Forskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare Version 140821 Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap bestämde i samband med seminariet 2 juni 2014 att be ett tjugotal yngre forskare från hela det humanistisksamhällsvetenskapliga området att skriva kortare texter om cirka 2-3 sidor som svarar på frågorna: 1) vilka förväntningar bör allmänheten, vetenskapssamhället och de politiska beslutsfattarna ha på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning? 2) vilka visioner har du för forskningen inom ditt vetenskapsfält framöver? Skribenterna som tillfrågades var/har varit verksamma vid RJ:s Pro Futura-program, ERC:s starting grants, Sveriges unga akademi och VR:s framstående yngre forskare.
Jonas Olofsson Psykologins svarta magi Jag har en obehaglig bild i huvudet som jag har svårt att glömma. Bilden föreställer Sture Bergwall som traskar runt i ett skogsparti utanför Piteå i augusti 1994. Skogspromenaden hade syftet att få Bergwall, då känd som Thomas Quick, att återkalla bortträngda minnesdetaljer från när han styckmördat en tonåring. Som läsaren säkert känner till var hela historien påhittad, men denna vetskap förändrar inte nämnvärt mitt minnes hållfasthet och emotionella ladding. Psykologiska spekulationer bidrog till att skapa den falske seriemördaren. I denna text, som handlar om den psykologiska forskningens roll i samhället är det svårt att inte anknyta till denna makabra historia. Det är nämligen sannolikt att hela psykologiämnet i mångas ögon befläckats av denna rättsskandal. Vad kan vi lära oss av den? I motsats till hur fallet har beskrivits menar jag att Quick-skandalen kan betraktas som en triumf för den vetenskapliga psykologin. Tack vare decennier av mödosamt experimentellt arbete vet vi att händelseminnet är rekonstruktivt, det ger inte en objektiv bild av det som inträffat utan berättar snarare en historia som för tillfället verkar sannolik. Vi vet att teorin om att bortträngda traumatiska minnen från tidig barndom kan plockas fram genom långa terapisessioner saknar vetenskapligt stöd. Och vi vet att trovärdiga, men falska minnen lätt planteras av forskare, inkännande terapeuter, och av hollywoodfilmer som handlar om att bli bortrövad av utomjordingar. Min bild av Bergwall i skogen är inget tillförlitligt minne, utan ett collage av vad jag läst, hört och sett om utredningen. De biologiska mekanismerna för händelseminnens inkodning, konsolidering och framplockning är mycket väl utforskade. I min egen forskning har jag och mina kollegor visat hur hjärnans minnessystem blockeras av Sobril, det ångestdämpande preparat som skrevs ut till Quick i mycket höga doser under rekonstruktionsarbetet. Sedan 1990-talet har skepsisen mot teorier om bortträngda minnen ökat kraftigt, även om det fortfarande finns ett glapp mellan forskare och praktiserande terapeuter. Efter Quick-skandalen hoppas jag att alla blivande psykologer tränas i evidensbaserade behandlingar, och att samtliga delar av rättspsykologiska utredningsarbeten genomförs i enlighet med konsensusuppfattningar i den vetenskapliga psykologin. De vetenskapliga metoderna är den kompass som gör det möjligt att undvika nya rättsskandaler. Problemet, vars implikationer vida överstiger Quick-skandalens, är att kompassen inte alltid fungerar. Den svarta magi som präglade Quick-utredningen riskerar därför också att på olika sätt sippra in i den vetenskapliga psykologin. Vi börjar från början. Allmänheten, vetenskapssamhället och beslutsfattare bör kunna förvänta sig psykologisk grundforskning av högsta kvalitet som ger underlag för samhälleliga tillämpningar. Den svenska forskarvärldens utvärderingssystem upprättar incitamentsstrukturer för att främja detta mål. Sedan några år tillbaka är det ett erkänt problem att svenska forskare alltför ofta producerar ymnigt men utan riktig spets. Det finns alltså behov av metoder som möjliggör översikter och jämförelser av verkshöjden i produktiva forskares gärning. Mätningar av impact, såsom citeringsindex och antal publikationer i ledande journaler reflekterar forskningens genomslag och utgör starka prediktorer för senare forskningsframgångar. Impactmätningar fungerar i praktiken som kvalitetsindikatorer och kommer sannolikt ha en fortsatt stor betydelse. Hur
forskningens kvalitet avspeglas i impactmätningarna är således en viktig fråga. Svaret beror på hur kvalitet definieras. En rimlig och enkel definition av högkvalitativ forskning är att den dels är innovativ, dels att den är tillförlitlig. Tidskrifter med hög impact publicerar framför allt artiklar som redovisar banbrytande upptäckter. Dessa artiklar får ofta stor genomslagskraft och blir i regel de mest citerade i sin genre. Impactmätningarna är dock inte särskilt känsliga för om de banbrytande forskningsresultaten går att reproducera av andra forskare. Oberoende replikeringar av resultat citeras sällan, även när replikeringarna korrigerar avgörande misstag i originalstudierna. Många är de doktorander som misslyckats med att upprepa de banbrytande experiment som de läst om i textböcker. Forskningens tillförlitlighet, som borde vara hörnstenen i den vetenskapliga verksamheten, har hamnat i skymundan. I denna incitamentsklyfta mellan innovation och tillförlitlighet uppstår märkliga fenomen. En stor del av forskingsresultaten inom