TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 1 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012

2 TRANSPORTSTYRELSENS FLYGSÄKERHETSÖVERSIKT 2011 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen sjofart@transportstyrelsen.se Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se Dnr/Beteckning TSS 2013-2639 Månad År November 2013 Foto: Transportstyrelsen och Pixgallery. Eftertryck tillåts med angivande av källa.

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 3 FÖRORD Säkerheten inom den svenska sjöfarten är god, med endast ett fåtal omkomna inom yrkessjöfarten och ett minskat antal omkomna inom fritidsbåtssektorn. Inom yrkessjöfarten bedöms utvecklingen delvis bero på att antalet svenskflaggade fartyg har minskat över tid. Samtidigt visar internationell statistik att sjöfarten i allmänhet blir allt säkrare, bland annat beroende på förbättrad teknik, exempelvis elektroniska navigations- och informationssystem (ECDIS) och transpondersystemet AIS. et sjöolyckor inom svensk yrkessjöfart uppgick 2012 till 102, att jämföra med 92 olyckor för år 2011. En person omkom inom svensk yrkessjöfart 2012, jämfört med två personer 2011. et omkomna inom fritidssjöfarten uppgick till 24 personer år 2012, respektive 40 personer år 2011. Den största utmaningen ligger nu i att fortsätta att utveckla den goda sjösäkerhet som råder. För vår del behöver vi kontinuerligt arbeta mer mot systeminriktad och riskbaserad tillsyn, där fokus ligger på de områden där de största riskerna finns. En viktig komponent för att fortsättningsvis utveckla säkerheten inom sjöfarten är att vi omhändertar den kunskap och de erfarenheter som kommer från de tillbud och olyckor som inträffar. I Transportstyrelsens databas över tillbud och olyckor inom sjöfarten finns information om mer än 6 500 olyckor som har inträffat på svenskt vatten eller med svenska fartyg sedan 1985. Informationen ger ett bra underlag till att analysera trender och orsaker till olika typer av olyckor. Ett viktigt komplement till informationen om olyckor är rapporteringen av tillbud, dvs. händelser som inte har resulterat i en olycka men som under andra omständigheter hade kunnat innebära en allvarlig händelse. Rapporteringen av tillbud har under de senaste åren utvecklats inom den svenska sjöfarten, bland annat genom att branschen har arbetat aktivt med system för rapportering och erfarenhetsåterföring. et tillbud som rapporteras till Transportstyrelsen är däremot fortfarande lågt, och sedan 1985 finns endast knappt 500 tillbud i vår databas. Kunskap om tillbud som inträffar är en viktig förutsättning för ett proaktivt säkerhetsarbete, där man kan dra slutsatser och vidta åtgärder innan en olycka inträffar. Transportstyrelsen har påbörjat arbetet med att utveckla tillbudsrapporteringen. Utgångspunkten är att alla som arbetar inom sjöfarten ska känna att de kan rapportera alla typer av oavsiktliga händelser utan att riskera bestraffning från arbetsgivare eller myndigheter. Flera olika aktiviteter planeras för att möjliggöra en ökad rapportering, bland annat översyn av regelverken för rapportering och sekretess, en ökad återkoppling till branschen av erfarenheter och trender och förenkling av formerna för rapportering. Transportstyrelsen har även intensifierat analysverksamheten för att kunna arbeta riskbaserat utifrån informationen i rapporter om tillbud och olyckor tillsammans med information från brister och anmärkningar i tillsynen, trafikstatistik över passagerare och gods och information från det internationella arbetet. Analysverksamheten utgår från ett analysforum ett nätverk med experter inom statistik och analysmetodik och från olika delar av sjöfarten. Under hösten kommer nyckeltal att etableras för att kunna följa och dra slutsatser kring trender och säkerhetsutvecklingen. Informationen från vårt analysarbete kommer ni att kunna ta del av via vår hemsida och i kommande publikationer. I denna rapport summerar vi statistik från rapporterade olyckor under 2012 för yrkessjöfarten, både för den svenskregistrerade yrkessjöfarten och för den yrkessjöfart som bedrivs i Sverige oavsett flaggstat, och fritidsbåtsverksamheten. Norrköping i november 2013 Ingrid Cherfils Sjö- och luftfartsdirektör

4 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 5 INNEHÅLL 1 YRKESSJÖFART.... 7 1.1 Allmänt.... 7 1.2 Statistik.... 7 1.3 Olycksutveckling de senaste 20 åren.... 10 1.4 Sjöolyckor och personolyckor.... 12 1.5 Allvarlighetsgrad.... 13 1.6 Olycksfaktorer.... 14 1.7 Var sker olyckorna?........................................................ 14 1.8 Tillbudsrapportering.... 15 1.9 Särskilda analysaktiviteter.... 15 2 FRITIDSSJÖFART.... 16 2.1 Olycksstatistik.... 16 2.2 omkomna... 16 2.3 Ensam i båt.... 16 2.4 Nationalitet.... 16 2.5 Typ av båt.... 16 2.6 Åldersfördelning.... 18 2.7 Flytväst... 18 2.8 Var, när och under vilka omständigheter sker olyckorna?.... 18 2.9 STRADA och fritidsbåtar.... 20 3 DEFINITIONER.... 22

