Synen på fackets roll



Relevanta dokument
Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Allmänheten om kollektivavtal

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

Vad tycker du? Valet är ditt! Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker!

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

De viktigaste valen 2010

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214)

Avtalsrörelsen Februari 2012

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Maj Turordningsreglerna missgynnar unga

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Röster om facket och jobbet

Företagarens vardag i Linköping 2015

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Väljarnas syn på ökande klyftor

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Företagarens vardag i Sundsvall

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Så går det i riksdagsvalet!

De viktigaste valen 2010

Villa- och bostadsrättsägare i Stockholms Län om flyttskatter

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Svenska folket om svaga i samhället

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Företagarens vardag i Gävle

De viktigaste valen 2010

Företagarens vardag i Uppsala

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Attityder till svensk industri

Politisk reklam i TV

Dagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

Företagarens vardag i Umeå

Företagaropinionen våren 2018 en sammanfattning

Svenska folket om politiskt ledarskap

Tvåundantaget. Svenskt Näringsliv

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Företagarens vardag i Malmö

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Vad betyder den ekonomiska krisen för individoch familjeomsorgen i kommunerna?

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Sverige behöver studentmedarbetare

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Almedalen Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Var med och FÖR FRAM NYA IDÉER för att påverka Socialdemokratin och samhället Skriv en motion! Det är enkelt. Så här gör du:

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Röster om facket och jobbet

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

Företagarens vardag 2014

Nytt läge i väljaropinionen

Röster om facket och jobbet 2011

MAJ Lönesättning för motivation och produktivitet

Här finns framtidens chefer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Vertikal procent 31 aug 2006

De viktigaste valen 2010

Allmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Medlemsundersökning November 2007

Resultat. DemoskopPanelen 2015

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

Allemansrätten April Jon Andersson

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar

Transkript:

Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Timbro, augusti 06 ISBN 10: 91-766-60- ISBN 1: 97-91-766-60- Timbro, Box 2, 102 Stockholm tel 0-7 9 00, fax 0-7 9 info@timbro.se, www.timbro.se

Inledning Det är bara några veckor kvar till riksdagsvalet, relativt jämnt mellan blocken och nu pratar många politiska bedömare om samma sak: Ska socialdemokraterna, trots sitt dåliga utgångsläge, vinna valrörelsen och därmed också valet och regeringsmakten för ytterligare en fyraårsperiod? Situationen säger mycket om svensk politik. Sedan närmare två år har de borgerliga partierna dominerat inrikespolitiken. De har gjort svenskarna uppmärksamma på regeringens svagheter och presenterat förslag till reformer på en lång rad områden. På en annan spelplan har medierna gjort de flesta svenskar medvetna om baksidan av socialdemokraternas långa maktinnehav. Skandalerna har avlöst varandra. Men när det börjar dra ihop sig till valrörelse är det likväl kring socialdemokratin som det mesta kretsar. Några som inte förstår denna svenska valrörelselogik är de utländska journalister som nu kommer till Sverige för att bevaka valet. Vi träffar många av dem och deras förvirring är påtaglig. De känner till statsministerns tal om social turism från de forna östländerna och hur det kom på skam. De vet att Sverige har högre arbetslöshet än vad AMS redovisar. De känner till att statsministern är föremål för förundersökning och att kommunalrådet i Malmö och SSU-ordföranden är åtalade. Frågan som ställs är: Hur kan socialdemokraterna fortfarande, och så totalt, dominera det politiska livet i Sverige? Den frågan är inte alldeles enkel att svara på eftersom förklaringarna är många. Granskningsinstrumenten är svaga i vårt land. Oppositionen är inte nödvändigtvis svag, utan undanträngd. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet och sättet att använda utnämningsmakten har lett till konformism och försiktighet. Den svenska socialdemokratin förknippas med uppbyggandet av välfärden och låg konfliktnivå på arbetsmarknaden. Det finns en stark dominans för systembevarande utgångspunkter i medierna, på kulturscenerna och universiteten. Att socialdemokraterna fortfarande har en särställning beror sannolikt på det som redan nämnts, men också på något betydligt enklare. Socialdemokratin förfogar över resurser som ingen annan politisk kraft i Sverige är i närheten av. Enbart :s stöd var i förra valrörelsen sex gånger större per svensk, än vad George W Bush spenderade per amerikan i senaste presidentvalskampanjen. Socialdemokraterna får av naturliga skäl störst del av det offentliga partistödet. Den särställning på lotterimarknaden som socialdemokraterna genom lagstiftning har gett sig själva är däremot allt annat än naturlig. Det monopolistiska A-lotteriet betalade vid den senaste gången ut 91 miljoner kronor till socialdemokraterna. Utöver detta ger 2