psykologiämnet är falska. Det vet vi eftersom psykologiska experiment nästan alltid rapporterar statistiskt säkerställda effekter, trots att stickprovsstorlekarna ofta är för små för att upptäcka effekter av genomsnittlig storlek. I stället publicerar forskare resultat som sannolikt uppstått av en slump i det komplexa datamaterialet. I den svenska forskningsdebatten har detta bekymrande faktum ännu inte fått stor uppmärksamhet. En glädjande internationell trend är dock försöken att på olika sätt granska forskningsresultat utifrån deras tillförlitlighet. Just nu pågår storskaliga och systematiska försök att reproducera forskningsresultat från ledande psykologiska journaler. Preliminära resultat visar att även om många banbrytande fynd går att återskapa, uppvisar många fenomen minskade effektstorlekar över tid, för att ibland till slut ibland visa på motsatt resultat från den initiala studien. Det psykologiska fenomenet verbal överskuggning etablerades på 1990-talet när psykologen Jonathan Schooler visade att igenkänningsminnet för ansikten kan försämras av att man beskriver dem verbalt. Detta banbrytande fynd, som ofta åberopats i vittnespsykologin, hör till de som försvagats över tid. Det var som om en osynlig kraft styrde forskningsresultaten, säger den numera luttrade Schooler i en intervju. Han kallade sardoniskt sina egna svårigheter att upprepa de tidigare resultaten för kosmisk habituering, eftersom det verkade som att kosmos förlorade intresset för hans idéer. Den idag mest vedertagna termen är minskningseffekten (decline effect), en term lånad från parapsykologin där positiva resultat sällan går att reproducera eftersom de initiala fynden uppkom av en slump. Även hjärnavbildningsforskningen hemsöks av onda andar. För några år sedan spreds en artikel med titeln Voodoo correlations in social neuroscience på nätet. I artikeln, som senare kom att publiceras med en annan titel, visade författarna att hjärnavbildningsforskningen präglades av en osäker metodik som resulterade i en stor andel falska positiva resultat. Artikeln utlöste en het debatt. Bland de mer ockulta inslagen var när forskare lyckades frammana hjärnaktivitet hos en död lax. Debatten har förändrat den naiva bild som tidigare präglade synen på hjärnavbildning inom psykologin, och den har lett till en ökad medvetenhet om risken för slumpfaktorers inverkan på komplexa datamaterial. Den svarta magin tycks alltså ha fått fäste inom vetenskapen, och dess första regelrätta sekt upptäcktes nyligen. En taiwanesisk forskare avslöjades med att ha organiserat ett hemligt nätverk av forskare som hjälpt varandra i peer-reviewprocessen och därigenom underlättat publicering. Forskaren avslöjades när det visade sig att han under falska
namn agerat som expertgranskare av sina egna manuskript i den tekniska tidskriften Journal of Vibration and Control. Räkna med att fler sådana sekter avslöjas i framtiden, också inom psykologiämnet. Forskares strävan efter nyskapande resultat uppmuntras av forskarvärldens incitamentsstrukturer. Men det kan leda oss bort från idén om vetenskaplig tillförlitlighet och det undergräver forskningens anspråk på att kunna göra nytta i mordutredningar och i samhället i övrigt. Min vision för framtidens vetenskapliga psykologi är därför ett mer tillbakablickande forskarsamhälle, där tillförlitlighet och innovation utgör likvärdiga kriterier för vetenskapligt erkännande. Kanske kommer forskares och tidskrifters status att avgöras utifrån tillförlitlighetsindex på samma sätt som vi idag mäter citeringsindex? Jag tror att psykologin redan är på väg mot en bättre balans mellan framåtblickande och tillbakablickande. Endast när vi uppnår denna balans kommer jag kunna skaka av mig farhågan att vi vandrar i skogen med en falsk ledsagare. Jonas Olofsson Docent och lektor, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet. Pro Futura Scientia VII fellow, Swedish Collegium for Advanced Study. Referenser: Fountain, H. (2014) Science journal pulls 60 papers in peer-review fraud. The New York Times. 2014/07/10. Hermerén, G., Sahlin, K., och Sahlin, N-E., Red. (2013).Trust and Confidence in Scientific Research. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Konferenser 81. Stockholm. Josefsson, D. (2013). Mannen som slutade ljuga. Stockholm: Lind Co. Karlsson, S., och Persson, O. (2012) The Swedish production of highly cited papers. Vetenskapsrådets lilla rapportserie, 5. Lehrer, J. (2010). The truth wears off. The New Yorker. 2013/12/13. http://www.newyorker.com/magazine/2010/12/13/the-truth-wears-off Olofsson, J.K., Gospic, K., Petrovic, P., Ingvar, M., & Wiens, S. (2011). Effects of oxazepam on affective perception, recognition and event-related potentials. Psychopharmacology, 215, 301-309. Pahitis, L., Ho, L. Y., Tingen, I. W., Lilienfeld, S. O., & Loftus, E. F. (2014). Are the memory wars over? A scientist-pratcitioner gap in beliefs about repressed memory. Psychological Science, 25, 519-530. Vul, E., Harris, C., Winkielman, P., & Pashler, H. (2009). Puzzlingly high correlations in fmri studies of emotion, personality, and social cognition. Perspectives on Psychological Science, 4, 274-290.
Yong, E. (2013). Psychologists strike a blow for reproducibility. Nature, 2013/11/26. http://www.nature.com/news/psychologists-strike-a-blow-for-reproducibility-1.14232