6 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 7 1 YRKESSJÖFART 1.1 ALLMÄNT Denna redogörelse omfattar främst olyckor för vilka befälhavaren har rapporteringsskyldighet till Transportstyrelsen 1. Information om olyckor och deras händelseförlopp kan också komma Transportstyrelsen till del genom andra kanaler såsom polisen, kustbevakningen eller Transportstyrelsens inspektörer. Rapporteringsskyldigheten gäller också tillbud till samtliga typer av sjöolyckor. Datauttaget gjordes 2013-06-24 och ytterligare händelser kan ha inrapporterats till Transportstyrelsen efter denna tidpunkt. Mer detaljerade uppgifter kan erhållas från Transportstyrelsen. Från och med den 17 juni 2011 är Statens haverikommission (SHK) utredande myndighet ifråga om händelser inom sjöfarten, bland annat till följd av EU direktiv 2009/18/EG 2. SHK utredde fyra sjöolyckor för 2011 och fyra sjöolyckor för 2012. 1.2 STATISTIK För svensk handelssjöfart var 2012 ett relativt normalt år, med få allvarliga olyckor och ett bra säkerhetsutfall. En person omkom under året i en sjöolycka med ett fiskefartyg. skadade personer i sjöolyckor uppgick till 43, varav de flesta lindrigt. Ökningen mellan år 2011 och 2012 bedöms bero på en ökad rapportering av lindriga skador i samband med olyckor på mindre passagerarfartyg. Det rapporterades 102 sjöolyckor med svenska handelsfartyg 2012, jämfört med 92 olyckor 2011. Den största ökningen kan ses på passagerarfartyg där antalet har ökat från 50 olyckor 2011 till 67 olyckor 2012. Av det totala antalet olyckor kategoriserades nio olyckor som allvarliga år 2011, jämfört med 2012 då det rapporterades sju allvarliga sjöolyckor samt en förlisning. I tabellerna 1-3 redovisas antal omkomna, antal skadade samt antal olyckor fördelat på fartygstyp och allvarlighetsgrad för alla rapporterade sjöolyckor i Sverige, oavsett flaggstat. I tabellerna 4-6 redovisas samma statistik inrapporterat för svenska handelsfartyg (svensk yrkessjöfart), oavsett olycksplats. TABELL 1. ANTAL OMKOMNA OCH SKADADE I SJÖOLYCKOR I SVERIGE, OAVSETT FLAGGSTAT 2011 2012 Typ av fartyg omkomna skadade 3 omkomna skadade 3 Fiskefartyg - - 1 1 Passagerarfartyg - 17-39 Tankfartyg - - - - Torrlastfartyg 1 1 - - Övriga fartyg - 1-3 Totalt 1 19 1 43 TABELL 2. ANTAL SJÖOLYCKOR I SVERIGE, OAVSETT FLAGGSTAT Typ av fartyg 2011 2012 Fiskefartyg 4 5 Passagerarfartyg 50 58 Tankfartyg 6 5 Torrlastfartyg 33 40 Övriga fartyg 22 16 Totalt 115 124 1 Sjölagen (1994-1009), 6 kap. 14 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/18/EG av den 23 april 2009 om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn och om ändring av rådets direktiv 1999/35/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG. 3 Rapporteringen av antal skadade skiljer inte på allvarliga och lindriga skador.

8 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 TABELL 3. SJÖOLYCKOR I SVERIGE FÖRDELAT PÅ OLYCKSGRADERING, OAVSETT FLAGGSTAT Typ av fartyg Förlisning 2011 2012 Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Förlisning Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Fiskefartyg - - 4 1 1 3 Passagerarfartyg - 3 47-1 57 Tankfartyg - - 6 - - 5 Torrlastfartyg - 4 29 1 1 38 Övriga fartyg - 5 17-4 12 Totalt - 12 103 2 7 115

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 9 TABELL 4. ANTAL OMKOMNA OCH SKADADE I SJÖOLYCKOR PÅ SVENSKFLAGGADE HANDELSFARTYG 2011 2012 Typ av fartyg omkomna skadade 4 omkomna skadade 4 Fiskefartyg - - 1 1 Passagerarfartyg - 17-39 Tankfartyg - - - - Torrlastfartyg - - - - Övriga fartyg 2 2-3 Totalt 2 19 1 43 TABELL 5. ANTAL OLYCKOR MED SVENSKFLAGGADE HANDELSFARTYG Typ av fartyg 2011 2012 Fiskefartyg 7 6 Passagerarfartyg 50 67 Tankfartyg 3 4 Torrlastfartyg 8 10 Övriga fartyg 24 15 Totalt 92 102 TABELL 6. SJÖOLYCKOR MED SVENSKFLAGGADE HANDELSFARTYG FÖRDELAT PÅ OLYCKSGRADERING Typ av fartyg Förlisning 2011 2012 Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Förlisning Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Fiskefartyg - - 7 1 2 3 Passagerarfartyg - 3 47-1 66 Tankfartyg - - 3 - - 4 Torrlastfartyg - 1 7 - - 10 Övriga fartyg - 5 19-4 11 Totalt - 9 83 1 7 94 4 Rapporteringen av antal skadade skiljer inte på allvarliga och lindriga skador.

