Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Relevanta dokument
Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lärande & utveckling.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Bedömningsunderlag förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Trollskogen Läsår 2015/2016

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Lärande & utveckling.

Lokala arbetsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Systematiskt kvalitetsarbete

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Arbetsåren

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Blästad friförskolor 2010/11

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsredovisning. Förskola

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Kvalitetsdokument 2013/2014

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål Blåklintens förskola skapar miljöer och förutsättningar för att väcka barnens nyfikenhet och lust till lärande där IKT är ett naturligt inslag i vardagen. Blåklintens förskola ger barn möjlighet att utforska sin omvärld, utvidga sina kulturella ramar samt sin tro på sin egen förmåga tillsammans med medforskande och intresserade pedagoger. Arbetet i verksamheten På Blåklintens förskola arbetar vi i projektform där barngruppens nyfikenhet och intressen styr valet av tema. Detta sker både på Pippi avdelningen, för de äldre barnen, samt på Bamse avdelningen där de yngre barnen vistas. Vi delar barngrupperna i mindre grupper för att kunna anpassa arbetet efter intresse, mognad och språk. Både i projektarbeten och i den övriga verksamheten använder vi oss av den teknik som finns att tillgå på förskolan för att söka information för ytterligare utveckling och lärande. Vi gör regelbundna observationer av barngrupperna där vi kan se vilka intressen och behov som finns bland barnen på respektive avdelning. Vi för även dialoger med barnen för att få ytterligare kunskap om vad som intresserar dem och på vilket sätt detta yttrar sig. På grund av barngruppens sammansättning har vi extra stort fokus på språkutveckling. Vi har för närvarande 24 barn med annat modersmål än svenska från många olika språkgrupper som berikar vår vardag. Förutom intresse och behov är det framförallt den språkliga förmågan som lägger grunden för de mindre gruppernas sammansättning. Vi synliggör barnens lärande i verksamheten och ger möjlighet till reflektion genom pedagogisk dokumentation som finns tillgänglig för både barn och föräldrar. Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal varje år där vi tillsammans diskuterar barnets utveckling och sätter upp individuella mål för vidare utveckling. Språkutveckling På Blåklintens förskola arbetar vi med barnens språkutveckling genom att använda oss av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS (observation av språk i dagligt samspel). TRAS, som observationsunderlag för oss pedagoger, ger oss en bild av vad vi behöver jobba mer med för att ge barnen extra stöd och hjälp i sin språkutveckling. TAKK ger oss möjlighet att ytterligare förstärka och förtydliga språkinlärningen framförallt hos barn med annat modersmål eller barn som ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Även NIL-bilder används i det dagliga arbetet. Barn med annat modersmål tas emot på samma sätt som övriga barn men vi tar vid behov in tolk i samtal eller för att närvara i verksamheten på förskolan under inskolning. I samråd med förälder kartläggs barnets språkliga domäner genom en blankett där man för in vilket eller vilka språk barnet använder i olika situationer. Uppföljning av detta sker kontinuerligt under barnets vistelsetid på förskolan. 3