de fackliga organisationerna omfattande stöd till partiet i form av dels bidrag, dels ett stort antal arbetstimmar som ombudsmän och fackliga förtroendemän lägger ner på partiarbete i valrörelsen. Riksdagsmannen och professorn i nationalekonomi Carl B Hamilton uppskattade det sammanlagda värdet av fackets stöd till SAP inför valet 02 till smått ofattbara 16 miljoner kronor. Det kan jämföras med de borgerliga partiernas valbudgetar som uppgick till sammanlagt 7 miljoner kr. Medan motsvarigheten till i andra länder, närmast i Danmark, fjärmar sig från sina socialdemokratiska partier, verkar förhållandet mellan den svenska arbetarrörelsens båda grenar vara starkare än på mycket länge. :s ordförande Wanja Lundby- Wedin, som sitter i partiets mäktiga verkställande utskott, rör sig obehindrat mellan rollerna som facklig ledare och politiker. Göran Persson har slutat tala om facket som ett särintresse bland andra. Det är märkligt, och en del av förklaringen till socialdemokratins särställning i svensk politik, att inte fler reser frågan om den påstådda värdeoch intressegemenskapen mellan och socialdemokratin verkligen existerar. I frånvaron av en sådan debatt kan socialdemokraterna tänja på definitionerna. Socialdemokrater talar gärna om att de värnar inte bara om arbetarna utan om löntagarna och inte bara om utan om facket. Och även om både TCO och SACO är partipolitiskt obundna så leds båda organisationerna av före detta socialdemokratiska topptjänstemän. För många människor är det en outtalad sanning att den fackliga världen tillhör socialdemokratin. Frågan är bara hur alla medlemmar ser på den gemenskapen. Varför är människor medlemmar av de fackliga organisationerna? Vad vill de att facket ska göra? Och hur ser man på ett verkligt eller tänkbart stöd till socialdemokraterna? Timbro har låtit Demoskop genomföra en undersökning bland drygt 1 000 personer med medlemskap i olika fackförbund, om synen på fackets roll. Resultatet av undersökningen redovisas i den här rapporten. Om undersökningen Undersökningen är genomförd av Demoskop under perioden 1 april-1 maj 06. Syftet var att få en bild av hur fackligt anslutna ser på fackets roll och uppgifter, samt svar om synen på ett antal frågeställningar i sak. Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer med 1 00 fackligt anslutna. Bruttourvalet bestod av ett slumpmässigt befolkningsurval, intervjuer gjordes sedan med de personer som uppgav sig vara medlemmar i någon facklig organisation.