10 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 1.3 OLYCKSUTVECKLING DE SENASTE 20 ÅREN Från 1993 till 2012 rapporterades 2 524 olyckor där svenska handelsfartyg (svensk yrkessjöfart) var inblandade. 26 personer har omkommit och 372 har skadats. I tabell 7 redovisas utvecklingen fördelat på fartygstyp. Det framkommer att antalet olyckor med fiskefartyg har minskat kraftigt, vilket givetvis måste ställas i relation till fiskeflottans totala omfattning under tidsperioden. År 2000 5 fanns 362 fiskefartyg (> 12 m) registrerade, och antalet minskade till 189 fartyg år 2012. En minskning som motsvarar 48 %. Under samma tid minskade antalet mindre fiskefartyg (< 12 m) från 1 592 till 1 187, vilket motsvarar 25 %. et rapporterade olyckor för fiskefartyg minskade från 24 till 6 under samma period, vilket motsvarar 75 %. et olyckor som rapporterats för fiskefartyg har alltså minskat relativt kraftigt inte bara i absoluta tal. Det är svårt att bedöma om minskningen är en reell minskning av olycksfrekvensen eller reflekterar fiskefartygens rapporteringsbenägenhet. Även antalet olyckor med tankfartyg och torrlastfartyg har en minskande trend. När det gäller passagerarfartyg så kan man konstatera en ökning både när det gäller antalet rapporterade olyckor och antalet rapporterade skadade. Det råder osäkerhet om denna ökning beror på ett faktiskt högre antal olyckor eller på högre rapporteringsbenägenhet. Detsamma gäller antalet skadade, där det dessutom ofta är svårt att kategorisera skadornas allvarlighetsgrad med enbart den information som rapporterats in till Transportstyrelsen (speciellt i efterhand på passagerarfartyg). TABELL 7. OLYCKSUTVECKLINGEN 1993-2012 FÖRDELAT PÅ FARTYGSTYP Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg År olyckor omkomna skadade 6 olyckor omkomna skadade 6 olyckor omkomna skadade 6 1993 26 1-40 1 14 13 - - 1994 24 - - 54-5 10 - - 1995 32 4 2 52-26 14-4 1996 25 - - 49-6 15 - - 1997 29-1 73-6 14 - - 1998 27 4-69 - 4 18-2 1999 20 - - 64-1 10-1 2000 24 - - 55-2 15 - - 2001 23 - - 55-29 8 - - 2002 21-2 52-5 12 - - 2003 13 2-52 - 28 10 - - 2004 13 1-54 - 6 14-1 2005 12-1 55-5 9 - - 2006 14 1 1 43 1 21 10 - - 2007 8 - - 61-6 14 - - 2008 13 - - 68 2 19 3-1 2009 8 - - 65-18 9 - - 2010 12 - - 67-30 7-1 2011 7 - - 50-17 3 - - 2012 6 1 1 67-39 4 - - Totalt 357 14 8 1145 4 287 212-10 5 Det har inte gått att finna jämförbar statistik om fiskeflottans storlek längre bak i tiden än år 2000. 6 Rapporteringen av antal skadade skiljer inte på allvarliga och lindriga skador.

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 11 TABELL 7. FORTS. OLYCKSUTVECKLINGEN 1993-2012 FÖRDELAT PÅ FARTYGSTYP År olyckor Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt omkomna skadade 7 olyckor omkomna skadade 7 olyckor omkomna skadade 7 1993 21 - - 7 - - 107 2 14 1994 29-2 22 1 1 139 1 8 1995 26 - - 21 - - 145 4 32 1996 40-2 29 2 4 158 2 12 1997 34 - - 24-1 174-8 1998 30 - - 16-2 160 4 8 1999 21 - - 21 - - 136-2 2000 22-1 13-2 129-5 2001 18-1 26-2 130-32 2002 18 - - 15 - - 118-7 2003 21-5 20 - - 116 2 33 2004 19-8 25 - - 125 1 15 2005 22 - - 16-4 114-10 2006 12 2 14 15 1 2 94 5 38 2007 19-3 18-2 120-11 2008 19 - - 22 - - 125 2 20 2009 15-1 22-4 119-23 2010 17 - - 18-1 121-32 2011 8 - - 24 2 2 92 2 19 2012 10 - - 15-3 102 1 43 Totalt 421 2 37 389 6 30 2 524 26 372 7 Rapporteringen av antal skadade skiljer inte på allvarliga och lindriga skador.

