsestrukturerna och trafikapparaterna. Här finns också en analys av miljökonsekvenser, värdering av befintlig grönstruktur så väl som förslag till förstärkningar, och space syntax-redogörelser över rörelsemönster idag respektive förväntade effekter efter förbättringar. Programmet fångar fort, inte minst efter medborgarenkäternas sammanställning, det unika i den öppna, gröna strukturen och klassificerar den som ett värde väl värt att bevara. Under sammanträdet diskuterade rådet den öppna strukturen och den fortsatta bebyggelsens planform. I valet mellan öppna och slutna kvarter tror rådet att den hybridform som programmet anger är ett val som passar platsen väl. De slutna kvarteren ger de boende, på ett konkret och lätt avläsbart sätt, en påtaglig vi -känsla och de halvöppna kvarten formas relativt ofta om med grindar och avgränsningar i försök att privatisera ytorna tydligare. Med respekt för de kvaliteter som stadsdelen besitter anser rådet dock att det är rätt att fortsätta att bibehålla mycket av öppenheten och grönskan i strukturen. På många sätt är glesheten en förutsättning för att de stora, modernistiska formerna ska kunna avläsas och en förtätning efter annat mönster riskerar att ge en känsla
SID 3 (6) av brokighet och trängsel, se vidare delområde 13. Med ovanstående programförklaring i tanke har rådet svårare att förstå hur förslagen att placera byggnadsvolymer i de uppvuxna parkmiljöerna vuxit fram. Enligt rådet är det här inte bara ett trendbrott utan också något som Stockholms stad tydligt frånhållit sig att göra, bland annat genom skrivningar i översiktsplanen om att inte exploatera parkrum och etablerad grönstruktur. Se vidare delområde 3. Den nästan viktigaste förändringen i programområdet gäller Västerpbroplan och Rålambsvägen men även intentionen att aktivera gång- och cykelstråk genom en sekvens av platser/händelser är ett lyckosamt sätt att förändra de begränsade rörelsemönstren inom stadsdelen. Programmets analys beskriver de stora huvudgatorna väl och har fångat den tydliga skillnaden dem emellan: Gjörwellsgatans flikiga förgårdsmark av hus som inte orienterats mot gatan och Rålambsvägens stora bredd, ursprungligen avsedd för spårvagn. En svårare uppgift är att förstärka trygga och enkla rörelsemönster genom Konradsbergsparken för att skapa en bättre förbindelse till tunnelbanan utan att för den skull bygga i parken. Rådet ställer sig positivt till en gång- och cykelväg mellan delområde 9-10, en bilväg mellan 8-9, mellan 18-19 och upp till delområde 4. Rådet anser också att det är rätt att räta upp Gjörwellsgatan mellan SvD/Sweco-huset och Västerbroplan samt att Rålambsvägen flyttas ihop åt söder för att ge helt nya möjligheter till vistelser i den soliga norra delen. Det är rådets uppfattning att strukturanalysen är gedigen och välredovisad men att den sedan går allt för fort till att föreslå byggnader. I varje läge där analysen konstaterar att en front eller en förstärkning av aktivitet behövs krävs inte en byggnadsvolym, vilket rådet vill betona. De tyngdpunkter som behövs är alltså inte i alla lägen en fysisk volym. Det är inte husen som ger ett rikt gatuliv utan händelserna i de miljöer som skapas. I detta sammanhang vill rådet också betona att det är ett övertänkt beslut att inte ta ställning för de olika förslagens volymer utbredning eller höjd innan detaljplanearbetet kan klargöra vilka funktioner som ska rymmas inom respektive delområde. I programmet föreslås högre hus i delområde 8, 9, 12 och 15 och rådet ställer sig inte negativt till förslagen som sådana. Nedan följer kommentarer gällande respektive delområde. 1 - Västerbroplan Rådet ställer sig mycket positivt till omläggningen av platsen, särskilt till intentionerna att knyta platsen till Rålambshovsparken dit förbindelserna idag är mycket bristfälliga. Rådet anser dock att byggnaderna som visas i förslaget endast får ses som symboler och inte färdiga volymstudier. För att ge platsen den bästa möjliga utformningen och rätt tyngd som entreplats och kollektivknytpunkt bör förslaget studeras mycket noga, eventuellt genom tävling. För rådet står det dock klart att byggnaderna måste ha ett allmänt, publikt innehåll för att kunna vara en passage mellan Västerbroplan och Rålambshovsparken och därigenom fungera som de överbryggande element för nivåskillnaden de är tänkta som. 2 Rålambshovsskolan mot Västerbroplan Under sammanträdet diskuterade rådet värdet av att hålla skolbyggnaden synlig som ett landmärke i stadsbilden samtidigt som rådet anser att en bullerskärmande byggnad kan vara till godo för skolmiljön. Rådet tog ställning för förtätningen men satte den i relation till förslaget i delområde 17 vilket rådet ställer sig negativt till, se vidare nedan.