Sammanfattande resultat Vill man sammanfatta ger undersökningen stöd för det de flesta redan vet. Människor är med i facket i huvudsak för a-kassans skull och gillar inte tanken på att fackliga organisationer ger, eller kan misstänkas ge, socialdemokraterna stöd. Undersökningen visar att det finns en tydlig spricka mellan fackföreningsrörelsens elit som ofta ser som sin uppgift att delta i debatten och formulera ståndpunkter i politiska frågor, och de vanliga medlemmarna. De flesta medlemmar, 67 procent, uppger att de är med i facket för att kunna få tillgång till A-kassan. På andra plats kommer för att få mina intressen tillvaratagna (6 procent). Och hela 6 procent instämmer i påståendet att facket borde ägna sig mer åt frågor som rör situationen på arbetsplatserna och mindre åt den allmänpolitiska debatten. Bara 1 procent tar avstånd. Också påståendet att facket har en för nära relation till socialdemokraterna får ett starkt stöd, procent i gruppen bestående av medlemmar från de tre stora fackliga organisationerna, 26 procent delar inte den uppfattningen. Bland -medlemmarna är det en ännu högre andel som tycker att facket har en för nära relation till socialdemokraterna, procent, bara 19 procent ger den nära relationen sitt godkännande. En annan fråga ger upphov till anmärkningsvärda svar. Uppfattar du att den fackliga organisation du är medlem i bidrar med pengar, personal eller andra resurser för att stötta socialdemokraterna i valrörelsen?. Här svarar enbart 60 procent av -medlemmarna ja, fastän inte gör någon hemlighet av sitt stöd till socialdemokraterna. Av de -medlemmar som ändå vet hur det ligger till, är en majoritet ( procent) negativa till partistödet, medan enbart procent ställer sig positiva. Resultatet bekräftar bl a Rapport i Sveriges Televisions SIFO-undersökning från april i år på samma tema. I den undersökningen svarade 61 procent av -medlemmarna att de tycker att stödet är fel. 1 Mer pikant är kanske hur TCO- och SACO-medlemmarna svarar Demoskop. Hela 2 procent av TCO-medlemmarna och 1 procent av SACO-medlemmarna tror att deras fackliga organisation stöttar socialdemokraterna i valrörelsen, trots att båda organisationerna hävdar partipolitisk neutralitet. Av dem som tror att stöd till socialdemokraterna utgår i någon form, var hela 77 procent av TCO:arna och 7 procent av SACO-medlemmarna negativa till att sådant stöd ges. Talet om en samlad arbetarrörelse skramlar ännu tommare när de fackliga medlemmarna tillfrågas om politiska sakfrågor. Från andra undersökningar vet vi att -medlemmarna inte stöder socialdemokratisk politik på en rad områden som skolfrågor och frågor som rör lag och ordning. Nu kan några viktiga socialdemokratiska stridsfrågor läggas till den gruppen. 1 www.svt.se, -medlemmarna emot stöd till socialdemokraterna, publicerad 9 april 06.

Demoskop frågade: Nyligen har det föreslagits att ungdomar ska undantas från reglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) för att de lättare ska komma in på arbetsmarknaden. Tror du ett sådant undantag skulle göra företagen mer benägna att anställa ungdomar? En klar majoritet av -medlemmarna, procent, svarade ja på den frågan, 1 procent svarade nej och procent angav vet ej. Resultatet skiljer sig anmärkningsvärt lite från både TCO- och SACO-medlemmarnas svar. Varken arbetar- eller löntagarrörelsens folk verkar särskilt intresserade av att delta i kampen mot Maud Olofssons förslag och en mer flexibel arbetsmarknad. På den mycket öppna frågan anser du att förutsättningarna för att starta och driva företag i Sverige borde förbättras svarar återigen -medlemmarna fel. Hela 1 procent säger ja, i stor utsträckning, ytterligare 1 procent ja, i viss utsträckning. Socialdemokraterna å sin sida framhärdar i att Sverige har ett företagsklimat i världsklass. Resultat av undersökningen Varför vara med i facket? Varför vara med i facket? Bas: Samtliga, 1 00 intervjuer Bas: Samtliga, 100 intervjuer Hur viktiga har följande faktorer varit för ditt beslut att gå med i facket? (= Mycket viktigt, Hur 1= viktiga Helt har oviktigt) följande faktorer varit för ditt beslut att gå med i facket? (= Mycket viktigt, 1= Helt oviktigt) För att kunna få tillgång till a- kassa 1 12 6 1 1 För att få mina intressen tillvaratagna 7 2 7 1 För att jag tycker att man ska vara med i facket 1 2 22 11 12 1 För att vara solidarisk med mina kollegor 16 22 2 För att det krävs på min arbetsplats 9 6 11 11 9 0% % 0% 60% 0% 100%. Mycket viktigt 2 1. Helt oviktigt Vet ej/ej svar Juni 06 1