Utveckling av matematisk förmåga/matematikutveckling På Blåklinten tar vi tillvara tillfällen i den dagliga verksamheten för att synliggöra matematik i vardagen. Vi arbetar medvetet med spel, lekar, pussel men också vid frukt/matsituationer eller en vanlig samling. Pedagogerna hjälper barnen att sätta ord på matematiska begrepp/termer för att göra dem medvetna och intresserade. Vi tar även inspiration och tips från de experimentlådor som cirkulerar mellan våra förskolor. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant I arbetet med att väcka barnens intresse och nyfikenhet för naturvetenskap och teknik har vi hjälp av tekniklådor som innehåller material och litteratur att fritt använda. Dessa cirkulerar mellan områdets förskolor. Initiativet till detta kommer genom kommunens fokus på naturvetenskap och teknik, FramKaNT (Framtidens Karlskoga Naturvetenskap och Teknik). Barnen får tillsammans med pedagog använda dator, lärplatta, kamera och annan inspirerande teknik som finns att tillgå. Tillsammans vägleder/utmanar vi barnen till att fortsätta sitt forskande i vad som intresserar dem för tillfället. Vi använder kamera och lärplatta för dokumentation men även när vi utforskar vår närmiljö eller tittar på intressanta saker i naturen. Praktisk-estetisk utveckling För att inspirera till utveckling av barnens skapande förmåga erbjuder vi: o stor tillgänglighet till material och redskap där det mesta nås av barnen själva o en inbjudande presentation både av tillfälligt och permanent material o närvarande och medforskande pedagoger för att vid behov, ge inspiration och utmaningar till ytterligare lärande Barnen får möjlighet att i egen takt, enskilt eller med pedagog, prova på det material som förskolan har att erbjuda för att med tiden utveckla sin egen kunskap om vad de olika materialen kan användas till. Pedagogisk miljö Då vi är en förskola med 2 avdelningar, där yngre barn vistas på Bamse avdelningen och äldre barn vistas på Pippi avdelningen, ger det oss möjlighet att ha en mer pedagogiskt anpassad miljö där barnen kan utvecklas utifrån egen ålder och mognad. Vi har material som stimulerar barnens utveckling och lärande inom alla utvecklingsområden och köper in nytt material med stor medvetenhet om dess olika användningsområden. 4

Resultat Språkutveckling Utvecklingen av språklig medvetenhet som vi tidigare sett på Pippiavdelningen (för barn 4-6 år) har utvecklats till att nästan alla barn nu kan skriva och läsa sitt eget namn, samt att flertalet även kan skriva och läsa kompisarnas namn. De barn vi har med annat modersmål har även de gjort en likvärdig utveckling inom talet. Både när det gäller kommunikation barn till barn eller barn till pedagog. Barnen tycker om att sjunga och sångerna har hjälpt dem att utveckla sitt ordförråd och att sätta ord på sina känslor och åsikter. Vi arbetar ute med sagan om Bockarna Bruse. På Bamse avdelningen (för barn 1-4,5 år) har utvecklingen fortsatt varit stigande mycket beroende på ålder på barn. De äldre barnens fortsatta utveckling hjälper och stödjer de yngre barnen i sin språkutveckling. I den fria leken har det stora åldersspannet börjat leda till en uppdelning mellan barnen som gör att de äldre barnen inte längre i samma grad är de språkliga förebilder de tidigare varit. Utveckling av matematisk förmåga/matematikutveckling Genom att pedagogerna under året har fokuserat mer på matematiska begrepp och funktioner har barnens kunskap och nedvetenhet ökat betydligt. De använder nu ord som exempelvis cirkel, kvadrat, rektangel, triangel, fler/färre. Så här ser en kvadrat ut. Vi ser att de yngre barnen förstår enkla matematiska begrepp, rationellt tänkande. De har även kunskap om färg och form och de samtalar mycket i leken och jämför antal, storlek, färg och form på exempelvis saker de byggt. Under året har vi arbetat mycket med tema vatten och där har barnen utforskat begrepp som ytspänning, volym och densitet. De lägger pussel, spelar enkla spel samt övar turtagning vid dessa aktiviteter. Utveckling inom Naturvetenskap och Teknik/FramKaNT De äldre barnens intresse för bygg och konstruktion har även detta år fortsatt att utvecklas. Både i vad och hur de bygger, vilket material de väljer och vilka redskap som används. De har utvecklat förmågan att bygga efter förebild och ritning, men även att använda bilder eller andras alster som inspiration till sina egna skapelser. Barnen använder regelbundet IKT i sina arbeten (lärplatta, kamera, dator och projektor) både själva och tillsammans med pedagog. Vi skapar en vulkan och forskar kring ytspänning. 5

