Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver en drog/dopning utifrån de 5 drogorden du lärde dig under arbetet med alkohol. 2. planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning med naturvetenskapligt arbetssätt. Förslaget är att utgå från roppens signalsystem, t ex hur reaktionsförmågan kan påverkas av olika faktorer. 3. arbeta med evolution, läran om hur livet har utvecklats. Det 13,7 meter långa repet i taket är en enkel modell för tidskalan. 1 cm motsvarar 10 miljoner år. Naturligt urval är ett centralt begrepp. 4. fördjupa begrepp fotosyntes och förbränning utifrån dig själv och planetens överlevnad, kolets kretslopp och förstärkt växthuseffekt. 5. se på hur naturvetenskapliga upptäckter påverkat människans livsvilkor. Till exempel, vilka följder fick det att våra förfäder för 10 000 år sedan kom på att man kan så frön i jorden för att få mat? Sätt att lära och arbeta Utgångspunkten är att du själv tar ansvar och planerar arbetet. Din egen Fronter-matris visar vilka förmågor du ska prioritera. Ta fram den och jämför med de fem uppgifterna ovan. Vilka ska du satsa på? Syfte ur kursplanen för biologi, alltså varför gör vi det här? Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 1

Innehåll Vad kommer att bedömas?... 3 Vad kommer på provet?... 3 Hur vet jag att jag kan det här?... 3 Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms... 4 Ord och begrepp... 5 Mål 1.3 Om förmågorna att söka fakta och att vara källkritisk... 6 A) Beskriv en drog... 6 B) Vem kan man tro på?... 7 Mål 2.1-2.6 En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod... 8 Mål 3.1 Om evolution... 10 Den kortaste sammanfattningen om evolution... 10 1. Livets släktträd... 11 2. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna... 12 3. Naturligt urval Exempel fladdermöss... 12 4. Människans utveckling... 12 Mål 3.4 om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt... 13 Mål 3.5 Då och nu... 14 Checklistan... 15 2

Vad kommer att bedömas? Förmågorna kommer att bedömas i A. din undersökning (mål 2.1-2.6) och på B. ett prov (övriga mål) Förmågorna finns på nästa sida och är markerade med fet stil. Vad kommer på provet? Det beror på vad din Frontermatris visar att du behöver prioritera. 1. Korta ja och nej-frågor från det vi arbetat med, se checklistan på sista sidan 3.1, 3.4, eller i fokusfrågor och quiz från www.studi.se. 2. En källkritisk uppgift om information om narkotika. Ungefär som uppgiften Vem kan man tro på? (Mål 1.3) 3. En uppgift där du visar att du kan använda din kunskap om fotosyntes och förbränning i ett nya sammanhang. Ungefär som FF-uppgiften. ( Mål 3.1 och 3.4) 4. Ett historiskt exempel på biologisk upptäckt och det har påverkat människans sätt att leva. Ungefär som Då och nu -uppgiften (Mål 3.5). Hjälpmedel du får ha med på provet Skolverkets kolla källan. Om /kontrollpunkterna De har två nivåer, blå och röd. Vilken stämmer med dina mål? Syftet är att de ska vara planeringsstöd. Du ska känna att du har haft nytta av att göra dem när du skriver ditt prov. Gör dem gärna tillsammans med någon annan. I skolan följs de upp på det sättet att det ges möjlighet att ställa frågor på det som ännu är oklart. Hur vet jag att jag kan det här? Testa dig mot checklistan, fokusfrågor & quiz. 3

Förmågor och kunskapskrav och var de bedöms Moment Betyget E Betyget C Betyget A 1.3.Att söka information och att bedöma källor Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 2 Att genomföra systematiska undersökningar 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. 2.3Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 2.5 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 3.1 Att beskriva evolution 3.3-4 Att förstå kolets kretslopp, energiflöden och människan roll i hållbar utveckling 3.5 Att reflektera kring naturvetenskapliga upptäckters betydelse för människan Du har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor Du har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