Fackets roll i samhällsdebatten? Bas: Samtliga, 1 00 intervjuer Fackets roll i samhällsdebatten? I vilken Bas: utsträckning Samtliga, 100 innstämmer intervjuer du i följande påståenden om fackets roll i samhälssdebatten? (= Instämmer I vilken utsträckning helt, 1= Instämmer instämmer du inte i följande alls) påståenden om fackets roll i samhällsdebatten? (=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls) Facket borde ägna sig mer åt frågor som rör situationen på arbetsplatserna, och mindre åt den allmänpolitiska debatten 2 1 0 19 Facket har en allt för nära relation till socialdemokraterna 2 1 2 1 1 2 2 11 9 0% % 0% 60% 0% 100%. Instämmer helt 2 1. Instämmer inte alls Vet ej/ej svar Juni 06 1 Ger facket stöd till (s) i valrörelsen? Ger facket stöd till (s) i valrörelsen? Bas: Samtliga, 100 intervjuer Bas: Samtliga, 1 00 intervjuer Uppfattar du att den fackliga organisation du är medlem i bidrar med pengar, personal eller andra Uppfattar du att den resurser fackliga för att organisation stötta socialdemokraterna du är medlem i valrörelsen? i bidrar med pengar, personal eller andra resurser för att stötta socialdemokraterna i valrörelsen? 1 26 2 2 7 17 2 SACO 1 62 TCO 7 0 2 0% % 0% 60% 0% 100% Ja, i stor utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, inte alls Vet ej/ej svar Juni 06 1 6

Synen på eventuellt stöd till (s)? Bas: Om uppfattning att facket bidrar, 0 intervjuer Synen på eventuellt stöd till (s)? Bas: Om uppfattning Är du positiv att eller facket negativ bidrar, till att din 0 fackliga intervjuer organisation ger sådant stöd? Är du positiv eller negativ till att din fackliga organisation ger sådant stöd? 7 0 1 29 10 2 SACO 0 1 2 2 TCO 2 29 1 0% % 0% 60% 0% 100% Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Vet ej/ej svar Juni 06 6 1 Ger LAS-undantag för ungdomar fler jobb? Ger LAS-undantag för ungdomar fler jobb? Bas: Samtlilga, 1 00 intervjuer Bas: Samtliga, 100 intervjuer Nyligen har det föreslagits att ungdomar ska undantas från reglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS), för att de lättare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Nyligen har det föreslagits att ungdomar ska undantas från reglerna i Lagen om anställningsskydd Tror du att ett sådant undantag skulle göra företagen mer benägna att anställa (LAS), för att de lättare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Tror du att ett sådant undantag ungdomar? skulle göra företagen mer benägna att anställa ungdomar? 1 2 1 1 1 SACO 2 TCO 19 2 6 2 0% % 0% 60% 0% 100% Ja, i stor utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej Vet ej/ej svar Juni 06 7 1 7

Bör företagsamhetens villkor förbättras? Bör företagsamhetens villkor förbättras? Bas: Samtliga, 100 Intervjuer Bas: Samtlilga, 1 00 intervjuer Anser Anser du att du förutsättningarna att för att starta och driva företag i Sverige i Sverige borde borde förbättras? förbättras? 0 1 1 1 SACO 6 TCO 7 0% % 0% 60% 0% 100% Ja, i stor utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, inte alls Vet ej/ej svar Juni 06 1