12 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 1.4 SJÖOLYCKOR OCH PERSONOLYCKOR Figur 1 visar antal olyckor 2003-2012 med svenska handelsfartyg. Figuren visar en relativt stor minskning från år 2004 till 2006, sedan en ökning till en ganska stabil nivå år 2007-2010. Från år 2010 till 2011 minskade antalet för att sedan öka något under 2012. Medelvärdet under tioårsperioden ligger på 113 olyckor per år. FIGUR 1. ANTAL SJÖOLYCKOR MED SVENSKA HANDELSFARTYG 2003-2012 Figur 3 visar fördelningen av allvarliga olyckor efter typ av olycka för år 2012. Där framgår att personolyckorna står för den största delen av de olyckor som klassats som allvarliga, nästan 75 %. En personolycka definieras som en olycka ombord som inte är relaterad till fartygets drift. Här finns således både arbetsplatsolyckor för ombordanställda samt passagerare som skadar sig genom fall eller liknande. Observera att om passagerare eller besättning ramlar och skadar sig på grund av exempelvis en kajstuds, så räknas händelsen inte som personolycka utan som kollision med annat föremål. 150 140 130 120 110 Förlisning Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka FIGUR 3. ALLVARLIGA OLYCKOR FÖRDELAT PÅ TYP AV OLYCKA, SVENSKA HANDELSFARTYG ÅR 2012 7 % 4 % 4 % 4 % 100 90 7 % 80 74 % 70 60 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 2 visar antal sjöolyckor per månad under 2012, samt medelvärdet av antalet olyckor per månad för åren 2002-2011. Man kan se att antalet olyckor är högre under sommaren, vilket ska jämföras med betydligt större trafik på vattnet med både passagerarfartyg och fritidsbåtar under denna årstid. Fritidsbåtar medverkar till ökat trafiktryck i farlederna, men ingår inte i statistiken för yrkessjöfart. Figuren visar också att antalet olyckor i januari 2012 var betydligt lägre än medelvärdet men i gengäld betydligt högre för mars månad. FIGUR 2. SJÖOLYCKOR PER MÅNAD, SVENSKA HANDELSFARTYG 16 14 2002-2011 (medelvärde) 2012 Personolycka Grundstötning Kollision mellan fartyg 8 Kollision med annat föremål Läckage Maskinhaveri Figur 4 visar fördelningen av alla inrapporterade olyckor efter typ av olycka. Här står personolyckorna för cirka hälften av det totala antalet olyckor. Av sjöolyckorna kan cirka en tredjedel härledas till maskinhaveri och en tredjedel till kollisioner (mellan fartyg eller med annat föremål). Grundstötning och brand är de övriga vanligaste olyckstyperna. FIGUR 4. ALLA INRAPPORTERADE OLYCKOR FÖRDE- LAT PÅ TYP AV OLYCKA, SVENSKA HANDELSFARTYG ÅR 2012. 15 % 5 % 4 % 12 10 1 % 9 % 49 % 8 6 6 % 11 % Personolycka Grundstötning 4 2 Kollision mellan fartyg 8 Kollision med annat föremål Läckage Maskinhaveri 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Brand Övrigt 8 Observera att kollisioner mellan två svenska fartyg redovisas som två olyckor. Kollision mellan svenskt och utländskt fartyg redovisas som en olycka. Kollision mellan svenskt fartyg och fritidsbåt redovisas som en olycka.

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 13 Figur 5 visar antalet olyckor av olika typ för åren 2008-2012. Figuren visar en markant ökning av antal inrapporterade olyckor år 2012 jämfört med 2011, då trenden hade varit minskande sedan 2008. Man kan också se att ökningen till största delen skett inom antalet personolyckor. Det finns anledning att tro att denna ökning inte är en reell ökning av antalet personolyckor utan reflekterar en förbättrad rapportering i samarbete med t.ex. Försäkringskassan. et utsläpp och lastförskjutningar var noll under året. et läckage låg också på en mycket låg nivå (2 olyckor). I övrigt kan man utläsa att maskinhaverier ser ut att öka något samt grundstötningar minska något. 1.5 ALLVARLIGHETSGRAD Figur 6 visar antalet personolyckor fördelat efter olycksgradering för år 2011 och 2012. Man ser att den stora ökningen av inrapporterade olyckor som kunde konstateras i figur 5 mestadels kategoriserats som mindre allvarliga, men antalet allvarliga olyckor har också ökat. FIGUR 6. PERSONOLYCKOR 2011-2012 FÖRDELAT EFTER OLYCKSGRADERING 70 60 67 2011 2012 FIGUR 5. ANTAL OLYCKOR 2008-2012, UPPDELAT EFTER OLYCKSTYP, SVENSKA HANDELSFARTYG 50 40 250 30 20 20 26 200 10 14 12 12 0 Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Sjukdom/självmord/försvinnande 150 100 Figur 7 visar antalet sjöolyckor fördelat efter olycksgradering för år 2011 och 2012. Figuren visar inte på några större förändringar. FIGUR 7. SJÖOLYCKOR 2011-2012 FÖRDELAT EFTER OLYCKSGRADERING 50 100 90 95 2011 2012 80 83 0 2008 2009 2010 2011 2012 70 Personolycka Grundstötning Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Läckage Lastförskjutning Maskinhaveri Utsläpp Övrigt Brand 60 50 40 30 20 10 0 9 7 1 Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Förlisning (totalhaveri)