Ord och begrepp Syfte: Den här sidan finns för att en del elever tidigare har haft nytta av att ha orden biologins ord och begrepp samlade på en plats. Förtest: Eftertest: Progress: Avsnitt Ord Förklaring sammanfattning Evolution Cell Byggsten i levande organismer. Är i sin tur uppbyggd av organeller, t.ex. cellkärna, cellplasma, ribosomer och mitokondrier. Vävnad Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. Organ En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form, till exempel hud, hjärta eller hjärna. Ett organ består av vävnader, som i sin tur är bildade av olika sorters celler. Sinnesorgan Ett organ som är känsligt för förändringar i omgivningen, t.ex. öron, ögon, känseln i huden. Fotosyntes När gröna växter bygger upp socker ur koldioxid och vatten under inverkan av ljus och med hjälp av klorofyll. koldioxid + vatten +ljusenergi druvsocker +syre Förbränning Ett annat ord för cellandning.. druvsocker +syre koldioxid + vatten +energi Abstinens Besvär som inträffar när man inte får det man är beroende av. Det kan vara oro, ångest, svårt att sova eller ont i magen. Beroende En okontrollerbar lust efter njutnings- eller berusningsmedel. Man har inte längre koll. Effekt Verkan. Hur drogen verkar, vad som händer. Dos Mängd. Tolerans När kroppen ställer om sig och kräver större mängd och större dos för att ge samma effekt som drogen hade från början Källkritik Att man är kritisk till information, fakta och värderingar. Kan man lita på allt som skrivs och sägs? Man funderar på vad avsändaren vill med sitt budskap. Evolution Livets utveckling. Kemisk Att innan de första levande cellerna kunde utvecklas skedde först en kemisk utveckling utveckling. Den innebar, tror man, att större organiska molekyler byggdes upp av mindre organiska molekyler som redan fanns i luft och i hav. En del av de nya molekylerna hade förmågan att kopiera sig själva, alltså en enkel form av fortplantning. Bakterie Växt Djur Ryggradsdjur Charles Darwin Naturligt urval Fossil Fosterutveckling Gen Individ Urcell hominid Encellig organism som saknar cellkärna. En organism som med hjälp av klorofyll, solljus, koldioxid ur luften och vatten med lösta salter ur marken bildar enerigrik näring åt sig själv - och åt alla andra organismer. Växter är producenter av energirik näring. En organism som inte kan tillverka sin egen näring utan måste äta näring som någon annan tillverkat. Djur som har ryggrad. Grupperna är fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Evolutionens fader. Naturforskare som kom på teorin om det naturliga urvalet. Att den som är bäst anpassad till miljön, blir den som sprider sina gener vidare. Förstenade växter och djur. Att foster utvecklas. Avsanlag. Du till exempel. Odelbar. En av en art. De första cellerna. Betyder människoliknande. 5

Mål 1.3 Om förmågorna att söka fakta och att vara källkritisk Klar till datum: A) Beskriv en drog 1. Välj en drog från tabellen eller ett dopningspreparat, typ efidrin eller anabola steroider. 2. Sök information och beskriv den med de fem drogorden på max en halv sida. Förslag på källor är till exempel biologiboken, www.ne.se, böcker tullpolisens broschyr, www.drugsmart.com eller egna förslag. Du ska använd minst två olika källor så att du kan jämföra deras trovärdighet, för- och nackdelar. Andra kända droger Cannabis Dopning Droger och hjärnan 6

B) Vem kan man tro på? 3. Fortsätt med uppgiften om droger och var källkritisk till de källor du använt. Utgå från Kolla källan från Skolverket och det du lärt dig om källkritik i andra ämnen. 4. Fundera på vem som tjänar eller vinner på att du och andra tar just den källans information som sanning? Finns det förlorare? Arbeta gärna tillsammans med någon. Om du vill du ha feed-back på ditt arbete måste du lämna in det den dag delmålet skall vara klar. Annars får du klara dig utan feed-back. 7