SID 4 (6) 3 Hedvigsberg 7 Vad gällde delområde 3 diskuterade rådet det principiella i exploateringen. Barnstugor i stadens parker kom till som tillfälliga lösningar för att lösa en akut brist under 1970-talet och planerades ofta in i parkrummen på sätt där de skulle ha minsta möjliga menliga inverkan på den känsliga miljön. Idag hanteras platsen som hårdgjord yta vilket aldrig var menat. Med hänvisning till stadsdelens behov kan rådet tänka sig att ändå acceptera någon form av bebyggelse i den här delen av parkrummet, dock inte enligt programförslaget. Om en volym, annan än den befintliga barnstugan, ska kunna tillkomma måste den orienteras i grupp som en förtätning av Hedvigsberg och inte under några omständigheter tränga längre in i parkrummet. Det är enligt rådet viktigt att Konradsbergs sjukhus i hela sin utbredning fortfarande tillåts rå över parkrummet i hela dess utsträckning mot nordöst. Mariebergs stadsstruktur består av flera olika delar med skild karaktär. Programmet anger de klassiska axlarna vid Konradsbergs sjukhus som ett av dessa viktiga element och det står för rådet klart att institutionsområdets inplacering i parken är kulturhistoriskt viktigt. Det här är också element som skänker en stadsdel i förändring viktig stabilitet, stadsmässig variation och den form av njutning av estetiska kvaliteter och positiva sinnesupplevelser som så ofta kännetecknar stadsbyggandet när det är som bäst. Den siktlinje som idag finns och där Konradsbergs flyglar lämnats fria ger värden som man inte kan kompromissa med. 4 Bakom kvarteret Taffelberget I den här delen anges den förstärka entrén till parken och tunnelbanan vara viktig för orienterbarhet och trygghet men rådet anser inte att det bör ske genom en byggnad. Platsen är ett av de finare avsnitten i parkrummet och stänger genom byggnadsvolymer Lärarhögskolans park. Rådet anser delområdets funktion som park omistlig. 5 Konradsberg mot Drottningholmsvägen Översiktsplanen redovisar västra Kungsholmen som ett av stadens stadsutvecklingsområden, den viktigaste framtidsfrågan är att minska barriäreffekterna och miljöstörningarna från Drottningholmsvägen och Essingeleden. I den här delen av programområdet finns enligt rådet mer att göra än vad programmet föreslår. En byggnadsvolym på platsen måste hantera frågor som siktlinjer och spridningskorridorer. Rådet vill påminna om att platsen också är en trängre midja i det gröna parkrum som sträcker sig mellan Hornsbergs strand och Riddarfjärden och på så sätt definierar mer än programområdets gröna rum, den är en del i hela stadsutvecklingsområdets kärnvärden. Platsen är dock kraftigt bullerstörd av Essingeleden och Drottningholmsvägen som också avskärmar och skapar rörelsemässiga barriärer. Samtidigt vill rådet betona att på grund av dessa parametrar är platsen också ur rekreationssynpunkt ett inte lika viktigt område. En volym vriden och uppskjuten mot vägpartierna kan ge en större förtätning, rama in området och här skapa den orienterbarhet och sociala funktion som saknas i parkens utkant. 6 - Klastorp På platsen ligger den mycket nätta och förtjusande Klastorpsskolan som enligt rådet besitter så pass höga värden att den inte bör rivas. Rådet anser att förslag för förtätning på platsen ska utgå. 7 invid kvarteret Fajansfabriken