14 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 1.6 OLYCKSFAKTORER Figur 8 visar antalet personolyckor fördelat på olycksfaktor för år 2011 och 2012. Olycksfaktor definieras i det här fallet som olyckans huvudorsak. Den övervägande olycksorsaken är den mänskliga faktorn, för år 2012 blir resultatet extra tydligt på grund av fler inrapporterade olyckor, se figur 5. FIGUR 8. PERSONOLYCKOR 2011-2012 FÖRDELAT PÅ OLYCKSFAKTOR (HUVUDORSAK) Annan/okänd Fartygskonstruktion/utrustningens placering Handhavande/ utformning utrustning Kommunikation/ organisation/ rutin Mänsklig faktor Tekniskt fel i utrustning Yttre faktor 2011 2012 0 10 20 30 40 50 60 70 Figur 9 visar antalet sjöolyckor fördelat på olycksfaktor för år 2011 och 2012. Även här visar figuren att den mänskliga faktorn är den största olycksfaktorn, följt av tekniskt fel och yttre faktorer. FIGUR 9. SJÖOLYCKOR 2011-2012 FÖRDELAT PÅ OLYCKSFAKTOR (HUVUDORSAK) Fartygskonstruktion/utrustningens placering Handhavande/ utformning utrustning Kommunikation/ organisation/ rutin Last/säkring Mänsklig faktor Tekniskt fel i utrustning Yttre faktor 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1.7 VAR SKER OLYCKORNA? Tabell 8 visar antalet sjöolyckor fördelat efter geografiskt område. I tabellen framgår det att en relativt stor andel (34 % år 2012) av olyckorna sker i Göteborgs och Stockholms skärgårdar. 2011 2012 TABELL 8. ANTAL SJÖOLYCKOR FÖRDELAT PÅ GEOGRAFISKA OMRÅDEN Geografiskt område 2011 2012 Haparanda-Nordströmsgrund 4 - Nordströmsgrund Bjuröklubb 2 - Bjuröklubb Stora Fjäderägg - - Umeå skärgård inkl Västra Kvarken 2 2 Stora Fjäderägg Sydostbrotten 1 1 Sydostbrotten Skags Udde - 1 Skags Udde Brämön 2 - Brämön Agö - - Agö Västra Banken 1 2 Gävle skärgård 2 2 Västra Banken Grundkallen - - Grundkallen Understen - 2 Understen Söderarm 2 1 Söderarm Svenska Högarna - - Svenska Högarna Huvudskär - 2 Stockholms skärgård 22 27 Huvudskär Landsort 2 2 Bråviken/Slätbaken 4 4 Landsort Häradsskär 2 2 Häradsskär Ölands Norra Udde 5 2 Farvattnen runt Gotland 3 1 Kalmarsund 1 4 Ölands Norra Udde Ölands Södra Udde - 4 Ölands Södra Udde Utklippan - 4 Utklippan Sandhammaren 4 3 Sandhammaren Falsterborev 3 4 Falsterborev Drogden 1 - Flintrännan 2 - Drogden Pinnhättan 3 2 Pinnhättan Helsingborg 4 5 Helsingborg Kullen 2 1 Kullen Morups Tånge - 5 Morups Tånge Tistlarna - 1 Tistlarna Hätteberget - 1 Göteborgs skärgård 11 14 Hätteberget Måseskär 1 1 Farvattnen runt Orust och Tjörn 5 2 Måseskär Väderöbod 3 1 Väderöbod Norska gränsen 2 2 Göta Älv/Trollhätte kanal 2 7 Göta kanal, inkl. Vättern 3 3 Vänern 2 - Hjälmaren - 1 Mälaren 4 6 Södertälje kanal 3 - Siljan - - Storsjön 1 -

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 15 Figur 10 visar fördelningen av sjöolyckor efter typ av farvatten. Den största kategorin är hamnområden följt av inre kustfarvatten samt kanal, flod, bojad led. FIGUR 10. FÖRDELNING AV SJÖOLYCKOR EFTER TYP AV FARVATTEN ÅR 2012 1 % 8 % 13 % 4 % 13 % 2 % 14 % 45 % Hamnområde Inre kustfarvatten Insjöar Kanal, flod, bojad led Till kaj, i docka o dyl. Trångt kustfarvatten Öppen sjö Öppet kustfarvatten 1.8 TILLBUDSRAPPORTERING Benägenheten att rapportera även tillbud till olyckor till Transportstyrelsen är låg inom yrkessjöfarten. Under år 2012 inkom totalt 15 tillbudsrapporter, att jämföra med 8 rapporter år 2011. Viss rapportering av tillbud sker dessutom inom ramen för branschens eget rapporteringssystem Insjö/ForeSea. 1.9 SÄRSKILDA ANALYSAKTIVITETER I mars 2012 publicerades en säkerhetsstudie 9 angående kollisioner och grundstötningar med lotsbåtar för åren 2007-2011. Under dessa fem år inträffade åtta kollisions- och grundstötningsolyckor med svenska lotsbåtar. I studien framkom att hälften av olyckorna (fyra) kan härledas till mänskliga felgrepp, en till tekniskt fel och de resterande tre till bordningshändelser där omständigheterna varit svårbemästrade. Studien mynnade ut i två rekommendationer till Sjöfartsverket. En rekommendation handlar om tydliga instruktioner om uppgiftsfördelningen mellan besättningsmedlemmarna och den andra om att hantering av utrustning och/eller genomförande av rutiner under färd kan ske på ett säkert sätt. Under år 2012 genomfördes också en säkerhetsstudie 10 angående kollisioner med kaj vid stävtilläggning (så kallade kajstudsar) för åren 2003-2012. Bakgrunden till studien var att ett flertal kajstudsar inträffat med små passagerarfartyg i trafik i skärgårdar och hamnar. Några av olyckorna har medfört lätta personskador och i några få fall allvarliga personskador. Under de studerade tio åren inträffade 49 olyckor, varav 29 har kategoriserats som tekniskt fel och 20 som beroende på mänskliga felgrepp. Det kan dock inte uteslutas att några olyckor i kategorin tekniskt fel kunnat undvikas om befälhavarna hade varit mer förtrogna med vilka nödåtgärder som kan användas. Studien omfattar också en samhällsekonomisk värdering av riskerna. Studien föreslår ett antal åtgärder gällande handhavande, personskydd, teknik samt underhåll som bör vidtas. Transportstyrelsen rekommenderar också Skärgårdsredarna att upprätta ett förslag till handlingsplan. Studien avslutas med en rekommendation till Transportstyrelsen att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram avseende regel-, tillstånds- och tillsynsutveckling. 9 Kollisioner och grundstötningar med lotsbåtar åren 2007-2011, TSS 2012-757, www.transportstyrelsen.se 10 Kollisioner med kaj vid stävtilläggning åren 2003-2012, TSS 2013-286, www.transportstyrelsen.se