Mål 2.1-2.6 En egen undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod Klar senast till sista lektionen. Syfte: Du ska genomföra en undersökning med naturvetenskaplig arbetsmetod. Du skall redovisa den i en laborationsrapport. Undersökningen ska på något sätt handla om kroppens signalsystem. Dit hör hjärna och nervsystem, kroppens hormoner och sinnena syn, hörsel, känseln, lukt och smak. Gör som du gjort så många gånger tidigare. De fyra underrubrikerna nedan skall finnas med i rapporten. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Planera och genomför undersökningen tillsammans. Utvärderingen gör du helt själv. Hjälpmedel: Den gröna matrisen som du haft för självskattning förut. Skolverkets betygskrav (sist i häftet). Dina gamla labbrapporter och fronteromdömen. Naturvetenskaplig arbetsmetod, alltså:. Om mål 2.4 i utvärderingen: Du ska koppla samman din egen undersökning med begrepp och modeller som naturvetare kommit fram till tidigare? Sök. Jämför skillnader/likheter med ditt resultat. Exempel: i sjuans labb var begreppen hämtade från växterna, t ex fotosyntes. OBS! Riskbedömningen måste ske tillsammans med Håkan eller Fredrik i växthuset. 8

Förslag vad du kan undersöka Du kan låta dig inspireras av dem och lägga till något eget extra, som gör den till din egna unika undersökning. Om nervsystemet 1. Hur snabbt reagerar du? Instruktion finns på www.tornhagsno.se. 2. Egen idé där du undersöker hur reaktionstiden förändras av någon faktor, t ex ålder, kön, motion, sömn, energidryck, meditation... Om synen 3. Vad har man för nytta av två ögon? s 269 4. Hur nära ögonen kan du se skarpt? s 270 Om lukten 5. Vilken lukt känner du? s 271. Hämta gärna inspiration från uppgift 32 s 167 i svart spektrumboken. 6. Hur uppfattar folk dofter som marknadsförs som manliga eller? Uppgiften går ut på att testa killar och tjejer hur de uppfattar parfym och rakvatten. Du behöver förbereda med att ordna olika parfymer och rakvatten. www.tornhagsno.se. 9

Mål 3.1 Om evolution Klar till datum: Blå nivå Kunna fokusfrågorna om evolution. De finns i salen och på www.tornhagsno.se Röd nivå Följ checklistan om evolution. Den kortaste sammanfattningen om evolution Det finns en längre sammanfattning på www.tornhagsno.se. 10

1. Livets släktträd Den här uppgiften kunde du göra första gången i sjuan och åter igen här för att lära mer om hur livet utvecklats, från en urcell till många olika former av liv. Det har tagit lång tid. Det är livets utveckling, så som naturvetenskapen ser det. Du kan ha kvar uppgiften från första terminen i sjuan. Liv från urtid till nutid. Livets uppkomst 11

2. Naturligt urval - Laboration om bestickkrabborna Syfte: den här uppgiften gör vi för att fundera över hur det naturliga urvalet påverkar storleken och sammansättningen av en population. 3. Naturligt urval Exempel fladdermöss Utmaning: Det naturligt urval kan beskrivas ur 4 aspekter; Variation, urval, arv och tid. Använd dem för att förklara hur fladdermöss, en av några ytterst få däggdjursarter som kan flyga, fick sin flygförmåga. 4. Människans utveckling A) Beskriv några steg i hominidernas utveckling. Vad var till exempel typiskt för förmänniskorna Austrulopitecus afarensis, Homo erectus, Homo neanerthalis och till slut Homo sapiens sapiens? Människans utveckling B) Utmaning: Olika människoliknade arter har funnits under miljontals år och sedan gått olika vägar i evolutionen. Detta är ett stort "pussel" med 30 40 olika arter som ännu inte är färdig lagt. Forskarna undersöker fortfarande hur vår art har vuxit fram och man hittar fortfarande nya benrester som hjälper till att förklara hur evolutionen gått till.. Det som står i biologiboken är 10 år gammal fakta, och utmanas av nya teorier. Vad har kommit till under de senaste åren? Sök trovärdiga källor och presentera vad du kommer fram till digitalt. på www.tornhagsno.se. 12