SID 5 (6) Rådet anser inte att den mycket trånga, branta och bullerutsatta tomten ska bebyggas med hänvisning till de bristande förutsättningarna att bli en god bostadsmiljö. Enligt rådet är motivet att en bebyggelse skulle förtydliga trappentrén och öka orienterbarheten inte är tillräckligt tungt vägande. 8 - Styckgjuteriet Rådet har inget att erinra mot en rivning av befintlig bebyggelse men anser det viktigt att ny bebyggelse tar hänsyn till den omgivande bostadsbebyggelsens karaktär. Rådet diskuterade också, tillsammans med förslaget i delområde 9, om förhållningssättet att orientera gatufasaden mot Gjörwellsgatans sträckning är rätt men anser att variationen längs sträckningen kan var av godo för stadsmiljön. 9 Trängkåren 8, parkeringshuset Rådet anser att det är en välgärning för miljön att ersätta parkeringsgaraget (trots sin blåklassning ihop med DN-skrapan). Det här är en av de platser som föreslås för ett nytt, högt hus vilket dock måste studeras noga ur alla vyer. 10 Trängkåren 7, DN s lågdel Även här anser rådet att förslaget att riva och ersätta den tidigare påbyggnaden är bra men att det tillkommande måste visa långt mer respekt mot den befintliga anläggningen än det nuvarande tillägget gör. 11 Ryska ambassaden mot Gjörwellsgatan På platsen finns i dag bostäder för anställda vid Ryska ambassaden, komplettering kan ske för ambassadverksamheten. Rådet betonade att det fantastiska bergspartiet som idag är synligt kräver ett tillägg med betydligt mindre fotavtryck för att fortfarande kunna dominera sträckningen. Rådet vill också tillägga att här finns redan den gräns och att den knappast behöver förstärkas för att skapa de kanter att orientera sig mot som förslaget anger som viktiga, jmf kanteffekten i programförslaget, sida 23. 12 Trängkåren 6 mot Gjörwellsgatan Rådet har inget att erinra mot en rivning av den del som uppförts under 1980-talet men att ett högt hus måste studeras noga mot vyer och utblickar så väl som mot Tengboms ursprungliga arkitektur av mycket hög klass. 13 Trängkåren 6 mot Rålambsvägen Rådet anser det viktigt att torgytan förstärks men att byggnadens förplats också kräver det utrymme som finns i dag för att hög- och lågdel i den mycket värdefulla anläggningens komposition fortfarande ska vara avläsbar i stadsmiljön. En eventuell motbyggnad är inte tänkbar av respekt för Tengboms ursprungsarkitektur kanske det bästa som finns i stadsdelen. 14 Korsningen Gjörwellsgatan/Fyrverkarbacken Rådet anser inte att platsen, som bland annat utgörs av ett fantastiskt bergsparti, är lämplig för bebyggelse. Rådet hänvisar istället till en möjlig ökad förtätning i delområde 20. 15 Lysbomben mot Fyrverkarbacken Rådet anser att en förtätning, med stor respekt för platsens befintliga karaktär, är möjlig.
SID 6 (6) 16 Lysbomben mot Rålambsvägen Rådet anser inte att förslaget tagit till vara på de bästa möjligheterna på platsen utan att den befintliga höjd som finns i punkthuset istället skulle kunna förstärkas med en påbyggnad. 17 Lysbomben 4 mot Västerbroplan Rådet anser inte att den del som avser en tillbyggnad som sluter gården är möjlig men att den del som berör delområdets spets mellan Västerbroplan och den nya dragningen av Fyrverkarbacken med en tillkommande byggnad kan medverka till en fin platsbildning. 18 Lysbomben 4 mot förlängningen av Fyrverkarbacken Rådet anser att en förtätning på platsen är möjlig att gå vidare med trots det svåra läget i en brant med 30 graders lutning. 19 Lysbomben 4 mot Riksarkivet Rådet anser att förtätningen är möjlig med hänvisning till Riksarkivets behov men att alla aspekter måste studeras mycket noga i detaljplaneskedet för att inte riskera ursprungsbyggnadens mycket höga värden. 20 Silvieberg Rådet anser att platsen är möjlig för förtätning, eventuellt med två huskroppar, och kanske här även högre. 21 Konradsbergs campusområde Inte heller här har rådet något att erinra mot en förtätning på platsen. Sammanfattningsvis ställer sig rådet positivt till programförslaget men med ovanstående erinran vad gäller den fortsatta analysen. Rådet ser fram emot att bistå med synpunkter i som remissinstans i detaljplaneprocessen. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Martin Rörby