16 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 2 FRITIDSSJÖFART 2.1 OLYCKSSTATISTIK Under 2012 uppgick antalet omkomna och saknade efter olyckor inom fritidsbåtlivet till 24 personer. Som framgår av diagrammet nedan har det varit en tydlig nedgång i antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor sedan början av 1970-talet. Under 2000-talet har den nedåtgående kurvan tenderat att plana ut. I Strategi säkrare båtliv 2020 11 sätts målet att minska antalet till 25 omkomna år 2020. Detta är då tänkt att räknas på ett 5-årigt glidande medelvärde. 2.2 ANTAL OMKOMNA Under 2012 omkom 24 personer vid 23 olyckor. En av de omkomna var kvinna. Vid tre av olyckorna kan möjligen hjärtproblem ha spelat roll för olycksförloppet men det har inte bedömts som att hjärtproblemen initialt har orsakat olyckorna. 2.3 ENSAM I BÅT Fjorton av de omkomna var ensamma i båten. Detta motsvarar mer än hälften av de omkomna. Chanserna att klara sig minskar naturligtvis om det inte finns någon person kvar ombord som kan hjälpa den nödställde eller larma för att få hjälp utifrån. Den som är ute ensam med båt bör vara medveten om att det finns skäl att ha extra säkerhetsmarginaler. Detaljer som en bra räddningsstege, flytplagg, vattenskyddad mobiltelefon och liknande blir extra viktiga. 2.4 NATIONALITET Tre av de omkomna var turister från Tyskland respektive Norge. De två tyska turisterna omkom vid en och samma olycka. Samtliga dessa tre turister var yngre än 30 år. 2.5 TYP AV BÅT Två ensamseglare omkom vid fall över bord från övernattningsbara segelbåtar. När seglare omkommer är det ofta fråga om ensamseglande män. Två personer omkom vid olyckor med övernattningsbara motorbåtar. En av dessa båtar var en ombyggd lotsbåt som sjönk. Det är ovanligt att båtar av den storleken sjunker och att det leder till en dödsolycka. En person omkom när han paddlade kajak i frisk vind i havsbandet. En dödsolycka orsakades av ett tekniskt fel på styrinrättningen. En person drunknade i samband med färd med en motoriserad badflotte. Övriga personer omkom i olyckor med roddbåtar eller mindre motorbåtar. Det är värt att notera att det inte har inträffat några dödsolyckor med stora, mycket snabbgående motorbåtar. Det har heller inte inträffat några dödsolyckor med vattenskotrar, jollesegling, windsurfing eller vid kollisioner mellan båtar. Endast två till tre olyckor kan relateras till hög fart och då har det inte varit fråga om några extrema farter utan troligen i spannet 15-20 knop. FIGUR 11. OMKOMNA/SAKNADE I FRITIDSBÅTRELATERADE OLYCKOR 1971-2012 120 110 100 Omkomna/saknade per år Glidande medelvärde 5 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1971 1975 1979 1983 1987 1992 1996 2000 2004 2008 2012 11 Strategi säkrare båtliv 2020 rapport, Transportstyrelsen 2012. Finns att ladda ner på www.transportstyrelsen.se

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 17

18 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 2.6 ÅLDERSFÖRDELNING Åldersfördelningen såg år 2012 ut ungefär som tidigare år: 60-åringar och äldre utgör fler än hälften av de omkomna medan barn och tonåringar inte alls förekommer i statistiken. FIGUR 12. OMKOMNA 2012, ÅLDERSFÖRDELNING 8 7 6 5 4 3 2 1 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 2.7 FLYTVÄST 21 av de omkomna hade ingen flytväst på sig och det är tveksamt om flytväst fanns ombord. En av de omkomna hade flytväst på sig men omkom ändå. En omkommen hade flytväst med sig ombord men hade inte västen ordentligt påtagen. En omkommen hade väst ombord men hade inte tagit den på sig. Minst åtta av de omkomna hade troligen klarat sig om de använt flytväst. Uppskattningen har gjorts i samråd med Livräddningssällskapet. Kriterier som tagits med i bedömningarna är; avstånd till land, vattentemperatur, ålder, fysik (eventuella sjukdomar etc.), möjlighet att larma, närhet till räddning och eventuell alkoholpåverkan. 2.8 VAR, NÄR OCH UNDER VILKA OMSTÄNDIGHETER SKER OLYCKORNA? Geografisk fördelning Varje prick på kartan (figur 13) visar var en dödsolycka har inträffat. Den lite större pricken i Kalmarsund symboliserar att två personer omkom vid en och samma olycka. Det är värt att lägga märke till att inte en enda dödsolycka har inträffat i det mycket båtrika området som utgörs av Stockholms skärgård. I Mälaren omkom en ensamseglare som föll över bord från en ankrad segelbåt. Utmed hela kuststräckan från Bottenviken till Göteborgs skärgård inträffade endast en dödsolycka med två omkomna. Två personer har dock drunknat i hamn utmed den sträckan. I övrigt kan man notera att 15 av personerna omkom inom kommunalt räddningsområde och 9 personer omkom inom statligt räddningsområde 17 personer omkom på insjöar 3 personer omkom i skärgårdsområden 4 personer omkom på öppen kust 3 omkom i hamn eller från ankrad båt Ingen omkom på öppet hav