Mål 3.3 om Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning samt förstärkt växthuseffekt Klar till datum: Gör en egen sammanställning av begreppen kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning (cellandning) och hur de samverkar för liv och växthuseffekt på jorden. Sök fakta om begreppen 1med hjälp av stödbilderna på www.tornhagsno.se, www.studi.se eller andra källor du litar på. Uppgift på provet kan se ut typ så här och det är en högre kvalitet att använda begrepp i svarta rutan: Kalle undrar över två saker. A. Han får inte riktigt ihop det här med Och förstärkt växthuseffekt, kolets kretslopp och varför fler växter på jorden och energi från biobränslen skulle vara en dellösning på en vår tids största miljöutmaningar. B. Han begriper ännu inte hur hans egen ämnesomsättning är involverad i kolets kretslopp. Ta reda på det och förklara! Ord och Begrepp Kolets kretslopp i biologi Fotosyntesen Fotosyntes Ljusenergi/sol syre och syrgas klorofyll klorofyllkorn koldioxid Cellandning/förbränning mitokondrie kemisk energi cell blod förstärkt växthuseffekt resurser som är lagrade eller förnyelsebara fossila bränslen näringskedja biobränsle Vad har du med dig från andra ämnen: Kolets kretslopp och oxidation från kemin? Energiomvandlingar i fysiken? Växthuseffekt från SO:n? Knyt ihop allt. 13

Mål 3.5 Då och nu Syftet med den här uppgiften är att fundera kring hur upptäckter människor gjort genom tiderna påverkar vårt sätt att leva nu. Det kommer en sådan på examinationen. Vi tränar tillsammans på den här, från NP 2009. Tänk så här när du funderar på frågorna: Hur var livet innan upptäckten? Hur blev livet efter? Hur ändras människors tankar och känslor? Hur lever vi våra liv nu, jämför med före upptäckten? Alltså: Vilka skillnader i uppfattningar har upptäckten lett till för människan? 14

Checklistan 1 2 3 4 5 MÅL 1.3 Droger och förmågan att vara källkritik Jag kan använda de 5 drogorden dos, tolerans, beroende, abstinens och effekt för att beskriva narkotika. Till det använder jag olika källor. Uppgift Beskriva en drog. Jag kan vara kritisk mot de källor jag använder till narkotikauppgiften. Uppgift Vem kan man tro på? MÅL 2.1-6 Egen undersökning/naturvetenskapligt arbetssätt Jag kan planera ett experiment om kroppens signalsystem.. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är. Min riskbedömning är godkänd. Jag kan genomföra ett experiment säkert. Jag dokumenterar resultatet i tabell- eller diagramform. Jag kan utvärdera experimentet. Jag analyserar felkällor och jag föreslår nya frågeställningar att testa. Jag kan koppla samman min egen undersökning med befintliga begrepp och modeller. DELMÅL3.1 Evolution Jag vet vad evolution är. Jag kan fem bevis som bidragit till teorin om evolutionen. Jag har förstått uppgiften livets släktträd. Jag kan förklara naturligt urval och ge exempel på det. Uppgift Naturligt urval. Jag kan några steg i hur människan utvecklats. MÅL 3.3-4 Kolets kretslopp Jag kan begreppen. Jag kan använda begreppen för att beskriva, så som i uppgift Kolets kretslopp, fotosyntes och förbränning både på global nivå med begrepp som lagrade och förnyelsebara resurser, fotosyntes och förstärkt växthuseffekt och på individnivå med begrepp som cellandning och ämnesomsättning. MÅL 3.5 Jag kan beskriva en historisk upptäckt inom biologin och värdera hur den påverkat mänskligheten. Uppgift Då och nu. 15