Bland de yngre barnen har intresset för natur, växter, insekter/djur, vatten och olika naturliga fenomen utvecklats. På grund av barnens ökade ålder har intresse och nyfikenhet blivit större än tidigare och mer tid och frågor läggs på att utforska och ta reda på mer om det ämne vi arbetar kring/eller det som intresserar barnen. Vid vattenlek utomhus (diskbänken, vattentunnan eller pölar) utforskar barnen hur man kan använda vatten i olika sammanhang som exempelvis matlagning, sjösystem, lösningsmedel etc. Sly från gallring fungerar bra som byggmaterial till koja. Praktisk/estetisk utveckling Blåklintens gård med dess skogsdel har stor del i att barnens motorik/kroppsuppfattning tränas och utvecklas naturligt och regelbundet. Barnens gradvisa utveckling leder även till att de i sin egen takt fortsätter utmana sig i terrängen. Både yngre och äldre barn leker/ägnar stor del av sin utevistelse till att leka lekar i skogen tillsammans och de fortsätter ständigt att utvecklas. Skogens utbud av naturligt material förändras under året och inspirerar barnen till varierad lek. Vi arbetar mycket med att utveckla barnen genom exempelvis sång, dans, drama, målning, lera. Vi uppmuntrar barnens praktisk/estetiska utveckling genom att ha ett inspirerande, utmanande och varierat material som finns tillgängligt för barnen. Vi försöker i hög grad använda återvunnet material eller naturmaterial både i projektarbeten och vid barnens egna val av skapande aktiviteter. Barnen inspirerar och hjälper varandra i sitt skapande och kommer med reflektioner och tips för att komma vidare. Makaroner är bra att fylla sin maraccas med. Vi har byggt en båt och en gitarr av återvunnet material. Pedagogisk miljö Att dela upp barnen åldersmässigt med 1-3 år på Bamse avdelningen samt 3-6 år på Pippi avdelningen, (för närvarande 1-4,5 år samt 4-6 år) gör att vi på ett bra och tydligt sätt kan anpassa miljön för just de barn som för närvarande befinner sig på respektive avdelning. Vi har mycket material tillgängligt för barnen och det gör dem mer självständiga och de utvecklar tron på sin egen förmåga. Avdelningarna anpassas utifrån mognad, behov samt intresse för aktuell barngrupp och är ständigt under förändring/utveckling. Detta leder till att barnen i sin egen takt inspireras och utmanas till att utforska material och omgivning. 6

Resultatöversikt Personalenkät Resultatet från 2014 visar att vårt kontinuerliga fokus på den pedagogiska miljön ger ett något ökat resultat. Den medvetenhet vi pedagoger har om hur mycket miljön påverkar barnen tror vi ger utslag i enkätsvaren. 7

Brukarenkät Resultatet i brukarenkäten visar en förändring mot föregående års resultat. Vi ser att föräldrarna är mer nöjda med vår utemiljö mot tidigare men ett försämrat resultat gällande inomhusmiljön. En möjlig förklaring till detta försämrade resultat tror vi kan bero på kulturella skillnader, språkliga brister samt okunskap om vad pedagogisk inomhusmiljö innebär samt varför vi pedagoger utformat den som vi gjort. Här kanske vi pedagoger inte tillräckligt nått fram med vårt budskap. 8