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 19 Omkomna i båtolyckor 2012 FIGUR 13. GEOGRAFISK FÖRDELNING AV OLYCKS- PLATSER 2012. Tid på dygnet Morgon Förmiddag Lunch Eftermiddag Kväll Natt 1 3 3 2 4 2 Uppgifter saknas från 9 olyckor. Veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2 4 0 5 4 4 4 Uppgifter saknas från 1 olycka. Konstaterad alkohol 0-0,19 0,2-0,99 1,0-1,99 2,0-5 3 4 5 Promillehalt i blodet hos 17 av de omkomna. Promilleuppgifter från obduktioner har inkommit för 17 av de omkomna. Två omkomna har legat så länge i vattnet att det varit meningslöst att ta blodprov. För övriga fem saknas uppgifter. Väder Två av olyckorna kan hänföras till frisk vind dock under kuling, 14 m/s. Den större pricken symboliserar att två personer omkom vid samma tillfälle. omkomna per månad Den tidiga vårsäsongen och sena hösten var helt olycksfria under 2012. Sommaren betraktades, vädermässigt, som en ganska dålig sommar och ett allmänt intryck är att färre fritidsbåtar än vanligt var till sjöss. Fiske Tolv personer omkom i samband med spö- eller nätfiske. Öppen gylf Två av de inkomna rapporterna nämner att de omkomna hade öppen gylf. Det är en vitt spridd missuppfattning att detta är en vanlig iakttagelse vid fritidsbåtsolyckor och nämns av den orsaken här. År 2011, med 40 omkomna, noterades ingen öppen gylf. FIGUR 14. ANTAL OMKOMNA PER MÅNAD 2005-2012 9 8 2012 Medelvärde 2005-2012 7 6 5 4 3 2 1 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

20 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 2.9 STRADA OCH FRITIDSBÅTAR Transportstyrelsen har, genom regleringsbrevet 2011, fått regeringens uppdrag att ta fram en strategi för hur antalet döda och allvarligt skadade inom fritidsbåtstrafiken ska kunna minskas. Etappmålet till år 2020 är att antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Det saknas en tillförlitlig statistik över antalet allvarligt skadade personer. I Strategi säkrare båtliv 2020 slås fast att det är omöjligt att precisera ett halveringsmål för tiden 2007-2020. Däremot bedöms att det är ett rimligt mål att bygga upp rutiner för en kvalitativ, riksomfattande datainsamling och utifrån den sätta in skadeförebyggande åtgärder. Systemet bör, enligt Strategi säkrare båtliv, vara i drift senast 2015. För att klara det är det önskvärt att utvidga de deltagande sjukhusen så att även Stockholmsområdet täcks in från och med 2013. STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) är Transportstyrelsens informationssystem om skadade och olyckor i vägtransportsystemet. Det används sedan 2003 för den officiella olycksstatistiken inom vägtrafiken. En försöksverksamhet påbörjades i Västra Götaland 2011 och 2012 med att även sjö- och järnvägsolyckor rapporteras från samtliga akutsjukhus i Västra Götaland. Inkomna rapporter Från oktober 2011 till oktober 2012 har det kommit in cirka 100 användbara trafikskadejournaler som bedömts relevanta som båtlivsrelaterade skaderapporter. Några exempel på resultaten Könsfördelningen i materialet är intressant. Där återfinns 44 kvinnor och 50 män (i några fall saknas uppgift om kön). När det gäller dödsolyckor i samband med fritidsbåtar brukar 5-10 procent vara kvinnor. När det gäller skadade är däremot, i detta underlag, närmare hälften kvinnor. Två till fem personer per år brukar omkomma i hamn i samband med hamnmanövrer eller vid hopp mellan båt och land. Trafikskadejournalerna visar att en stor andel av personskadorna inträffar i anlagda hamnar eller i naturhamnar. Sjösäkerhetsrådet planerar att informera om behovet av ökad hamnsäkerhet och då är det bra att ha ett statistiskt underlag att stöda sig på. Enbart vid hopp mellan båt och land uppstod minst 24 av de redovisade skadorna. Det blir ofta fråga om allvarliga skador i form av frakturer, luxationer och rejäla sårskador. I materialet återfinns också sju brustna hälsenor, detta har inträffat vid hopp mot branta klippor och till bryggor. Skador i samband med själva färden förekommer också. I statistiken finns dock inget stöd för att den klassiska seglingsolyckan är att få bommen i huvudet. Endast en journal rapporterar om en seglare som har råkat ut för detta. Andra olyckstyper handlar om klämskador och att man halkar och bryter sig under färd. Grundstötningar medför ibland allvarliga skador. Ett par grundstötningar har lett till diverse kotkompressioner och en krossad armbåge. Medelåldern för de skadade är cirka 57 år. Den iakttagelsen stämmer väl med dödsolyckorna i fritidsbåtslivet som också brukar drabba äldre personer. Bortfall och felkällor Säkerligen hamnar inte alla skador på de sjukhus som ingår i STRADA. I materialet saknas sådana ganska typiska båtlivsskador som metkrokar som har fastnat på kroppen. Svåra nedkylningar efter förlisningar eller fall över bord återfinns inte heller i materialet. Möjligen tas en del sådant om hand av andra delar av sjukvården närakuter, vårdcentraler eller liknande. Bortfall som kommer sig av oläsliga fax, svårtydda handstilar, osäkra åldersuppgifter i rapporterna är sådant som till stor del går att komma till rätta med genom en förbättrad blankett samt genom att sjukvården börjar skanna journalerna i stället för att faxa dem. Kvaliteten på de uppgifter som lämnas i trafikskadejournalerna är högst varierande. Mest givande är oftast att läsa den fria texten. En del patienter har gjort noggranna beskrivningar och till och med ritat skisser för att beskriva vad som har ägt rum. I andra fall står det bara något kortfattat som: Fått en wire över hand. Där framgår inte ens vad för slags fartyg det var fråga om. I de fall där patienten lämnat medgivande att bli kontaktad per telefon går det naturligtvis att reda ut detaljer om det visar sig vara intressant. Förhoppningen är att STRADA för fritidssjöfarten ska permanentas och utvidgas till hela landet. Även om inte alla olycksfall fångas upp kommer vi att få en mycket bättre uppfattning om vilka typer av olyckor som inträffar och om de förändras med åren.

