Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1
Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd 1923-2010 Konsekvensberäkningar av scenarier för skogens utveckling Resultatpresentation och analys 4 nov HÄR - Virke - Miljö - Klimat Då Nu (2010) Sen (2110) 2
Scenarier i SKA 15 Dubbla naturvårdsarealer Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning 110% av potentiell avverkning Dagens skogsbruk Skötsel: Som idag Potentiell avverkning Klimat: RCP 4,5 90 % av potentiell avverkning Utan klimatförändring Klimat: 0 Beräknas för några län Större klimatförändring Klimat :RCP8,5 Beräknas för några län 3
Det globala virkesbehovet - en analys av global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara Rapporten finns på skogsstyrelsen.se Karl Duvemo Magnus Fridh Surendra Joshi Stefan Karlsson Sven A Svensson NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 4
Metod Sammanställt FN-statistik (FAO) Modeller av framtida efterfrågan och utbud: Indufor + egna kalkyler Diskussioner om viktiga drivkrafter Globalt och världsdelar 1970 Nu 2050 Är en klart förenklad analys 5
Historiska trender för produktion, konsumtion och handel Varit kraftigast tillväxt för produkter som förpackning, papper och papp och returpapper Förut dominerade Europa och Nordamerika Kina nu jämbördig spelare, största importör USA, Kanada och Tyskland störst på export Kraftigt ökad handel 6
Marknadsandelar trädbaserade produkter Produktion Konsumtion 1970 2011 1970 2011 Övriga Kina N. Am Eur. Övriga Kina N. Am Eur. Expansionen främst varit utanför Europa och Nordamerika Kina stora både i produktion och konsumtion 7
Miljarder USD Nettohandel med skogsprodukter inom och mellan regioner 1970-2011, miljarder USD 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 1970 1980 1990 2000 2011 Europa Nordamerika Asien Syd- och Centralamerika Afrika Oceanien Europa blivit nettoexportör 8
Framtida efterfrågan Tillväxt i ekonomi, befolkningstillväxt och bioekonomi viktigaste framtida drivkrafter Ökad konsumtion i tillväxtekonomier väsentligt större än minskad konsumtion i mogna ekonomier Efterfrågan på industrived väntas öka från 1,6 till 1,9 6,1 miljarder m 3 år 2050 Världsekonomin och graden av övergång till bioekonomi påverkar hur högt i spannet 9
Miljoner m³ Faktisk och prognosticerad efterfrågan på industrived 9 000 Låg DL Extra hög Hög DH Faktisk utveckling 8 000 7 000 6 000 DH Hög 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1970 1980 1990 2011 2020 2030 2040 2050 År DL Låg Källa: Indufor 10
Ytterligare faktorer Markanvändning skogsareal? Mat Foder Vatten Vedfiber Brännved Nya naturvårdsavsättningar Klimatförändringen & klimatpolitik Livsstil Handelspolitik Innovationer 11
Kan världens skogar klara ökad efterfrågan? Skogarna förefaller klara ökad efterfrågan från ökande befolkning och viss ökad levnadsstandard (LÅG/DL- scenariot) Vid en lyckad övergång till bioekonomi (HÖG/DH- scenariot) behöver ökad avverkning kombineras med ett bättre nyttjande av råvaran (mindre brännved, mer återvinning m.m.) samt bättre skogsskötsel, för på sikt ökad tillväxt 12
Risk för regionala obalanser, med brist i Asien och Afrika.. Motåtgärder: Plantager Motverka avskogning Restaurering av degraderade marker Öka intensiteten i skogsbrukandet Frihandel 13
Avverkning 1,3 m 3 /ha Globalt snitt idag 1,5 m 3 /ha Låg/SL 2050 Uthålligt 3,5 m 3 /ha Hög/SH 2050 Inte uthålligt 12-22 m 3 /ha Plantager i framtid 4 m 3 /ha Sverige idag Uthålligt Illustrerar betydelsen av god skogsskötsel Sverige kan bistå 14
Framtid för Sverige Framtiden ser ljus ut för svensk skogssektor med förmodligen bra efterfrågan och priser på världsmarknaden för trädbaserade produkter. En fortsatt god konkurrenskraft förutsätter betydande investeringar i FoU och i ny teknik. Detta kan medföra betydande omstruktureringar där produkter med högt förädlingsvärde vinner på bekostnad av de med lågt förädlingsvärde. 15
Lågt scenario - inte uthålligt i Afrika men väl i Europa OBS: inte beaktat handel 16
m³ Bruttoavverkning av energived per capita 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Låg 1970 2012 2050 SL 2050 SH Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen Hög 17
m³ Bruttoavverkning av industrived per capita 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Låg 1970 2012 2050 SL 2050 SH Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen Hög 18