Analys och bedömning Språkutveckling Barngruppens språkutveckling har varit positiv under året även om det finns vissa skillnader på individuell nivå. Det kan bero på olika orsaker och en del barns stora frånvaro från förskolan har påverkat deras lärande negativt. Barnen har stora skillnader i sina olika språkliga utgångspunkter och detta har naturligtvis påverkat deras språkutveckling. Barnen med annat modersmål har efter en språklig inskolningsperiod på förskolan haft en god måluppfyllelse. Det har tagit tid för en del barn att bli trygga med det svenska språket i så hög grad att de vågat börja prata och på så sätt utvecklat sitt talande språk. Vårt arbete i mindre grupper har gjort att vi kunnat bemöta barnen mer utifrån deras egen utveckling och det behov de för närvarande har. På så sätt kan vi bättre ge dem vad de behöver i stimulans och språkutveckling. Vi har haft regelbundna, återkommande observationsveckor som gett oss underlag för att bättre kunna se vad barngrupperna är intresserade av. Det hjälper oss att lägga fokus på vad barnen behöver stärkas i och hur vi kan gå tillväga. Pedagogerna uppmuntrar barnen att kommunicera mycket med varandra för att utveckla sina språkkunskaper i fri lek, roll lek, spel mm. Utveckling av matematisk förmåga/matematikutveckling Genom våra projektarbeten har matematiken blivit en naturlig del i vardagen och vi ser att barnen använder och utvecklar detta i sin lek. Vi sätter stor vikt på att medvetandegöra barnen i deras lärande vid exempelvis vardagliga sysslor, spel och pussel såväl som vid matematiska uppdrag. Vi erbjuder verksamhet, material och miljö för att kontinuerligt stimulera barnens matematiska utveckling. Vi har fortsatt vårt arbete med matematik och geometri för de äldre barnen på förskolan och vi upplever att det fallit väl ut. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant De yngre barnen har under läsåret 14/15 haft ett stort fokus på naturvetenskap där vi framförallt arbetat med vätskor och gaser. Genom experiment och uppdrag har barnen utforskat hur vatten, olja och luft fungerar och skapat sig förståelse kring detta. Vi har tagit inspiration och tips från de experimentlådor som cirkulerat men också kompletterat med eget material. Barnens nyfikenhet och intresse har ökat och de är mer medvetna om vad de kan och vill använda sina nya kunskaper till. Praktisk estetisk utveckling Vårt Reggio Emilia inspirerade arbetssätt hjälper oss att sätta stort fokus på den praktiskestetiska utformningen av vår förskola, vilket på ett naturligt sätt ger oss en stimulerande skapande miljö. Vår naturligt varierade gård gynnar barnen i deras motoriska utveckling. Delen som berör barns kosthållning har varit svårare att påverka/förändra och vi har sett en negativ utveckling kring barnens aptit rörande den halal/vegetariska kost som serveras. 9

Vi har under året haft väldigt många olika personer i kök- och städ med varierande erfarenhet och kunskap vilket påverkat oss mycket. Vi har ofta fått avbryta vårt pedagogiska arbete för att hjälpa till kring rutiner, med matfördelning, beställningar, tvätt och så vidare. Pedagogisk miljö Vår miljö är föränderlig, flexibel och hela tiden anpassningsbar och är föremål för ständig reflektion och revision. Vi pedagoger är väl medvetna om hur mycket miljön påverkar barnens behov och intressen och lägger stor vikt vid hur vi förändrar denna utifrån aktuell barngrupp. Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Leken och sången har stor betydelse för barnens språkutveckling på grund av de språksvårigheter vi har i vår multikulturella barngrupp. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Pedagogernas fokus och barnens medvetenhet om matematikens grunder speglas allt mer i barngruppens språkbruk. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Utökad materialkännedom och gjorda erfarenheter utvecklar barnens förmåga att planera, välja och utföra projekt med olika material. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD 10

NYTT NULÄGE Vårt pedagogiska fokus på inkludering och demokrati ökar barnens förståelse och förmåga att hjälpa, vägleda och inspirera sina kamrater. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vår flexibla, föränderliga miljö med lättillgängligt material leder till att barnen blir mer självständiga och utvecklar tron till den egna förmågan. Starka sidor Pedagogisk miljö Vi menar att en medveten, stimulerande och utmanande miljö ger barnen bästa möjlighet till lärande. Däri ligger också att miljön måste vara föränderlig och anpassad i förhållande till barnens utveckling, behov och intressen. Barnsyn/förhållningssätt Vår tro på det kompetenta och nyfikna barnet genomsyrar hela vår verksamhet. Vi uppmuntrar barnen till självständighet och eget sökande efter svar. Vi betonar vikten av demokrati och respekt vilket vi ser leder till att barnen får ökat självförtroende och självkänsla och ser sig själva som en del i en större helhet. Syn på lärande Genom att uppmuntra till medveten reflektion (genom dokumentation och samtal/diskussion) hjälper vi barnens lärande utöver den reflektion de naturligt gör i leken. Dokumentation Vår pedagogiska dokumentation sätter ord och bild på barnens tankar och påvisar deras lärande. Barnens reflektion kring dokumentationen (enskilt och tillsammans) fördjupar och utvidgar deras förståelse för sina teorier och sitt lärande. Utvecklingsområden Vidareutveckla IKT (Informations och kommunikations teknik) med större fokus på lärplattorna. Fortsätta arbetet med föräldrars delaktighet till stimulans av barnens motorik, kroppsuppfattning och hälsa. Utöka användandet av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) samt TRAS (Observation av språk i dagligt samspel). Fortsätta bygga upp egna teknik/experimentlådor. 11

Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Vi vill skapa möjligheter till intressanta möten genom att presentera och erbjuda spännande utmaningar för barn och pedagoger, för att på så sätt väcka ytterligare intresse och motivation för lärande. Språkutveckling: Arbeta med barnens hemmakulturer samt vidareutveckla arbetet med TAKK och IKT som extra kommunikationsförstärkning. Matematikutveckling: Arbeta med matematik i många olika miljöer och utmana barnen på fler plan. Använda teknik- och NTA-lådor för tips, inspiration och vägledning i arbetet. Utveckling inom naturvetenskap och teknik: Bygga upp egna teknik/experimentlådor samt använda de befintliga, cirkulerande lådorna för inspiration och vägledning i arbetet. Använda lärplattorna mer medvetet i verksamheten och fortsätta ha fokus på naturen och vad den kan erbjuda. Pedagogisk miljö: Regelbundna observations/reflektionsperioder för att kunna anpassa verksamhet och miljö till den aktuella barngruppen. Praktisk-estetisk utveckling: Ha ett varierat materialutbud anpassat efter aktuell barngrupp. Prioritera rörelse och estetik utanför förskolans område exempelvis genom samarbetet med Skrantahöjdens Sjukhem. Vi dansar och sjunger med brukare och personal på Skrantahöjdens Sjukhem. 12

Utvärderingsmetod Pedagogisk dokumentation Brukar- och personalenkät Arbetsplanen Utvecklingssamtal Reflektion i pedagog- och barngrupp Resultatet av åtgärdena ska följas upp och utvärderas senast mars 2016. Framtiden och verksamhetsutveckling Vi ska fortsätta att utveckla barnens lärande och utveckling i enlighet vår profilering. För att vi på ett bra sätt ska kunna arbeta efter läroplanens mål måste graden av kvalité i verksamheten bibehållas eller helst öka. En hög kontinuitet i personalgruppen med låg sjukfrånvaro är en viktig faktor för att kunna hantera barngruppens storlek/sammansättning samt barnens ökade närvaro. Arbetsgivarens ökade prioritering av särskilda uppdrag (ex. NTA-pedagog, IKT pedagog) kommer att leda till att mängden arbete utanför barngruppen ökar. Detta kommer att påverka det pedagogiska arbetet på ett sätt som vi måste förhålla oss till. Vi hoppas att de problem vi haft kring ekonomipersonalen under året ska lösas eftersom det har påverkat det dagliga arbetet då vi i stor grad fått instruera/hjälpa till. Arbeta med IKT som ett naturligt och utvecklande hjälpmedel i verksamheten. Kompetensutveckling Både grund- och fortsättningskurser i TAKK efterfrågas fortfarande för att bibehålla och vidareutveckla kunskap och förmågor bland alla pedagoger. Studiebesök för att ta del av hur andra förskolor arbetar. Upprätthålla kontakten med RE-nätverket i Örebro. Skapa kontakter och intresse för ett framtida lokalt pedagogiskt nätverk. Ta del av forskning och kunskaper via RE-institutet och därtill anslutna forskare och pedagoger. 13