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 21

22 TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 3 DEFINITIONER YRKESSJÖFART GRUNDBEGREPP Olycka En händelse, eller en serie av händelser som har resulterat i något av följande, då det uppstått i samband med driften av ett fartyg 1. En person omkommit eller blivit allvarligt skadad; 2. En person har försvunnit till sjöss; 3. Förlust, eller förmodad förlust av ett fartyg, eller att fartyget har övergivits; 4. Materiell skada på fartyget; 5. Grundstötning eller att fartyget blivit manöverodugligt, eller har varit inblandat i kollision; 6. Materiell skada på marin infrastruktur utanför fartyget som allvarligt kan äventyra säkerheten för fartyget, andra fartyg eller någon person, eller; 7. Allvarlig skada på miljön, eller risk för en allvarlig skada på miljön, som uppkommit genom skada på ett eller flera fartyg. En sjöolycka inkluderar emellertid inte en avsiktlig handling eller försummelse med den intentionen att orsaka skada på fartygets säkerhet, någon person eller på miljön. Tillbud Skadade Händelse som har utsatt eller, om den inte hade åtgärdats, skulle ha kunnat utsätta fartyget, personer eller miljön för fara. De som bedömts och rapporterats som skadade av befälhavaren. OLYCKORS ALLVARLIGHETSGRAD Förlisning Allvarlig olycka Mindre allvarlig olycka Totalhaverier eller olyckor i samband med driften av ett fartyg som har medfört att: fartyget har försvunnit eller övergivits i sjön. Olyckor som skett i samband med driften av ett fartyg som inte är att betrakta som förlisning (totalhaveri) och som involverar en brand, explosion, kollision, grundstötning, påsegling, skador på grund av hårt väder, isskador, skrovsprickor, eller misstänkta skrovdefekter, etc., som resulterar i att: fartygets huvudmaskineri immobiliseras, omfattande skador på bostadsutrymmen, allvarlig strukturskada så som penetrering av skrovet under vattenlinjen, etc., vilka medför att fartyget inte är i skick att fortsätta sin resa, eller; förorening (oavsett kvantitet) och/eller; ett haveri som gjort bogsering eller undsättning från land nödvändig. Olyckor som inte är att betrakta som förlisning eller allvarliga olyckor. OLYCKORS INDELNING Sjöolycka Personolycka En olycka som kan härledas till fartygets drift. En olycka ombord som inte har samband med fartygets drift. FRITIDSSJÖFART Omkomna/saknade Definitionen omfattar omkomna och saknade vid olyckor med fritidsbåtar under färd samt fritidsbåtsrelaterade olyckor i hamn. Sedan 2001 har definitionen vidgats till att omfatta också de som förolyckats på bryggan, på väg till eller från en fritidsbåt. Dödsfall som orsakats av sjukdom, mord eller självmord är inte medräknade. Om det inträffar en drunkning vid bad från båt betraktas det som en badolycka och inte en fritidsbåtsolycka.

TRANSPORTSTYRELSENS SJÖSÄKERHETSÖVERSIKT 2012 23

2013-11 anfang.se Transportstyrelsen. 601 73 Norrköping www.transportstyrelsen.se